motiverad och lämplig? (Kvalitativ studie) 10. Är det en hypotes tydligt formulerad? Är
huvudvariablerna tydligt beskrivna? (Kvantitativ studie)
Är de centrala begreppen tydligt beskrivna? (Kvalitativ studie)
11. Är kontexten för studien beskrivet? (kvantitativ studie)
Är kontexten för studien beskriven? (Kvalitativ studie)
12. Är urvalet adekvat beskrivet och representativt för populationen? (Kvantitativ studie)
Är urvalet av deltagare och
datainsamlingsmetoden adekvat beskrivet? (Kvalitativ studie)
13. Är metoden för datainsamling valid och reliabel? (Kvantitativ studie)
Är metoden för datainsamlingen granskningsbar och trovärdig? (Kvalitativ studie)
14. Är metoden för dataanalys valid och reliabel? (Kvantitativ studie)
Är metoden för dataanalys
trovärdig och tillförlitlig? (Kvalitativ studie) 15. Är resultaten presenterade på ett lämpligt
IV (Kvantitativ- och Kvalitativ studie)
16. Är diskussionen tillräcklig. Diskuteras
resultaten i förhållande till tidigare forskning inom området, diskuteras studiens styrkor och svagheter, är diskussionen ”objektiv”? 17. Är konklusionen tillräcklig. Baseras
konklusionen (uteslutande) på studiens resultat?
18. Är resultaten generaliserbara? (Kvantitativ studie)
Är resultaten överförbara? (Kvalitativ studie)
Totalt (max 36 poäng) (Caldwell K, Henshaw L, Taylor G. Developing a framework for critiquing health research: An early evaluation. Nurse Education Today 31 (2011) e1-e7.
Cut off värde för kvalitet
I = Mycket god kvalitet, 29–36 poäng II = God kvalitet, 20–28 poäng
I
Matris för inkluderade artiklar BILAGA B
Författare År Land
Titel Syfte Metod (Design, urval,
datainsamling och analys)
Deltagare (bortfall)
Resultat Typ
Kvalitet
Beaton, A., O´Leary, K., Thorburn, J., Cambell, A., & Christey, G. 2019 Nya Zeeland Improving patient experience and outcomes following serious injury
Att beskriva skadade patienters upplevelser av omvårdnad i samband med trauma för att identifiera förbättringsområden.
Metod: Kvalitativ studie Urval: Traumapatienter som registrerats i Midland Trauma System Registry (NZ) mellan 16–79 år och utsatta för trubbigt våld Datainsamling: Intervjustudie med djupgående frågor av semistruktur. Intervjuerna skedde mellan oktober 2017- november 2017 Analys: Intervjuerna transkriberades därefter kodades och grupperades de för att bilda teman
17 Patienterna upplevde att deras omhändertagande prehospitalt och på akutmottagningen var av hög kvalité och värderade högt personalens medkänsla. Dock framkom det att det var dålig kommunikation i form av information. Dålig förberedelse inför utskrivning och
uppföljning. Samt otillräcklig kommunikation under sjukhusvistelsen vad man kan förvänta sig efter utskrivning samt uppföljning eller kontakt med primärvård
K II
Berg, G M., Spaeth, D., Sook., Burdsal. & Lippoldt, D. 2012 USA Trauma patient perceptions of nursing care: relationships between ratings of interpersonal care, technical care, and global satisfaction.
Syftet var att utforma en modell för patienttillfredsställels e. En hypotes som visar sambandet mellan interpersonell omvårdnad och medicinteknik. Design: Prospektiv tvärsnittsstudie Urval: Nyligen utskrivna trauma- patienter, engelsktalande, ej lida av psykisk sjukdom, 64% var män, genomsnittlig ålder 43,7 år
Datainsamling:
Telefonintervjuer med frågor med Likertskala Analys: Statistisk metod
278 (157)
I studien framkom ett signifikant samband mellan
patienttillfredsställelse och interpersonell omvårdnad och medicinteknik. Patienterna bedömde att en sjuksköterska med goda interpersonella färdigheter var skicklig även inom medicinteknik. Var sjuksköterskan otrevlig och osympatisk skattades hens tekniska färdigheter lägre. Fokus på interpersonell omvårdnad ger traumapatienten ett mer positivt vårdtillfälle.
