AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för socialt arbete och kriminologiUngdomars teoretiska väg till gängkriminalitet
En översiktsstudie
Marcus Svedqvist och Terese Larsson
2020
Examensarbete, Nivå, 15 hp Kriminologi
Kandidatprogram i utredningskriminologi
Examensarbete i kriminologi för kandidatprogrammet i utredningskriminologi, VT 20 Handledare: Lars Westfelt
Abstract
English title: The theoretical path to youth joining street gangs.
The aim of this paper is to present a general view of the research related to youth, their entrance into street gangs and their criminal behavior. The articles included have been reflected against two theories, firstly the signal theory which looks at subtle and not so subtle signals between the gang and their potential recruit and secondly the classical theory of differential associations which state that criminal behavior is learned through contact with pro-criminal influences. This study covers two questions; (1) Why do youth join a street gang? (2) How does the street gang membership affect the youth’s attitudes and criminal behavior? To answer these questions, we have done a scoping review where we included a total of 8 quantitative and 1 qualitative scientific article and 1 meta study. And from this data a thematic analysis was conducted. The results show that cumulative individual risk factors increase the odds of a gang membership
considerably and the members attitudes and behavior change to match the gang’s norms and ways of operating. It also shows that gang membership and adoption of the group identity lead to a greater involvement in violent delinquency. Finally, it suggests that a gang membership absolutely replaces normative behavior and beliefs together with an increased level of offending and overall delinquent behavior.
1 Sammanfattning
Den här är en översiktsstudie som syftar till att presentera en bild av forskningen relaterad till ungdomar som ansluter sig till gatugäng och utvecklingen av deras kriminella beteende. Relevanta studier har analyserats med hjälp av två teorier; signalteorin som ser till signaler mellan gäng och deras potentiella rekryter och teorin om differentiella associationer som argumenterar för att ett kriminellt beteende är inlärt genom kontakter med pro-kriminella influenser. Den här studien omfattar två
frågeställningar: (1) Varför går ungdomen med i ett gatugäng? (2) Hur påverkar
gängmedlemskapet ungdomens attityder och kriminella beteende? För att svara på dessa frågor har vi gjort en översiktsstudie där vi inkluderat en kvalitativ, åtta kvantitativa vetenskapliga artiklar och en meta-studie. Från denna data har vi sedan applicerat en tematisk analys. Resultatet visar hur kumulativa riskfaktorer ökar oddsen för ett gängmedlemskap betydligt och medlemmarnas attityder och beteende anpassas efter gängets normer och sätt att agera. Det visar också på att gängmedlemskapet och adopterandet av gruppidentiteten tar över de normativa värderingarna, genomgående ökar brottsligheten och leder till ett ökat våldsamt beteende.
Nyckelord: Signalteori, Differential Association, Gatugäng, Selektion, Ungdomsbrottslighet, Brottslighet
Förord
2
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3
1.1 Syfte ... 3
1.2 Frågeställningar ... 3
1.3 Definitioner och Förklaring av begrepp ... 4
1.4 Disposition ... 6 2 Teori ... 7 2.1 Signalteorin ... 7 2.2 Differentiella associationer ... 11 2.3 Relaterad metastudie... 13 3 Metod ... 14 3.1 Översiktsstudie ... 14 3.2 Analysmetod ... 15 3.3 Urval / Datainsamlingsmetoder ... 16
3.4 Inklusion- och exklusionskriterier ... 17
3.5 Reliabilitet och replikation ... 17
3.6 Validitet och generaliserbarhet ... 18
3.7 Etiska ställningstaganden ... 19
4 Resultat och analys ... 19
4.1 Presentation av artiklar ... 19
4.2 (1) Varför går ungdomen med i gäng? ... 25
4.2.1 Korrelerade riskfaktorer ... 25
4.2.2 Status, makt, sociala behov ... 25
4.2.3 Gängens struktur och organisation för att locka till sig ungdomar... 27
4.3 (2) Hur påverkar gängmedlemskapet ungdomars kriminella beteende? ... 28
4.3.1 Brottsliga karriären ... 28
4.3.2 Identitet ... 28
4.3.3 “Vi och dom” / “In- utgrupp” ... 30
5 Diskussion ... 31
5.1 Metoddiskussion ... 32
5.2 Sökning och presentation av urval... 33
5.3 Resultatdiskussion ... 37
5.4 Vidare forskning/ Implikation ... 38
5.5 Slutsats ... 39
3
1. Inledning
Enligt Rostami et al., (2018: 14) har det skett en negativ utveckling av våld som utförs av mer eller mindre organiserade aktörer. Rikskriminalpolisens bedömning är även den att kriminella grupperingar och nätverk ökar i Sverige (SOU 2010:15 s.103). Det finns ett samband mellan ungdomars utanförskap och risken för att de ska gå med i kriminella grupperingar. Forskning har påvisat att ungdomar begår brott i större utsträckning när de kan knytas till ett kriminellt nätverk såsom gäng (SOU 2010:15 s.103).
Forsberg och Wengström (2016:169) skriver att en översiktsstudie kan användas för att undersöka omfattningen av forskning inom ett område utan att gå in på resultaten i detalj. Den kan även identifiera områden där lite eller ingen forskning finns tillgänglig (ibid).
Genom att belysa varför ungdomarna går med i ett kriminellt gatugäng och hur de påverkas kan det eventuellt förtydliga problemet och identifiera kunskapsluckor i forskningen som kan ge förslag och indikationer på framtida forskning för att motverka att ungdomar ansluter sig till kriminella gatugäng.
1.1 Syfte
Syftet är att genom tidigare forskning presentera en bild av varför ungdomar ansluter sig till kriminella gatugäng och hur det kan påverka ungdomars identitet och kriminella beteende.
1.2 Frågeställningar
1. Varför ungdomar går med i kriminella gatugäng?
4
1.3 Definitioner och Förklaring av begrepp
Om vi inte har en klar definition av ett fenomen så kan vi inte veta om vi pratar om samma väsen. Forskning som genomförs på antagna likheter som inte är klart definierade är mottaglig för misstolkningar som riskerar att göra hela arbetet
kontextuellt meningslöst. En precis definition gäckar oss eftersom så många olika parter (bl.a. akademiker, policyskapare, media och politiker) har använt sig utav olika
definitioner, vilket i sin tur har förvrängt media och offentliga tjänstemäns syn på gäng (Wood 2014:101). Andra resonerar kring att användandet av termen “gäng” skulle stigmatisera ungdomar och på så sätt skapa en “gangster” identitet (ibid.).
I USA så har man använt sig av logiken, “if it walks like a duck, talks like a duck, it is a duck”, och har helt enkelt frågat deltagarna om de är gängmedlemmar och vilka
gängrelaterade handlingar de var involverade i. Detta enligt författaren utifrån ett försök att kliva förbi definitionsproblematiken. Men detta i sin tur introducerar bara
problematiken på nytt via den subjektiva definitionen framförd av deltagarna vars respons är influerad av språkvariationer sett till ordet gäng (Wood 2014:101). Vi har i föreliggande studie använt oss av studier från Nordamerika och Europa. En tydligen skillnad på definitionen av gatugäng uppmärksammades mellan de två kontinenterna. Haymoz, Maxson och Killias (2014:661f) tydliggör skillnaden mellan europeiskt och amerikanskt perspektiv. Enligt europeiska forskare definieras gatugäng som;
• En varaktig gatuorienterad gruppering av ungdomar vars involvering i illegala aktiviteter är en del av deras gruppidentitet.
• Varaktigheten ska vara över tre månader
• “Gatuorienterad” innebär att gruppen spenderar mycket tid vid publika platser • “Ungdom” kan variera från tidiga ungdomar till unga vuxna
• ”Illegalt" innebär brott eller brottslig verksamhet
• Termen "identitet" relaterar till gruppens identitet (ibid.).
I den nordamerikanska forskningen använder man sig, som nämnts ovan, i stort av självnominerat gängmedlemskap för att identifiera gängmedlemmar. Sådana frågor har formulerats i form av;
5 • Har du tidigare varit medlem i ett gäng?
Dessa anses som robusta mätinstrument för att identifiera gängmedlemmar från icke gängmedlemmar (ibid.).
Haymoz, Maxson och Killias (2014:674) påpekar dock att det finns viss
överensstämmelse länder emellan, vissa variabler skiljer sig tydligt mellan gäng och icke-gäng. Den starkaste överensstämmelsen är ett tidigare brottsligt mönster samt vänner med högt skrämselkapital, dessa är överallt signifikant relaterade till
gängmedlemskap. Att spendera mycket ostrukturerad tid med vänner ligger också högt på riskskalan efterföljande av låg kontroll från föräldrar och problematiska grannskap.
