Alla tio eleverna säger att de anser att det är viktigt att kunna läsa och skriva. Nästan alla förutom en elev svarar att det är viktigt för att man ska kunna lära sig saker. Flera av eleverna uppger även att det är viktigt att kunna läsa och skriva för att få ett arbete när de blir stora. En elev, Ibrahim, säger att han behöver lära sig att läsa och skriva för att kunna skriva autografer när han blir fotbollsproffs. Hans mamma och mammas man har sagt detta till honom, enligt Ibrahim. Mustafa har fått höra från sin lärare att man kan hamna på gatan om man inte kan läsa och skriva. Melissa och Ali svarar likadant när det gäller att kunna läsa viktiga
meddelanden. De säger att om man inte kan läsa så vet man inte vad skyltarna i trafiken betyder. Alla de tio eleverna säger att mamma och pappa vill att de ska kunna läsa och skriva för att de ska lära sig saker. Många av eleverna säger detsamma om läraren, att hon vill att de ska lära sig nya saker med hjälp av läsning och skrivning. På frågan om varför läraren vill att eleverna ska kunna läsa och skriva svarar en elev:
Ibrahim: Hon blir faktiskt lite nervös eller nånting, hur ska man säga, hon blir rädd att man inte ska lära sig och så.
Intervjuare: Säger hon det?
Ibrahim: Nä, men man märker att hon vill att vi ska kunna läsa och sånt där.
4.2.1 Läsningens och skrivningens betydelse för eleverna
Elevernas tankar om vad läsning och skrivning betyder för dem är varierande men alla tio elever säger sig tycka att det är roligt med läsning och skrivning. Alla uppger att både läsning
och skrivning är lika roligt men en del säger att det kan vara svårt och tråkigt ibland. En pojke talar om att han lär sig mer när han läser. Några svarar att det kan vara lite svårt att läsa ibland om det är några svåra ord. Två pojkar säger sig tycka att det blir tråkigt att läsa om de inte förstår det som står i texten men att det blir roligare om det är en lätt text. Flera av eleverna tycker att det kan vara svårt att läsa och skriva när de inte kan alla ord på svenska och att det inte blir lika roligt att läsa och skriva då. En av pojkarna säger sig tycka att läsning och skrivning hänger ihop och att om man inte kan läsa så kan man inte skriva. En flicka från Somalia, som endast bott i Sverige i några år och några av de andra eleverna beskriver nedan vad läsning och skrivning betyder för dem.
Zara: Det betyder allt.
Mustafa: Skrivning för mig betyder att lära sig skrivstil och matte.
Melissa: Alltså läsa, ibland kan det vara lite svårt att läsa såhär svåra ord, ja du vet jag kan inte alla ord på svenska såhär och då behöver jag hjälp med det liksom.
De tio eleverna är positiva till läsning och skrivning och säger att de tycker att det nästan alltid är roligt. Vissa elever säger sig tycka att det är tråkigt ibland och då när det att något svårt. Två av flickorna berättar att det är roligt att läsa bra och roliga böcker. När vi pratade om vid vilket tillfälle i skolan som de gillade att läsa svarade nästan alla vid tyst läsning. Det var då lugnt och skönt i klassrummet och de kunde slappna av. Ibrahim, Ali och Someja beskriver detta nedan:
Ibrahim: När vi har gjort nånting som var väldigt svårt, man har blivit nervös och det har varit strängt och när man är klar vill man bara ha lite lugnt i klassrummet.
Ali: När man ska läsa tyst, när det är lugnt och sånt.
Someja: När man får välja böcker och det är lite tyst i klassrummet.
En av eleverna talar om att hon tycker om att läsa när hon själv känner för det och att det bara kommer in i hjärnan när hon väl blir sugen. När det gäller skrivning svarar flera av dem att det är kul att läsa upp det de själva har skrivit. Det kan vara dikter de skrivit eller faktatexter. Mustafa talar om att det är roligt när de skriver skrivstil. Ibrahim berättar att alla tillfällen i skolan är lika roliga när de får skriva och Someja talar om att det är roligt att skriva
berättelseböcker. Ali säger att han gillar när läraren skriver upp ord på tavlan som de senare får skriva av. Melissa säger sig gilla bäst att skriva engelska ord. En av flickorna säger att hon tycker bäst om att skriva när de får läxor. Nedan beskriver en elev när han gillar att skriva:
Mikael: När jag gick i tvåan, vi fick skriva vad vi gjort i fredags eller i helgen.
