10. Analys
10.2 Identifiering av prioriterade kriterier
Det är viktigt att registrera subjektiva upplevelser eftersom dessa i hög grad styr personers egna prioriteringar. Vid varje testomgång, efter gång på varje underlag, redovisade testpersonerna sina upplevelser av de olika skorna och halkskydden i form av skriftliga synpunkter (fördelar, nackdelar, övriga kommentarer). En manifest kvalitativ innehållsanalys av dessa upplevelser har gjorts för skor respektive halkskydd och redovisas nedan. Vid analysen har viktiga subjektiva kriterier identifierats genom att texten kategoriserades utifrån innehåll/synpunkter och hur ofta (antal citat) respektive synpunkter framhållits av testgruppen noterades.
Multipel hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att identifiera vilka kriterier som kan ha betydelse för fotgängarnas skattade helhetsupplevelse av de testade halkskydden på olika underlag. Som beroende variabel valdes testpersonernas skattade helhetsupplevelse av halkskyddet. Mot detta testades åtta variabler (självvald gånghastighet, maximal gånghastighet, upplevd balans, upplevd fallrisk, hälisättning, fotavveckling vilket mättes efter gång på varje underlag, samt tid att ta på halkskyddet) för att identifiera i vilken grad dessa inverkade på helhetsupplevelsen.
Resultatet anges som den andel (%) av variationen i den beroende variabeln som kan förklaras av den oberoende variabeln, ju högre % desto större förklaringskraft. För det högst och lägst rankade
halkskyddet avseende ’val för eget bruk’ redovisas också korrelationsmatriser.
Analys med regressionsanalys är inte utfört för skorna på grund av ett lägre antal testpersoner per sko. Eftersom testgruppen var liten (n=9) och studien explorativ valdes signifikansnivån p < 0.10 att betraktas som statistiskt signifikant. På detta sätt kan vi finna samband som har praktisk betydelse, och som om de kan förklaras teoretiskt kan anses värdefulla att undersöka vidare i fortsatta studier. Nedan följer en sammanfattning av regressionsanalyserna för halkskydden (tabell 11-15) Särskilt fokuseras det halkskydd som flest angett att de ’skulle välja för eget bruk’ #39 (en sko med inbyggda halkskydd), samt ett av de halkskydd #21 (fotbladsskydd) som ingen valt att ’välja att använda för eget bruk’, där också korrelationsmatriser redovisas.
Den självskattade hälisättningen på underlagen ren is samt på snö på is framkom som det viktigaste kriteriet för testpersonens helhetsupplevelse av skyddet. Även skattad fotavveckling på alla underlag med främst på främst på snö på is var av betydelse.
Kriteriet gånghastighet, i avseendet att inte hålla en så hög maximal gånghastighet, visade sig vara av betydelse för helhetsupplevelsen av flera halkskydd. Det kan tyda på att personer med långsammare
38
gånghastighet efter uppmaningen att gå så snabbt som möjligt inte utmanar skyddets
gränser/funktioner till fullo. Betydelsen av variationer i testpersonernas olika strategier för att öka sin gånghastighet (genom ökad steglängd och/eller ökat antal steg, fotisättning etc.) (med hänvisning till avsnitt 9.1) behöver analyseras vidare för att förklara gånghastighetens, och fotisättningens, betydelse för de olika halkskyddens effekt
Upplevd balans och fallrisk var mest utslagsgivande för helhetsupplevelsen av de halkskydd som inte valdes för eget bruk. Det tyder på att en lägre grad av skattad kontroll av kroppshållning och balans under gång med skyddet är en relevant indikator för att identifiera skydd med bristande funktioner.
Tabell 11. Att skatta sin hälisättning under gången på underlaget högre visade sig vara av betydelse för att skatta sin helhetsupplevelse av halkskyddet högre för flera av halkskydden (med undantag #32 på snö där förhållandet var det omvända). Hälisättningen på underlagen is och is/snö hade tydligast inverkan på helhetsupplevelsen.
