Att motivera pensionärer till att
bli en del av det digitala
samhället
En kvalitativ studie om motivation och digitalt självförtroende
To motivate elderly citizen to become a part of the digital society
A qualitative research study on motivation and digital self-esteem
Linnéa Vangen & Matilda Strömfors
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Medie- och kommunikationsvetenskap, visuell kommunikation och design
C-projekt 15 hp
Examinator: Elizabeth van Couvering & Håkan Liljegren
Sammanfattning
Pensionärer är varken kunniga eller delaktiga inom den digitala världen! Är detta sant eller bara en fördom? Denna studie undersöker hur seniorer upplever digitaliseringen och tar reda på hur samt om de vill bli mer delaktiga i det digitala samhället. För att ta reda på detta har tio kvalitativa intervjuer utförts på pensionärer i Kungsbacka kommun där kommunen agerar som
uppdragsgivare. Studiens teoretiska ramverk består av teorier om medialisering, digitala klyftor och exkludering. Resultatet visar att pensionärer generellt sett inte engagerar sig i den digitala världen eftersom intresse saknas. Traditionella medier är fortfarande prioriterade och de känner en osäkerhet kring att utföra ärenden online. Med empirin som utgångspunkt har vi utformat en annons till den lokala tidningen, ett Facebook inlägg, samt ett vykort som skickas analogt till pensionärer i Kungsbacka kommun. För att stärka projektets validitet så har tester utförts på två av respondenterna för att få respons på utformandet. Projektets budskap är menat att motivera pensionärer och underlätta deras liv genom att visa de tips och fördelar som finns i det digitala samhället. Vår förhoppning med uppsatsen och projektet är att lyfta frågan om pensionärer och digitaliseringen samt uppmuntra till en bredare diskussion i ämnet om motivation.
Abstract
Senior citizens are neither knowledgeable nor involved in the digital world! Is this true or just a prejudice? This study examines how senior citizens experience digitalization and finds out how and if they want to become more involved in the digital society. To find out, ten qualitative interviews have been performed on senior citizens in the municipality of Kungsbacka where the municipality acts as client. The study's theoretical framework consists of theories of
mediaization, digital divide and exclusion. The result shows that senior citizens generally don't get involved in the digital world because there is no interest. Traditional media is still a priority and they feel an uncertainty about being online. Based on the empiricism, we have designed an advertisement for the local newspaper, a Facebook post, and a postcard that is sent to the senior citizens in Kungsbacka municipality. In order to give the project higher validity, tests were performed on two of the respondents in order to get feedback on the design. The project's purpose is meant to motivate the senior citizens and facilitate their lives by showing them the benefits with the digital community. Our hope with the essay and the project is to raise the issue of senior citizens and digitalization and encourage a further discussion on the topic of
motivation.
Förord
Vi skulle vilja rikta ett stort tack till våra handledare André Jansson och Fredrik Hillerborg för stort engagemang under hela projektet. Vi vill även tack alla respondenter för deltagandet. Slutligen vill vi även tacka uppdragsgivaren för förtroendet. Ansvaret har delats upp jämt och lika
stora delar av arbetet har utförts och sedan författats gemensamt.
Göteborg 25 Maj 2020
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
1.1 Bakgrund och problemformulering 7
1.2 Syfte och frågeställning 8
1.3 Avgränsningar 9 1.4 Begreppsdefinitioner 9 1.4.1 Digitalisering 9 1.4.2 Exkludering 9 1.4.3 Digital klyfta 10 1.4.4 Stigma 10
2. Teori och tidigare forskning 10
2.1 Medialiseringens utveckling 10
2.2 Exludering 12
2.3 Pensionärerna och den digitala klyftan 13
3. Metod 16
3.1 Metodval 16
3.2 Urval 17
3.3 Tillvägagångssätt 18
3.4 Generaliserbarhet 19
3.5 Reliabilitet och validitet 19
3.6 Forskningsetiska aspekter 20
3.7 Metodkritik 21
4. Resultat och analys 23
4.1 Digitalt självförtroende 23
4.2 Bristen på intresse 25
4.3 Den digitala anpassningen 27
4.4 Förbättringsmöjligheter 28
5. Lösning 30
5.1 Identifiera vision 30
5.2 Utformandet 31
5.3 Det slutgiltiga resultatet 34
6. Slutsats 38
6.1 Konsten att väcka motivation 38
7. Framtida forskning och implikationer för samhället 39
7.1 Framtida forskning 39
7.2 Implikationer för samhället 39
Bilagor 43
Bilaga 1 43
Bilaga 2 45
1. Inledning
I det här kapitlet presenteras studiens bakgrund med problemformulering, avgränsning samt syfte och frågeställning.
1.1 Bakgrund och problemformulering
Dagens samhälle präglas allt mer av digital teknik. De stora digitala plattformarna som
exempelvis Youtube och Facebook har förändrat vårt sätt att kommunicera. Nutidens samhälle benämns både som ett kunskapssamhälle och informationssamhälle där skillnaden mellan dessa är viktig att belysa. Kunskap är något som bör göras tillgänglig för alla till skillnad från
information som både kan säljas och köpas. Informationssamhälle som begrepp kommer bland annat från samhällets digitalisering och framväxten av digitala verktyg. Under dygnets alla timmar finns information tillgängligt (Edvardsson, Godhe & Magnusson, 2018:16f).
Idag är det hela 84% av alla pensionärer i åldern 66 + som använder sig av internet. Med tanke på den höga procentandelen internetanvändare så kräver detta även en inkludering av de 16% som inte använder sig av internet i det digitala samhället (Svenskarna och Internet, 2019). Även om de digitala klyftorna har minskat i samhället kvarstår klyftan delvis mellan pensionärerna och mediesamhället. Det som bland annat begränsar pensionärerna i deras internetanvändning är den bristande kunskapen om datorer samt motivationen till att pröva ny teknik vilket resulterar i att de inte känner sig helt delaktiga (Findahl, 2014:67). Det digitala utanförskapet minskar vid användning av internet men även om många pensionärer använder sig av internet är de
traditionella medierna fortfarande den mest väsentliga formen att ta del av information (Findahl, 2014:68). En annan viktig aspekt och distinktion är livsfas och ålder. Att vara pensionär
kännetecknas inte bara utav ålder utan är en fas i livet, där arbetslivet slutar och livet därmed tar en stor vändning. Det är förändringen i dessa händelser som blir viktiga snarare än åldern. Livsfasen kan ha en påverkan på medievanorna då förändringen sker i livet således ger ålder endast en begränsad förklaring (Givskov, 2017).
som inte är delaktiga i den digitala världen är viktigt och ligger som grund för denna studie. Motivation behövs väckas hos dessa pensionärer för att det inte skall hamna i ett utanförskap i den digitala eran, där många tjänster kräver digital kunskap. Enligt 2 kap. 3 § i kommunallagen (SFS 2017:725) har kommunerna i Sverige som samhällsuppgift att behandla alla medlemmar lika. Därför är pensionärerna i kommunen lika viktiga att inkludera som alla andra. Kungsbacka kommun jobbar för att engagera pensionärer i samhället och i den digitala världen men ser ett problem i att nå ut till alla och få dem engagerade. Även att få dem att komma till deras
Facebooksida för att ta del av information har varit svårt. För att underlätta deras arbete kommer vi hjälpa dem i denna process och bidra med marknadsföringsmaterial riktat till pensionärer i kommunen.
1.2 Syfte och frågeställning
Studien syftar till att kartlägga seniorers syn på det digitala samhället samt ta reda på hur det går att inkludera dem mer och minska ett eventuellt utanförskap. Utifrån studiens resultat kommer en kampanj att utformas i samarbete med Kungsbacka kommun för att engagera och framförallt motivera målgruppen att ta del av Kungsbackas ”digitala hjälp” där pensionärer får hjälp med enklare IT-frågor. Utifrån uppdragsgivarens önskemål kommer kampanjen innefatta material i både analogt och digitalt format.
