TRAUMAPATIENTERS UPPLEVELSE AV BEMÖTANDE OCH
OMHÄNDERTAGANDE PÅ AKUTMOTTAGNINGEN
En litteraturstudie
TRAUMAPATIENTS EXPERIENCE OF CARE AND TREATMENT IN
THE EMERGENCY DEPARTMENT
A literature study
Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning akutsjukvård, 60 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng
Avancerad nivå
Examensdatum: 2021-04-04 Kurs: Ht19
Författare: Handledare:
Linda Moqvist Maria Wahlström
Anna Wahlbeck Examinator:
SAMMANFATTNING
Trauma är den vanligaste dödsorsaken bland unga människor i Sverige. Omhändertagandet vid trauma präglas av effektivitet och tiden är dyrbar för att snabbt identifiera patientens skador och behov av fortsatta medicinska- och omvårdnadsåtgärder. Patienten som drabbas av trauma är i ett utsatt läge och sjuksköterskan får inte glömma bort dennes omvårdnadsbehov i en komplex situation. Hur patienten själv ser på omhändertagande vid trauma lägger grunden för bemötandet.
Syftet var att beskriva traumapatienters upplevelser av bemötande och omhändertagande på akutmottagningen.
Den metod som användes var en allmän litteraturöversikt för att svara på studiens syfte. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL, samt manuella sökningar. I översikten inkluderades 17 vetenskapliga originalartiklar efter kvalitetsgranskning, dessa var publicerade 2010–2020. En integrerad analys användes för att analysera och syntetisera de artiklar som inkluderades.
I resultatet uppkom fyra huvudkategorier; patientens upplevelse av traumateamets omhändertagande, kommunikationens betydelse för patienten, att vara patient i en utsatt situation och patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Under huvudkategorierna framkom flera underkategorier. Avseende traumateamets omhändertagande handlade det både om tillfredsställelse och missnöje med insatsen. Betydelsen av kommunikationen för
patienten kunde delas in i god kommunikation, icke verbal kommunikation och bristande kommunikation. Att vara patient i en utsatt situation handlade om patientens upplevelse i en skrämmande situation på akutmottagningen och hur patienten upplevde undersökningar och procedurer. I huvudkategorin patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande handlade det om personalens kompetens, patientens upplevelse av att bli respekterad och sedd samt att patienten ej kände förtroende för personalen.
Slutsatsen av litteraturstudien var att kommunikationen har en särskild betydelse vid
traumaomhändertagande på akutmottagningen. Kommunikationen är inte bara betydelsefull initialt vid undersökningen utan även vid procedurer som att informera om skador, prognos och behandling samt vid utskrivning och återhämtningsfasen.
ABSTRACT
Trauma is the most common cause of death among young people in Sweden. Care in the event of trauma is characterized by efficiency and time is precious to quickly identify patients´ injuries and the need for medical treatment and nursing care. The patient who suffers from trauma is in a vulnerable situation and the nurses must not forget his or her needs for nursing care in a complex situation. How the patient himself views care in the event of trauma lays the foundation for the treatment.
The purpose was to describe trauma patients’ experience of treatment and care in the emergency department.
The method used to respond to the purpose of the study was a general literature review. Article searches were performed in the database PubMed, CINAHL and through manual searches. Seventeen empirical original articles were included in the literature review after a quality review, the articles were published between 2010-2020. An integrated analysis was used to analyze and synthesize the included articles.
In the result, four main categories emerged; the patient's experience of the trauma team's care, the importance of communication to the patient, being a patient in a vulnerable situation and the patient's experience of the healthcare professionals treatment. Under the main categories, several subcategories emerged. Regarding the trauma team's care, it was both about
satisfaction and dissatisfaction with the effort. The meaning of communication could be divided into good communication, non-verbal communication and lack of communication. Being a patient in a vulnerable situation was about the patient's feelings in a frightening situation in the emergency department and how the patient experienced examinations and procedures. In the main category, the patient's experience with healthcare professionals' reply, they talked about the staff's competence, the patient's experience of being respected and seen and that the patient felt confidence in healthcare professionals.