Tabell 12. Att skatta fotavvecklingen under gången högre var av betydelse för en högre skattad helhetsupplevelse. Tydligast inverkan hade fotavvecklingen vid gång på is/snö, men även på de övriga underlagen.
Tabell 13. En långsammare gånghastighet (särskilt med avseende på testpersonens maximala hastighet) var av betydelse för att skatta helhetsupplevelsen av halkskyddet högre, särskilt för ett av de halkskydd som ingen av testpersonerna valt för eget bruk.
Halkskydd #39 (inbyggt) vid gång på snö/is 78 % (adjusted R Square 0,78, p=0,003)
Halkskydd #36 (helfot) vid gång på is 61 % (p=0,014) samt vid gång på snö/is 57 % (p=0,019) Halkskydd #26 (helfot) vid gång på 47 % (p=0,036)
Halkskydd #28 (häl) vid gång på is 70 % (p=0,006) Halkskydd #25 (häl) vid gång på snö/is 55 % (p=0,021) Halkskydd #34 (helfot) vid gång på snö/is 58 % (p= 0,017)
Halkskydd #27 (helfot) vid gång på snö/is 54 % (p=0,023) samt på snö 61 % (p=0,013) Halkskydd #32 (fotblad) vid gång på snö 60 % (p=0,026)
Halkskydd #39 (inbyggt) vid gång på snö/is (adderar till modellen efter hälisättning) och förklarar ytterligare 14 % (p=0,020)
Halkskydd #36 (helfot) på snö förklarar 61 % (p=0,013)
Halkskydd #26 (helfot) på snö/is 64 % ( ) samt på snö 72 % (p=0,005)
Halkskydd #25 (häl) på snö/is (adderar till modellen efter hälisättning) och förklarar ytterligare 23 % (p=0,041) Halkskydd #27 (helfot) på is 86 % (p=0,001)
Halkskydd #32 (fotblad) på betonggolv 67 % (p= 0,029) Halkskydd #33 (fotblad) på snö/is förklarar 63 % (p=0,012)
Halkskydd #39 (inbyggt) vid maximal gånghastighet på snö/is (adderar till modellen efter hälisättning och fotavveckling) förklarar ytterligare 4 % (p=0,049).
Halkskydd #36 (helfot) vid maximal gånghastighet på is (adderar till modellen efter hälisättning) och förklarar ytterligare 21 % (p=0,037)
Halkskydd #29 (helfot) vid maximal gånghastighet på snö 49 % (p=0,047)
Halkskydd #28 (häl) vid normal gånghastighet (adderar till modellen efter hälisättning) och förklarar ytterligare 17 % (p=0,036)
Halkskydd #27 (helfot) vid maximal gånghastighet på betong 69 % (p=0,006) Halkskydd #32 (fotblad) vid maximal gånghastighet på is 91 % (p= 0,002)
39
Tabell 14. Att uppleva sin balans under gången vara bättre har betydelse för helhetsupplevelsen av halkskyddet, särskilt för två av de halkskydd som ingen av testpersonerna valt för eget bruk.
Tabell 15. Att uppleva en lägre fallrisk under gång med halkskyddet inverkade positivt på
helhetsupplevelsen, särskilt för ett av de halkskydd som ingen av testpersonerna valt för eget bruk.
Exempel, halkskydd #39
Halkskydd #39 var det som flest, 87,5%, av testpersonerna angav att de skulle välja att använda för eget bruk. Regressionsmodellerna för underlagen ren is, snö, och betonggolv var inte signifikanta. Hela modellen för underlaget snö på is förklarade 96 % (p=0,001) av variationen i helhetsupplevelsen. Att uppleva en bättre hälisättning (78 %, p=0,003) hade här störst betydelse, medan även en sämre fotavveckling (förklarar ytterligare 14 %, p=0,020) och en lägre maximal gånghastighet (förklarar ytterligare 4 % av variationen, p=0,049) bidrog.
Korrelationsmatriserna nedan som enbart avser halkskydd 39, visar att en minskad upplevd fallrisk vid gången har signifikant samband med en bättre balans, hälsättning och fotavveckling, särskilt på hårda underlag som is och betonggolv.