Tidigare forskning visar att flera seniorer känner sig socialt uteslutna och exluderade i det digitala samhället samt att de känner en viss oro för vad som kan komma att påverkas av digitaliseringen i framtiden (Reneland-Forsmans, 2018). Studiens motivering blir att situationen för pensionärer kan tänkas förbättras, underlättas eller utvecklas samt att studien skall kunna bidra med att lindra oro kring digitaliseringen. Avsikten med projektet är även att kunna motivera och locka
pensionärerna till större delaktighet och engagemang i den digitala världen. För att samla in empiriskt material kommer intervjuer med målgruppen att genomföras. Arbetet kommer att utformas utifrån följande frågeställningar:
Med hänvisning till bakgrunden och konceptet om digitala klyftor kommer
huvudfrågeställningen fördjupa sig i pensionärernas intresse för det digitala samhället och konkretisera pensionärernas användning. Huvudfrågeställningen motiveras genom att den skall gå att applicera i ett större sammanhang och inte bara till uppdragsgivaren i sig. Kommande frågor är till för att smalna av och syftar till att knyta an till uppdragsgivaren.
- Hur upplever pensionärer samhällets digitalisering?
Frågeställningens syfte är att fastställa pensionärers uppfattning av det digitala samhället och därmed kunna skapa en allmän bild av deras livssituation i en svensk kontext.
- Hur kan Kungsbacka kommun motivera pensionärer till ett större nyttjande av kommunens digitala information?
Denna fråga är avsedd för att lägga grunden till kommande projekt och uppdragsgivaren, Kungsbacka kommun. Projektet är menat att öka motivationen hos pensionärer med utgångspunkt i den insamlade empirin.
1.3 Avgränsningar
Studien är avgränsad till pensionärer boendes i Kungsbacka kommun då uppsatsen är i samarbete med kommunen. Med tanke på att pensionen oftast sker vid 65 års ålder blir
åldersspannet väldigt stort. Detta gör att kunskap och erfarenhet kan se väldigt olika ut beroende på ålder, därför har en avgränsning ansetts nödvändig. Den grupp studien avser undersöka är därför kvinnor och män i åldern 65-85 år.
1.4 Begreppsdefinitioner
1.4.1 Digitalisering
1.4.2 Exkludering
Exkludering som begrepp beskriver individer eller gruppers samhörighet eller icke samhörighet i samhället (Petersson & Davidsson, 2016:36).
1.4.3 Digital klyfta
Digital klyfta hänvisar till uppdelningen i vilka som har och inte har tillgång till ny
informationsteknologi detta speglar sig i form av datorer och nätverk (van Dijk, 2006:221f).
1.4.4 Stigma
2. Teori och tidigare forskning
I det här kapitlet presenteras teori och tidigare forskning med relevans för studien. För att kunna besvara frågeställningen har teorier kring samhällets digitala klyftor, medialisering och
exkludering valts ut. Valda teoriers syfte är att ge en inblick i den äldre generationens bakgrund och erfarenhet av det digitala samhället.
2.1 Medialiseringens utveckling
Teknologin har aldrig varit så framstående som den idag är menar Anthony Giddens (2015). Samhället anpassar sig allt snabbare till den digitala utvecklingen och mobilen är så pass djupt integrerad i vårt vardagsliv att den delvis ersätter våra sociala relationer. För att titta på den första telefonens utveckling så tog det 75 år för den att användas av 50 miljoner människor
jämförelsevis när Apple släppte Iphone år 2007 då det endast tog 8 år för att nå två biljoner människor. Med denna digitala era följer en oro kring hackare och en ovisshet om vem som har tillgång till ens bankkonto (Giddens, 2015). Den äldre generation känner av en tvetydighet kring det nya digitala samhället. Jämförelsevis med tidigare samhällen så har medialiseringen utvecklat moderna institutioner som har skapat en trygghet samt bidragit till fler möjligheter för människor i ett mer humant samhälle (Giddens, 1996:17f). Risk och tillit ställs här mot varandra, en
osäkerhet byggs upp kring de risker som finns samtidigt som en försäkring byggs upp för att skapa tillit. För att bygga upp tillit, till antingen en person eller ett system, så betyder det att det finns en eventuell risk att hantera medan vid acceptans av en risk och dess hantering av den genererar det i tillit (Giddens & Pierson, 1998:101). I enighet med Giddens (1996) beskriver även Hjarvard (2008) medialiseringens påverkan på samhällsinstitutioner men tillför också ett till perspektiv där media bör ses som en egen institution.
i intresset kring informationen, ett mer strategiskt förhållningssätt krävs för att informationen inte skall bli mättad och uttjänt. Med medialiseringen har även konsumenten och
marknadsföringen fått en större och mer meningsfull betydelse, vilket har medfört en förändring i tidigare arbetssätt. Kulturen har påverkats enormt av medialiseringen då kultur förr endast var tillgängligt för en högre samhällsklass, vilket skapade en stark hierarki inom olika kulturella institutioner. Dessa tydliga gränser har idag suddats ut och media har den övergripande makten. Krotz (2007) menar att medialiseringen inte går att definiera då processen alltid är beroende av tid och det kulturella sammanhanget den sker i. Han hävdar därmed att media förändrar relationer och beteenden vilket i sin tur påverkar samhället, processen är därför under ständig förändring (Krotz, 2007:39). Medialiseringen har medfört ett utvecklande av
kommunikationsmöjligheter och därmed också ersatt sociala aktiviteter till viss del. Det nya formatet har i stor utsträckning krävt en anpassning men också skapat nya möjligheter (Hjarvard, 2008).
Detta belyser även Cecilie Givskov i sin studie Growing Old with Mediatization (2017) där hon
beskriver hur samhället åldras och medialiseras på samma gång. Studien utfördes på 22 danska ensamstående kvinnor mellan 74 och 89 år och har som syfte att ge perspektiv på deras
erfarenheter av medieutvecklingen. Deltagarna i forskningen beskriver att de känner en oro för att hamna bakom i det medialiserade samhället och tar gärna hjälp av sina barnbarn med digitala problem. Eftersom deltagarna är uppväxta innan medialiseringens uppkomst och sett dess utveckling förstärks behovet av reflexivitet på grund av detta. Det framkommer i forskningen att deltagarna ser allt fler fördelar med medialiseringen då den möjliggör olika kommunikationssätt och sökfunktioner. Exempelvis ser deltagarna en fördel i att kunna söka recept på nätet och kunna se uppdateringar från nära och kära då det bidrar med en trygg känsla. Medialiseringen betyder en stor förändring för seniorer vilket kräver en anpassning, detta påverkar i sin tur gamla rutiner och vanor. De förändrade omständigheterna skapar nya kulturella och strukturella
egenskaper. Omständigheterna gör att vi förhandlar med oss själva och ifrågasätter våra egna möjligheter och handlingssätt. Den reflexiva anpassningen får en stor betydelse i tolkningen av media och påverkar sedan användningen av den. Givskov (2017) menar att medialiseringen både medför en känsla av nya möjligheter men kan också bidra med frustration.
2.2 Exludering
Medialiseringen har bidragit till en bredare social miljö vilket resulterar i att människor
kategoriseras i allt större grad på olika sätt samt att föreställningar om beteenden skapas. Dessa kategoriseringar ser olika ut i olika sammanhang och delar av samhället. När ett beteende är avvikande mot de normativa förväntningarna menar Erving Goffman (2011) att en
stigmatisering sker. Kategoriseringen sker under interaktionen individer emellan. Goffman menar att de finns tre olika typer av stigman; fysiska, psykiska och tribala. Den fysiska stigman syftar till att beskriva kroppsliga felaktiga bildningar. Det psykiska stigmat framträder vid tidigare erfarenheter och sägs rubba den personliga karaktären. Det tribala stigmat förmedlas mellan generationer och bygger på rastillhörighet, religion och nation. Redan vid det första mötet med en annan individ så skapas en uppfattning utifrån ens föreställningar. Vidare menar Goffman att de är misskrediterande beteenden som stigmatiseras och att stigman därmed är negativa. Viktigt att poängtera är dock att de inte berör egenskaper utan relationer (Goffman, 2011). Således kan stigmatiseringsprocessen ses som en form av ett exkluderande beteende. Ett utanförskap skapas då avvikelser från de normativa handlingssättet uppmärksammats vilket får oss att bemöta individen på ett annorlunda sätt. Detta går att applicera i den digitala världen där vissa har mer kunskap och erfarenhet än andra.
underlätta situationen, självförtroendet var generellt lågt i frågan. Det som dock har en påverkan på initiativet till lärandet är kommunikationsmöjligheterna som skapas med hjälp av
digitaliseringen. Relationer med vänner och familj bibehålls enklare vilket motiverar målgruppen (Reneland-Forsman, 2018).
