Eftersom vi anser att elevernas syn på sig själva och hur de uppfattar att omgivningen ser på dem, påverkar hur de tycker och tänker och är en del av deras identitet fanns det frågor i både enkäten och i intervjun som tyder på identifikation.
4.3.1 Enkätundersökningen
I enkäten ställde vi frågor där eleven ska rannsaka sig själv om hur bra de känner sig vara på läsning och skrivning. Vi ville alltså se om de identifierade sig som bra eller sämre läsare och
om detta kan ha betydelse för deras tankar om och attityder till läsning och skrivning. Det är många av eleverna som anser sig själva vara bra på att läsa och skriva. Det är 23 elever som svarar att de alltid känner sig bra på att skriva och sexton stycken som svarat ofta på samma fråga. Sedan är det 25 elever som alltid känner sig bra på att läsa respektive sexton som svarar
ofta. Det är få elever som svarar att de aldrig känner sig bra på att läsa och skriva. I
intervjuundersökningen kan vi se om de elever som anser sig vara bra på att läsa och skriva har positiva tankar om och attityder till läsning och skrivning och om de som inte känner sig bra på att läsa och skriva har en negativ inställning. Det kan också visa sig att det inte är på detta sätt.
4.3.2 Intervjuundersökningen
I intervjuundersökningen ville vi se om eleverna identifierar sig själv och andra som bra eller sämre läsare och om det styr elevernas tankar om och attityder till läsning och skrivning. Eftersom vi ville undersöka flerspråkiga elever ville vi i intervjun ta reda på om eleverna identifierade sig med sitt språk, till exempel om någon känner sig svensk eller somalisk på grund av det språk han eller hon talar eller på grund av det land de kommer ifrån.
När dessa tio elever svarade på enkätfrågan om de kände sig bra på att läsa och skriva ringade samtliga in alltid. När vi sedan diskuterade detta i intervjuerna hade en del uttryckt sig lite annorlunda. Det var tre elever som sade att de inte alltid kände sig bra på att läsa och/eller skriva. Två av dessa tyckte att de var bättre på att skriva än läsa. Det var också roligare att skriva än läsa. En talade om att det ibland var så konstiga ord som var svåra att läsa. En annan sade att han läser trögt ibland. En av de tre pojkarna berättade att han ibland tyckte att det var svårt att både läsa och skriva. De andra sju tyckte att de alltid är bra på att läsa och skriva och att det alltid var roligt. Ibrahim och en av pojkarna beskriver nedan om de känner sig bra eller sämre på att läsa och skriva:
Ibrahim: Jag känner mig väldigt bra på att både läsa och skriva. Det är enkelt.
Mikael: Tycker att jag är duktig på att läsa, lärde mig läsa i ettan. Skriva kan jag, i ettan blev allt fel.
Under intervjun diskuterade vi med eleven om hur andra ser på en själv, som en bra eller sämre läsare och skrivare. En av pojkarna, Ibrahim, var väldigt självsäker och sade direkt att han var bäst i klassen på att både läsa och skriva. Han sade att de andra visste det för att de ofta kom fram och sade hur bra han var, framförallt på att läsa högt. Ibrahim förklarade att
han läser högt och tydligt. Många andra i klassen läser för tyst, enligt honom. En flicka berättade att hon alltid räcker upp handen när fröken ber någon att läsa högt och då brukar de andra barnen säga att hon alltid får läsa och de blir lite sura men det struntar hon i. En annan av flickorna berättar att de andra barnen jämt klagar på att hon läser tyst. Det tycker hon är jobbigt så då brukar hon säga nej när fröken frågar henne om hon vill läsa högt men ibland måste hon göra det. Ali tror att de andra i klassen tycker att han är bra på att skriva. Enligt honom själv skriver han fint och det brukar de andra ge honom komplimanger för. Däremot sade han att han läser trögt men ingen brukar säga något om det. En annan pojke berättade att hans fröken tycker att han skriver som en kråka ibland när han inte anstränger sig och då händer det att klasskamraterna skrattar när fröken säger det. Det tycker han är lite pinsamt men han tycker att det är roligt att de skrattar. Citaten nedan visar vad några elever har sagt i samtalen:
Ibrahim: Jag vet att jag är bra och det vet dom andra också. Aisha: Ibland jag tror att de andra tycker jag läser lite tyst.
Ali: När jag läser högt så brukar de andra skratta, för jag läser lite skojigt.