Wood (2014:711) skriver att även om många gängforskare inte accepterar att gäng borde definieras utifrån deras involvering i kriminella aktiviteter så finns det ett växande konsensus att gängets kriminella aktivitet (dvs. att bryta mot lagen snarare än ett
avvikande beteende) är vad som definierar gruppen. Definitionsproblematiken har enligt författaren under längre tid skapat oreda för gängforskningen. Dock har ”Eurogang” definitionen blivit accepterad och internationellt börjat att användas inom forskningen som möjliggör komparativ forskning vilket lyfts fram som ett nyckelelement för gängforskningen (Wood 2014:724). Denna definition har sina rötter i The Eurogang Program som består av ett antal ledande forskare inom gäng från både Europa och USA (Weerman et al., 2009).
Eurogang definitionen av gäng är uppbyggd utifrån fyra definierade komponenter: varaktighet (av åtminstone flertal månader), gatuorienterad (iväg från hemmet, jobbet och skolan), ungdomlighet (senare ungdomen eller tidiga tjugoårsåldern) och en identitet via illegala aktiviteter (avvikande eller kriminella aktiviteter är en del av gruppens identitet) (Wood, 2014:102).
6 Det har funnits viss problematik med översättning från engelska till svenska då
artiklarna använt ett flertal olika ord på engelska som vi inte funnit en jämlik
översättning på i svenskan. Nedan följer de mest problematiska engelska orden samt förklaring till vårt val av översättning.
Peer - är enligt folkets lexikon ett substantiv med svenska översättningen “kamrat, jämlike”.
En möjlig engelsk definition av peer vi fann var;
“A person who is equal to another in abilities, qualifications, age, background, and social status.”
Vi valde att använda ordet kamrat då vi anser att det motsvarade den engelska definitionen av peer och vårt syfte.
Det har under läsandets gång uppdagats flertal olika benämningar i engelskan på vad vi har valt att översätta till “ungdom” Dessa har varit; Adolescence, peripheral youth, youth.
Vi har valt att använda ordet ungdom eller ungdomar igenom föreliggande studie då vi ansåg att det bibehållit meningen av ursprungstexten från de utvalda artiklarna.
1.4 Disposition
I inledningen av föreliggande studie presenteras syftet och frågeställning följt av förklaringar av de begrepp som vi har använt oss utav. I nästa kapitel beskrivs de två teorier vi valt att anknyta till resultatet samt presenterar en relaterad metastudie till vårt arbete. I följande kapitel redogör vi också för de metoder vi använt i denna
översiktsstudie; analysmetod, urval/ datainsamling, inklusion- och exklusionskriterier, reliabilitet, validitet, generaliserbarhet och replikation samt etiska ställningstaganden. I resultatkapitlet har vi sammanställt vårt resultat indelat i ett flertal teman. I
7
2 Teori
Då vi vill ta reda på varför ungdomar går med i kriminella gatugäng och hur detta påverkar deras attityder så har vi valt att lyfta fram två teorier som vi anser motsvarar våra frågeställningar; signalteorin samt differentiella associationer. Dessa teorier valdes då de ger förståelse dels för hur individer väljs in i gäng samt hur kriminella attityder kan läras genom sociala interaktioner med individer som besitter pro-kriminella värderingar och attityder.
2.1 Signalteorin
Pyrooz och Densley (2016:447) inleder sin artikel med att lyfta fram hur de underliggande mekanismerna bakom urvalet in i gatugängen fortfarande gäckar forskarna. I ett försök att belysa selektion och social sortering, så använder de sig av signalteorin. Denna teori ser till mer eller mindre subtila signaler som för gänget tydliggör potentiella gängmedlemmar och för individen handlar det om att till gänget presentera fördelaktiga och attraktiva egenskaper för att av gänget accepteras (Pyrooz & Densley, 2016:448).
Signalteorin i sin enkelhet innebär att vissa personer som lämpar sig för ett visst jobb, organisation, eller i detta fall gäng, sänder ut signaler som är svåra att förfalska. Detta gör att de som verkligen vill ansluta sig till ett gäng och som dessutom besitter det gänget är ute efter i form av egenskaper, attityder och personlighet tolkas positivt av gänget och accepteras. De som inte är lämpade för gänget, inte helhjärtat vill gå med eller vill gå med av fel anledningar sållas bort. Detta är ett utbyte mellan arbetsgivare och arbetstagare, i detta fall gänget och den potentielle gängmedlemmen. Personer som inte passar att gå med kan vara medlemmar från andra gäng, polisinformatörer eller helt enkelt folk som är lycksökare men inte är lämpade för gängmiljön. Nedan följer en närmare beskrivning av signalteorin och hur den anknyter till vår studie.
8 signaleraren väger kostnaden tyngre än fördelarna (Densley
2012:304).
Pyrooz och Densley (2016) förklarar att signalteorin innefattar tre primära delar;
1. Signaleraren med information av hög kvalitet i sina signaler
2. Signaleraren med information av låg kvalitet i sina signaler
3. Mottagaren som observerar och tolkar signalerna
Signalerna är medvetna drag med information från signaleraren till mottagaren. Så kallade effektiva signaler innehåller två starka karaktärsdrag; signalobserverbarhet och signalkostnad.
Först måste en signal observeras, hur tydlig denna observation är beror på signalens intensitet, styrka, klarhet och synlighet. Sedan måste kostnaden/konsekvenserna för en signal vara tillräckligt kostsam för att avskräcka oseriösa låg-signalerare men också billig nog att för ärliga högkvalitativa signalerare. Densley (2012: 304) förklarar att de effektiva signalerna behöver inte alltid vara kostsamma men de är ofta väldigt svåra att förfalska. De kostsamma signalerna exemplifieras med en avancerad
högskoleutbildning.
Denna teori har använts för att förklara hur kriminella identifierar andra potentiella medbrottslingar och hur de interagerar ihop i kriminella handlingar, även hur fängelseintagna kommunicerar sin status och gängtillhörighet utan att skapa fysiska konflikter.
” You can see it in their face . . . [the] shape of their face. See, if you were like a boxer yeah, you could see that you could break someone’s face . . . People that are beefing a lot, they have hard-body faces, unbreakable faces . . . In their eyes, you can see if they feel confident, if they feel untouchable (Tango) “(Densley, 2012:310).
Tecken, likt de som beskrevs i citat ovan, är ärliga eftersom de är permanenta och svåra att fejka. För att kunna omvandla tecknen till signaler så måste potentiella
gängmedlemmar även kultivera aktiviteter som förhärligar eller frossar i deras våldsamma historier (Densley, 2012:310).
9 information. (2) Sändare eller signalerare av lägre kvalitét. Slutligen, (3) mottagaren som måste observera och välja hur denne tolkar signalerna (Pyrooz & Densley, 2016:450).
Då man applicerar den här logiken till gängfrågan så argumenteras det för att gäng möter samma selektionsproblematik som legala företag eller idrottsföreningar. Rekryter av lägre kvalitet hotar gruppens rykte och säkerheten av dess medlemmar (Pyrooz & Densley, 2016:450). För att utmärka sig behöver därför rekryter av högre kvalitet utmärka sig genom att sända signaler till gänget som är önskvärda men som i övrigt inte är observerbara, det kan handla om att anpassa sig efter gängets normer (Pyrooz & Densley, 2016:450f).
För de flesta ungdomar i gängtäta områden finns alltid möjligheten att ansluta sig till gängverksamheten. Så tidpunkten en individ väljer för att initiera gängmedlemskapet reflekterar inte en slumpmässig förändring i ungdomens möjlighet att så göra, snarare påvisar det någon icke observerad förändring i dennes attityder och omständigheter (Pyrooz & Densley, 2016:452).
Grannskapet eller stadsdelen är absolut nödvändig för gängens rekryteringspoler på samma sätt som de är för rebeller och organiserade brottslingar eftersom de är sammansvetsade selektiva miljöer. Den typen av miljö som möjliggör
informationsinsamling och ett längre observerande av den potentiella gängmedlemmens beteende (Densley 2012:308).
Om man ser till budskapet som unga människor påvisar kan det exempelvis hjälpa att redogöra för attraktionen, våndan och kostnaden av den förhandlade processen av anslutning till ett gäng. Gängmedlemmar åberopar rutinmässigt skydd, respekt, pengar och vänskap som primära motiv bakom deras beslut att ansluta sig till gänget (Pyrooz & Densley, 2016:452). Fortfarande, motiv är inte förklaringar framförallt när dessa
motiveringar inte är exklusiva för gängmedlemmar. Folk ansluter sig till alla möjliga former av grupper eller organisationer, legala som illegala av samma anledningar, sökandet efter skydd, respekt, pengar och vänskap.