P II
II
Författare År Land
Titel Syfte Metod (Design, urval,
datainsamling och analys)
Deltagare (bortfall)
Resultat Typ
Kvalitet
Braaf, S., Amertunga, S., Nunn, A., Christie, N., Teague, W., Judson., R., & Gabbe, BJ, 2018 Australien Patient-identified information and communication needs in the context of major trauma
Syftet med studien var att ta reda på allvarligt skadade patienters uppfattning om hur hälsovårdspersonalens kommunikation och information fungerade, under deras 3 första år efter skadan
Metod: Kvalitativ studie Urval: Traumapatienter som fanns registrerade i Victoria State traumasystem 17 år och äldre Datainsamling: Semistrukturerade telefonintervjuer och kohortstudie Analys: Intervjuerna transkriberades från bandupptagningen och lästes av flera både
individuellt och tillsammans grupperades för att bilda subteman och teman.
65 Kommunikation och informationsbehovet hos allvarligt skadade patienter var stort och att det mötte hinder i vården. Det användes ibland medicinska termer som patienten inte förstod. I initial fas tydlig beskrivning om vad som händer och vilka skador de ådragit sig, prognos och behandling. Tydlig utskrivningsinformation var viktig samt om någon annan skulle överta ansvaret i t ex primärvården. Det som var viktigt var att hälso- och sjukvårdspersonal lyssnade på patienten. K II Cypress, BS. 2014 USA The Emergency department experiences of patients, families and
their nurses.
Syftet var att undersöka, förstå och beskriva patienternas; sjuksköter-skornas, och familjemedlemmarnas upplevelser på akutmottagningen vid svår skada/kritisk sjukdom.
Metod: Kvalitativ studie med hermeneutisk fenomenologisk design, Urval: Patienterna skulle vara triagerade som kritiskt sjuka/skadade på
akutmottagningen och kunna förstå och prata engelska. Datainsamling:
Intervjuerna var med öppna frågor enligt van Manen`s Analys: Deltagarnas berättelser transkriberades och kodades och bildade teman för att förstå upplevelserna. 8 sjuksköterskor 10 patienter 5 familje- medlemmar
I studien framkom tre teman
kritiskt tänkande, kommunikation
och att vara känslig och
omtänksam. Enligt patienterna
och deras familjemedlemmar var detta särskilt goda egenskaper för en sjuksköterska på
akutmottagningen. Det som sjuksköterskorna belyste i studien var att reagera på fysiska
avvikelser och att se både patienten och familjemedlemmar som deltagare i
omvårdnadsprocessen.
K I
III
Författare År Land
Titel Syfte Metod (Design, urval,
datainsamling och analys)
Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Gabbe, BJ., Sleeny, JS., Gosling CM., Wilson, K., Hart, MJ., Sutherland., AM., & Christie, N. 2013 Australien Patient perspectives of care in a regionalises trauma system: lessons from the Victorias State Trauma System
Syftet studien var att undersöka skadade patienters upplevelse av traumavård för att ta reda på vilka områden som kan förbättras
Metod: Kvalitativ studie Urval: 18 år och äldre, utsatt för trubbigt våld, behandlade på något av de stora
traumacentrumen i staten Victoria.60 kvinnor och 60 män i tre åldersgrupper 18– 44, 45–64 och 65 och äldre Datainsamling:
Intervjustudie med djupgående frågor av semistruktur. Intervjuerna skedde mellan april 2011-jan 2012 Analys: Intervjuerna transkriberades från bandupptagningen och grupperades för att mynna ut i teman.
120 Vården på sjukhus delades in i 3 teman kvalitén av omvårdnad, förseningar och kommunikation: Deltagarna rapporterade positiva eller blandade upplevelser angående sin sjukhusvård. Några få rapporterade negativ
upplevelse. Upplevelse av att fördröjning av behandling var vanligt och förlängde
sjukhustiden. Rapporterades problem avseende
kommunikationen, bristande information om skador och prognos. Behov av tydlig information. Brister avseende utskrivning och uppföljning framkom som ett problem
K I
Granström, A., Strömmer, L., Falk, A-C., & Schandl, A. 2019
Sverige
Patient experiences of initial trauma care
Syftet var att undersöka traumapatienters upplevelse av att tas om hand om ett komplett traumateam vid ett nivå 1 trauma.