In conclusion, communication has a special significance throughout trauma care in the emergency department, both initially at the examination and when procedures were done and when informing the patient about injuries, prognosis and treatment, as well as the discharge and recovery phase.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Akutsjukvård ... 1
Trauma ... 2
Bemötande och kommunikation ... 6
Specialistsjuksköterskan ... 7
Personcentrerad vård som teoretisk utgångspunkt ... 8
Problemformulering ... 9 SYFTE ... 9 METOD ... 9 Design ... 9 Urval ... 10 Datainsamling ... 10 Dataanalys ... 12 Forskningsetiska överväganden ... 13 RESULTAT ... 14
Patientens upplevelse av traumateamets omhändertagande ... 14
Kommunikationens betydelse för patienten ... 16
Att vara patient i en utsatt situation ... 17
Patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande ... 18
DISKUSSION ... 19 Metoddiskussion ... 19 Resultatdiskussion ... 22 Slutsats ... 25 Klinisk tillämpbarhet ... 25 REFERENSER ... 27 Bilaga A- Modifierat bedömningsunderlag
1 INLEDNING
Trauma är en av de vanligaste dödsorsakerna under livets första decennier och orsakar stort lidande för den som drabbas av en traumatisk skada. Den som råkar ut för trauma är oftast i yrkesverksam ålder (18–64 år). Inom akutsjukvården ges vård och omvårdnad till patienten som drabbats av fysiskt trauma. Vid omhändertagandet av patienten som drabbats av trauma möts denne många gånger av ett traumateam som effektivt och strukturerat tar hand om patienten med fokus på livräddande åtgärder. Sjuksköterskan i traumateamet har ansvar för patientens omvårdnad för att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna bemöta och ta hand om patienten krävs kunskap om patientens upplevelse av omhändertagandet. Med ökad förståelse och kunskap från denna litteraturstudie kan omhändertagandet av patienten förbättras och göras i samförstånd med patienten.
BAKGRUND Akutsjukvård
I Sverige regleras den sjukvård som ges i Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 2017:30) och målet är att ge vård på lika villkor för hela befolkningen, då alla människor har ett lika värde. De vårdsökande och deras anhöriga ska behandlas med respekt och värdighet och den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården (SFS, 2017:30). Akutsjukvård bedrivs dygnet runt, är den vård och omvårdnad som inte kan anstå och den ges till de som drabbas av plötslig skada, sjukdom eller drabbas av akut försämring i sin grundsjukdom. Inom akutsjukvården är det viktigt att det finns ett samarbete som fungerar mellan de olika professionerna för att patienten ska placeras rätt i vårdkedjan. Detta eftersom det pågår flera parallella
arbetsprocesser som påverkar varandra både i den egna verksamheten och utanför (Riksföreningen för akutsjuksköterskor & svensk sjuksköterskeförening, 2017). Akutmottagningen
Akutmottagningen är en plats med hög omsättning av patienter som i olika grad har behov av akutsjukvård. Till akutmottagningen kommer ett antal patienter via remiss från öppenvården, några med ambulans och de flesta via receptionen (Wikström, 2018). Oavsett patienternas ankomstsätt till akutmottagningen prioriteras det medicinska tillståndet utifrån ett sorteringssystem, många akutmottagningar använder RETTS, Rapid Emergency Triage and Treatment System. Det innebär att en inledande bedömning görs utifrån vitala parametrar och sökorsak, därefter ges patienten en
prioritering. Prioriteringen sker i fem olika färger vilka är röd, orange, gul, grön och blå, där röd betyder livshotande tillstånd och innebär omedelbart omhändertagande.