10 signalering var fokuserad på ”kriminella referenser” som erhållits i fängelset, publikt uppvisade av kriminalitet och disciplinerat användande av våld för att främja eller supportera gängrelaterade aktiviteter. Detta handlar inte om observerbara riskfaktorer utan signaler av tidigare icke observerade medlemskapskvalitéer, medvetet uppvisande och manipulerande från den individuella gängrekryten (Pyrooz & Densley, 2016:452). “... You have to have had some sort of impact on street level already . . . it’s difficult to fake that because if you say like, “I’m from this estate,” someone who lives in that estate is going to check” (Sierra) (Densley 2012:309)
Författarna argumenterar för att dessa signaler håller ihop en latent konstruktion som de i sin artikel refererar till som en signalskala. Skalan som används bär några liknelser till kumulativ risk och multipel marginalisering men skiljer sig på så sätt att den teoretiska tyngdpunkten ligger på det kommunikativa utbytet mellan sändaren (den potentielle gängmedlemmen) och mottagaren (gänget) av signalerna och inte bara ”riskfyllda individer” (Pyrooz & Densley 2016:452f).
Som tidigare nämnts, och som författarna lyfter fram igen, så finns där ett etablerat samband mellan gängmedlemskap och en ökad kriminalitet jämfört med ungdomar som inte är beblandade med gäng. En metaanalys av 179 empiriska studier som genomfördes 2015 (Pyrooz, Jillian, Turanovic, Decker och Wu, 2015) påvisade att relationen mellan gängmedlemskapet och kriminalitet bäst förklaras genom en förstärknings modell. Detta innebär att både dynamiska och statiska selektionsprocesser och gängrelaterade
grupprocesser (sammanhållning, konflikt och hämnd) kombineras för att influera det kriminella mönstret hos ungdomar som ansluter sig till gäng (Pyrooz & Densley, 2016:453).
Gängmedlemmar begår vanligtvis brott tillsammans med personer de känner och litar på och har visat att de delvis rationellt väger attraktiviteten hos en potentiell medbrottsling utifrån deras gemensamma sociala status. Därför borde en blivande medlem av högre kvalitet, sett till signalering, påvisa en ökning av sitt kriminellt beteende. Även, som författarna förklarar, studien vi har tagit del av fokuserar på selektionen och
11 Att gängmedlemmar använder sig av svårfejkade signaler borde enligt Densley
(2012:315) inte komma som någon överraskning och jämför med krogvakter som arbetar på nattklubbar av högre status. Han menar på att dörrvakter gör hundratals liknande statusval varje kväll, de släpper in de som uppfattas som välbärgade och kända baserat på signaler, vissa så subtila som typen av armbandsur någon bär. Inom
klubbscenen leder ett misstag till att klubbens image kan bli nedsvärtad eller att en storspenderare inte kommer in. Inom gängscenen så är de potentiella kostnaderna mycket högre.
2.2 Differentiella associationer
Vetenskapliga förklaringar av ett fenomen kan antingen fokusera på när det aktuella fenomenet äger rum eller i termer kring processen som leder fram till det aktuella fenomenet. Det förstnämnda ser till det handlingsmässiga medan det sistnämnda ser till historiska eller genetiska förklaringsmodeller (Sutherland 1947:77).
Människor är sociala varelser och de erfarenheter och synsätt vi har formas och färgas av andra människor i vår närhet. Allt beteende är därmed inlärt oavsett om det handlar om att lära sig ett språk eller hur man bryter lås. Edwin Sutherlands teori differentiella associationer hanterar lärandet från andra och hur detta lärande genom sociala relationer ligger till grund för allt inlärt beteende och i detta fall brottslighet i relation till
gängmedlemskap.
Utifrån sin teori presenterar Sutherland (1947:78ff) ett antal påståenden som inom ramarna för teorin förklarar det kriminella beteendet hos en individ.
· Kriminellt beteende är inlärt vilket i sin tur innebär att kriminellt beteende inte är medfött samt att en person som inte redan är tränad i den kriminella skolan utvecklar inte ett kriminellt beteende. Det vill säga att beteendet och kunskapen måste komma ur en relation till pro-kriminella personer eller grupper.
· Kriminellt beteende är inlärt genom interaktionen med andra personer genom verbal kommunikation men det kan även involvera kommunikation genom gester.
12 · När ett kriminellt beteende tas upp av en individ så inkluderar inlärandet a)
teknikerna för att begå brott b) attityderna, motiverandet, drivet och rationaliserandet bakom.
· Den specifika inriktning motivationen och drivet tar är beroende på definitionen av lagen som fördelaktig eller ofördelaktig. Det vill säga, man omges av pro- eller anti-kriminella influenser och dessa influenser avgör huruvida en person blir kriminell. · Differentiella associationer kan variera i frekvens, prioritet och styrka där prioritet
lyfts fram som den viktigaste faktorn. Det vill säga om ett laglydigt beteende läggs till grund hos en ung person och denne lägger hög prioritet på dessa faktorer så stärks bandet till den legala sidan av samhället. I samma anda kan en icke frekvent association till det kriminella ges större prioritet hos individen och detta därför har en större
influens.
· Inlärningsprocessen av ett kriminellt beteende via associationer med pro- eller anti-kriminella mönster involverar alla de mekanismer som är förknippat med alla andra former av lärande. Det vill säga att det kriminella beteendet inte är knutet till imitation. · Kriminellt beteende är ett uttryck av generella behov och värden, beteendet är inte
förklarat utifrån dessa generella behov och värden eftersom det är samma processer som ligger till grund för icke-kriminellt beteende. Det vill säga att en tjuv generellt stjäl för att säkra pengar på samma sätt som en arbetare arbetar för att säkra pengar.
Sutherland (1947:80) förklarar att det för teorin är irrelevant att söka förklaringar till varför en person har de associationer som individen har då situationen är mer komplex än så och det avvikande beteendet kan influeras av flera faktorer; såsom miljö och relationer. Det handlar här om förståelsen för hur ett avvikande beteende kommer ur umgänge med pro-kriminella attityder. Han exemplifierar detta med en pojke som är atletisk, sällskaplig och social, det är högst troligt att denne kommer att komma i kontakt med andra pojkar i området och från dessa tar till sig ett avvikande beteende. I samma område finns en annan pojke som är isolerad, introvert och har psykopatiska drag men denne stannar hemma och bekantar sig aldrig med de andra pojkarna och tar därför inte till sig det avvikande beteendet. Personens associationer är alltså länkat till en generell kontext av social organisation. Ett barn växer generellt upp inom en
13 lokaliserat i ett område vars utsatthet och kriminalitet bestäms av hyresnivåer eller bostädernas värde. Många andra faktorer spelar in i den sociala organisationen så som exempelvis relationer inom mindre vänskapskretsar.
Med utgångspunkt i denna teori ges en möjlighet att förstå hur ungdomarnas attityder och kriminella beteende ändras genom interaktion med andra individer, både vid initiala möten samt under relationen. I föreliggande studie kan vi med denna teori förstår hur ungdomarna påverkas vid initiala möten med gängen samt påverkan under
gängmedlemskapets gång.
2.3 Relaterad metastudie
Studien taking stock of the relationship between gang membership and offending presenterar 179 studier och 107 fristående data sets för att utröna sambandet mellan gängverksamhet och kriminalitet. Vad man fann var att det fanns ett relativt starkt samband mellan gängmedlemskap och brottslighet.
Det faktum att brottslighet eller avvikande beteende är mer påtagligt i relationen mellan individ och kamrater är ett något som länge varit känt och många forskare däribland Sutherlands vars differentiella associationer teori vi använt oss av i detta arbete har försökt att förstå gruppens influens på det kriminella beteendet. Flera generationer av forskare har identifierat vikten av en specifik kamratgrupp vilket är gatugänget. Detta i sin tur har lett till att sökandet efter förståelse och förklaringsmodeller för detta
beteende har blivit en viktig del av den kriminologiska forskningen (Pyrooz et al., 2015:365f).
Även om få skulle argumentera mot sambandet mellan gängverksamhet och en ökad kriminalitet så är den intressanta frågan som lyfts fram i denna metastudie hur mycket det påverkar (magnituden) och när (variabilitet) det är relevant att se till detta samband (Pyrooz et al., 2015:366).
14 al., 2015:366). Denna metastudie representerar dessa olika perspektiv och har
inkluderats då den ger en bredare bild av kunskapsläget.
Metastudien diskuterar en för detta arbete en avgörande fråga. Vikten av att veta om det är gängmedlemskapet som gör att individens kriminella beteende ökar eller om det i större utsträckning beror på andra förklaringsfaktorer. Oavsett om dessa faktorer är biologiska, psykologiska eller sociologiska i sin natur, varför ska man i så fall utveckla teorier och ta fram policys knutna till gäng och inte de alternativa förklaringsfaktorerna (Pyrooz et al., 2015)?
Utifrån denna metastudie lyfter vi fram två punkter som är relevant för vårt examensarbete.