Metod: Kvalitativ studie Urval: Traumapatienter äldre än 18 år vid en traumaenhet för nivå1 i Sverige. Svensktalande Datainsamling: Intervjuer genomfördes några dagar efter traumat och bandades. September 2016 – maj 2017Analys:
Transkribering och en induktiv innehålls-analys genomfördes och bildade sedan kategorier
16 (4)
I studien framträdde ett
huvudtema Att känna sig trygg i
en skrämmande situation och tre
underkategorier emotionell reaktion, fysiskt obehag samt att känna sig prioriterad eller ignorerad. Det initiala traumaomhändertagandet kan förbättras om hela teamet fokuserar på patientens fysiska och emotionella välbefinnande och har en pågående dialog med patienten under processen
K I
IV
Författare År Land
Titel Syfte Metod (Design, urval,
datainsamling och analys)
Deltagare (bortfall)
Resultat Typ
Kvalitet
Hermann, R.M., Long, E., & Trotta, R.L. 2019 USA Improving patients experiences communicating with nurses and providers in the emergency
department
Syftet var att beskriva patientens upplevelse av kommunikationen med sjuksköterskor
och vårdgivare på akutmottagningen och
för att snabbt kunna identifiera bästa
metod vid omhändertagandet.
Metod:
Kvalitativ studie med deskriptiv design Urval: Patienterna skulle nyligen ha fått vård på
akutmottagningen, stratifierat urval användes äldre än 18 år
Datainsamling:
Telefonintervjuer med frågor av semistruktur Analys: Innehållsanalys gjordes Intervjuerna transkriberades och kodades för att förstå och för att abstrahera en teori
30 Resultatet visade på två övergripande teman av deltagarnas upplevelser av bemötandet; 1) Grundläggande bemötande genom att
sjuksköterskan och vårdare var artiga, visade respekt och att patienten fick vara delaktig så uppfattas det positivt.
2)Samverkan där deltagarna beskrev sjuksköterskornas och vårdarnas humanistiska syn på patienten, de lyssnade, förklarade och använde sitt kroppsspråk.
K I Kaufmann, EJ., Richmond, TS., Wiebe, Dj., Jacoby, SF. & Holena DN. 2017 USA Patient experiences of trauma resuscitation
Syftet var att beskriva patienternas erfarenheter av trauma- omhändertagande och att identifiera möjligheter att förbättra patientens upplevelse utan att kompromissa med tiden och
noggrannhet.
Metod: Kvalitativ deskriptiv studie Urval:
Engelsktalande vuxna som varit med om trauma. Datainsamling: Intervjustudie med
semistrukturerade frågor och observation av videoinspelning av trauma- omhändertagandet. Intervjuerna genomfördes från maj-september 2015, observationer från oktober – december 2015Analys: Intervjuerna transkriberades, kodades och bildade teman
30 intervjuer och 20 observationer
Upplevelsen beskrevs som en känsla av att tappa kontroll och rädsla. Kände smärta och trötthet. Upplevde att man blev omhändertagen, traumateamet gav fysisk kontakt genom att ta på patienten och de uppskattade att traumateamet presenterade sig och ingav hopp. Tydlig och rak kommunikation uppskattades, det kändes som att traumateamet var organiserade och kunniga. En del var missnöjda med otydlig kommunikation och när traumateamet förde oviktiga konversationer på sidan om.
K I
V
Författare År Land
Titel Syfte Metod (Design, urval,
datainsamling och analys)
Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Kellezi, B., Earthy, S., Sleney, J., Becket, K., Barnes, J., Christie, N., Horsley, D., Jones, T., & Kendrick, D. 2020 Storbritannien What can traumapatients´experi ences and perspectives tell us about the perceived quality of trauma care? a qualitative study set within the UK Nationela Health Service
Syftet var att undersöka patienternas erfarenhet och perspektiv på den vård de fått i samband med en sjukhusvistelse efter en traumatisk skada inom den brittiska hälso- och sjukvården i förhållande till de kvalitetsramar som finns och att identifiera
förbättringsområden.
