Identifieringsmetoder på Kongsberg Automotive AB

I detta kapitel ges en beskrivning av hur de olika identifieringsmetoderna har använts på Kongsberg Automotive AB och vilka slöserier som har identifierats med hjälp av identifieringsmetoderna.

BDO

För att besvara första frågeställningen på en praktisk nivå gjordes ett balanseringsdiagram för operatörerna i EUCD flödet. De ljusa delarna av staplarna i Diagram 4 visar variationerna för varje operatör i EUCD flödet. Diagram 4 visar även att det finns fyra olika takttider som EUCD flödet måste förhålla sig till. Dessa takttider illusteras med hjälp av pilar i olika färger. Vilka operatörer som arbetar efter vilken takttid avgörs av färgen. Varför dessa olika takttider uppstår förklaras i avsnitt 4.3. Genom att analysera BDO:n visade det sig att cykeltidsvariationerna främst sker för operatör 4 och 7 (se Diagram 4).

40

Diagram 4. Balanseringsdiagram med variationer för operatörer på Kongsberg Automotive AB

Det intressanta med Diagram 4 är att det går att utläsa en indikation på hur

mycket slöserier det finns i EUCD flödet i form av tid. Detta görs genom att tolka variationer som slöserier (Ballé & Ballé, 2005). BDO kan också indikera på vart i EUCD flödet variationer uppstår genom att göra en djupare analys på vilka stationer som operatörerna ansvarar för.

Värdeflödeskartläggning

På Kongsberg Automotive AB genomfördes en värdeflödeskartläggning av EUCD flödet. Genom att analysera var i flödet den längst icke- värdeadderande tid uppstod, kunde slöserierna väntan och överlager identifieras. I Kongsberg Automotive AB:s fall identifierades den längsta icke- värdeadderande tiden efter station 1 och station 11. En analys visade att antalet produkter i arbete (PIA) var bidragande faktorn till att den icke- värdeadderande tiden var lång. Anledningen till varför det ligger mycket PIA mellan station 11 och 12 beror på att de används för att skydda sig mot de variationer som uppstår i EUCD flödet. Det är även dessa PIA som till mestadel bidrar till slöseriet överlager. I bilaga 2 finns värdeflödeskartläggningen av fallstudien på Kongsberg Automotive AB. Spaghettidiagram

I fallstudien på Kongsberg Automotive AB upprättades ett spaghettidiagram. De slöserier som kunde identifieras på Kongsberg Automotive AB med hjälp av spaghettidiagrammet var onödiga transporter/förflyttningar. För att veta hur långa sträckor materialet förflyttades i EUCD flödet följdes operatörernas väg till och från materialpåfyllning. Till hjälp användes en kartläggning av den fysiska layouten över EUCD flödet för att kunna avbilda sträckan samtidigt som operatören följdes. Hur lång sträckan var avgjordes av det antal steg som togs av operatören. Spaghettidiagrammet var färdigställt då sträckan för samtliga operatörer vid samtliga stationer hade avbildats. Spaghettidiagrammet visade då vilka förflyttningar som gjordes samt hur långa förflyttningarna var.

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Operatör 1 Operatör 2 Operatör 3 Operatör 4 Operatör 5 Operatör 6 Operatör 7

BDO över nuläge

Variation i sek Sek Station 4-15 takttid 189 sekunder Station 2 takttid 42,9 sekunder Station 3 takttid 120 sekunder Station 1 takttid 37,5 sekunder

41

I Figur 10 illustreras operatörernas gångavstånd med hjälp av steg. De olika färgerna på operatörerna illustrerar de sträckor respektive operatör förflyttar sig. Exempelvis går operatör 7, som har den ljusblåa färgen, två sträckor som också är tecknade i ljusblått. Genom att addera de två sträckorna som operatör 7 förflyttar sig beräknas det totala antalet steg för operatör 7. På vänster sida av Figur 10 visas också en tabell på det totala antalet steg som varje operatör måste gå samt

summan av stegen för samtliga operatörer.

I en analys av spaghettidiagrammet exponerades onödigt långa och krångliga sträckor (se Figur 10). För att operatörerna ska kunna utöva väderadderande aktiviteter bör därför onödiga förflyttningar i form av ”kokta” spaghettin som illustreras i Figur 10 reduceras.

Figur 10. Spaghettidiagram över nuläget

De längsta sträckorna som illustreras i Figur 10 sker för följande operatörer:  Operatör 3 som är ansvarig för station 3-7

 Operatör 5 som är ansvarig för station 12

 Operatör 6 som ansvarar för station 8, 9, 10 och 14  Operatör 7 som ansvarar för station 15

Majoriteten av all material som operatör 3 behöver ligger i materialtorg A. Det finns dock två sträckor som utmärker sig mest för operatör 3 och det är då

material behöver fyllas på till station 7 från materialtorg H samt när en pall behövs bytas ut och fyllas på från materialtorg C för att sedan transporteras till station 6. För att fylla på material till station 12 behöver operatör 4 förflytta sig som längst till materialtorg D. De sträckor som utmärker sig för operatör 6 är då material ska fyllas på till station 12 från materialtorg F och till station 10. Anledningen till att

42

operatör 6 fyller på material till station 12 är för att operatören fungerar som en stödfunktion i de fall då operatören vid station 12 inte hinner med att fylla på sitt material. För operatör 7 som ansvarar för station 15, sker den längsta

förflyttningen då den färdiga pallen ska transporteras till lagerytan och en ny pall ska hämtas till stationen.

Observationer

Genom gemba-walk på Kongsbergs Automotive AB kunde följande slöserier identifieras: väntan, onödiga transporter/förflyttningar, överbearbetning/felaktig bearbetning samt defekter.

Intervjuer

I en intervju med produktionschefen samt operatörer på Kongsberg Automotive AB identifierades slöserierna väntan, överbearbetning/felaktig bearbetning, samt onödiga arbetsmoment. I dagsläget anser produktionschefen att det finns

överkapacitet i EUCD flödet på Kongsberg Automotive AB. Överkapaciteten leder i sin tur till slöseri i form av väntan.

Slöseriet onödiga arbetsmoment som uppmärksammats enligt operatörer uppstår i station 15. I station 15 genomförs en kontroll för att säkerställa att växelspaken är komplett och fungerar på rätt sätt. Samtliga operatörer menar att station 15 hade kunnat fungera utan att genomföra vissa moment.

43

5.4 Resultatet av identifierings metoder på Kongsberg