2.3 Pensionärerna och den digitala klyftan
Sverige har traditionellt sett varit ett kollektivistiskt orienterat välfärdsland och har därav sett till samhällets, snarare än familjer och individens, ansvar men på senare gått över till ett mer
individualiserat samhälle. Allt vanligare är det att göra saker på egen hand istället för gemensamt, bo själv är mer neutraliserat än förr och ett individuellt ansvar har tillkommit där försäkringar, arbete och pension är helt beroende av individen. Med detta uppkommer konsekvenser för mediesystemet då exempelvis den traditionella dagspressen är bunden till hushållet vilket innebär en kostnad för hela hushållet snarare än för varje individ. I det individualiserade samhället så är det därmed ingen självklarhet att varje individ skall ha en egen prenumeration vilket gör att dagspressen minskar. Tidigare användes radio och tv men de möjligheterna som finns idag till att skaffa sig information är oändliga. Det är upp till individen själv att skaffa sig den informationen som denne vill ha och det kan resultera i att individer med ett begränsat samhällsintresse väljer bort nödvändig information. I helhet har inte behovet av att skaffa sig information förändrats drastiskt utan det är sättet att upprätthålla informationen som ändrats. När ny teknik
introduceras uppstår möjligheter som innan inte fanns, exempelvis att surfa omkring på internet utan att ha ett riktigt syfte med det är något som ingen tidigare ansåg som betydelsefullt (Weibull & Wadbring, 2014:123ff). Enligt statistik från Svenskarna och internet så utgör pensionärer den största delen av befolkningen som fortfarande konsumerar traditionell media (Svenskarna och internet, 2019). Att de traditionella medierna finns kvar är mycket tack vare att den generationen har vuxit upp i ett samhälle delvis utan de digitala förutsättningar som finns idag. Den äldre generationen använder TV:n för att kolla på SVT och de prenumererar fortfarande på
omfång hos pensionärer och 79% läser dessutom tidningen online (Svenskarna och internet, 2018).
I en modell skapad av Jan van Dijk beskrivs konceptet om hur tillgång till teknik ser ut i den här digitala klyftan som är kopplat till den exkludering och det digitala samhället som tidigare nämnts (se bild 1). Alla steg ingår i en process för att nå till det sista steget och få tillgång till en viss teknisk möjlighet (van Dijk, 2006:224). Det första steget består av motiverande tillgång där det krävs en önskan av exempelvis en dator och möjligheten att vara ansluten till internet. Vid brist på önskan tillkommer även ett motiverande problem. Undersökningar har visat att de som saknar motivation känner inget behov av användandet, har inte tid, ger avslag på mediet och anser dem farliga, har brist på pengar och har brist på färdigheter. Ångest kring datorer och fobi för tekniken gör att de känner besvär kring åtkomsten av datorer och internet (van Dijk,
2006:226f). Det andra steget ägnas åt materiell tillgång. Här är klyftan främst uppdelad i inkomst, ålder och utbildning men eftersom datorernas kostnad har sjunkit med åren har inkomstens betydelse minskat men samtidigt är det den viktigaste faktorn. Ojämlikheterna i den digitala klyftan baseras på skillnader i ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital (van Dijk, 2006:225f). När motivation och fysisk tillgång är tillämpade behövs färdigheter kring varan. Steget är indelat i tre delar; först behövs operativa färdigheter tillämpas, därefter krävs informationskompetens och till sist strategiska färdigheter. Här har det sociala sammanhanget betydelse för att lära sig de digitala färdigheterna (van Dijk, 2006:224ff). Det slutgiltiga steget i modellen och processen är användaråtkomst. Det som saknas här är tillräckliga villkor för faktisk användning. Detta kan mätas genom användningstid, användning av applikationer och mångfald, användning av bredband och sist hur aktiv och kreativ användningen är (van Dijk, 2006:229). När processen är är avslutad och alla delar är genomgångna uppstår nya innovationer och processen återupptas (van Dijk, 2006:224).
Bild 1. van Dijks modell för digitala klyftor
Motivationen måste finnas vid införskaffning av internet vilket kopplas till ett intresse för tekniken och att testa nya saker (Findahl, 2014:20). Av de 16% som inte använder internet alls är det enligt statistik 52% av dessa som inte använder internet på grund av att det inte finns något intresse eller känner att det inte är användbart (Svenskarna och internet, 2017, 2019). Det visar sig tydligt bland pensionärerna och de som inte anser sig användare av internet har ett lågt intresse för ny teknik. På en skala från 1 till 5 ligger pensionärernas intresse för internet på ett genomsnittsvärde mellan 2,6 och 2,7, dock är statistiken inte baserad på de pensionärer som inte börjat använda internet än. En bidragande faktor till att många pensionärer inte varit inkluderade i internet från början är för att det inte har varit en del av deras yrkesliv eller deras personliga liv, därmed är de oftast inte heller intresserade av att testa de nya tekniska funktionerna. Förr var det inpräglat att all information kom från medier som radio, tv och tidningar och kontakten med vännerna var inte beroende av internet. Ett hinder som även är viktigt att ta hänsyn till är den ekonomiska skillnaden mellan de som arbetar och pensionärer, det finns en inköpskostnad samt månadsavgifter som ska betalas för att få tillgång till många tekniska funktioner (Findahl,
2014:20).
3. Metod
I följande kapitel presenteras val av metod, tillvägagångssätt samt forskningsetiska aspekter.
3.1 Metodval
Den metod studien har använt sig av är kvalitativ forskningsintervju, detta eftersom intervju som metod har ett syfte att kartlägga känslor och upplevelser hos individer. Intervjuer är användbara för att samla kunskap om de sociala förhållanden som finns i samhället, vilket denna studie är avsedd att göra (Ahre & Svensson, 2015:34). Valet av metod är grundat utifrån ett teoretiskt perspektiv samt studiens frågeställning för att få en förståelse för respondentens tankar, detta för att sedan kunna se en teoretisk koppling (Trost, 2010:33). Intervjuerna är semistrukturerade, vilket betyder att de har utgått ifrån ett antal förutbestämda sonderande frågor men att
följdfrågor ställts utifrån respondentens svar för att kunna få en djupare förståelse kring de ämne som diskuteras. Sonderande frågor har använts för att ge respondenten utrymme att svara utan att påverka svaret. Detta gör att respondenten inte styrs, utan låter hen svara fritt. De frågor som är förutbestämda har som avsikt att vara breda och därefter får följdfrågor smalna av intervjun (Östbye, Knapskog, Helland & Larsen, 2004:103; Ekström & johansson, 2019:110). För att kunna ställa rätt följdfrågor är det viktigt att använda sig av aktivt lyssnande. Ett aktivt lyssnande innebär möjligheten att inte endast ställa frågor när det framkommer oklarheter utan även när det finns en förståelse kring ämnet. Det visar sig dessutom genom att intervjupersonen bekräftar det som sägs genom exempelvis upprepning (Östbye et al, 2004:105). Som uppföljning kommer projektet att utvärderas och testas på och av målgruppen. Detta för att kunna se om kampanjen fyller sitt syfte. Avsikten var att ha fokusgrupper men med tanke på rådande samhällssituation sker utvärderingen istället individuellt med två av studiens respondenter.
3.2 Urval
innan och att respondenterna har valts utifrån detta (Östbye et al, 2004:249). En kompletterande teknik som har använts för att specificera urvalet är typurval, att urvalet är baserat på personer som representerar det studien vill undersöka (Ekström & Johansson, 2019:113f).