Standardiserade triageringar som inkluderar symtom och vitalparametrar är viktiga för att hitta de patienter som har störst medicinsk risk och som är i behov av omedelbar vård och omvårdnad (Widgren & Jourak, 2011; Widgren, 2012). På akutmottagningen arbetar sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och medicinska sekreterare.
Sjuksköterskorna kan vara både grundutbildade och specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård eller annan specialisering. Arbetet på akutmottagningen består av teamarbete mellan de olika professionerna i samspel med patienten och närstående (Wikström, 2018).
2 Prehospital sjukvård
Prehospitalt omhändertas patienter som utsatts för trauma av ambulanssjukvården på ett systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med bedömningsstrukturen ABCDE (Brown et al., 2017), ABCDE står för Airway (luftväg), Breathing (andning), Circulation
(cirkulation), Disability (neurologstatus) och Exposure (exponering) (Thim et al., 2012). Finns det risk för ryggradsskada ska patienten immobiliseras, sjukvården har dock frångått det obligatoriska användandet av nackkrage. En individuell bedömning bör föregå användande av spineboard och huvudblock, då immobiliseringen många gånger är obehaglig för patienten eller kan förvärra andra symtom, till exempel försämrad andning, risk för aspiration eller ge tryckskador. Studier visar även en förhöjd risk för död när patienter med penetrerande skador får en nackkrage påsatt (Sundström et al., 2014). Istället arbetar ambulanssjukvården och akutmottagningarna sedan 2019 med spinal rörelsebegränsning, ett koncept utvecklat av Landstingens Ömsesidiga
Försäkringsbolag (LÖF). Det innebär att immobiliseringen anpassas efter den skadade och inte tvärtom. I studier som ligger till grund för LÖFs riktlinjer framkommer att vissa skador försämras av traditionell immobilisering med nackkrage (LÖF, 2019). Det prehospitala omhändertagandet ska dock ej försena transporten från skadeplatsen (Sundström et al., 2014). Akutmottagningen eller traumacentrumet tar sedan över den fortsatta vården av traumapatienten (Brown et al.2017).
Det är viktigt att överlämnandet från ambulans till akutmottagningen genomförs på ett patientsäkert sätt för att öka kvaliteten och säkerheten i vårdkedjan. Ett tydligt
överlämnade ökar säkerheten för patienten och beslut kan lättare fattas. Akutmottagningens sjuksköterskor tenderar att lyssna bättre om rapporten är strukturerad och utgår ifrån ABCDE- metoden (Hovenkamp et al., 2018). Kommunikationsverktyget SBAR (Situation Bakgrund Aktuell bedömning och Rekommendation) används för att på ett strukturerat sätt säkra överlämnandet och rapporten till annan enhet eller yrkeskategori. Andelen avvikelser angående
kommunikationsmisstag tenderar att minska om SBAR används och patientsäkerheten ökar avsevärt (Randmaa et al., 2014). I vårdhandboken enligt Haddleton (2020) så beskrivs SBAR som ett enkelt och konkret verktyg som hjälper sändaren att förmedla information till mottagaren på ett tydligare sätt och missförstånd minimeras. Införandet kräver utbildning och ett utmärkt sätt är att använda sig av simuleringsövningar
(Haddleton, 2020). I en studie av Fahim Yeganne et al. (2017) genomförs själva överlämnandet av traumapatienter utan någon struktur på rapporten. Efter utbildning och implementering av SBAR så följer 65,3 procent av rapporterna strukturen och patientsäkerheten ökar.