· Individen påverkas pro-kriminellt av gänget.
· Individen påverkas övergripande i sitt kriminella beteende.
Relationen mellan gängmedlemskap och brottslighet är robust och är något som denna metastudie bekräftar. Även om effekten på individens kriminella beteende av ett gängmedlemskap är signifikant så är den inte oföränderlig. En återgång till ett liv med anti-kriminella influenser och ett avslutande av gängverksamheten kan leda till en minskad kriminalitet. För vår del handlar det primärt om att genom denna metastudie referera till en bredare kunskapsbas och stärka de relevanta teorier, studier och reflektioner som vårt arbete behandlar.
3 Metod
3.1 Översiktsstudie
15 finns motsägande kunskap, fältet behöver kompletteras med nytt perspektiv eller att det finns en ny och alternativ aspekt (ibid.). Forsberg och Wengström (2016:170f) skriver att frågeställningarna i en översiktsstudie ska vara breda, öppna och undersökande vilket vi strävat efter i föreliggande studie. Inklusion- och exklusionskriterierna bestäms under arbetets gång, kvalitetskriterier saknas ofta och styr inte vilka artiklar som ska väljas (ibid.). Parametrar som population, intervention, jämförelse och utfall kan identifieras vilket är relevant om studien föreligger för fortsatt forskning (Backman 2016:170). Backman (2016:77) skriver att det finns två typer av översikter, kombinatoriska eller komparativa. Vi har valt att göra en kombinatorisk översikt då vårt syfte är att ge en bild av befintlig forskning på området.
3.2 Analysmetod
Vi har valt en tematisk analysmetod till denna översiktsstudie. Vi följde Forsberg och Wengströms (2016:171) rekommendation att dela upp resultatet i temakategoerier för att undvika det Backman (2016:75) varnar för; att översiktsstudien blir en
sammanfattning av de valda artiklarna snarare än en analys. Forsberg och Wengström (2016:152) skriver att artiklarna bör analyseras genom att leta efter likheter och
skillnader i de funna resultaten. Vidare skriver författarna att man kan dela upp delar av artiklarna, jämföra och sätta ihop dem på ett nytt sätt (ibid). Vi läste varje artikel
noggrant med resultatet i fokus och texterna jämfördes. Sedan lästes artiklarna på nytt där text markerades och den information som överensstämde med vår frågeställning, vårt syfte och de teorier vi använder oss av valdes ut. När dessa markeringar gjorts kunde vi sedan jämföra artiklarna mot varandra för att identifiera de teman vi presenterar under resultatkapitlet.
Forsberg och Wengström (2016:175f) förklarar att litteratursökningen vid en översiktsstudie noggrant stegvis ska beskrivas, de rekommenderar att göra ett
16
3.3 Urval / Datainsamlingsmetoder
Denna studie är ett sekundärmaterial där data är insamlad från originaldokument. Backman (2008:78) menar att data vanligtvis inhämtas från vetenskapliga
tidskriftsartiklar, rapporter, böcker, bokkapitel, offentliga utredningar och avhandlingar. Endast en referensdatabas är ofta inte heltäckande (ibid.). På Backmans (2008)
uppmaning använde vi oss av de två databaserna SocIndex och PsykInfo för att finna vetenskapliga artiklar. Dessa ansågs relevanta då båda specifikt innehöll artiklar om kriminologi. De två gick även att kombinera vilket underlättade sökningen. Forsberg och Wengström (2016:171) skriver att artiklarna som prioriteras under urvalet är lättillgängliga och syftet är inte att få med alla studier i ämnet. Denna process innefattar sökning av material, utveckling av sökstrategi och granskning av påträffade artiklar (ibid.)
Sökandet skedde enligt de steg som Forsberg och Wengström (2016:175) presenterar. I första läget så gjorde vi en bred sökning med ord som “gang” och “street gangs”. Vi fick mycket stort antal träffar, vi bedömde det omöjligt att gå igenom alla. Därför gjorde vi en grov sortering och valde bort rubriker som innehöll specifika gäng så som fängelsegäng. Detta för att vi ville inrikta oss på gatugäng. Vi valde ut artiklar vi ansåg hade de mest relevanta rubrikerna och läste sedan abstrakten för att plocka ut de artiklar som lyfte fram passande problematik till våra frågeställningar. Totalt lästes här åtta abstrakt, fyra artiklar lästes sedan i sin helhet och tre valdes ut för vidare granskning. Ett flertal artiklar innehöll markerade nyckelord där vi fick inspiration till nya sökord som vi använde oss av vid en andra sökning. Vid denna sökning var antalet träffar lägre men ändock för många för att läsa alla rubriker. Återigen gjorde vi samma urvalsprocess som vid första sökningen. Sökorden nu var gang i kombination med violence,
structure, membership och involvment och ledde till att vi fann nio nya artiklar. Ett annat nyckelorden vi fann som intresserade oss var ”Signaling theory” vilket vi sedan sökte på, dels i sig själv dels i kombination med gang(s) vilket gav upphov till två nya artiklar. Se till bilaga 1 för sökschema.
17 inkludera nya relevanta artiklar. Vi följde detta råd men det gav ej upphov till nytt textmaterial.
Vi använde oss inledningsvis av trunkering (*) i sökningarna som Forsberg och
Wengström (2016:71) rekommenderar för att få olika suffix och varianter på sökorden. Trunkeringen provades efterhand att användas på ett flertal sökord men exempelvis ordet “gang” fick då en helt ny innebörd vilket ledde till att vi istället ansåg att endast orden i sina angivna former gav ett träffsäkrare resultat.
Efter att vi upprepade gånger läst de 13 artiklarna i fulltext som framkommit vid sökningarna exkluderade vi fyra. Två artiklar valdes bort då de lade huvudfokus på att finna riskfaktorer för gängmedlemskap i redan tidig barnaålder hos de berörda
personerna. Den tredje berörde till stor del fängelsegäng, det framkom inte för oss tidigare under urvalsprocessen men valdes nu bort då det inte motsvarar vårt syfte. Den fjärde och sista valdes bort på grund av att den hade till syfte att följa upp hur det gick senare i livet hos föredetta gatugängmedlemmar.
3.4 Inklusion- och exklusionskriterier
Inklusionskriterie för artiklarna har varit att de ska vara publicerade på engelska, är peer reviwed, linked full text, samt de vid söktillfället helst inte vara äldre än tio år (2007– 2017). Tidsgränsen bestämdes utifrån att vi ansåg att denna ram skulle ge aktuell forskning i ämnet. Vi inkluderade endast studier på ungdomar och gatugäng då dessa motsvarar föreliggande studies syfte. Ett exklusionskriterie var att studierna inte skulle behöva beställas eller läsas mot en kostnad. Detta av rent praktiskt, ekonomiskt och tidsmässiga anledningar.
3.5 Reliabilitet och replikation
18 är främst föreliggande vid kvantitativa undersökningar då man gärna vill se om måtten är stabila eller inte. Sett till denna studie så handlar det om att säkerställa att
primärmaterialet som vi tar med i vår undersökning är pålitligt och framförallt relevant för vår studiens syfte samt att vårt tillvägagångssätt i sig beskrivs och motiveras (Sandberg & Faugert, 2007:139).
Replikation är ett kriterium som liknar reliabilitet på så sätt att en replikering innebär en upprepning av en studie och utfallet då blir detsamma. En upprepning av en studie kan genomföras då en forskare på nytt önskar se över resultat vid misstankar om att de ursprungliga resultaten inte överensstämmer med liknande studier. För att detta ska vara möjligt måste tillvägagångssättet i den aktuella studien som nämnts ovan, vara
beskriven i detalj (Bryman 2008:49). I föreliggande studie har vi noggrant
dokumenterat sökorden vi använt under sökningarna vilket underlättar dels för någon som vill finna samma artiklar, dels ger det en klar bild över vårt tillvägagångssätt vilket gör studien replikerbar.
3.6 Validitet och generaliserbarhet
19
3.7 Etiska ställningstaganden
Vetenskapsrådets (2004) etiska riktlinjer omfattar fyra huvudkrav.
Det första är informationskravet vilket innebär att deltagarna ska få full tillgång till villkoren för deras deltagande, de ska få all information som möjligtvis kan påverka deras vilja att delta. De ska ha vetskapen att de under forskningens gång ska ha möjligheten ej längre medverka om de inte vill. Det andra är samtyckeskravet, det innebär att deltagaren ger sitt samtycke till att ingå i forskningen, är deltagaren under 15 år ska även vårdnadshavaren ge sitt tillstånd. Deltagarna ska utlovas full konfidentialitet vilket omfattar att skydda dem från att den informationen de uppger kan identifiera dem. Tredje är Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om alla personer som ingår ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Obehöriga ska ej få tillgång till detta. Den fjärde och sista riktlinjen är nyttjandekravet vilket innebär att information som samlas in om enskilda personer får endast användas i forskningen.