Vanligtvis brukar antalet intervjuer ligga runt 15 +/- 10 beroende på syfte samt resurs och tidsspann. Det har visat sig att färre intervjuer är ett gynnsamt koncept då det ger tid åt att förbereda och fokusera mer på att få intervjuer med högre kvalité men samtidigt ger fler
intervjuer ett mer vetenskapligt underlag (Kvale & Brinkmann, 2014:156f). I denna studie så har detta tagits i åtanke och därmed har tio intervjuer genomförts för att kombinera kvalitén av att ha få intervjuer och vikten av att ha ett vetenskapligt underlag för att nå bästa möjliga resultat. I tabellen nedan så redogörs respondenternas ålder och deras tidigare sysselsättning.
Tabell - Respondentöversikt
Deltagare Ålder Tidigare sysselsättning
Respondent 1 76 år Företagsekonom Respondent 2 73 år Kassör Respondent 3 81 år Handläggare Respondent 4 77 år Vaktmästare Respondent 5 76 år Kamrersassistent Respondent 6 73 år Ekonom Respondent 7 73 år Arbetsledare Respondent 8 71 år Ekonom Respondent 9 66 år Kock Respondent 10 73 år Egenföretagare
Tabell 1. Redovisning av respondenterna.
I rådande situation med covid-19 i samhället så har det komplicerat letandet efter respondenter då tanken var att åka till äldreboenden och till diverse träffar där pensionärer vistas
Kungsbacka kommun (Ekström & Larsson, 2010:63). Två respondenter har genererat i vidare kontakter inom målgruppen och därav har vi kunnat samla in kontakter endast via befintliga kontakter med hjälp av ett snöbollsurval.
3.3 Tillvägagångssätt
En intervjuguide (se bilaga 1) har utformats för att strukturera upp frågorna och ge en tydlig röd tråd i intervjun (Kvale & Brinkmann, 2014:173). Intervjuerna har utförts via telefon på grund av att samhället vill begränsa kontakten med personer över 70 eftersom de är i riskgruppen för covid-19 (Folkhälsomyndigheten, 2020). De fördelar som finns med telefonintervjuer är att den geografiska platsen inte har någon betydelse för intervjun vilket gör det möjligt att prata med pensionärerna trots besöksförbud (Kvale & Brinkmann, 2014:190).
Intervjuerna har spelats in och transkriberats vilket är viktigt för att kunna gå tillbaka i materialet vid behov. Studien har två författare samma person har inte att transkriberat alla intervjuer utan arbetet har fördelats. Därmed är det viktigt att kunna gå tillbaka och se över orginalmaterialet (Trost, 2010:150). Intervjuguiden är uppdelad i fyra kategorier för att göra efterarbetet mer lätthanterligt (Kvale & Brinkmann, 2014: 246). Vilket resulterade i följande kategorier; vardagsliv,
exkludering, digitalisering och förbättringsmöjligheter som är till för att strukturera materialet och
konkretisera ämnet (Ekström & Johansson, 2019:112). Kategorierna har tagits fram genom att värdera frågorna i intervjuguiden samt undersöka vilka ämnen som tidigare använts inom forskningsområdet. I transkriberingen lades även följande kategorier till; rädsla, samhälle och
avståndstagande då dessa kategorier återkom ofta i respondenternas svar.
3.4 Generaliserbarhet
Hur trovärdig och relevant studien är baseras delvis på forskningens generaliserbarhet. Inom kvalitativa metoder anser kritiker att generaliserbarheten är bristande då det inte går att generalisera populationen på samma sätt som det går inom kvantitativa metoder. Däremot betyder det inte att generalisering inte är möjlig inom kvalitativa metoder då exempelvis det går att jämföra studien med liknande studier för att få en djupare förståelse (Ahre & Svensson, 2015:26f). Studien är baserad på en naturalistisk generalisering, alltså baserat på tidigare
& Brinkmann, 2014:311). Eftersom generalisering utgår ifrån förväntningar som kan appliceras på liknande personer går det att dra en slutsats om att även pensionärer i andra städer har liknande erfarenheter och tankar som de pensionärer som bor i Kungsbacka kommun eftersom alla befinner sig i samma land med liknande förutsättningar vilket kan göra studien mer
generaliserbar (Kvale & Brinkmann, 2014:310). Dock är det viktigt att ha i åtanke att omgivningen kan påverka generaliseringen, exempelvis ifall du bor i landsbygden skiljer sig användningen från de som bor i staden (Svenskarna och internet, 2014).
3.5 Reliabilitet och validitet
Reliabiliteten syftar till hur tillförlitlig studien är och om resultatet går att reproducera vid andra tidpunkter samt av andra forskare. Detta avgörs delvis av hur ledande frågorna i en intervju är. I den här studien har intervjuguiden analyserats och inga ledande frågor har ställts utan tolkningen av frågorna har skett utifrån respondentens erfarenheter vilket ger en ökad reliabilitet (Kvale & Brinkmann, 2014:295). Det faktum att intervjuerna spelades in och transkriberades ger även en förhöjd reliabilitet, vilket bidrar till större tillförlitlighet när materialet finns tillgängligt för andra att ta del av (Östbye et al, 2004:106).
Validiteten syftar till styrkan och giltigheten i ett yttrande. För att validiteten skall stärkas krävs det att metoden undersöker vad den påstås undersöka alternativt mäta det den skall mäta vilket studien jobbar mot, att besvara frågeställningen samt dess syfte (Kvale & Brinkmann, 2014:295f). Det är viktigt att som intervjuare att vara objektiv och inte ge bekräftelse i form av egna åsikter till respondenten samtidigt ska det finnas en balans i att det inte får ställas för få följdfrågor då även detta påverkar validiteten vilket har tagits i åtanke till intervjuerna (Trost, 2010:134). Urvalet för respondenterna är specifikt och tabellen med respondentöversikt visar att gruppen inte är homogen. Respondenterna tillhör medelklassen och är bosatta i ett större samhälle och
respondenterna har stor variation i sin yrkesbakgrund vilket förser studien med ett representativt urval som stärker validiteten.
Faktumet att intervjuerna spelades in kan ha en påverkan hos respondenterna. Känslan av att känna sig exempelvis okunnig kring ämnet kan uppstå vilket möjligtvis kan påverka
upplever detta. De förmedlar en bild av att de inte har några problem alls med det digitala vilket i intervjuns senare skede visar sig vara fel, då de visar på okunskap inom ämnet. Därmed skänks validitet i uppsatsen då respondenterna försöker påvisa en felaktig bild av situationen (Östbye et al, 2004:121).
3.6 Forskningsetiska aspekter
När individer studeras är det viktigt att ta hänsyn till ett flertal etiska aspekter. Informerat
samtycke är en av dessa faktorer. Det är också viktigt att respondenterna erbjuds och informeras om frivilligt deltagande och tillgång till anonymitet vid intervjun där exempelvis inte namn nämns, detta bidrar till ett ömsesidigt förtroende i forskningsprocessen. Deltagarna i studien har informerats om hur informationen kommer att hanteras och vad som händer med den efteråt, samtliga har även givit sitt samtycke. Det är även viktigt att ta i hänsyn vilken påverkan studien kan komma att ha på respondenterna. Deltagarna i denna studie anses inte påverkas speciellt negativt då ämnet i sig inte är särskilt kontroversiellt och respondenterna benämns aldrig vid namn utan som respondent 1, 2, 3 osv. Det som talar emot är att populationen är relativt liten och därmed skulle information kunna kännas igen av andra och respondentens identitet avslöjas (Kvale & Brinkmann, 2014:109f).
3.7 Metodkritik
Den kritik som går att rikta mot vald metod är bland annat subjektiviteten i studien. Vid kvalitativa intervjuer tolkas de empiriska materialet vilket gör att förförståelsen kan ha en avgörande betydelse. Fördelen här är att studien är genomförd av två personer vilket gör att risken för subjektiva tolkningar blir lägre (Ekström & Johansson, 2019:15).