Det var några som sade att de kände sig mest svenska men de flesta berättade att de kände tillhörighet till de/ det andra språk de talar. Hemma kände de sig aldrig svenska eftersom de talade ett annat språk än svenska med sina föräldrar, syskon och släktingar. Nästan alla menade att det också berodde på att mamma och/eller pappa är födda i det land där språket talas. Däremot uppgav de flesta att de kände sig mera svenska i skolan och ofta med kompisar då de talar svenska. Nedan är det citat tagna från samtalen om detta:
Ali: Jag känner mig kurdisk för min mamma och pappa är född där, jag har jättemånga släktingar där.
Zultan: Känner mig ukrainsk, egentligen är jag från Tjetjenien men är född i Ukraina. Someja: Känner mig både svensk och lettisk, halv, båda två.
Melissa: Jag känner mig afrikansk på nåt sätt.
Ibrahim: Egentligen är jag född i Sverige men min mamma och pappa kommer från Bosnien. Så jag är mest bosnier.
4.4 Sammanfattning
Enkäterna som eleverna fyllde i var fokuserade på vilka tankar flerspråkiga elever har om och attityder till läsandet och skrivandet i skolan men även hemma. Den kvantitativa
enkätundersökningen visar att de flerspråkiga eleverna som deltagit i vår studie säger sig ofta ha en positiv inställning och attityd till läsandet och skrivandet, både i skolan och hemma. Utifrån enkäten ser vi även att vissa elever tycker mindre om att läsa och skriva. Det framkom att många av dessa elever är intresserade av och säger sig läsa ofta på något annat språk än svenska hemma. Däremot var det minst lika många som fyllde i att de inte skrev på något annat språk hemma. Många av eleverna som blev intervjuade gillade att läsa och skriva även om det ibland kunde vara svårt vid vissa tillfällen. De flesta föredrog att läsa tyst i skolan var, därför att de tyckte att det var lugnt och skönt i klassrummet. Flera påpekade att det var mycket roligare att läsa i skolan då det finns fler böcker att välja på till skillnad från hemma. De sa sig gilla skrivandet i skolan vid nästan alla tillfällen. De flesta utförde ändå läs- och skrivaktiviteter hemma. Det var endast en elev som tyckte att det var roligare att läsa än att skriva på sitt modersmål. De resterande eleverna föredrog att läsa och skriva på svenska då de sade att de tyckte att det var både roligare och lättare. Många av dessa elever såg läsandet och skrivandet som något roligt när de får läsa och skriva utifrån deras intressen.
I enkäten framkom att de flesta uppfattade sig som bra på att läsa och skriva. Samtliga tio elever som vi intervjuade hade i enkäten svarat att de kände sig bra på att läsa och skriva. Däremot kom det fram andra tankar om detta i intervjun. Då var det en del som inte tyckte att de var bra på att läsa och skriva i alla sammanhang. Eleverna som deltog i intervjun sa också att de tyckte att det märks om någon är bra eller sämre på att läsa och skriva. Några av eleverna trodde att deras klasskamrater tyckte att de var sämre på att läsa eller skriva och undvek sammanhang då deras klasskamrater kunde poängtera detta. Till exempel vägrade en flicka att läsa högt.
5 Diskussion
Det här kapitlet inleds med en diskussion och analys av det empiriska materialet från enkät- och intervjuundersökningen i förhållande till C-uppsatsens syfte. Studiens resultat jämförs även med litteratur som passar till vårt syfte och som presenterats i teoribakgrunden. Sedan förs en självkritisk metoddiskussion angående metodval och så vidare. Därefter avslutas diskussionsanalysen med egna reflektioner.
5.1 Resultatdiskussion
I detta avsnitt diskuteras och problematiseras resultaten utifrån C-uppsatsens syfte. Vi kommer även att återknyta resultatet till vår teoribakgrund. Vi kommer att strukturera detta avsnitt utifrån våra nyckelord flerspråkighet, tankar och attityder, läsning och skrivning samt identitet.
5.1.2 Flerspråkighet
Dessa tre klasser har en stor andel flerspråkiga elever, eftersom det var 43 av 57 elever som var flerspråkiga. Som vi sett från Skolverket (2008) var det då 18 procent i hela Sverige som har annat modersmål än svenska. Dock var det inte många elever från vår studie som var födda i ett annat land än Sverige men det var många elever som hade båda föräldrarna födda i något annat land. Det vi märkte och som vi förstått sedan tidigare är att svenskan är det dominerande språket som talas. I hemmet kommunicerar dock många av eleverna på andra språk med sina föräldrar men även där är det övervägande det svenska språket som talas. Det som kan vara problematiskt är att eleverna inte får samma stimulans i de andra språken som i svenskan, som är det dominerande språket i skolan, utan det hänger på föräldrarna och ibland modersmålslärarna att utveckla det/ de andra språket/en. Det kändes som att eleverna var stolta över sina andra språk och att de hade betydelse för dem. Vi uppfattade ändå att det svenska språket hade mest betydelse för dem då eleverna tyckte att det svenska språket var viktigast att kunna och utvecklas i. Det kan man se i form av det de har berättat att svenska är viktig att kunna för att lära sig andra saker, få ett arbete och de poängterar att de vill vara duktiga på att läsa och skriva på svenska. Fredriksson & Taube (2003) menar, som även vår studie visat, att elever med invandrarbakgrund kommer in i en miljö där svenskan är
dominerande och då dessa elever ska vänja sig att använda det svenska språket som ett
hjälpmedel för lärande. Vi tror att det blir så naturligt om skolan och samhället bara prioriterar svenskan och det leder till att barnen ”läser av” detta. Det kan vi se vara lite synd då
skriftkompetensen i andra språk borde ses som en tillgång och risken kan bli att barnen inte utvecklar den så bra som de skulle kunna om även den skulle ha värderats mer.