Eftersom föreliggande studie inte inkluderar deltagande individer kommer vi inte gå in närmre på dessa riktlinjer. Samtliga artiklar i studien har varit publicerade på engelska och vi har till det yttersta försökt att inte förvanska texten när vi översatt den till svenska. Vi har kontinuerligt diskuterat och återkopplat till varandra för att
översättningen till största möjliga mån ska återge ursprungsformuleringar. Forsberg och Wengström (2016:59) skriver att det är viktigt att uppvisa alla resultat som stödjer eller inte stödjer hypotesen och att det vore oetiskt att bara presentera artiklar som stödjer forskarens egen åsikt. Vi har tagit hänsyn till detta genom att ta med studier som vi anser motsvarar vårt syfte och frågeställningar snarare än våra egna åsikter och tankar.
4 Resultat och analys
4.1 Presentation av artiklar
20 genomgång av de utvalda artiklarna och hur de reflekterar våra frågeställningar och teorier.
Street Gang Recruitment: Signaling, Screening, and Selection (2012) författad av
James Densley är baserad utifrån två år av insamlade data från kvalitativa intervjuer med självnominerade deltagare från Londonområdet (Densley 2012: 302). Studien utgår från Signalteorin och tar upp problematiken och frågan om varför vissa ansluter sig till ett gäng medan andra inte gör det. Vidare diskuteras problematiken med huruvida gängen kan lita på sina rekryteringar, särskild med risken att rekryterna kan försöka förfalska sina signaler om att ärligt vilja komma in i gängen då de istället exempelvis kan vara infiltratörer.
Selection into Street Gangs: Signaling Theory, Gang Membership, and Criminal Offending (2016), författad av David C. Pyrooz och James A. Densely förklarar de
underliggande mekanismerna till varför vissa individer blir invalda i ett gäng medan andra individer sållas bort. Dessa mekanismer är utifrån rådande gäng-teorier
21
Groups, gang, and delinquency: Does organization matter? (2010), författad av
Martin Bouchard och Andrea Spindler använder sig av en självrapportstudie där man utifrån ett urval av 523 kanadensiska självrapporterade ungdomsförbrytare ser till sambandet mellan brott och gängmedlemskap. Resultatet visar att; (1) det finns ett samband mellan medlemskap i ett gäng och det brottsliga beteendet som särskiljer det från medlemskapet i en generellt kriminellt belastad grupp och (2) nyckeln till att förstå sig på dessa fynd ligger delvis i gängets organisationsnivå (Bouchard & Spindler 2010:321). Gängets organisationsstruktur framkom som den viktigaste faktorn associerad med generell brottslighet, involvering i våldsbrott och droghandel.
Slutsatsen pekar också på att de flesta kriminella ungdomsgrupperingar normalt visar på liten eller obefintlig organisation. Denna studie lägger därför vikten vid att
organisationen är en nyckelmekanism när det kommer till att förstå effekten av gängets struktur, effekten på kriminaliteten och hur den normaliseras och förmedlas till
medlemmarna (ibid.).
Gang joining in Denmark: prevalence and correlates of street gang membership
(2014), författad av Maria Libak Pedersen undersöker gängmedlemskap i socialt utsatta områden. Studien baseras på en skolundersökning där 19 886 studenter i
22
Gang Involvement: Psychological and Behavioral Characteristics of Gang Members, Peripheral Youth, and Nongang Youth (2010), författad av Emma Alleyne och Jane L. Wood är baserad på självrapportsstudier från frågeformulär av gymnasieungdomar från fem olika skolor i London. Syftet var att jämföra gängmedlemmar, marginaliserade ungdomar och ungdomar utan gängtillhörighet för att få en inblick i sociala kognitiva processer som kan leda till en ökad sårbarhet som en konsekvent av ett
gängmedlemskap. Studien antar Eurogang-projektets definition av gäng för att urskilja vilka som faller inom ramverket för att tillhöra ett gäng och vilka som inte gör det samt lyfter risk- och skyddsfaktorer för ett gängmedlemskap (Alleyne och Wood 2010:427). 789 stycken frågeformulär med svar från skolungdomar användes för analys vilket motsvarade 77% av den totala mängd som blev returnerade från utskick av formulären. Bortfall berodde på felaktigt eller bristande färdigställande av svarsalternativen (ibid).
Gang membership transitions and its consequences: Exploring changes related to joining and leaving gangs in two countries (2015), författad av Frank M Weerman,
Peter J Lovegrove och Terence Thornberry utforskar övergången till gängmedlemskap (gang membership transitions). Studien utforskar hur övergången till ett medlemskap bland ungdomar är relaterat till förändringar sett till kamrater, konventionella sociala band och problembeteenden. Studiens data är hämtad från två longitudinella studier, den första är utförd i USA (the Rochester Youth Development Study) den andra är utförd i Nederländerna (the NSCR School Study). I bägge länderna tycks gängmedlemskapet vara relativt kortlivade, med ett år som medianlängden av medlemskapet. Tilläggas ska att i bägge länderna visade resultaten på ett konsekvent mönster där ett
gängmedlemskap är relaterat till en ökad utsatthet för negativa influenser från jämlikar, försvagade konventionella band till och en ökad nivå av brottslighet och
substansanvändning. Lämnandet av ett gäng är associerat med det motsatta förändring mönstret (Weerman, Lovegrove & Thornberry, 2015:70).
Understanding gang membership: The significance of group processes (2014),
23 Enligt författaren så antyder detta att det är något med gängmedlemskapet specifikt som influerar individens kriminalitet. Det är dock i dagsläget inte klarlagt vad denna influens är. Denna artikel tar ett socialpsykologiskt perspektiv på gängmedlemskapet och
överväger potentiella influenser. En av dessa influenser är en grupprocess som utövas på gängmedlemmarna för att de ska identifiera sig med gänget och anpassa sig efter gängets normer och att sträva efter att uppnå vissa mål inom gruppen för en förhöjd status. Vidare så spekuleras det i att tillhörigheten till gruppnormer kan kultivera gängmedlemmarnas sociala kognition så som ett moraliskt frånkopplande (moral disengagement) pro-kriminella kognitioner och grubblande (offense supportive cognitions, and rumination).
Slutsatsen noterar hur grupprocesser förtjänar närmare forskning sett till potentialen att informativt förbättra arbetet med gäng interventioner, för att avstyra potentiella
medlemmar och för att reducera nuvarande gängmedlemskap (Wood 2014:710).
Identifying Correlates of Stable Gang Membership (2012) av Chris Melde, Chelsea
Diem och Gregory Drake är skolbaserad på självrapportstudier från 140 respondenter. Ungdomar som identifierat sig själva som gängmedlemmar rapporterar i studien att medlemskapet varat i mindre än fyra år, de flesta rapporterade ett år eller mindre. På kort sikt leder detta till sämre sociala band och ökad våldsamt beteende, på längre sikt är risken för långsiktig arbetslöshet, utanförskap och brådmogenhet stor. Studien vill finna korrelerade riskfaktorer för ett stabilt gängmedlemskap för att avgöra och särskilja mellan övergående och bestående gängmedlemskap för att veta vilka hjälpinsatser som kan sättas in för att minska de långsiktiga konsekvenserna av ett medlemskap (Melde, Diem & Drake 2012: 483).
Enligt studien finns det lite forskning av ett fortsatt gängmedlemskap sett till korrelerade riskfaktorer. Denna studie vill bidra med underlag för den typen av forskning. Studien vill finna faktorer i gängmiljön som kan hjälpa till att identifiera ungdomar som är troligare att stanna kvar i gänget längre än det vanligast
förekommande tidsspannet; ett år eller mindre. Studien ser till faktorer som de
24 påverkar medlemskapets tid i gänget (ibid). Studien påvisar att faktorerna som är
associerade med att gå med i gänget behöver inte ha inverkan över valet att vara kvar i gänget under en längre tid. Endast en riskfaktor var signifikant med ett längre varaktigt gängmedlemskap, tidiga tecken på aggression och ett ökande våldsamt beteende
(Melde, Diem & Drake 2012: 484). Extrem fattigdom var också starkt involverat i valet att stanna kvar i gänget.