Med tanke på rådande samhällssituation, vilken påverkar studien, kan valet av metod ifrågasättas och anses vara olämplig då den förutsätter interaktion på ett sätt som andra metoder inte gör. Som tidigare nämnts är valet av metod baserat på studiens syfte vilket är att kartlägga känslor och upplevelser hos individer således är därför intervju den mest lämpliga metoden (Ahre &
Svensson, 2015:34).
sedan kommande intervjuer då intervjuaren tar med sig kunskapen, vilket därmed skapar en kumulativ förståelse process. Risken med detta är ett intervjuaren försöker styra alla intervjuer i samma riktning vilket således motverkar nya infallsvinklar. Det finns också en risk att
informationen rationaliseras vilket gör att vissa delar tas för givet, vilken inte behöver vara given för den nya respondenten. Det här märks delvis i vissa av intervjuerna men vid upptäckt av detta möjliggjorde medvetenheten att beteendet kunde undvikas vid resten av intervjuerna.
Intervjuaren blev med tiden också allt mer bekväm i sin roll vilket gjorde att samtalet mellan intervjuare och respondent blev mer naturliga och lediga (Ekström & Larsson, 2010:68).
Med hänsyn till målgruppen som befinner sig i riskzonen för covid-19 har telefonintervjuer genomförts (Folkhälsomyndigheten, 2020). Nackdelen med detta är att en dimension av
intervjun försvinner då kroppsspråket faller bort. Samtalen blir därmed inte lika dynamiska, den ömsesidiga anpassningen sker inte lika naturligt då individerna inte ser varandra. Att
anpassningen blir svårare går att se i intervjuerna då respondenterna och intervjuaren ofta avbryter varandra. Detta förstärks även av att individerna inte känner varandra och kan därmed inte tyda den andres samtalsläge. Som tidigare nämnts är dock detta en nödvändig åtgärd för att inte sätta målgruppen i fara (Ekström & Larsson, 2010:194). Ytterligare en nackdel med
telefonintervjuer är att de inte bör vara längre än 20 minuter då respondenten lätt kan tröttna, detta har tagit i hänsyn vid studiens genomförande men trots detta har vissa intervjuer blivit längre (Östbye et al, 2004:133).
4. Resultat och analys
I detta kapitel kommer den insamlade empirin presenteras och analyseras tillsammans med teori och tidigare forskning. Inledningsvis presenteras respondenternas digitala självförtroende där osäkerhet kring banken samt respondenternas förutsättningar diskuteras. Därefter analyseras bristen på respondenternas intresse för det digitala. Här beskrivs det att respondenterna känner sig kunniga men saknar intresse till att underhålla kunskapen samt även hur respondenterna anpassat sig digitalt. Ekonomiska förutsättningar och det digitala språket tas upp som ett problem för respondenterna. Avslutningsvis diskuteras de förbättringsmöjligheter som finns gällande det digitala samhället.
4.1 Digitalt självförtroende
Det är lätt att den äldre generationen jämför sig med den yngre gällande digitala moment. Som Reneland-Forsman (2018) redogör i sin forskning så är det vanligt att äldre känner ett lågt självförtroende kring det digitala och ett digitalt och socialt utanförskap skapas på grund av detta (Reneland-Forsman, 2018). Studiens respondenter känner av detta på olika sätt och respondent 9 förklarar hur hen tänker kring skillnaden mellan de äldre och de yngre:
Dom yngre har ju mycke mycke lättare för att snappa upp de (...) dom lever ju med de på ett helt annat sätt en vad vi gör (...) för oss så tar ju de mycke mycke längre tid men jag tror att förutsättningarna e samma.
- Respondent 9, 66 år
Respondenten påstår att förutsättningarna alltid funnits där för pensionärer men att eftersom de yngre har en mer genomgående kontakt med det digitala på en daglig nivå är det lättare för dem att ta in nya digitala moment och hålla sig mer uppdaterade. Därav känner pensionärerna att ett utanförskap bildas. Även respondent 8 beskriver att det handlar om förutsättningar och hur än tar sig an dem:
Här beskriver respondenten att trots att förutsättningarna har funnits ångrar respondenten att hen inte satt sig in i tekniken från början när den kom och utvecklades så att respondenten kunde känt sig mer kunnig i dagens digitala värld. Detta kan ha och göra med att pensionärerna inte ville vara inkluderade i den nya tekniken när den väl kom utan då var de traditionella
medierna fortfarande prioriterade hos den äldre generationen och de kunde inte se några fördelar med att ta sig an något nytt (Findahl, 2014:20). På grund av detta har den äldre generationen halkat efter i det digitala och därav känner de sig okunniga och orkar inte sätta sig in i det i nutid då de anser att de redan ligger långt efter.
Eftersom självförtroendet är bristande och att det finns en okunskap för det digitala kan det även utmynna i en rädsla för det okända. Flera respondenter uttryckte att det finns en osäkerhet kring internet och dess tjänster. Eftersom pensionärerna är uppvuxna med kontanter och att sköta sina bankärenden genom att gå till banken så vill de inte ge ut sina uppgifter på en plattform som känns otrygg för dem:
Sen är väl vi gamlingar lite skeptiska till att man skall hålla på att lämna ut sina kortnummer hit och dit och de skall vara (...) att dom drar på e-giro o sånna här saker (...) känner vi oss lite främmande för och vill kunna styra det själva. - Respondent 7, 76 år
Även respondent 1 uttrycker samma oro kring bankärenden online:
Man får frågor när man är ute på eh på nätet till exempel eller om man googlar nånting så får man eller skall gå in på banken eh eller vad som helst. Så får man massa frågor som man blir osäker på, vågar jag trycka där eller skall jag gå tillbaka eller vad menar dom. - Respondent 1, 76 år
Här beskriver respondenterna att det känns läskigt att ge ut sina uppgifter på nätet och det känns osäkert när det kommer pop-up fönster då de inte vågar trycka på dem och vet inte hur de ska gå vidare från detta. Precis som Giddens (2015) påstår bidrar digitaliseringen med en oro för
risken med att använda internet på det sättet skapas tillslut en tillit vilket kan bidra med ett större förtroende kring användningen (Giddens & Pierson, 1998:101).
4.2 Bristen på intresse
Något som framgått under intervjuerna är att även om det delvis finns en okunskap inom det digitala så är den största anledningen, till att de inte är mer insatta, en brist på intresset för tekniken. Många hävdar att de tror att de skulle klara av att hantera tekniken men eftersom det inte finns något intresse för det så undviker de att ta tag i det:
... ja man e väl kanske inte lika pigg på å söka massa lösningar eftersom intresset e inte så jättestort för de åh sitta vid en data o söka en massa, mer än de nödvändiga. - Respondent 7, 76 år
Respondenten menar att det inte finns någon anledning eller intresse till att använda sig av internet och diverse tekniska prylar om det inte är nödvändigt. Detta visar sig sant i tidigare forskning som säger att pensionärer har ett genomsnittsvärde på 2,6 och 2,7 i en 5-gradig skala i intresset för ny teknik och detta gäller dem som är användare av internet. Det betyder att det är nästan hälften av alla pensionärer som inte är intresserade av ny teknik (Findahl, 2014:20). Det är därför vanlig att söka stöd hos någon närstående:
Jag vet någorlunda i och med att jag har barnbarn så lär dom mig väldigt mycket. - Respondent 6, 73 år
Respondenten beskriver att barnbarnen hjälper till när det är något digitalt problem och kan känna en trygghet i att ha dem som informationskälla. Detta visar sig även i forskning att pensionärer vänder sig till dem då de själva känner en brist på kunskap och egna upplevelser av det digitala (Reneland-Forsman, 2018). I Givskovs (2017) forskning beskrivs även detta, att de får digitalt stöd från barnbarnen. Det på grund av att de själva inte är uppvuxna i en medialiserad värld vilket har påverkat deras reflexiva anpassning (Givskov, 2017).
fördel i det eftersom nyheterna kommer ut snabbare och oftare än den traditionella kvälls- och dagstidningen gör:
... jag har ju mina morrontidningar och allt sånt i telefonen (...) ehhh och de e ju de första man gör på morgonen, man lägger sig i soffan och läser GP och Aftonbladet och allt va de nu e.