5.2 Elevernas tankar om och attityder till läsning och skrivning
Det som kommit fram ur både enkät- och intervjuundersökningen är att eleverna säger sig ha positiva tankar och attityder till läsning och skrivning. Enkätundersökningen visade generellt på att alla med några få undantag var positiva till läsning och skrivning i både skolan och hemmet. I enkätundersökningen kunde eleverna endast välja mellan tre alternativ, glad- gubbe, vet inte- gubbe och ledsen- gubbe. Därför gav det inte eleverna möjlighet att ge utförligare beskrivningar av hur de tänker om läsning och skrivning. Det kunde de tio utvalda eleverna göra i och med intervjun. Där kunde vi fördjupa oss mer i deras tankar om och attityder för läsning och skrivning.
Även intervjuresultatet visade att eleverna tyckte om att läsa och skriva i skolan och hemma. Sedan var det såklart en del barn som svarade att de inte tycker att det är lika roligt att läsa och skriva i alla sammanhang men generellt sett är dessa barn intresserade av läsning och skrivning och nämner många positiva upplevelser. Det är intressant att se att dessa elever har en positiv inställning eftersom Fredrikssons & Taubes (2003) studie visar att många flerspråkiga elever kan utveckla en negativ självuppfattning och föreställning. På grund av att läsning och skrivning kan vara problematiskt och en stor omställning när de börjar läsa och skriva på ett nytt språk. Vi kan även se att Strömquist (2007) behandlar detta då hon menar att skrivning kan uppfattas som något svårt bland barn, ungdomar och vuxna. Ingen av eleverna från vår studie har sagt att de inte tycker om att läsa och skriva. Detta kan bero på många faktorer. Det kan vara så att eleverna inte berättar vad de känner för oss, då de vet att vi snart är lärare och vill svara på ett sätt som de tror gör oss nöjda. Det kan också vara så att eleverna är positiva till läsning och skrivning och att det beror på att de är i sin tidiga läs- och
skrivutveckling och att fler problem dyker upp senare som gör att de tappar intresset och motivationen. Detta är inget vi vet helt säkert men det är något som kan diskuteras vidare. En annan faktor kan vara att deras lärare skapar positiva upplevelser, motivation och visar intresse för barnens läs- och skrivinlärning. Hedin & Svensson (1997) menar att läraren har stor möjlighet att skapa intresse om hon eller han själv är intresserad av och värdesätter det som skall läras ut och visar entusiasm.
De flesta eleverna i både enkät- och intervjuundersökningen hade positiva tankar när vi ville ta reda på vilka tankar om och attityder till läsning och skrivning eleverna
hade i skolan. Det tillfälle som eleverna i intervjustudien gillade bäst att läsa i skolan var när de läste tyst. Många berättade att anledningen till det var att det var lugnt och skönt i
klassrummet. Vi kan tänka oss att många gånger kan det vara stökigt och hög volym i klassrummet som gör att det kan vara skönt att ha stunder då det är helt tyst. Eleverna får då möjlighet att varva ner och kan få tillbaka koncentrationen. Rosèn & Gustafsson (2006) menar att läsning ger möjlighet till att ta del av skönlitteraturens rikedomar och ger läsaren avkoppling och nöje. Eleverna som intervjuades berättade om tillfällen när det inte var lika roligt att läsa och skriva. Var det något som var svårt så blev det tråkigt och inte lika roligt som om det var något lätt de skulle läsa eller skriva. Hedin & Svensson (1997) förklarar hur positiva attityder skapas. De anser att första intrycket av något är mycket avgörande för hur personens åsikt kommer att vara. Blir intrycket negativt kan det ta lång tid innan det ändras. Häggström (2003) menar att det som kan motivera de elever som tappat motivationen eller är svaga är att de får möjlighet till att läsa eller skriva om något som intresserar dem. Hedin & Svensson (1997) menar, som även vi anser, att motivationen påverkar individens vilja. Den inre motivationen främjas av att eleven ser det praktiska värdet och att de har nytta av det de lär sig i ett längre tidsperspektiv och inte bara för stunden. Författarna lyfter också fram att inlärningen gynnas av motivationen och viljan att lära sig. Det är just det här med att skapa motivation hos eleven som vi tror är oerhört viktigt, då det kan frambringa en vilja att lära sig och eleven kan bli öppen för ny kunskap. Eftersom eleverna i vår studie säger att de tycker om att läsa och skriva kan de ha skapat ett intresse för läsning och skrivning som ökar deras motivation. Eleverna är öppna för ett fortsatt lärande. Hedin & Svensson (1997) att positiva känslor ökar intresset och engagemanget i lärandet och tvärtom om det är negativa känslor. Detta anser vi påverkar vilka tankar och attityder eleverna har och får för något. Känner eleven att hon eller han tycker om något och visar intresse så tror vi att det automatiskt blir lättare att lära sig något. Har eleven negativa tankar och attityder och tappat motivationen för något kan det påverka elevens fortsatta utveckling.