I Street gang participation in Europe: A comparison of correlates (2014) författad av Haymoz, Maxson och Killias noteras det att det råder ett underskott av kunskap om gängmedlemskapet i Europa och har därför jämfört självrapportsstudier från
mellanstadieelever från 19 europeiska länder för att identifiera korrelationer av
gängdeltagande och bestämma stabiliteten av dessa korrelationer länder och geografiska regioner emellan. (Haymoz, Maxson & Killias 2014: 660) Studien använder sig av Eurogang definitionen. Studien visar att tidig involvering i brottslighet ofta predicerar ett senare gängmedlemskap samt att det råder en konsensus om att korrelerade
riskfaktorer ökar risken för gängmedlemskap. En brytpunkt uppstår i studien vid 7 riskfaktorer (av 18 möjliga) där risken för gängmedlemskap är dubbelt så hög som de med 6 överstämmande riskfaktorer. Nästkommande brytpunkt var vid 14
riskfaktorer. Dock gör ingen riskfaktor i sig själv eller i flertal ett bra jobb i att förutse gängmedlemskap. Thornberry med kollegor (i Haymoz, Maxson & Killias 2014:661) identifierade en grupp pojkar där ett flertal uppnådde 21 av 40 möjliga riskfaktorer men endast 43 procent av dem anslöt sig sedan till ett gäng; alltså anslöt sig mindre än hälften till ett gäng trots hög prediktion. Resultat i studien påvisar att faktorer såsom tidigare brottslighet och ostrukturerat umgänge med vänner är i alla undersökta länder signifikant till gängdeltagande (Haymoz, Maxson & Killias 2014:674). Nedan
25
4.2 (1) Varför går ungdomen med i gäng?
4.2.1 Korrelerade riskfaktorer
Två artiklar beskriver ingången till ett gängmedlemskap med korrelerade riskfaktorer, alltså att ett flertal riskfaktorer samverkar (Haymoz, Maxson & Killias 2014; Melde, Diem & Drake 2012). Ena artikeln framhäver ett tidigare avvikande beteende samt ostrukturerat umgänge med vänner med högt skrämselkapital som de högsta
riskfaktorerna (Haymoz, Maxson & Killias 2014: 674). Den andra framhäver främst behovet av skydd samt att ungdomen följer i familjer och vänners fotspår (Melde, Diem & Drake 2012: 478). Haymoz, Maxson och Killias (2014:661) förklarar att
riskfaktorerna samverkar kumulativt och individen kan nå en brytpunkt på grund av att ett flertal riskfaktorer uppträder vid samma tidpunkt i individens liv. Fler faktorer ökar alltså sannolikhet för ett inträde i ett gäng.
Pyrooz och Densley (2016: 451) delar upp faktorer för gängmedlemskap i fem olika domäner; individuell, jämlikar, familj, skola och gemenskap. Författarna presenterar stöd för främst sex riskfaktorer; negativa livshändelser, antisociala tendenser, brottsliga övertygelser, nätverk med jämlikar, föräldraövervakning och personliga egenskaper. Trots dessa kumulativa riskfaktorer ter det sig ändock svårt att predicera vilka
ungdomar som kommer att ansluta sig till ett gäng och vilka som inte kommer göra så. (ibid). Signalteorin kan hjälpa till att förklara hur mer eller mindre tydliga signaler kan identifiera ett sökande av medlemskap hos individen och ett värvande av gänget. Det blir här tydligt hur riskfaktorer kan agera som signaler till gänget och sätta ett för gänget värde hos individen. Därav att flertalet riskfaktorer ökar risken för ett medlemskap och fortsatt avvikande beteende.
4.2.2 Status, makt, sociala behov
26 att gängmedlemmar värderar social status väldigt högt, oftast mer än icke
gängmedlemmar. Även Wood (2014) presenterar utifrån sin kvalitativa studie att status är något som är högt värderat hos ungdomar involverade i gäng, medlemskapet kan influera medlemmarnas rykte och förhöja deras personliga status. Från Woods (2014) studie framkommer också att gängen ger ungdomarna möjlighet att få status, identitet, vänner och respekt från omgivningen. Vidare förklarar Wood (2014) att medias representation av belöningar av ett gangsterliknande beteende eventuellt kan fungera som en mall för aspirerande unga gängmedlemmar. Detta har en lockande influens på unga som vuxit upp i en kultur som starkt associerar framgång med materiellt
välstånd. Gäng har också noterats att erbjuda unga en form av maktsökande genom användandet av hot och våld kombinerat med möjligheten att själv erhålla rikedom snabbt och möjligheten att dela med sig av denna.
Vidare så är gäng grupperingar som kan tänkas tillgodose sina medlemmar med positiva element såsom skydd, stöd och lojalitet. Som nämnts ovan så uppmuntrar gängen till och främjar våld vilket resulterar i att medlemmarna blir oproportionerligt kriminella och i större utsträckning viktimiseras (Wood 2014:710). Då gängen potentiellt erbjuder sina medlemmar möjligheten att förskansa sig makt, status, identitet och så vidare så är det troligt att gängmedlemskapet hjälper ungdomarna att forma en form av positiv självbild (dvs. folk tycker om mig, jag har många vänner, jag är värd att känna) (Wood 2014:712). Länken mellan en ökad och utvecklad brottslighet hos medlemmarna är vad differentiella associationer talar för, individen ansluter och anpassar sig efter gängets normer och förfaranden vilket talar för ett lärande av brottslighet från tidigare
medlemmar.
I många fall beundras gängmiljön och därför är det väntat att aspirerande
27
4.2.3 Gängens struktur och organisation för att locka till sig ungdomar
En artikel beskriver gängen ingående och tydliggör olika roller, uppgifter och positioner som medlemmarna besitter. Ungdomsgängen vill förmedla en bild av god organisation och intern strukturering till externa grupper samt förmågan att kunna kontrollera medlemmarna genom regler och tydliga rollmarkeringar (Melde, Diem & Drake 2012) Detta på grund av att ett mer organiserat gäng har lättare att vidhålla längremedlemskap, upprätthålla medlemmarnas intresse, utveckla starkare sociala band mellan medlemmarna samt uppfylla de sociala behoven hos ungdomarna (Melde, Diem & Drake 2012: 494). Dock menar författarna på att kontrollen i de interna
ungdomsgängen högst troligt varierar men bilden utåt försöks upprätthållas
(ibid.). Individer som ingår i organiserade gäng har större sannolikhet att stanna under en längre period än i de oorganiserade (Melde, Diem & Drake 2012: 493).
Pedersen (2014:68) menar att det kriminella tillitskapital som erhålls och de kunskaper som gängmedlemskapet förmedlar gör att ungdomar som identifierar med gängens normer inte bara har en starkare vilja att ansluta sig till gänget de är även troligare än andra ungdomar att accepteras in i kriminella gäng då de redan har bevisat sig på gatan. Det kan exempelvis handla om de är bra på att slåss och går att lita på. Det är därför viktigt för potentiella nya medlemmar i kriminella gäng att vinna tillit hos de befintliga medlemmarna och det är även troligt att det finns ett personligt och långtgående band till gänget och ett observerande av personen som söker sig till gängmiljön och eventuellt rekryteras in i gänget (Pedersen 2014:68). Som tidigare nämnts så söker signalteorin förklaring i mer eller mindre subtila signaler för att individen ska ansluta sig till
gruppen. En viktig del av detta signalerande är just vikten av att minimera risken för att en individ som utsättergänget för oönskad uppmärksamhet och risk. Det är därför bandet mellan en aspirerande medlem och gänget existerar och genom det påvisar att individen är av värde för gruppen, lojal och stabil nog för att inte utsätta de andra medlemmarna för onödig problematik eller risk.
28 tillgång till monetär framgång. Eftersom gängen är grupper så kan deras kollektiva uppbyggnad tyckas erbjuda ett emotionellt band mellan medlemmarna, en känsla av tillhörighet till en grupp och skydd från att bli viktimiserad av utomstående. Gänget erbjuder alltså sina medlemmar en stark psykologisk känsla av gemenskap, stabilitet och fysiskt skydd. Till följd av detta kan ungdomarna förkasta sina befintliga legitima sociala kontroller, som skolan, till förmån för de potentiella fördelar som
gängmedlemskapet kan erbjuda (Wood, 2014:712).
4.3 (2) Hur påverkar gängmedlemskapet ungdomars kriminella beteende?
4.3.1 Brottsliga karriären
Alleyne och Woods (2010: 431) presenterar ett resultat som visar att gängmedlemmar begår fler ringa brott och en ökad brottslighet överlag än icke gängmedlemmar.
Pedersens (2014:59) studie visar också att ungdomar i gäng stod för majoriteten av brott jämfört med icke gängmedlemmar. Vidare förklarar författaren (ibid.). att många av medlemmarna inte begår grova brott utan i större utsträckning står för vandalism, drogförsäljning och vapenbrott. Bägge artiklarna (Alleyene och Woods 2010: 429: f, Pedersen 2014:60) tydliggör att marginaliserade ungdomar begår fler brott än ungdomar utan relation till gängmiljön, dock är de inte lika kriminellt belastade som de faktiska gängmedlemmarna. Pedersen (2014: 60) skriver att gängmedlemmar står för hälften av alla rapporterade våldsbrott i form av våld inom gänget, hot mot och misshandel av utomstående personer. Även här blir det tydligt när man ser till teorin om differentiella associationer och hur brottsligheten hos medlemmarna inte bara ökar utan tar sig an nya former genom att gänget erbjuder dessa nya alternativ av ofta grövre brott och ett normaliserande och uppmuntrande av kriminaliteten.