Metod: Kvalitativ studie Urval: Stratifierat urval ur det brittiska skaderegistret, Patienter mellan 16–70 år inkluderades, traumatisk hjärnskada exkluderades. Datainsamling:
Intervjustudie med
semistrukturerade frågor och djupgående frågor
Intervjuerna genomfördes från 2013–2014.Analys: Intervjuerna bandades transkriberades, kodades och bildade teman sk tematisk analys
45 intervjuer Resultatet visade på olikheter i upplevd vårdkvalité i kontexten av traumavård som innebär patientens sårbarhet, förväntningar på
sjukhusvistelsen, patientens interaktion mellan hälso-och sjukvårdpersonalen. Vissa upplevde en personcentrerad och holistisk omvårdnad att bli omhändertagen var viktigt. Men dålig vårdkvalité handlade om att inte bli omhändertagen och sedd, inte få sina känslomässiga behov omhändertagna och bemött på ett oempatiskt sätt. K I Kimmel, LA., Holland,AE., Hart, MJ., Edwards, ER., Page, RS., Hau, R., Bucknill., A., & Gabbe, BJ. 2016 Australien
Discharge from the acute hospital: trauma patients´perceptions of care
Syftet med denna studie var att undersöka ortopediska traumapatienters upplevelser av akutsjukvården efter utskrivning och återgång till samhället
Metod:Kvalitativ studie Urval: Deltagarna valdes ut från registret VOTOR som är ett register för ortopediska traumatiska skador. 18–64 år Datainsamling:Intervju via telefon med djupgående frågor av semistruktur. Studien pågick mellan okt 2012 – nov 2013Analys: Teman likheter och skillnader jämfördes
94 (68)
Nyckelteman som framträdde var att man ville vara delaktig i beslutet angående utskrivning, att det fanns brister angående den information man fick inför utskrivning samt obefintlig plan efter utskrivning. Patienterna saknade skriftlig information. Svårt att ta in muntlig information pga smärta. Förbättra utskrivning rutinerna både från Akuten och sjukhuset
K II
VI
Författare År Land
Titel Syfte Metod (Design, urval,
datainsamling och analys)
Deltagare (bortfall)
Resultat Typ
Kvalitet
Merrill, AS., Hayes, JS., Clukey, L., & Curtis, D. 2012 USA
Do they really care? How trauma patients perceive
nurses´caring behaviors
Syftet var att ta reda på hur
traumapatienter med flertalet skador som krävde sjukhusvård upplevde den omvårdnad de fick av sjuksköterskorna. Metod:Deskriptiv studie. Urval: Traumapatienter på ett nivå 2-trumasjukhus i Colorado,
Bekvämlighetsurval, skadenivå Niss 15 eller lägre, 18–90 år.
Engelsktalande. 105 deltog. Datainsamling:
Intervjustudie 42 olika omvårdnadspåståenden med 6-skalig likertskala Analys: Statistisk analys
103 I studien framkom det att patienterna skattade sjuksköterskornas vårdande beteende högt. Det gruppen vita patienter skattade högst var att sjuksköterskan mötte patientens uttalade och outtalade behov, var säker i sitt beteende och att patienten fick behandling och mediciner på rätt tid. Det gruppen latino patienter skattade högst var att sjuksköterskan var känslig för patientens
sinnesstämning och önskningar, att patienten fick vara delaktig i sin vård. Studiens resultat kan hjälpa sjuksköterskor som vill ge en person centrerad omvårdnad
P I Nasirian,S., Fagevik Olsén, M., & Engström M 2018 Sverige Patients´experiences of their recovery process after minor
physical trauma
Syftet var undersöka återhämtningsprocess en bland patienter som varit med om ett mindre fysiskt trauma 3 månader efter att ha blivit direkt utskriven från traumaenheten
Metod: Kvalitativ studie med Grounded theory som design Urval:
Traumapatienter från registret SWETRAU med mindre skador hemskrivna efter 1 dygn utan vidare plan. Svensktalande Datainsamling: Intervjuer antingen på sjukhuset eller telefon med öppna frågor Analys: Intervjuerna transkriberades och kodades för att förstå och för att abstrahera en teori
14 Otillräcklig information om förväntat tillfrisknande. De saknade information om sina skador och återhämtning. De hade vaga minnen att de fått information av doktorn på akuten men att de inte var i det tillstånd så att de kunde tillgodogöra sig informationen. Känslor av otrygghet uppkom när de så snabbt blev utskrivna utan vidare plan och uppföljning. De kände sig övergivna och ensamma. Familj och närstående hade betydelse för återhämtningen
K I
VII
Författare År Land
Titel Syfte Metod (Design, urval,
datainsamling och analys)
Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Ottosen-Ikast, C., Steinmetz, J., Larsen Haslund, M., Baekgaard, J.S., & Rasmussen, L.S. 2019 Danmark Patient experience of spinal immobilisation after trauma
Syftet med studien var att utvärdera patientens upplevelse av spinal
immobilisering efter trauma.