De elever som vi har intervjuat verkar ha skapat ett läs- och skrivintresse som vi nämnde ovan. De flesta av intervjueleverna läser och skriver hemma. Samuelsson (2006) menar att alla sysselsättningar där barnet själv finner intresse för böcker och skrift gynnar den tidiga utvecklingen av skriftspråklig kompetens. Rosén & Gustafsson (2006) anser också att läsaren berikas av och värdesätter textsammanhang som till exempel skönlitteratur,
populärartiklar, sakprosa och andra typer av informationsframställningar. De menar att mening skapas i interaktion mellan läsaren och texten i samspel med individuella
läserfarenheter. Samuelsson (2006) lyfter även fram att initiativ till olika läs- och skrivaktiviteter tillsammans med föräldrar och syskon är bra för barnets läs- och
skrivutveckling. Det har också studerats tidigare hur många barnböcker som finns i hemmet och hur många gånger föräldrarna eller syskonen läser för barnet. Nästan alla elever som ingått i vår intervjustudie säger att de har föräldrar och syskon som läser för dem hemma. En del av eleverna säger också att de läser högt för sina småsyskon. Däremot har det kommit fram i vår intervjustudie att inte alla eleverna får möjlighet till högläsning hemma och det på grund av att det inte finns några bra böcker hemma. Många av intervjueleverna säger även att de använder sig av skriften hemma och då i form av dagbok, önskelistor, sagor, översättning av ord och kom ihåg-lappar.
Det som kan sägas är att det språk eleverna fått lära sig i skolan, alltså i de flesta fall det svenska språket, är det språk de har utvecklats mest i. Detta är naturligt eftersom skrift är mer problematiskt att lära sig informellt än tal. Även om en del av eleverna har
modersmålundervisning en lektion i veckan, hinner de knappast lära sig det språket lika fort och bra som det svenska språket som används den övriga tiden i skolan. Detta gäller särskilt skriftspråket om elevens språk skrivs med en annan typ av skrift. Det är inte heller alltid så att det erbjuds modersmålsundervisning i alla språk och då ges inte alla elever möjlighet att utvecklas i sina respektive språk. Även om barnet talar ett annat språk med föräldern kan oftast inte föräldern ge samma möjlighet till utveckling som skolan kan. Hemmiljön är ju inte en miljö för lärande av samma slag som skolan.
En del av eleverna vi intervjuade talade om att deras modersmål framförallt är svårare att skriva på, på grund av att de tyckte att det är krångligare bokstäver än den svenska bokstavsskriften. Fredriksson & Taube (2003) tar upp att kodningen av skriften går till på likartat vis hos de språk som har bokstavsskrift. Vi tror därför att det kan bli skillnad mellan de elever som sedan tidigare använder sig av ett icke-alfabetiskt skriftsystem och de som använder det alfabetiska skriftsystemet.
Rosèn & Gustafsson (2006) tar upp, som även intervjueleverna berättar, att läs- och skrivkunnighet ger möjlighet till fortsatt lärande och utveckling. Eleverna i
intervjuundersökningen uttrycker att det är väldigt viktigt att kunna läsa och skriva, bland annat för att ta sig igenom livet och för att få ett arbete. Författarna menar också att pedagogerna vill lära eleverna att läsa med förståelse för att kunna söka och tillägna sig information, kunskaper och färdigheter både i och utanför skolan. En av flickorna i vår
intervjuundersökning har på ett liknande sätt använt sina färdigheter för att lära sig nya ord på