4.3.2 Identitet
29 samman med vad som kännetecknar gruppens identitet och behov. Det vill säga, en del av deras självbild (dvs. hur de uppfattar sig själv) utvecklas från att vara en medlem av gruppen (Wood 2014:712).
Eftersom gäng potentiellt erbjuder möjligheten att förskansa sig makt, status, identitet så är det troligt att gängmedlemskapet hjälper ungdomarna att forma en positivare självbild (dvs. folk tycker om mig, jag har många vänner, jag är värd att känna) (Wood
2014:712).
Således, den sociala identitetsinverkan som gängmedlemskapet utövar tycks ha ett starkt inflytande över medlemmarna, till den punkten att de åsidosätter personliga behov eller bekymmer till fördel för gruppen och dess normer av kriminella aktiviteter (Wood 2014:713). Man kan anse att det inte bara handlar om ett kriminellt praktiskt lärande mellan gängmedlemmar utan kriminaliteten ger även en stärkt känsla av gemenskap genom ett gemensamt risktagande. Detta sammansvetsar deltagarna och stärker gruppidentiteten en form av “vi sitter i samma båt” mentalitet.
Det finns ett signifikant samband mellan gängmedlemskapet och föräldrar bandet och det fäste som där finns. De som anslöts sig till och stannade kvar i ett gäng upplevde ett minskat band till sina föräldrar där gängets identitet över tid istället prioriteras.
(Weerman, Lovegrove & Thornberry, 2015:83).
30
4.3.3 “Vi och dom” / “In- utgrupp”
Som noterats ovan så kan gänget och dess gemenskap i många fall ersätta det etablerade samhällets konforma normer, attityder och mål. Det etablerade bandet mellan
gängmedlemskapet och kriminalitet är även det något som författarna är överens om och då framförallt våldet. Wood (2014:719) förklarar hur våldet ses som något nödvändigt för att skydda sig själv, andra eller gängets sociala ordning från den upplevda skada som utomstående kan orsaka.
Ett anslutande till gänget är förenat med ett sammanflätade av den personliga identiteten och gängets identitet. Gänget tillhandahåller fler möjligheter för ett kriminellt lärande och då medlemmarna identifierar sig med gruppen och dess kriminella aktiviteter så leder detta till att gruppens mål sätts framför de egna (Wood 2014:713). Det
tillhandahållande av möjligheter för ett kriminellt lärande från gängets sida talar onekligen för differentiella associationer men det blir återigen tydligt hur viktigt det är för gänget att dess medlemmar deltar, agerar och tänker på ett sätt som sätter gruppens välbefinnande framför det egna. Det är därför förståeligt att tydliga signaler är av värde för de inblandade för att på sätt säkerställa lojaliteten hos medlemmarna.
Alleyne och Wood (2010:432) förklarar hur tidigare forskning har påvisat att när väl den kollektiva gängidentiteten har tagit form så räcker det med blotta vetskapen om en ut-grupp (möjligen ett rivaliserande gäng) som tillräcklig motivering för gruppen att aggressivt skydda sitt rykte (Alleyne & Wood, 2010:432). Även om gängmedlemmarna kan känna ett obehag inför de kriminella handlingar som utförs så kan nya medlemmar känna sig tvungna att delta i en brottslighet som de individuellt skulle undvika men fortsätter ändå med sin kriminalitet för att etablera en större likhet med de andra av in-gruppens medlemmar och för att bevisa att de är lämpliga gruppmedlemmar (Wood 2014:714). Men tanke på den stora risk som samtliga medlemmar inom gänget ändå utsätter sig för i form av polisingripande eller andra rivaliserande gäng så kan man förstå hur viktigt det är för rekryteringsprocessen att rätt signaler sänds ut och sedan uppfattas som positiva ur ett gängmedlemskap perspektiv. Framförallt då svårfejkade signaler som påvisar ett lämpligt kriminellt beteende, lojalitet mot vänner och viljan att anpassa sig efter gänget och därmed åsidosätta de individuella behoven.
ut-31 grupper och detta får människor att vilja reda ut var någonstans de hör hemma i relation till ett utomstående hot. En förståelse för ens tillhörande formar sedan en bas för
individens handlingar i en social kontext. Exempelvis, en individ som tillhör ett
specifikt gäng har en meningsfull förståelse för dennes relation till andra medlemmar av dennes gäng, medlemmar av andra gäng, med icke-gängmedlemmar och med
rättsväsendet.
Forskning har även visat hur våld är en viktig gruppnorm för gängmedlemmar och forskning visar hur anammandet av ett våldsamt beteende bidrar till status, spär på ryktet och uttrycker medlemmars hängivenhet till gruppen vilket i sin tur förhindrar ett uteslutande ur gruppen (Wood 2014:716). Detta gör att när ungdomar strävar efter att bli accepterade av den valda gruppen så kommer de att åsidosätta och modifiera sin moraliska standard (Wood 2014:717).
5 Diskussion
Syftet med denna översiktsstudie var ge en bild av kunskapsläget gällande varför ungdomar går med i kriminella gatugäng och hur gängmedlemskapet påverkar deras kriminella attityder och beteende.
Resultatet kategoriserades in i två huvudkategorier direkt kopplade till frågeställningen. Varje frågande huvudkategori följdes sedan av förklarande subteman utifrån vad som identifierats i artiklarna. Den första kategorin “varför går ungdomen med i gäng” följdes av fyra kategorier; “korrelerade riskfaktorer”, “status, makt och sociala behov”,
“gängens struktur och organisation” och “vi och dom/ in- utgrupper”
Den andra kategorin “hur gängmedlemskapet påverkar ungdomens kriminella attityder och beteende” följdes av två teman; “brottsliga karriären” och “personliga
angelägenheter”.
32 tidpunkt i individens liv. Resultaten visade även att ett hopp om pengar och makt är en stark anledning att gå med i gäng men även behovet av skydd och att man följer ofta i familj och vänners fotspår. Resultatet visade att organisationen och kontrollen i gäng högst troligt varierar men gruppens normer och identitet utåt upprätthållas för att uppfattas som attraktiv för potentiella rekryter. Potentiellt nya medlemmarna anpassar sig i sin tur för att vinna tilliten hos gänget.
Gänget och dess gemenskap kan ersätta familj och det konforma samhällets normer och attityder där ett anslutande till gänget innebär att gängets identitet och gruppens mål prioriteras framför individens egna. Resultatet visade att de aspirerande medlemmarna anammar gruppens normer, mål och attityder för att bli accepterad av gänget. En ny gängmedlem kan därför modifiera sin personliga identitet för att överensstämma med gruppens övergripande identitet där en positivare självbild växer fram genom den makt, status och identitet gänget erbjuder och därmed stärks bandet inom gruppen.
5.1 Metoddiskussion
För att skaffa oss en överblick av hur tidigare forskning ställt sig till varför ungdomar går med i gatugäng, hur deras attityder och kriminella beteende påverkas gjordes en kombinatorisk översiktsstudie på kvantitativa artiklar med en tematisk analys.
Backman (2016:89) förklarar att man bör beakta en eventuell benägenhet hos forskare att publicera statistiskt signifikanta resultat och utesluta de negativa. Detta kan leda till att de resultat som inte stödjer den aktuella hypotesen eller uppnått signifikans istället förkastas då den inte tillför ny kunskap. Risken med en översiktsstudie är att det blir en upprepning av redan tolkat material istället för en analys, vi valde därför att kategorisera vårt resultat och sedan två teorier att applicera för att det inte endast skulle bli en
sammanställning av de dokument vi valde att ta med (Forsberg & Wengström
2016:171). Backman (2016:59) skriver att personen som genomför litteratursökningen kan ha fördomar, stereotyper eller förutfattade meningar vilket genomsyrar
granskningen och kan leda till att viktiga upptäckter inte noteras. Vi försökte därför i högsta möjliga mån att söka efter artiklar som svarade på vår frågeställning men inkluderade och läste även artiklar som inte direkt motsvarade våra inledande
33 påverkat valet av artiklar. Vi har använt tydliga referenser för att minska risken för plagiering som Backman (2016:89f) skriver att man ej ska sträva efter.
Vi valde att begränsa vår sökning genom att vi vid söktillfället försöka hålla oss till ett årsspann av 10 år för att på så sätt hålla oss relativt relevanta. Vi begränsade oss även till artiklar som var skrivna på engelska, främst för att undvika ett högre antal träffar av artiklar på språk vi ej behärskar. Vi gjorde försök att söka på svenska via swePUB men resultaten vi vid söktillfället fann var under vår förväntan och lämpade sig då tyvärr inte för de frågor vi riktat in oss på.