4.2.2 Vad karakteriserar en bra respektive en sämre läsare och skrivare?
Enligt eleverna märks det relativt lätt om deras klasskamrat eller någon annan kan läsa och skriva. Det som märks tydligast är om någon inte kan läsa högt. Det flera av eleverna poängterar, som ett tecken på att någon är sämre på att läsa och skriva är om han eller hon skriver fult och inte läser tillräckligt snabbt. Några elever säger att om det är någon i klassen som inte vill läsa högt, då är hon eller han nog ganska dålig på att läsa. Mustafa säger att han tycker att man är duktig på att skriva om man skriver fint och långt. En av eleverna säger att man är bra på att läsa om man läser tjocka kapitelböcker och om man är nybörjare så läser man lite tunnare böcker. En flicka säger att hon märker om någon är bra på att läsa och skriva om de är bra på att prata svenska och att räkna matte. Citaten nedan visar hur eleverna tänker kring om någon är bra på att läsa och skriva:
Someja: Typ, man läser flytande och då är man bra och inte säger någon annan bokstav. Ibrahim: Man skriver snabbt, bra, snyggt, ja som jag tycker att jag gör.
Ali: Man kan inte se det men ibland kan dom läsa högt, ibland läsa lågt och kolla hur snabbt dom läser och kolla hur dom läser.
4.2.3 Elevernas läs- och skrivvanor
Alla flickor förutom en säger att hon skriver dagbok hemma och gör det nästan varje dag. De skriver vad de gjort under dagen och hemliga saker. En av pojkarna berättar att de i klassen under skoltid skriver dagbok och det tycker han är det roligaste i skolan. Ibrahim förklarar att han inte skriver dagbok hemma men han talar om att han skriver vad han önskar sig i julklapp och i födelsedagspresent i ett litet block hemma. Flickorna berättar att de skriver mycket när de leker hemma. Det kan vara när de leker skola, skriver mejl på datorn till varandra eller skriver kom-ihåg-lappar. Pojkarna säger att de inte skriver mycket hemma och när de väl gör det så är det antingen läxor eller önskelistor. När det gäller läsning så säger alla förutom Ibrahim att de läser hemma. Han säger sig inte tycka om att läsa hemma för det finns inga bra böcker hemma, bara barnsliga böcker. Däremot säger han att han gillar att läsa i skolan väldigt mycket, för där finns det många bra böcker, som fotbollsböcker. De andra eleverna som läser hemma läser oftast tyst för sig själva eller så läser mamma eller pappa för dem. Tre av eleverna läser högt för deras syskon. Det språk som är dominerande hemma när de läser eller skriver är svenska. De flesta säger att de inte har några böcker hemma på något annat språk än svenska. Dock har Someja böcker hemma på lettiska som hennes mamma brukar läsa
för henne. Ibrahims mamma läser högt för honom i koranen och då på bosniska. Han tycker om att höra mamma läsa men han kan inte läsa den själv. Orden och bokstäverna i koranen är svåra att förstå och skriva för de är inte lika det svenska alfabetet. Han berättade att koranen skrivs mest på arabiska men att det även finns bosnisk text.
Eftersom de tio eleverna är flerspråkiga frågade vi dem vilket språk de helst läser och skriver på. Majoriteten av de tio svarade svenska, både när det gäller läsning och skrivning. Däremot var det många av dem som tyckte om att skriva och läsa på båda eller alla språken. Det var ändå vanligast att de skriver och läser svenska i form av läxor, tystläsning och högläsning av föräldrarna. Två av elevernas föräldrar läser ibland högt för dem på ett annat språk än svenska, barnböcker och koranen. En av flickorna, Melissa, skriver svenska ord på datorn som sedan översätts till portugisiska. Sedan är det en av flickorna som skriver hemliga lappar på rumänska. Ibrahim tycker att det är lika roligt att läsa och skriva på både svenska och bosniska men läser och skriver helst på svenska då han tycker att det är lite svåra ord på bosniska. Följande citat förklarar hur eleverna berättade om vilket språk de föredrar att läsa och skriva på:
Ibrahim: Det är faktiskt svenska eftersom jag inte är så bra, jag tränar på bosniska men det är väldigt svårt ibland, finns bokstäver som är svåra och som inte finns i alfabetet. Mustafa: Svenska är lite lättare, att skriva på svenska är roligare.
Melissa: Ja på svenska, för jag kan mer svenska än dom andra orden eller språken sen så vahetere har jag inte lärt mig liksom att läsa på andra språk, bosniska och afrikanska. Ali: Svårt att läsa i kurdiska, dom sitter ihop och så och svårt att skriva för att de är längre bokstäver, jag brukar glömma.
Someja: Det är lättare att läsa på lettiska än svenska för att jag lärde mig lettiska när jag var tre år.