Forskarna ser att det finns anledning till fördjupande studier av vårdrelationen där personal har dubbla roller, såsom den vårdande i kombination med en
samhällsskyddande roll inom rättspsykiatrin. Med anledning av resultat som framkommit i studien ser forskarna även skäl att studera identitetsuppfattning hos patienter inom institutionella miljöer, för att se fruktbara sätt att värna om individen inom de ramar institutionen kan tillåta.
7
Slutsats
Slutsatser som dras av studien är att strukturerna inom rättspsykiatrisk vård kan tolkas olika av personal och patienter. Upplevelsen av delaktighet i rättspsykiatrisk vård bör sättas i relation till hur begreppet delaktighet förstås. Därigenom kan en förståelse nås för hur strukturerna uppfattas och kan anpassas för en förbättrad upplevelse av delaktighet. Varierande uppfattningar om strukturernas funktioner avslöjar att det finns en osäkerhet hos både patienter och personal kring
35
vårdprocessen inom rättspsykiatrisk vård. Ett fynd värt att uppmärksamma är att personal ser delaktighet som en förutsättning för vårdprocessen, medan patienter är osäkra kring vad som förväntas av dem. Det framkommer även att identitet och tolkning av den egna rollen kan påverka delaktigheten hos patienter inom rättspsykiatri.
8
Kliniska implikationer
De resultat som framkommit i studien beskriver och ger förklaringar till upplevelser av delaktighet inom vården, då människor innesluts av strukturer som tolkas olika av personal och patienter. Studien bidrar med att illustrera samma strukturer ur två perspektiv vilket synliggör strukturell komplexitet i institutionell vård. Förda resonemang är applicerbara även inom andra vårdmiljöer än rättspsykiatrisk vård. Studien ger exempel på kulturanalytiska tänkesätt som vidgar och kan berika vårdpersonalens förståelse för vårdrelationen med patienterna. Konkreta förslag ges på förbättringar som skulle kunna implementeras för att förbättra upplevelsen av delaktighet inom vården, varav det viktigaste är att lyssna till patienternas synpunkter och göra dem till del av utvecklingen av vården. Forskarna föreslår även
tydliggörande av strukturer redan på begreppsnivå och utformning av arbetsrutiner för att förbättra patienternas upplevelse av delaktighet.
36
9
Referenser
Alexiou, E., Degl´ Innocenti, A., Kullgren, A., Wijk, H. (2016). The impact of facility relocation on patients´ perceptions of ward atmosphere and quality of received forensic psychiatric care. Journal of Forensic and
Legal Medicine, 42, 1–7. doi: 10.1016/j.jflm.2016.04.014
Askola, R., Nikkonen, M., Paavilainen, E., Soininen, P., Putkonen, H., &
Louheranta, O. (2016). Forensic psychiatric patients’ perspectives on their care: A narrative view. Perspectives in Psychiatric Care, 54 (1), 1–10. doi:10.1111/ppc.12201
Ayaad, O., Alloubani, A., Al-rafaay, M., Arideh, A., Abualeish, M., & Akhu- Zaheya, L. (2019). Impact of structured nurse leader rounds on
satisfaction with nursing care among patients with cancer. Journal and
Nursing Scholarship, 51(5), 526–536. doi: 10.1111/jnu.12503.
Barnao, M., Ward, T., & Casey, S. (2015). Looking beyond the illness: Forensic Service users´ perceptions of rehabilitation. Journal of Interpersonal
Violence, 30 (6), 1025–1045. doi:10.1177/0886260514539764. Bolin, A. & Fog, E. (2010). Friskie Arbetsbok – Ett socialpedagogiskt verktyg för
arbete med ungdomar och unga vuxna. Molin, M., Gustavsson, A., Hermansson, H-E. (Red.), Meningsskapande och delaktighet. Om vår
tids socialpedagogik. Göteborg: Daidalos AB.