- Respondent 9, 66 år
Respondent 9 har som rutin på morgonen att ta del av nyheterna digitalt för att hålla sig uppdaterad om händelser. Precis som att den traditionella tidningen har haft samma rutin tidigare har den ersatts av de digitala medierna (Weibull & Wadbring, 2014:123ff). Även respondent 1 använder sig av internet för att ta del av nyheter:
Jag läser väldigt mycket nyheter på både, jag hör naturligtvis på tv, men samtidigt då på telefon å så vidare där har man, jag är ute på nätet och tittar på nyheter ja på olika tidningar GP, GT, Norra Halland, även danska tidningar, engelska tidningar ah. - Respondent 1, 76 år
Respondent 1 ser fördelar i att kunna ta del av många olika tidningar, till och med utländska tidningar som annars hade varit svåra att ta tag i finns istället lättillgängligt online. Statistiskt sett är det vanligt att de äldre läser tidningen online, hela 79% av pensionärerna tar del av tidningen på nätet vilket återspeglar sig i resultatet från våra respondenter (Svenskarna och internet, 2019). Även om många läser tidningen digitalt är det fortfarande vanligt att de traditionella medierna lever kvar då den äldre generationen är uppväxt med att få informationen därifrån (Weibull & Wadbring, 2014:355). Även som ett par i ett hushåll kan det se olika ut:
Min man läser tidningen men jag läser den alltid på nätet - Respondent 8, 71 år
4.3 Den digitala anpassningen
Anpassningen till de digitala samhället kan ibland vara svårt, utländska ord och förkortningar har blivit allt vanligare samt att ekonomin har en stor betydelse. Detta har framkommit i flera utav intervjuerna, respondent 1 nämner bland annat följande:
... jag vet inte om det bara är pensionärer som reagerar för det men det är ju alla förkortningar och utländska ord (...) som används idag medans svenska tycker jag då att det finns man behöver inte använda massa utländska ord när det finns adekvata svenska ord för saker och ting. - Respondent 1, 76 år
Respondenten menar här att de utländska orden används i väldigt stor utsträckning samt förkortningar. Med tanke på att de språk som ofta används inte är respondenternas modersmål kan detta göra att förståelsen blir lägre, vilket respondent 2 poängterar:
Nej men jag kan tycka att de är bra men samtidigt så kan man tycka att eh eh det används mycket konstiga ord och uttryck som vi som är lite äldre inte riktigt eh eh fattar vad det är .- Respondent 2, 73 år
Den lägre förståelsen medför som tidigare nämnts en obalans för deltagandet i samhället. Kunskap är en förutsättning samt även en anpassning för att ojämlikheten skall suddas ut (Reneland-Forsman, 2018; Hjarvard, 2008). Även ekonomin har kommit att bli en central del i anpassningen till det digitaliserade samhället. Van Dijk (2006) nämner materiell tillgång som en viktigt del i motivationen. Han menar att klyftan främst är uppdelad i inkomst, ålder och utbildning. Elektroniken har dock sjunkit i pris med åren därför har betydelsen minskat således är det ändå en viktigt faktor att ha i åtanke (van Dijk, 2006:225f). Respondent påvisar detta genom följande citat:
Gällande de digitala eh e ju faktiskt ekonomin de som e helt avgörande för att eh de e ju inte helt billigt me digital utrustning (...) så att eh när många pensionärer ja menar den har ju inte alls följt löneutvecklingen som man lovade en gång i tiden när det gällde den här förändringen utav pensionssystemet o på de viset så blir de ju faktiskt ekonomin e en helt avgörande sak att de blir skillnad... - Respondent 4, 78 år
Här beskriver respondenten hur ekonomin är en viktig faktor till avståndstagande i
digitaliseringen. Ett utanförskap skapas här då möjligheten och förutsättningen kan se väldigt olika ut beroende på ens ekonomiska förutsättning. Tidigare forskning visar att de som saknar motivation och inte känner behov av användandet oftast gör detta med anledning av bland annat pengar, avsaknad av tid och brist på färdigheter (van Dijk, 2006:226f). Den ekonomiska
bakgrunden har stor betydelse för påståendet och med tanke på de tidigare yrkena hos respondenterna kan de ekonomiska förutsättningarna se olika ut (se tabell för
respondentöversikt).
4.4 Förbättringsmöjligheter
Respondenterna i studien frågades huruvida det finns möjligheter till förbättring av och i det digitaliserade samhället för pensionärer. Ett flertal av respondenterna nämnde kurser som förslag men även samarbetet generationer emellan togs upp:
...man kan ju kanske samarbeta, då kanske man hade kunnat fått en mycke mycke mycke bättre utveckling överhuvudtaget (...) ja ett utbyte, precis, lyssna på inte bara titta på oss som som som eh som eh jag märker ju det ibland på arbetet då att eh man att man har märkt några gånger att dom kunder tittar när det kommer in en äldre människa. Så tittar dom på en precis som man har ramlat ur historieboken. - Respondent 1, 76 år
Detta visar att en stigmatisering finns mellan generationerna. Som tidigare nämnts skapas utanförskapet då avvikelser uppstår, i detta fall baseras detta på kunskap och erfarenheter. Ett eventuellt utbyte av information kanske kunde bidra till en ökad förståelse grupperna emellan vilket i sin tur skulle minska stigmat (Goffman, 2011). En annan förbättringsmöjlighet som nämndes var kurser för att lära sig det digitala, respondent 6 nämnde nyttan i att lära sig någonting nytt:
...att dom mer har eh ehhh har mer kurser och sånt (...) det är ju alltid roligt att lära sig något nytt (...) och kan man göra det så är det väldigt nyttigt för eh hjärnan - Respondent 6, 73 år
utgångspunkt i van Dijks (2006) modell för digitala klyftor så går det att dra slutsatsen att kurser skulle öka motivationen hos målgruppen. Modellens tredje steg berör vikten av färdigheter kring ett ting, vilket delas in i tre delar. I det första steget behövs de operativa färdigheterna tillämpas därefter krävs informationskompetens och till sist strategiska färdigheter. I detta steg är det sociala sammanhanget viktigt för att få en förståelse och utveckla sina färdigheter (van Dijk, 2006:224ff).
5. Lösning
I detta kapitel presenteras den visuella och konceptuella lösningen på projektet samt redovisar slutresultatet av kampanjen. Inledningsvis identifieras en vision av det som skall komma att göras därefter redovisas skissar och tester som avslutas med lösningen av projektet.
5.1 Identifiera vision
När empirin samlats in och analyserats visade resultatet att pensionärerna saknar intresse till att engagera och upprätthålla digital kunskap. Det behövs väckas en motivation för att få
pensionärerna intresserade och se vilka fördelar det finns i den digitala världen. Efter att ha samtalat med kommunen om det resultat empirin bidragit med och tagit i åtanke vad de vill att vi ska utforma för dem så har det mynnat ut i en kampanj i form av ett vykort, en annons till den lokala tidningen samt en Facebook inlägg. Syftet med kampanjen blir att informera
pensionärerna om de digitala tillgångarna i samhället. För att motivera pensionärer har vi tagit ut det som främst kommit fram under intervjuerna och som pensionärerna anser behöver
förbättras samt underliggande faktorer som framkommit från intervjuerna.
Med anknytning till van Djiks (2006) modell för den digitala klyftan så börjar projektet från steg ett, motivations steget, för att väcka pensionärers motivation till att bli mer digitala. Ifall
motivationen verkställs kan de andra stegen i trappan uppfyllas i tur och ordning. Projektet kommer bidra med motivation för att komma till steg nummer tre i modellen som är färdighet (van Dijk, 2006:224). Kungsbackas bibliotek har en telefonväxel som på grund av corona ersatt träffarna på biblioteket där pensionärer vanligtvis kan få hjälp med sina digitala problem. Denna växel kommer vara det främsta som marknadsförs i projektet. Syftet är att få pensionärerna motiverade till att ringa och fråga om de digitala problem de har i vardagen och därmed bli mer delaktiga i det digitala samhället.
För att stärka validiteten i projektet så har det testats på två av de tidigare nämnda
som var överenskommet med respondenterna och passade dem bäst. Samtalet utfördes samtidigt som respondenten öppnade mailet för att fånga det första intrycket av projektet.
5.2 Utformandet
Enligt kommunens direktiv ska utformningen stämma överens med den grafiska manual vi fått tillgång till där typsnitt och färgkoder är utsatta. Övriga restriktioner var att prata om kommunen i sin helhet och inte som en enskild institution, prata klarspråk och inte använda svåra ord, ha kort meningsuppbyggnad och använda en personlig ton genom du-tilltal, hälsningar och vi-omtal.