5.2 Sökning och presentation av urval
Vår sökprocess började med att vi sökte på den breda termen “gangs”. Utifrån den bredd av resultat som presenterades kunde vi urskilja återkommande teman och söktermer. Detta ledde oss till sökningar nischade mot våra frågor. Det var en tidskrävande processen sett till sökandet i sig men även tiden det tog att gå över de dokument vi valde att titta närmare på. Detta gjorde att många av de lovande artiklarna inte lämpade sig för denna studie eftersom vi sökte så brett och oförberett så tog denna process längre tid än väntat. Vi var inte redo på den bredd av information de sökningar vi gjorde resulterade i. Men fördelen var att vi fick bekanta oss med nya ämnesord som vi fann i artiklar som i sig inte uppfyllde våra kriterier men som ändå bidrog med inspiration och sökord som vi tidigare inte tänkt på vilka i sin tur förfinade våra sökmetoder och ledde oss fram till de artiklar vi slutligen valde att använda oss av. Begränsningar i valet av studier samt begränsningar gällande tid och utrymme kan ha lett till att vissa aspekter inom ämnet gäng och gängverksamhet kan ha missats.
Självklart handlar det om att man behöver begränsa sig efter uppgiftens utformning och det är inget vi uppenbart känner att vi har förbisett men samtidigt så är oundvikligt att det inom ett så pass brett ämne som ”gang” kan tänkas finnas information vi har missat utifrån de begränsningar vi arbetat efter.
Målet med sökningen var att hitta artiklar som motsvarade våra frågeställningar och beskrev forskning inom vårt berörda område. Backman (2016:78) skriver att en
34 från PSYKindex och SOCindex. Vi upprättade även ett sökschema för att beskrivningen av sökningen i respektive databas skulle vara så tydlig som möjligt. Den första bilagan beskriver våra sökord och selekteringen medan det andra beskriver de valda artiklarna (se bilaga ett och två).
Forsberg och Wengström (2016:170f) skriver som tidigare nämnt att inklusion och exklusion får ändras under arbetets gång och efter att vi påbörjat vår sökning av artiklar upplevde vi att resultatet inte var tillräckligt tillfredsställande vilket gjorde att vi la till trunkering för att få böjningar på ordet och därmed fler sökträffar.
Våra databaser valdes eftersom de dels måste vara tillgängliga via Högskolan i Gävle samt för att de berör ämnet kriminologi vilket område denna studie faller under. Detta kan eventuellt lett till att vi missat potentiell information. Dock skriver Backman (2016:174) att det kan ta lång tid att beställa information samt att Forsberg och
Wengström (2016:171) menar att artiklar som är lättillgängliga prioriteras. Detta gjorde att vi på grund av tidsbegränsning valde att hålla oss ifrån alternativa källor. Vi anser att de databaser vi använt inom rimlighetens gränser har varit tillräckliga för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
För att öka den externa validiteten och generaliserbarheten i vår studie hade vi kunnat inkludera fler artiklar, dock menar Forsberg och Wengström (2016:170) på att
översiktsstudier inte sällan inkluderar ett mindre antal artiklar. Troligtvis är inte nio artiklar tillräckligt för att täcka vårt berörda område men vi ser det som en fördel att artiklarna representerar olika länders situation, årtal och skiljer sig i metod då vi anser att det ökar representativiteten. Ytterligare en aspekt som ökar tillförligheten i denna studie är att allt material är hämtade från vetenskapliga artiklar. Som vi tidigare i denna text har lyft fram så kan synen och kriterierna på ett gäng skilja sig mellan länder och nära besläktade kulturer vilket kan påverka överförbarheten i denna studie.
35 De artiklar vi valt liknar varandra i undersökningsupplägget där fem rapporter
(Bouchard & Spindler 2010, Pedersen 2014, Alleyne & Wood 2010, Melde, Diem & Drake 2012, Haymoz, Maxson & Killias 2014) använder sig av självdeklarations studier och två rapporter (Pyrooz & Densely 2016, Weerman, Lovegrove & Thornberry: 2015) av longitudinella data samt en översiktsstudie (Wood 2014). En studie skiljer sig dock åt och är kvalitativ (Densley 2012) Backman (2016:89) skriver att man bör vara uppmärksam på att redovisa om variabiliteten i studierna varit hög då detta påverkar möjligheten att dra slutsatser. Då det ej framkommer en precis ålder eller kön på ungdomarna i alla våra artiklar kan vi ej få en precis översiktsdata. Dock presenteras metoderna gjorda på ungdomarna i artiklarna, samt att undersöknings uppläggen liknar varandra vilket vi anser är tillräckligt för att kunna presentera slutsatser.
Gällande självdeklarationsstudier skriver Sarnecki (2009: 81) att man bör motverka stigmatiserande ord och förhållningssätt till händelserna genom att frågorna i
självdeklarationsstudier inte bör vara direktformulerade med direkta juridiska termer utan istället om händelser ungdomarna kan ha varit med om, sedan kan dessa svar i efterhand kategoriseras in i juridiska termer. Nackdelen med föreliggande studie är att den baseras på sekundärmaterial vilket gör att vi inte kan kontrollera huruvida detta gått till. Dock kan det genom dessa typer av undersökningar upptäckas samband mellan brottslighet, bakgrund och levnadssätt kan identifieras samt att man kan få en bild av dold brottslighet och orsakerna till detta. Sarnecki (2009:81) att självdeklarationsstudier är en erkänd metod inom kriminologin för att få förståelse om självupplevd brottslighet. Då de fem självdeklarationsstudierna är tvärsnittsstudier innebär det att data är tagen ur ett sammanhang vid endast en tidpunkt. Nackdelen med denna typ av studier är att vi inte kan fastställa tidsordningen mellan olika händelser i ungdomarnas liv (Sarnecki 2009:133)
Vidare skriver Sarnecki (2009:133) att dessa typer av studier är möjliga att använda under antagandet att det går att teoretiskt kan fastslå en tidsordning. De longitudinella studierna är forskning som fortsatt under en längre tid där samma prov återkommit fast vid olika punkter i personernas liv (Sarnecki 2009:133). Fördelen med att två artiklar använt sig av longitudinella studier (Pyrooz & Densely 2016, Weerman, Lovegrove & Thornberry:2015) är att de tydligt kan se skillnad i resultaten över tid och utröna
36 de som inte gjort det och detta kunde man utröna från ett stort antal faktorer. Framförallt ökad brottslighet men även socioekonomisk status, riskfyllt beteende och viktimisering. Författarna själva lyfter fram att detta är i led med vad andra studier har visat, att ett gängmedlemskap har en stärkande effekt på det kriminella beteendet. Sarnecki (2009:133) skriver att det inte är helt okomplicerat att få fram orsaksrelationerna i longitudinella studier, dock är det lätt att särskilja när olika fenomen uppkommer och hur de utvecklas. Sarnecki (2009:132) påpekar att det är viktigt med tidsordningen mellan faktorer för att ett samband ska uppfattas som kausalt så är det ändå inte fullt ut tillräckligt. Vår uppfattning är att de valda primär dokumenten har syftat till att förklara faktorer som uppkommit före ett medlemskap och sökt svar på varför ungdomen går med i gäng och sedan huruvida gängmedlemskapet påverkat individen vilket respekterar vår frågeställning. Eftersom vi inte med säkerhet kan säga vilken riskfaktor i
ungdomarnas liv som vägt tyngst, alltså om den uppkom under de första åren av
individens liv eller senare i tonåren, och vilka riskfaktorer som påverkat varandra mest, så anser vi inte att tidsbestämmelsen var avgörande vilket ledde till att vi valde att ha med såväl tvärsnittsstudier som longitudinell data.
En artikel är som nämnt kvalitativ (Densley 2012) Forsberg och Wengstöm (2016:137) skriver att utmaningen i en kvalitativ analys är göra stora mängder data förståelig samt att det ligger på forskaren att observera, beskriva och att identifiera mönster. Risken här kan vara att forskaren utger medvetna eller omedvetna signaler som gör att den
intervjuade svarar efter vad hen tror att forskaren vill höra. Vi fann dock denna studie välarbetad och problematiserande av dessa eventuella risker vilket gjorde att vi valde att ha med den. Vi ansåg även att data var möjlig att jämföra med de kvantitativa artiklarna. Risken med att vi har tagit med en översiktsstudie kan vara samma risk som vi tidigare tagit upp att angående föreliggande studie; materialet genomgår flera tolkningar. Vi anser dock att studien följt rekommendationer för hur en översiktsstudie ska behandlas och vi har funnit nyttig och värdefull information.