Borg, M., Karlsson, B., Tondora, J., Davidson, L. (2009). Implementing person- centered care in psychiatric rehabilitation: What does this involve? The
Israel Journal of Psychiatry, 46(2), 84–93. doi: doctorsonly.co.il/wp-
content/uploads/2011/12/2009_2_2.pdf
Calkins, M. & Brush, J. (2016). Honoring Individual Choice in Long-Term
Residential Communities When It Involves Risk: A Person-Centered Approach. Journal of Gerontological Nursing, 1:42(8), 12–7. doi: 10.3928/00989134-20160531-01
Carlson, E. (2012): Etnografi och deltagande observation. Henricson, M. (Red.),
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. Henricson, M. (Red.),
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
Dasilva, M. (2016). A model of rounding with patients in a psychiatric hospital.
Perspectives in Psychiatric care 53(4), 313-320.
doi:10.1111/ppc.12182
Daun, Å. (1993). Etnologin, framtiden och samhället. Gerholm, L. (Red.),
37
Doran, D. M. (2011). Nursing outcomes: The state of the science. London: Jones and Barlett Publishers.
Doyle, P., Quayle, E., & Newman, E. (2017). Social climate in forensic mental health settings: A systematic review of qualitative studies. Aggression
and Violent Behavior, 36, 118–136. doi:10.1016/j.avb.2017.06.008. Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlén, J. (2013).
Omvårdnad på avancerad nivå. Lund: Studentlitteratur AB.
Ehn, B. & Löfgren, O. (2001). Kulturanalyser. Malmö: Gleerups utbildning AB. Ehn, B. & Klein, B. (1994). Från erfarenhet till text. Om kulturvetenskaplig
reflexivitet. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Sunnerhagen, S. K. (2011). Person – centred care – ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10 (4), 248 - 251. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Eldh, A.C., Luhr, K., & Ehnfors, M., (2014). The development and initial validation of a clinical tool for patients’ preferences on patient participation – The 4Ps. Health Expectations, 18 (6), 2522–2535. doi: 10.1111/hex.12221 Erling, V. (2016). Om konsten att ronda. O. Sigurdson, A. Sjölander (Red.), Kultur
och hälsa i praktiken. Halmstad: Bulls Graphics.
Fioretos, I., Hansson, K., & Nilsson, G. (2013). Vårdmöten. Kulturanalytiska
perspektiv på möten inom vården. Lund: Studentlitteratur AB.
Friberg, F. & Öhlén, J. (2012). Fenomenologi och hermeneutik. Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
Forsberg, A. (2016). Omvårdnad på akademisk nivå. Stockholm: Natur & Kultur. Fägerborg, E. (1999). Intervjuer. Kaijser, L. & Öhlander, M. (Red.), Etnologiskt
fältarbete. Lund: Studentlitteratur AB.
Gabrielsson, S., Savenstedt, S., & Zingmark, K. (2015). Person-centred care: clarifying the concept in the context of inpatient psychiatry.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29, 555–562. doi:
10.1111/scs.12189.
Gilberg, F.A., Bradley, S.K., Fristed, P., & Hounsgaard, L. (2012). Reconstructing normality: Characteristics of staff interactions with forensic mental health inpatients. International Journal of Mental health nursing,
21(2), 103–113. doi: 10.1111/j.1447-0349.2011.00786.x
Green, T., Batson, A., & Gudjonsson, G. (2011). The development and initial validation of a service-user led measure for recovery of mentally disordered offenders. Journal of Forensic Psychiatry & Psychology,
22(2), 252-265. doi:
38
Hamovitch, E., Choy-Brown, M., & Stanhope, V. (2018). Person-centered care and the therapeutic alliance. Community mental health journal, 54(7), 951– 958. doi:10.1007/s10597-018-0295-z
Hansson, K. (2007). I ett andetag: En kulturanalys av astma som begränsning och
möjlighet. Critical Ethnography Press. Hämtad 20-04-01 från:
https://portal.research.lu.se/portal/files/5951912/599227.pdf
Henricson, M. (2012). Forskningsprocessen: problem, syfte och inledning/bakgrund. Henricson, M (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till
examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. Henricson, M (Red.),
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
Henriksson, B. (2004). En introduktion till kulturanalys. Marander-Eklund, L., Illman, R. & Henriksson, B (Red.), Metodkompassen – kulturvetarens
metodbok. Åbo: Åbo Akademi.