Kraven från den grafiska manualen lyder:
- Logotypen har en friyta kring sig där inga andra grafiska element får placeras inom denna yta. Detta för att behålla loggans stringens.
- Logotypen kan användas i svart, vit och i färg samt i liggande eller stående format. - Färgerna i manualen kan uttrycka både harmoni, lugn, puls och energi.
- Kungsbackas typsnitt är Work Sans. Det är också det som logotypen är satt med, i en något modifierad version. Flera andra typsnitt kompletterar Work Sans i olika
sammanhang.
- Ikonerna som används i marknadsföring är från Font Awesome v5.
Bild 2. Utdrag ur Kungsbackas grafiska manual.
vilka fördelar det finns med att använda sig av digitala tjänster då några av respondenterna redan prövat vissa tjänster och blivit glatt överraskade av dess fördelar:
… ja det är ju så att eh det är ju nästan bara digitalt nu (...) när det gäller banken, när det gäller sjukhuset (...) och så betalar vi ju alla räkningar på nätet så att (...) och beställer mat på nätet (...) Jag tycker det är jättebra.
- Respondent 6, 73 år
Utifrån intervjuerna kunde vi se att vissa använde sig till viss del av digitala tjänster sedan innan och att det hittills sågs ur ett positiv perspektiv. Genom ett ”visste du att” påstående ville vi ge tre exempel på de vanligaste digitala tjänsterna som kom fram i intervjuerna och som även kan ses som mest användbara för pensionärer i nuvarande samhällssituation. Pensionärerna blir här motiverade av att läsa mer och ta reda på hur de kan använda sig av dessa digitala tjänster. Den första mockupen som skapades förmedlade detta budskapet. På baksidan hänvisas pensionären till Kungsbackas digitala hörna där de kan få vidare information om hur de går tillväga för att använda tjänsterna själva.
Bild 3. Skiss på det första designade vykortet.
När mockupen var klar testade vi den på två av studiens respondenter. Utifrån respondenternas åsikter kunde vi se vad som funkade och ej. Respondent 1 var positivt inställd till konceptet ”visste du att” och såg tydligt fördelarna i tjänsterna som presenterades:
Att man e, att de e tydligt ifrån början jag menar ‘visste du att‘ de fångar intresset då va (...) och att du kan få mat direkt, de e ju sånna basala grejer då som hör hemma idag om man säger så (...) och att man kan lyssna på böcker, du kan träffa en läkare online. - Respondent 1, 76 år
Respondent 2 var också positivt inställd till konceptet men gav kritik på textens läsbarhet:
Är det svag text på de som inte står med stora bokstäver? Tycker jag kanske lite. - Respondent 2, 73 år
Detta tog vi åt oss i vidare utformning genom att ändra storlek samt färger och för att göra läsbarheten så tydlig som möjligt har radavståndet tagits i åtanke. Skulle radavståndet vara för litet är de lätt att raderna smälter samman vilket kan försvåra läsningen (Bergström, 2015:132). I helhet var detta vykortet bådas favorit.
För att ha alternativ att välja mellan valde vi att utforma ytterligare vykort. Här valde vi att trycka på budskapet om att umgås med sina nära och kära och eftersom de sociala relationerna
begränsas på grund av covid-19 motiveras detta ytterligare av det då relationerna istället kan upprätthållas digitalt genom videosamtal.
Bild 4. Skiss på det andra designade vykortet.
Respondenterna som vi testade vykorten på ansåg att budskapet på det andra vykortet var tydligt och fångar läsarens intresse. De kunde själva relatera till budskapet och därav blev de
Det sista vykortet vi utformade var grundat utifrån intervjuerna där de såg problematik i de nya digitala orden och slang som uppkommit. Genom research som förde oss till webbplatsen Kidish (www.kidish.se) tog vi reda på vilka digitala ord som användes i media och som kunde vara roligt för pensionärerna att veta betydelsen bakom. Här hänvisas de till Facebook för att få vidare information kring orden och bli motiverade att ta reda på dess betydelse. Respondenterna ansåg vykortet som ”en kul grej” och tyckte det var intressant men inte lika motiverande som de tidigare vykorten.
Bild 5. Skiss på det tredje designade vykortet.
Eftersom frustrationen kring de digitala orden redan diskuterats i analysen kan vi se att det är något som pensionärerna i studien vill ha mer information kring. Detta gav oss då en tanke att göra ett inlägg till Facebook som ett alternativ till det sistnämnda vykortet. Kommunens Facebooksida har tidigare haft knep och knåp för pensionärerna vilket vi fick inspiration ifrån och valde att göra det till en del av kampanjen.
5.3 Det slutgiltiga resultatet
Grön är en rofylld färg som förmedlar jämvikt (Bergström, 2017:261f). De blågröna färgerna återkommer i alla projektets delar för att skapa igenkänning vilket Bergström (2017) nämner som viktigt för att en kampanj skall kännas enhetlig. Med hänvisning till det som tidigare nämnts i analysen kring oro blir tryggheten viktigt för att öka integreringen med det digitala.
Helst ska bilder som bakgrund, med löpande text på, undvikas men eftersom utformningen skapade mer dynamik med en bild så valdes det som en designlösning. Genom en klar läsbarhet som ger tydlig kontrast till bakgrunden samt en underliggande ruta med opacitet tar bilden inte fokus från texten. Denna ruta har vi även valt att lägga en skugga på för att ännu tydligare kontrastera rutan med texten från bilden (Bergström, 2015:135).
Bild 6. Slutgiltiga vykortet
Respondent 1 nämnde i intervjun, som fokuserade på projektets utformning, att den första och den andra skissen av vykortet hade bra element men att dessa hade blivit ännu bättre om man kombinerade dem. Detta togs i hänsyn och de delar som ansågs sämre, exempelvis baksidan av den första skissen, togs bort och ersattes av den mer konkreta baksidan på den andra skissen. Respondenten nämnde även att hen personligen föredrog framsidan ”visste du att” då denna drog mer uppmärksamhet till sig. När det kommer till att attrahera mottagaren så är
kompositionen viktig. Bilden bör i första hand attrahera mottagaren, detta görs ofta av
Bild 7. Slutgiltiga annonsen
Att skapa en annons motiveras av den genomförda studien som visade resultat på att de äldre ofta läser tidningen, detta bekräftar även Weibull och Wadbring (2014) som tidigare nämnts. I samråd med Kungsbacka kommun beslutades det att en annonsen skulle ta upp en trekvarts sida i tidningen. Uttrycket i annonsen är något annorlunda än på vykortet, dock med samma budskap. Detta för att anpassa sig till formatet i tidningen, annonsen kommer att vara omgiven av annan information och budskapet måste därför gå att ta till sig snabbare.
Eftersom vi hänvisar till deras Facebooksida i annonsen så vill vi skapa igenkänning till
kampanjen, därför har även inlägget samma uttryck och färgspråk. Facebook inlägget har dock ett annat syfte än annonsen och vykortet, som båda är väldigt informativa, inlägget är
kunskapshöjande vilket var ett kriterium från Kungsbacka kommun men är också underhållande. Vidare information kring tillvägagångssätt samt syfte kommer presenteras i inläggets text.
Tanken är att utförandet kan göras analogt med penna och papper och att svaren kommer finnas tillgängliga som en kommentar i inlägget. Vilket gör det lätt att i efterhand rätta och eventuella missförstånd elimineras. På ett ledigt och lättsamt sätt skall den bidra till större medvetenhet och kunskap kring digitala ord. Facebook som kanalval var ett önskemål från Kungsbacka kommun. De har nyligen börjat använda sig av Facebook i sin marknadsföring till seniorer och vill utveckla detta. Kanalvalet motiveras även av att det är digitalt, för att pensionärer skall kunna bli mer motiverade och delaktiga i det digitala samhället krävs det även att man använder sig av den typen av kanal.
6. Slutsats
Följande avsnitt presenterar studiens reflektion och slutsats.
