Identitet

4.3.2 Identitet

När en ny gängmedlem strävar efter att leva upp till gängmedlemskapets förväntningar så kan individen utveckla en ny personlig identitet som överensstämmer med den övergripande gruppidentiteten. Det finns resultat som visar på hur gängmedlemmarnas personliga identitet kan utvecklas med en fokus på hur deras individuella behov smälter

29 samman med vad som kännetecknar gruppens identitet och behov. Det vill säga, en del av deras självbild (dvs. hur de uppfattar sig själv) utvecklas från att vara en medlem av gruppen (Wood 2014:712).

Eftersom gäng potentiellt erbjuder möjligheten att förskansa sig makt, status, identitet så är det troligt att gängmedlemskapet hjälper ungdomarna att forma en positivare självbild (dvs. folk tycker om mig, jag har många vänner, jag är värd att känna) (Wood

2014:712).

Således, den sociala identitetsinverkan som gängmedlemskapet utövar tycks ha ett starkt inflytande över medlemmarna, till den punkten att de åsidosätter personliga behov eller bekymmer till fördel för gruppen och dess normer av kriminella aktiviteter (Wood 2014:713). Man kan anse att det inte bara handlar om ett kriminellt praktiskt lärande mellan gängmedlemmar utan kriminaliteten ger även en stärkt känsla av gemenskap genom ett gemensamt risktagande. Detta sammansvetsar deltagarna och stärker gruppidentiteten en form av “vi sitter i samma båt” mentalitet.

Det finns ett signifikant samband mellan gängmedlemskapet och föräldrar bandet och det fäste som där finns. De som anslöts sig till och stannade kvar i ett gäng upplevde ett minskat band till sina föräldrar där gängets identitet över tid istället prioriteras.

(Weerman, Lovegrove & Thornberry, 2015:83).

Måttet av upplevd kriminalitet hos jämlikar avser alla av individens vänner, inte bara de som är gängmedlemmar och det är fullt möjligt att ha ett brett umgänge av kriminella vänner före (och efter) ett gängmedlemskap. Visserligen, associering med kriminella jämlikar är en signifikant riskfaktor för ett gängmedlemskap. Författarnas fynd betyder att ett inträde och utträde ur ett gäng är relaterat till förändringar i vänskapsmönstret och förändringar i det upplevda beteendet hos vänner (Weerman, Lovegrove & Thornberry, 2015:85). Signalteorin påvisar igen hur vikten av signalering spelar in mellan individen och ett potentiellt gängmedlemskap. Som ovan nämnts så är associering med kriminella jämlikar en signifikant riskfaktor för just ett gängmedlemskap och man kan utröna förändringar i vänskapsmönster och ett utifrån vänners perspektiv, ett förändrats beteendemönster hos vänner.

30

4.3.3 “Vi och dom” / “In- utgrupp”

Som noterats ovan så kan gänget och dess gemenskap i många fall ersätta det etablerade samhällets konforma normer, attityder och mål. Det etablerade bandet mellan

gängmedlemskapet och kriminalitet är även det något som författarna är överens om och då framförallt våldet. Wood (2014:719) förklarar hur våldet ses som något nödvändigt för att skydda sig själv, andra eller gängets sociala ordning från den upplevda skada som utomstående kan orsaka.

Ett anslutande till gänget är förenat med ett sammanflätade av den personliga identiteten och gängets identitet. Gänget tillhandahåller fler möjligheter för ett kriminellt lärande och då medlemmarna identifierar sig med gruppen och dess kriminella aktiviteter så leder detta till att gruppens mål sätts framför de egna (Wood 2014:713). Det

tillhandahållande av möjligheter för ett kriminellt lärande från gängets sida talar onekligen för differentiella associationer men det blir återigen tydligt hur viktigt det är för gänget att dess medlemmar deltar, agerar och tänker på ett sätt som sätter gruppens välbefinnande framför det egna. Det är därför förståeligt att tydliga signaler är av värde för de inblandade för att på sätt säkerställa lojaliteten hos medlemmarna.