Metod: Prospektiv Kvalitativ studie Urval: Traumapatienter som varit immobiliserade och kom ihåg händelsen valdes ut att delta18 år eller äldre. Dansktalande Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer 2–72 timmar efter ankomst, Analys: Transkribering samt statistisk analys med t-test
50 (64)
I studien framkom att nitton stycken (38%) av
traumapatienterna rapporterade obehag med spinal
immobilisering. Tolv patienter (24%) upplevde smärta i samband med immobiliseringen. Fyrtio patienter (80%) av menade att de kände sig säkra när de var immobiliserade
P II
Paiva, L., Aparecida Rossi, L., Silva Costa, MC., & Aparecienda Spadoti Dantas, R. 2010
Brasilien
The experiences and consequences of a multiple trauma event from the perspective of the patient
Syftet var att förstå upplevelsen av trauma bland flera traumapatnter. Metod:Etnografisk undersökning Urval: Traumapatienter i en ålder från 18–49 år som valts ut från journalsystemet Datainsamling: Observationer semi- strukturerade intervjuer fältdagbok samt självupplevda berättelser. Analys: Materialet
analyserades var för sig och sedan hittades samband. Därefter bildades meningsenheter som kodades och grupperades de för att bilda teman.
11 patienter (23) 10 anhöriga
I studien framkom att patienterna som varit med om trauma kände sig rädda, osäkra, sårbara samt kunde uppleva ilska. Detta på grund av de skador som olyckan orsakat. Hur detta skulle påverka livskvalitéten, och hälsoaspekter för fortsatt liv. Det framkom även tankar om skam att de drabbats av eller att de hade orsakat ett trauma. Längre fram i processen påverkades även om man råkat ut för skador som påverkat utseendet och gav känslor av skam.
K I
VIII
Författare År Land
Titel Syfte Metod (Design, urval,
datainsamling och analys)
Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Sandström, L., Engström, Å., Nilsson, C., & Juuso, P. 2019 Sverige Experiences of suffering of multiple trauma: A qualitative study
Syftet var att undersöka upplevelsen av att
drabba av ett multipelt trauma
Design:Kvalitativ deskriptiv studie. Urval: 18 år och äldre, drabbad av multipelt trauma, registrerad i Svenska Intensivvårdsregistret SIR Datainsamling: Intervju med semistrukturerade efter traumat Analys: Kvalitativ Innehållsanalys gjordes av de transkriberade
intervjuerna och mynnade ut i ett tema och tre
underkategorier.
9 Resultat visade på ett tema En
omväg i livet, och tre
underkategorier Att känna sig
orolig och att veta vad man kan förvänta sig, Sträva att få tillbaka livet, Att hantera en återvändsgränd i rehabilitering.
Patienterna uttryckte en bristande förståelse och guidning från hälso-och sjukvårdspersonalen. Att personalen förstod patienten och att de hjälpte patienten att komma vidare var betydelsefullt
K I
Skene, I., Pott, J. & McKeown, E. 2017
Storbritannien
Patients´experience of trauma care in the emergency
department of a major trauma centre in the UK
Syftet var att beskriva patientens perspektiv av traumavård på akuten
Design: Kvalitativ design. Urval: Vuxna över 18 år som varit med om trauma. Glasgow Coma Scale (GCS) 13 eller högre.
Engelsktalande Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer med öppna frågor.
Intervjuerna genomfördes 2– 23 dagar efter traumat inneliggande på sjukhus. Analys: Intervjuerna transkriberades ordagrant och mynnade ut i teman
13 Fyra teman; Initiala effekten av
trauma Deltagarna berättade att
de kände sig rädda, chockade och hade smärta. Miljöeffekter Att man var fastspänd, traumateamet var effektiva och patienten kände sig trygg och omhändertagen.
Kommunikation Personalen
använde humor, viktigt att familjen fick vara delaktig, information om skadorna var viktigt och gjorde att man kände sig säker. Reflektion över
traumat. Både vad som hänt och
framtiden
K I
IX
Källa. Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström (2016, sid 92). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Författare År Land
Titel Syfte Metod (Design, urval,
datainsamling och analys)
Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Wright, A.J 2011 USA Trauma resuscitation and patient perceptions of care and comfort
Syfte att ta reda på patienternas upplevelse av det initiala
traumaomhändertagan det.
Metod:Studie mixed method Urval: 18 år och äldre, anlänt till akut-mottagningen med helikopter eller
ambulans efter trubbigt våld. Glasgow Coma Scale 13 eller mer Datainsamling: Frågeformulär rmed likertskala användes Även en del med öppen
frågeformuleringAnalys: Sedan användes statistisk analys och kategorisering av patientupplevelsen
34 (5)
Deltagarna förstod varför många undersökningar behövde göras och man kände sig trygg med de undersökningar som man kände till. Det man kände sig mindre bekväm med var bland annat avklädnad, immobilisering och rektal undersökning
Mixed method