6.1 Konsten att väcka motivation
Syftet med studien var att få insikt i pensionärers syn på det digitala samhället för att minimera ett eventuellt utanförskap. En intressant aspekt intervjuerna bidrog med var att pensionärernas okunskap, enligt dem, inte handlade om att samhället uteslöt dem utan att det är deras egna val att inte vara mer delaktiga. Motivation visade sig därför vara den främsta faktorn som påverkar pensionärer i den digitala användning. Att kunna dra den slutsatsen ur det gjorde att vi kunde konkretisera problemet och därför valde vi att fokusera på att väcka motivation hos
pensionärerna i Kungsbacka genom visa de fördelar som finns med att vara digital. Genom kampanjen kommer pensionärerna förhoppningsvis öppna sina ögon för vad Kungsbacka kommun kan hjälpa dem med.
Metoden har visat sig relevant och användbar för studiens resultat. Genom intervjuerna fick vi ut konkreta och djupa svar och resonemang som vi annars inte hade fått ut av en enkät. Svaren kunde lätt kopplas till den teori och tidigare forskning vi hittat vilket visar på att vi ställt rätt frågor och undersökt det som var ämnat att undersöka. Som Giskov (2017) beskriver i sin forskning, betyder medialiseringen en stor förändring för dem vilket påverkar mottagligheten av det digitala. Detta kräver en stor anpassning och en förståelse för varför användandet är viktigt. Respondenterna i vår undersökning nämnde ett flertal gånger att intresse saknas och att
användningen därför blir lägre. Giskov (2017) beskriver just detta och menar att de nya kulturella egenskaperna får oss att förhandla med oss själva om dess vikt och möjligheter.
7. Framtida forskning och implikationer för samhället
Avsnittet presenterar framtida forskning och implikationer för samhället.
7.1 Framtida forskning
I framtida forskning hade det varit intressant att undersöka huruvida det finns andra grupper som är digitalt uteslutna och se om motivationen är en bidragande orsak även där. Motivation har i den här studien visat sig vara den främsta anledningen till den digitala klyftan. För att minska utanförskapet krävs det kunskap kring hur målgruppen kan motiveras. Därför hade det varit intressant att analysera användningen av motivationsteorier och modeller i marknadsföring för att se vad för resultat det ger samt att undersöka hur motivation används på bästa sätt för att få pensionärer, men även andra samhällsgrupper, mer motiverade till användning av det digitala.
7.2 Implikationer för samhället
Det är vanligt att tro att pensionärer inte hänger med på grund av deras ålder och förmåga vilket inte stämmer då det är intresset som är den bidragande faktorn till att de inte är engagerade i det digitala samhället. Studien bidrar till en medvetenhet kring pensionärers intresse för det digitala vilket inte handlar om deras förmåga, därför är det viktigt att inte bidra med förminskning av deras kompetens vilket kan vara nödvändigt för kommuner att ha en medvetenhet kring. Genom att använda sig mer av motivation som verktyg kan marknadsföringen bli mer effektiv. Studien har som syfte att motivera till delaktighet i det digitala samhället vilket kan vara relevant för företagare inom marknadsföring, samhällsinstitutioner samt i detta fall även pensionärer.
Eftersom studien är applicerad på en kommun kan andra kommuner ha användning av studiens material för att få upplysning kring den digitala klyftan. Förhoppningen är att studien kan bidra med förståelse kring pensionärers förhållning till digitala moment så att framtida marknadsföring görs på ett mer motiverande sätt för att engagera pensionärer, även till andra samhällsgrupper gällande andra frågor.
Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Bergström, B (2015). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam, information och profilering i vår
visuella kultur. (Upplaga 9). Stockholm: Carlsson
Bergström, B (2017). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam, information och profilering i vår
visuella kultur. (Upplaga 11). Stockholm: Carlsson
Cöster, M. & Westelius, A. (2016). Digitalisering. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Edvardsson, J., Godhe, A. & Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och
multimodalitet. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Ekström, M. & Larsson, L. (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ekström, M. & Johansson, B. (red.) (2019). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Findahl, O. (2014). Pensionärerna och internet 2014. Stockholm: Stiftelsen för internetinfrastruktur. Hämtad från: https://internetstiftelsen.se/docs/Pensionarerna_och_internet_2014.pdf
Folkhälsomyndigheten (2020). Du som är 70 år eller äldre – begränsa dina nära kontakter. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/46489fed663042a4be208d2db73d 74be/faktablad-covid-19-70-ar-svenska-20033.pdf
Giddens, A. (1996). Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur.
and economic lives [Podcast]. Hämtad från:
https://open.spotify.com/episode/65Gwj2zUzogMQTbXxnuUIX?si=wE_4cJghRyqIA FqMuY96fA
Giddens, A. & Pierson, C. (1998). Conversations with Anthony Giddens: making sense of modernity. Cambridge: Polity Press. Hämtad från:
https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=Jujn_YrD6DsC&oi=fnd&pg=PP11&dq =giddens+modernity&ots=pZZQt0tuO6&sig=iGeZV6_0fZOY49uIJYb3eJBwt0o&redi r_esc=y#v=onepage&q&f=false
Givskov, C. (2017). Growing old with mediatization: Reflexivity and Sense of Agency. Nordicom
Review 38, pp. 53-64, doi: 10.1515/nor-2017-0402
Goffman, E. (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (3. uppl.) Stockholm: Norstedt.
Hjarvard, S. (2008). The Mediatization of Society: A Theory of the Media as Agents of Social and Cultural Change. Nordicom Review 29 2, pp. 105-134. Hämtad från:
https://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/kapitel-pdf/269_hjarvard.pdf
Krotz, F. (2007). Mediatisierung: Fallstudien zum Wandel von Kommunikation. Wiesbaden: VS Verlag für Socialwissenschaften
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Petersson, F. & Davidsson, T. (red.) (2016). Social exkludering: perspektiv, process, problemkonstruktion. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Reneland-Forsman, L. (2018). ‘Borrowed access’ – the struggle of older persons for digital participation. International journal of lifelong education, 37(3), 333-344,
doi:10.1080/02601370.2018.1473516
SFS 2017:725. Kommunallagen. Stockholm: Finansdepartementet K.
Svenskarna och Internet (2017). Vuxnas digitala kompetens. Hämtad från:
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2017/vuxnas-digit ala-kompetens/delaktighet-i-informationssamhallet/
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2018/digitalt-utanf orskap/var-tredje-pensionar-anvander-inte-internet-dagligen/
Svenskarna och Internet (2019). Poddar och digitala böcker ökar. Hämtad från:
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/mediekonsu mtion-titta-lyssna-och-lasa-digitalt/pensionarer-storsta-konsumenterna-av-traditionell-me dia/
Svenskarna och Internet (2019). Poddar ökar och äldre blir alltmer digitala. Hämtad från:
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/allmant-om-i nternetutvecklingen/
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Van Dijk, J. (2006). Digital divide research, achievements and shortcomings. Poetics, 34 221–235, doi:10.1016/j.poetic.2006.05.004
Weibull, L. & Wadbring, I. (2014). Massmedier: nya villkor för press, radio och tv i det digitala
medielandskapet. (11., helt omarb. uppl.) Stockholm: Ekerlid.
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
Teman:EXKLUDERING DIGITALISERING VARDAGSLIVET
FÖRBÄTTRINGSMÖJLIGHETER SAMHÄLLE AVSTÅNDSTAGANDE RÄDSLA
INLEDNING
Bakgrund Vad heter du? Hur gammal är du? Vart är du ifrån?
Vad jobbade du med innan du blev pensionär? Hur länge har du bott i Kungsbacka kommun ?
BETEENDEN
Livet som pensionär Hur ser din vardag ut?
Vad har du för några intressen?
Vad anser du om kungsbacka kommuns kommunikation, finns det några förbättringsmöjligheter?
Finns det något du vill ha mer information om från Kungsbacka kommun? Har du koll på arrangemang i Kungsbacka kommun?
Om ja; hur får du information om dom? Om nej; vill du ha bättre koll på det?
Vilka typer av arrangemang i kommunen skulle du va intresserad av? Finns det något tekniskt moment som begränsar dig i livet som pensionär?
SPECIFICERANDE FRÅGOR