Hirsjärvi, S. & Hurme, H. (2000). Tutkimushaastattelu. Teemahaastattelun teoria ja
käytäntö. Helsinki: Yliopistopaino.
Hwang, I. J., Kim, W. S., & Chin, J. H. (2019). Patient participation in patient safety and its relationships with nurses' patient-centered care competency, teamwork, and safety climate. Asian Nursing Research, 13 (2), 130– 136. doi: 10.1016/j.anr.2019.03.001.
Hydén, L-C. & Taghizadeh Larsson, A. (2017). Ålder, äldre och ålderism.
Abrahamsson, M., Hydén, L-C. & Motel-Klingebiel, A. (Red.). Vem är
den äldre: äldrebilder i ett åldrande Sverige. Hämtad 2020-05-05 från
http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2015/10/Rapport-Vem- %C3%A4r-den-%3%A4ldre_Webb.pdf.
Hörberg, U. (2008). Att vårdas eller fostras. Det rättspsykiatriska vårdandet och
traditionens grepp (Doktorsavhandling, Vårdvetenskap och socialt
arbete, Nr 133/2008). Växjö: Acta Wexionensia. Hämtad 2020-02-12 från http://lnu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:205815/FULLTEXT01.pdf.
Hörberg, U. (2014). Caring science and the development of forensic psychiatric caring. Perspectives in psychiatric care, 51(4), 277–84. doi: 10.1111/ppc.12092
Hörberg, U., Sjögren, R., & Dahlberg, K. (2012). To be strategically struggling against resignation: The lived experience of being cared for in forensic psychiatric care. Issues in Mental Health Nursing, 33(11), 743–751. doi: 10.3109/01612840.2012.704623
Jernbro, C. & Nilson, F. (2016). Från förväntan till lång väntan: en studie om hot-
och riskbilden på asylboenden. Myndigheten för samhällsskydd och
39
Joergensen, K. & Praestegaard, J. (2018). Patient participation as a discursive practice – A critical discourse analysis of Danish mental healthcare.
Nursing Inquiry, 25(2), 1320–1378. doi: 10.1111/nin.12218
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. Henricson, M (Red.), Vetenskaplig teori och
metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur AB.
Klein, B. (1990). Transkribering är en analytisk akt. Rig 2, 41-66.
Kristiansen, L., & Strand, S. (2010). Rättspsykiatri. Skärsäter, I (Red.), Omvårdnad
vid psykisk ohälsa. Stockholm: Studentlitteratur AB.
Livingston, J.D., Nijman-Jones, A., & Brink, J. (2012). A tale of two cultures: examining patient-centered care in a forensic mental health hospital.
The Journal of Forensic Psychiatry & Psychology, 23(3), 345-360.
doi: 10.1080/14789949.2012.668214
Magnùsson, F. (2009). Att tala om äldres död. Malmö: Liber AB. Marander-Eklund, L. (2004). Att skapa och analysera ett muntligt
forskningsmaterial. Marander-Eklund, L., Illman, R., & Henriksson, B (Red.), Metodkompassen – kulturvetarens metodbok. Åbo: Åbo
Akademi.
Marklund, L., Wahlroos, T., Ejneborn, M., & Gabrielsson, S. (2020). I know what I need to recover’: patients’ experiences and perceptions of forensic psychiatric inpatient care. International Journal of Mental Health
Nursing, 29 (2), 235–243 doi: 10.1111/inm.12667
Molin, M. (2010). Analysen av tillhörighet – en socialpedagogisk utmaning. Molin, M., Gustavsson, A., Hermansson, H-E. (Red.), Meningsskapande och
delaktighet. Om vår tids socialpedagogik. Göteborg: Daidalos AB.