Tabell 16. Helhetsupplevelse på is Is #39 Skala 1 2 3 4 5 6 1. Helhetsupplevelse 1-5 2. Gång självvald 10m sek 0,12 3. Gång maximal 10m sek -0,10 0,79 4. Upplevd balans 10m 0-100 0,02 0,16 0,12 5. Upplevd fallrisk 10m 0-100 -0,11 -0,15 -0,13 -0,93 6. Upplevd hälisättning 10m 0-100 -0,17 0,10 0,13 0,80 -0,53 7. Upplevd fotavveckling 10m 0-100 -0,08 0,20 0,13 0,78 -0,50 0,98
Tabell 17. Helhetsupplevelse på snö/is
Snö/is #39 Skala 1 2 3 4 5 6 1. Helhetsupplevelse 1-5 2. Gång självvald 10m sek 0,22 3. Gång maximal 10m sek -0,01 0,78 4. Upplevd balans 10m 0-100 -0,13 -0,33 -0,67 5. Upplevd fallrisk 10m 0-100 0,17 0.39 0,74 -0,97 6. Upplevd hälisättning 10m 0-100 0,90 0,26 -0,06 0,21 -0,15 7. Upplevd fotavveckling 10m 0-100 -0,30 -0,27 -0,57 0,89 -0,93 0,08
Halkskydd #22 (helfot) vid gång på snö/is 47 % (p=0,036) Halkskydd #28 (häl) på snö/is 56 % (p=0,019)
Halkskydd #32 (fotblad) på is (adderar till modellen efter maximal gånghastighet) och förklarar ytterligare 6 % (p=0.002).
Halkskydd #21(fotblad) vid gång på is 85 % (p= 0,001), på snö/is 47 % (p= 0,036) samt på betonggolv 74 % av variationen (p= 0,006)
Halkskydd #26 vid gång på snö/is (adderar till modellen efter fotavveckling) förklarar ytterligare 18 % (p=0,006). Halkskydd #28 på betong 47 % (p=0,035)
Halkskydd #30 på betong 50 % (p=0,030) Halkskydd #32 på snö/is 82 % (p=0,003)
40 Tabell 18. Helhetsupplevelse på snö Snö # 39 Skala 1 2 3 4 5 6 1. Helhetsupplevelse 1-5 2. Gång självvald 10m sek 0,40 3. Gång maximal 10m sek 0,17 0,96 4. Upplevd balans 10m 0-100 -0,07 -0,26 -0,22 5. Upplevd fallrisk 10m 0-100 -0,15 -0,10 -0,14 -0,78 6. Upplevd hälisättning 10m 0-100 -0,02 0,01 0,04 0,38 -0,46 7. Upplevd fotavveckling 10m 0-100 -0,05 -0,08 -0,03 0,48 -0,58 0,98
Tabell 19. Helhetsupplevelse på betonggolv
Betonggolv #39 Skala 1 2 3 4 5 6 1. Helhetsupplevelse 1-5 2. Gång självvald 10m sek 0,14 3. Gång maximal 10m sek 0,23 0,73 4. Upplevd balans 10m 0-100 -0,31 -0,40 0,06 5. Upplevd fallrisk 10m 0-100 0,29 0,23 -0,02 -0,87 6. Upplevd hälisättning 10m 0-100 -0,19 -0,10 0,18 0,74 -0,94 7. Upplevd fotavveckling 10m 0-100 -0,19 -0,10 0,13 0,71 -0,94 0,99 Exempel, halkskydd #21
Resultatet för halkskyddet ges som ett exempel på ett av de skydd som ingen av testpersonerna angav att de skulle välja attanvända för eget bruk. Regressionsmodellerna för underlagen ren is, snö på is, och betonggolv var signifikanta. Att uppleva en god balans vid gången på såväl ren is som snö/is och betonggolv hade betydelse för hur helhetsupplevelsen av halkskyddet värderades: På ren is förklarade upplevd balans 85 % (p= 0,001) av variationen, på snö/is 47 % (p= 0,036), samt på betonggolv 74 % av variationen (p= 0,006)
Korrelationsmatriserna nedan avser halkskydd 21, visar att en minskad upplevd fallrisk vid gången har signifikant samband med en bättre balans, hälsättning och fotavveckling. Helhetsupplevelsen visar signifikanta samband med upplevd balans men också med gång i självvald hastighet, balans, fallrisk, hälisättning och tåavveckling.