Alleyne och Wood (2010:432) förklarar hur tidigare forskning har påvisat att när väl den kollektiva gängidentiteten har tagit form så räcker det med blotta vetskapen om en ut-grupp (möjligen ett rivaliserande gäng) som tillräcklig motivering för gruppen att aggressivt skydda sitt rykte (Alleyne & Wood, 2010:432). Även om gängmedlemmarna kan känna ett obehag inför de kriminella handlingar som utförs så kan nya medlemmar känna sig tvungna att delta i en brottslighet som de individuellt skulle undvika men fortsätter ändå med sin kriminalitet för att etablera en större likhet med de andra av in-gruppens medlemmar och för att bevisa att de är lämpliga gruppmedlemmar (Wood 2014:714). Men tanke på den stora risk som samtliga medlemmar inom gänget ändå utsätter sig för i form av polisingripande eller andra rivaliserande gäng så kan man förstå hur viktigt det är för rekryteringsprocessen att rätt signaler sänds ut och sedan uppfattas som positiva ur ett gängmedlemskap perspektiv. Framförallt då svårfejkade signaler som påvisar ett lämpligt kriminellt beteende, lojalitet mot vänner och viljan att anpassa sig efter gänget och därmed åsidosätta de individuella behoven.

Woods (2014:715) stärker detta i sin artikel genom att presentera argument för att gruppers identitet och gruppens existerande beror på och formas utifrån att det finns

ut-31 grupper och detta får människor att vilja reda ut var någonstans de hör hemma i relation till ett utomstående hot. En förståelse för ens tillhörande formar sedan en bas för

individens handlingar i en social kontext. Exempelvis, en individ som tillhör ett

specifikt gäng har en meningsfull förståelse för dennes relation till andra medlemmar av dennes gäng, medlemmar av andra gäng, med icke-gängmedlemmar och med

rättsväsendet.

Forskning har även visat hur våld är en viktig gruppnorm för gängmedlemmar och forskning visar hur anammandet av ett våldsamt beteende bidrar till status, spär på ryktet och uttrycker medlemmars hängivenhet till gruppen vilket i sin tur förhindrar ett uteslutande ur gruppen (Wood 2014:716). Detta gör att när ungdomar strävar efter att bli accepterade av den valda gruppen så kommer de att åsidosätta och modifiera sin moraliska standard (Wood 2014:717).

5 Diskussion

Syftet med denna översiktsstudie var ge en bild av kunskapsläget gällande varför ungdomar går med i kriminella gatugäng och hur gängmedlemskapet påverkar deras kriminella attityder och beteende.

Resultatet kategoriserades in i två huvudkategorier direkt kopplade till frågeställningen. Varje frågande huvudkategori följdes sedan av förklarande subteman utifrån vad som identifierats i artiklarna. Den första kategorin “varför går ungdomen med i gäng” följdes av fyra kategorier; “korrelerade riskfaktorer”, “status, makt och sociala behov”,

“gängens struktur och organisation” och “vi och dom/ in- utgrupper”

Den andra kategorin “hur gängmedlemskapet påverkar ungdomens kriminella attityder och beteende” följdes av två teman; “brottsliga karriären” och “personliga

angelägenheter”.

Resultatet analyserades utifrån signalteorin och differentiella associationer.

Resultatet visade att när riskfaktorer korrelerar med varandra ökar sannolikheten markant för ungdomar att gå med i gäng då dessa riskfaktorer uppträder vid samma

32 tidpunkt i individens liv. Resultaten visade även att ett hopp om pengar och makt är en stark anledning att gå med i gäng men även behovet av skydd och att man följer ofta i familj och vänners fotspår. Resultatet visade att organisationen och kontrollen i gäng högst troligt varierar men gruppens normer och identitet utåt upprätthållas för att uppfattas som attraktiv för potentiella rekryter. Potentiellt nya medlemmarna anpassar sig i sin tur för att vinna tilliten hos gänget.

Gänget och dess gemenskap kan ersätta familj och det konforma samhällets normer och attityder där ett anslutande till gänget innebär att gängets identitet och gruppens mål prioriteras framför individens egna. Resultatet visade att de aspirerande medlemmarna anammar gruppens normer, mål och attityder för att bli accepterad av gänget. En ny gängmedlem kan därför modifiera sin personliga identitet för att överensstämma med gruppens övergripande identitet där en positivare självbild växer fram genom den makt, status och identitet gänget erbjuder och därmed stärks bandet inom gruppen.