Morgan S., & Yoder H.L. (2012). A concept analysis of person-centered care.
Journal of Holistic Nursing, 30(1), 6–15. doi:
10.1177/0898010111412189.
Negarandeh, R., Bahabadi. H. A., & Mamaghani, A. J. (2014). Impact of regular nursing rounds on patient satisfaction with nursing care. Asian Nursing
Research, 8 (4), 282–285. doi: 10.1016/j.anr.2014.10.005.
Newman, C., Patterson, K., Eason, M., & Short, B. (2016). Defining the role of a forensic hospital registered nurse using the Delphi method. Journal of
Nursing Management, 24(8), 1130–1136. doi: 10.1111/jonm.12422.
Olausson, S., Danielson, E., Johansson, I., & Wijk, H. (2019). The meanings of place and space in forensic psychiatric care–A qualitative study reflecting patients’ point of view. International Journal of Mental
Health Nursing 28, 516–526. doi: 10.1111/inm.12557.
Olsson, H., & Schön, U-K. Reducing violence in forensic care – how does it resemble the domains of a recovery-oriented care. (2016). Journal of
40
Persson, C. & Sundin, K. (2012). Fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod – ett dialektiskt förhållningssätt. Henricsson, M. (Red.), Vetenskaplig
teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur AB.
Priebe, G. & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar. Henricsson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod.
Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur
AB.
Pripp, O. (2005). Den segregerade välviljan – kultur som makt. Öhlander, M. (Red.),
Bruket av kultur. Hur kultur används och görs socialt verksamt. Lund:
Studentlitteratur AB.
Pripp, O. (1999). Reflektion och etik. Kaijser, L., & Öhlander, M. (Red.),
Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur AB.
Psykiatriska Riksföreningen för sjuksköterskor (2014). Kompetensbeskrivning för
legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. Hämtad 2020-05-06 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014.pdf. Sahlsten, M., Larsson, I., Sjöström, B., & Pilos, K. (2008). An analysis of the
concept of patient participation. Nursing Forum 43(1). doi: 10.1111/j.1744-6198.2008.00090.x.
Salzmann-Erikson, M., Rydlo, C., & Wiklund Gustin, L. (2016). Getting to know the person behind the illness – The significance of interacting with patients hospitalised in forensic psychiatric settings. Journal of
Clinical Nursing, 25(9/10), 1426–1432. doi: 10.1111/jocn.13252
Saukko, P. (2003). Doing research in cultural studies. An introduction to classical
and new approaches. London: Sage Publications.
SBU (2017). Patientdelaktighet i hälso- och sjukvården. Hämtad 2020-02-12 från https://www.sbu.se/contentassets/4065ec45df9c4859852d2e358d5b8dc 6/patientdelaktighet_i_halso_och_sjukvarden.pdf.
SBU (2017). Behandling och bedömning i rättspsykiatrisk vård. En kartläggning av
systematiska översikter. Hämtad 2020-04-02 från
https://www.sbu.se/contentassets/e7e240a7db644f48abfa57dd32621de 4/behandling_bedomning_rattspsykiatrisk_vard_2017.pdf.
Schröder, A., Lorentzen, K., Riiskjaer, E., & Lundqvist, L-O. (2016). Patients’ views of the quality of Danish forensic psychiatric inpatient care. The
Journal of Forensic Psychiatry & Psychology, 27(4), 551–568. doi:
10.1080/14789949.2016.1148188.
Selvin, M., Almqvist, K., Kjellin, L. & Schröder, A. (2016). The concept of patient participation in forensic psychiatric care: The patient perspective.
Journal of Forensic Nursing, 12(2), 57–63. doi:
41
Sernhede, O. (2010). Nyfattigdom, stigmatisering och socialpedagogik.
Ungdomsarbetes villkor och den postkoloniala ordningen. Molin, M., Gustavsson, A. & Hermansson, H-E. (Red.), Meningsskapande och
delaktighet. Om vår tids socialpedagogik. Göteborg: Daidalos AB.