Tabell 20. Helhetsupplevelse på is Is #21 Skala 1 2 3 4 5 6 1. Helhetsupplevelse 1-5 2. Gång självvald 10m sek -0,64 3. Gång maximal 10m sek 0,05 0,31 4. Upplevd balans 10m 0-100 0,93 -0,54 0,17 5. Upplevd fallrisk 10m 0-100 -0,23 0,73 0,08 -0,30 6. Upplevd hälisättning 10m 0-100 0,46 -0,66 -0,14 0,47 -0,72 7. Upplevd fotavveckling 10m 0-100 0,69 -0,15 0,30 0,68 0,21 -0,26 8. Tid att ta på sek 0,07
Tabell 21. Helhetsupplevelse på snö/is
Snö/Is #21 Skala 1 2 3 4 5 6 1. Helhetsupplevelse 1-5 2. Gång självvald 10m sek -0,65 3. Gång maximal 10m sek -0,08 0,68 4. Upplevd balans 10m 0-100 0,74 -0,42 0,01 5. Upplevd fallrisk 10m 0-100 -0,37 0,07 -0,34 -0,75 6. Upplevd hälisättning 10m 0-100 0,47 -0,76 -0,53 0,47 -0,50 7. Upplevd fotavveckling 10m 0-100 0,32 -0,53 -0,44 0,50 -0,37 0,55
41 Tabell 22. Helhetsupplevelse på snö Snö #21 Skala 1 2 3 4 5 6 1. Helhetsupplevelse 1-5 2. Gång självvald 10m sek -0,35 3. Gång maximal 10m sek 0,12 0,70 4. Upplevd balans 10m 0-100 0,68 -0,75 -0,30 5. Upplevd fallrisk 10m 0-100 -0,46 0,67 0,34 -0,87 6. Upplevd hälisättning 10m 0-100 0,52 -0,71 -0,53 0,48 -0,34 7. Upplevd fotavveckling 10m 0-100 0,55 -0,86 -0,41 0,90 -0,88 -0,88
8. Tid att ta på sek 0,07
Tabell 23. Helhetsupplevelse på betonggolv
Betonggolv #21 Skala 1 2 3 4 5 6 1. Helhetsupplevelse 1-5 2. Gång självvald 10m sek -0,75 3. Gång maximal 10m sek -0,01 0,53 4. Upplevd balans 10m 0-100 0,86 -0,52 0,23 5. Upplevd fallrisk 10m 0-100 -0,85 0,63 -0,19 -0,91 6. Upplevd hälisättning 10m 0-100 0,66 -0,41 0,42 0,91 -0,86 7. Upplevd fotavveckling 10m 0-100 0,66 -0,77 -0,10 0,61 -0,82 0,64
8. Tid att ta på sek 0,07
Sammanfattning kriterier
Sammantaget kan det finnas andra kriterier än dessa som kan inverka på testpersonernas helhetsbedömning av halkskyddet. Kriterierna kan också vara olika utslagsgivande för
helhetsupplevelsen beroende på typ av halkskydd, testpersonens gångmönster samvariera på olika sätt vilket ej är analyserat vidare.
Variablerna subjektivt skattad fallrisk, balans, hälisättning och fotavveckling kan samtliga relateras till ett skydds halkegenskaper och funktion. Upplevd fallrisk samvarierar med såväl balans, hälisättning och fotavveckling vilket innebär att kriteriet upplevd fallrisk kan antas omfatta de övriga och kan väljas som en enskild variabel i fortsatta analyser.
Det tycks som att gånghastigheten, att gå långsammare, kan ha betydelse för helhetsupplevelsen. Det kan förklaras av att en lägre gånghastighet utmanar halkskyddets gränser i lägre grad.
42