SFS 2018:218. Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s
dataskyddsförordning. Stockholm: Sveriges Riksdag.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Sveriges Riksdag.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Sveriges Riksdag.
SFS 1991:1137. Lag om rättspsykiatrisk undersökning. Stockholm: Sveriges Riksdag.
Socialstyrelsen (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Hämtad 2020-02-12 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-4-10.pdf.
Svensk Sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2020-05-03 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf.
Svensk Sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 2020- 02-12 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf. Söderberg, A., Wallinius, M., & Hörberg, U. (2019). An interview study of
professional carers’ experiences of supporting patient participation in a maximum security forensic psychiatric setting. Issues in Mental Health
Nursing, 41 (3), 1–10. doi:10.1080/01612840.2019.1658833.
Tapp, J., Warren, F., Fife-Schaw, C., Perkins, D., & Moore, E. (2013). What do the experts by experience tell us about “what works” in high secure forensic hospital services? Journal of Forensic Psychiatry &
Psychology, 24(2), 160–178. doi:10.1080/14789949.2012.760642.
Thibeault, C., Trudeau, K., D’Entremont, M., & Brown, T. Understanding the milieu experiences of patients on an acute inpatient psychiatric unit. Archives
of Psychiatric Nursing, 24(4), 216–226.
doi:10.1016/j.apnu.2009.07.002
Timmons, D. (2010). Forensic psychiatric nursing: a description of the role of the psychiatric nurse in a high secure psychiatric facility in Ireland.
Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 17, 636–646. doi:
10.1111/j.1365-2850.2010.01581.x
Vandewalle, J., Malfait, S., Eeckloo, K., Colman, R., Beeckman, D., Verhaeghe, S. & Van Hecke, A. (2018). Patient safety on psychiatric wards: A cross-
42
sectional, multilevel study of factors influencing nurses’ willingness to share power and responsibility with patients. International Journal of
Mental Health Nursing, 27 (2), 877–890. doi: 10.1111/inm.12376 Vetenskapsrådet (2017). Kartläggning av rättspsykiatrisk forskning. Hämtad 2020-
02-11 från
https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7066f9c/1555332 229312/Kartlaeggning-av-raettspsykiatrisk-forskning_VR_2017.pdf. Watson, J. (1993). En teori för omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
WHO (2019). Participation. Hämtad 2020-04-01 från https://www.who.int/gender- equity-rights/understanding/participation-definition/en/.
Wiklund Gustin, L. (2014). Vårdande vid psykisk ohälsa på avancerad nivå. Lund: Studentlitteratur AB.
Årestedt, L., Martinsson, C., Hjelm, C., Uhlin, F., & Eldh, A.C. (2019). Patient participation in dialysis care – A qualitative study of patients´ and health professionals´ perspectives. Health Expectations, 22 (7), 1285– 1293. doi: 10.1111/hex.12966.
Öhlander, M. (1999). Utgångspunkter. Kaijser, L. & Öhlander, M (Red.),
BILAGA A: Informationsbrev till respondenter
Hej!Vi söker Dig som är patient eller vårdpersonal på rättspsykiatrisk avdelning. Patienters delaktighet är viktig för upplevelsen av vård och omvårdnad.
I ett examensarbete ämnar vi studera syn på och upplevelse av patienters delaktighet på Din avdelning inom rättspsykiatri.
Vi behöver Dig som är patient och önskar få ta del av dina erfarenheter för att kunna besvara studiens syfte. Alla patienter är välkomna att deltaga. Vi önskar även få ta del av personalens erfarenheter av patienternas delaktighet. Om du är personal önskar vi att du jobbat på avdelningen i minst 6 månader.
Deltagandet i studien är frivilligt och utifrån ett etiskt förhållningssätt kommer sekretess, tystnadsplikt och konfidentialitet att följas strikt vid genomförandet av studien. Du kan när som helst under studien avbryta din medverkan utan att motivera varför. Lag (2003:460) kommer att följas vars syfte är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning.
Intervjuerna kommer att spelas in på digital recorder och beräknas ta cirka 30–60 minuter. Intervjuerna beräknas påbörjas i november eller december. Intervjuerna skrivs ut ordagrant och det är den texten som analyseras.
Resultatet kommer att redovisas i form av en uppsats och Er identitet kommer inte att gå att spåra i resultatredovisningen. Ljudupptagning och utskrifter förvaras separerade i låsta skåp. Efter godkänt arbete kommer ljudupptagning att raderas och utskrifter förstöras.
Våra ambitioner är att resultatet i examensarbetet ska bli användbart för sjuksköterskor kliniskt ute i verksamheten.
Vi hoppas att Du är intresserad av att delta i studien. Anmäl dig till någon av oss studenter via mail senast 15 november 2019 så kommer du att kontaktas för att boka in en tid och plats som passar dig för intervjun.
Vi som genomför denna studie är två sjuksköterskor som heter Maria Pakou och Sascha Berg. Vi läser specialistutbildning till psykiatrisjuksköterska vid Medicinska fakulteten, Linköpings universitet.
Med vänlig hälsning,
Maria Pakou Sascha Berg
e-mail: marpa214@student.liu.se e-mail: fatbe380@student.liu.se
Handledare: Patrik Rytterström e-mail: patrik.rytterstrom@liu.se
BILAGA B: Informationsbrev till verksamhetschef
Till verksamhetschef 2019-09-27 Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) beskrivs hur ”vården skall ges med respekt för alla människors lika värde” samt att ”bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet”. Indirekt betyder detta att patienten ska vara delaktig i sin vård. Patienten kan vara delaktig på alla nivåer inom hälso- och sjukvården. På individnivå är tre olika perspektiv kopplad till begreppet delaktighet: personcentrerad vård, delat beslutsfattande och stöd till egenvård. Att arbeta personcentrerat är en av grundförutsättningarna för en god vård och ett tillvägagångssätt att hedra personens individuella egenskaper. Sjuksköterskan har en betydande roll i patientens vård och dennes delaktighet i vården. En effektiv samverkan i team mellan sjuksköterskor och annan vårdpersonal är en grundläggande del för att ge en god och säker vård. Syftet med magisteruppsatsen är att belysa om införandet av omvårdnadsronder i omvårdnadsarbete utifrån ett personcentrerat perspektiv kan bidra till att främja patientens delaktighet, öka patientsäkerheten och vårdkvalité.
Ni tillfrågas härmed om godkännande för att intervjua era anställda sjuksköterskor samt inneliggande patienter gällande deltagande i ovanstående magisteruppsats. Denna förfrågan gäller sjuksköterskor och patienter på er avdelning. Deltagandet är frivilligt och förfrågan om intresse att medverka kommer att ske genom ett informationsbrev. Data ska insamlas genom intervjuer och materialet kommer att behandlas konfidentiellt. Patienternas och personalens identitet kommer inte gå att spåra i resultatet och avrapportering. De får information om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan avstå från att vara med i studien utan att motivera varför. Intervjuerna kommer att påbörjas under december 2019 och uppsatsen beräknas vara färdig under våren 2020.
När magisteruppsatsen är klar och arbetet är godkänt av kursens examinator önskar vi presentera resultatet för klinikens personal.
Med anledning av detta ber vi Sascha Berg och Maria Pakou om samtycke och tillstånd att utföra studien (en magisteruppsats a 15 hp), vilken sker under vår specialistutbildning i psykiatrisk omvårdnad på avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Linköpings universitet.
Med vänliga hälsningar
___________________ _________________ Sascha Berg Maria Pakou
fatbe380@student.liu.se marpa214@student.liu.se ___________________
Handledare:
Patrik Rytterström, Universitetslektor på Medicinska fakulteten, Linköpings universitet
Härmed ger jag i egenskap av verksamhetschef vid xxxxxxx mitt tillstånd till att Sascha Berg och Maria Pakou får genomföra intervjuer och denna studie.