Trauma
Enligt Nationalencyklopedin definieras trauma som påverkan av människokroppen orsakad av yttre faktorer eller händelser som ger en kvarstående eller övergående effekt. Ordet trauma kommer från det grekiska ordet för sår (Trauma, 2020). Trauma kan ses som ett allvarligt hot mot hälsa och välbefinnande i Sverige då det är den vanligaste dödsorsaken bland unga personer, 15–44 år. Trauma orsakar stort lidande för den enskilde och dennes anhöriga men även stora ekonomiska kostnader för samhället (SweTrau, 2019). Trauma är den främsta dödsorsaken under livets första fyra decennier i västvärlden. Som ledande dödsorsak i världen är först hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och därefter kommer en traumatisk skada (Greaves et al., 2009). Exempel på trauma kan
3
vara trafikolyckor, brännskador, fall från hög höjd, klämskador eller penetrerande våld (Wikström, 2018). Inom traumasjukvården talas det om den gyllene timmen eller “golden hour” med det menas att patientens överlevnads status ökar markant om den svårt skadade patienten får kvalificerad hjälp inom den första timman från traumat (Vanderschuren & McKune, 2015; Wikström, 2018).
Traumakriterier
För att bedöma de patienter som kommer på larm utgår man på de flesta akutmottagningar i Sverige från samma traumakriterier, detta görs för att
omhändertagandet av patienten ska vara säkert och hålla hög kvalitet. År 2017 kom de nationellt gällande rekommendationerna för traumakriterier som ligger till grund för omhändertagandet av patienten. Dessa har utarbetats med hjälp av 18 professionella organisationer, tre kvalitetsregister och LÖF. Regionerna bestämmer själva om
traumakriterierna ska gälla, men väljer de att följa dessa kriterier så arbetar de efter den bästa evidensen inom området. Kriterierna är tillämpningsbara både i storstad och på landsbygden och minimerar riskerna för över- och undertriagering av patienterna (LÖF, 2016). Med övertriagering menas att traumateamet aktiveras fast patienten inte är i behov av den vården vilket leder till ett ineffektivt utnyttjande av resurser.
Undertriagering är det motsatta, traumateamet aktiveras inte trots en allvarligt skadad patient och patientsäkerheten riskeras då patienten inte får den vård denne behöver i rätt tid (Kristiansen et al., 2009).
Rekommendationerna resulterade i två larmnivåer, Nivå 1 och Nivå 2, som en nationell standard. Nivå 1-larm utlöses då något eller flera av de anatomiska eller fysiologiska kriterierna uppfylls och Nivå 2-larm utlöses på grund av någon eller flera kriterier för skademekanismen uppfylls (se tabell 1). Är det ett sjukhus med bara en larmnivå så utlöser alla tre kriterier, anatomiska, fysiologiska eller skademekanismen ett larm. Vid Nivå 1-larm möts patienten av ett fullt traumateam, medan patienten vid ett Nivå 2-larm möts av ett reducerat team (LÖF, 2016). För vuxna som enligt LÖF (2016) är personer över 15 år är det dessa kriterier som utlöser ett larm.
Tabell 1. Kriterier för Nivå 1 respektive Nivå 2 enligt LÖF (2016) Nivå 1
Fullt traumateam
Nivå 2
Begränsat traumateam Fysiologiska kriterier Anatomiska kriterier Skademekanism
Behov av ventilationsstöd Penetrerande våld mot hals, huvud, bål, extremiteter ovan armbåge/knä
Bilolycka i över 50 km/h utan bilbälte Andningsfrekvens <10 eller >29 Öppen skallskada impressionsfraktur Utkastad ur fordon
Blodtryck <90 eller ej palpabel radialispuls
Ansikte-/halsskada med hotad luftväg
Fastklämd med losstagningstid över 20 minuter
RLS-85 >3 eller GCS <13* Instabil/deformerad bröstkorg MC-olycka (eller motsvarande) i hastighet över 35km/h Svåra smärtor i
bäckenet/misstänkt bäckenfraktur
4
Misstänkt ryggmärgsskada Två eller fler frakturer på långa rörben
Amputation ovan hand/fot Stor yttre blödning
Brännskada 18 procent eller mer eller inhalationsskada
*RLS -85 (Reaction level scale är från år 1985, svensk skala) och GCS (Glasgow Coma Scale, internationell skala) är två vedertagna bedömningsskalor av medvetandet. RLS-85 bedömer medvetandegraden efter motoriskt svar, verbala stimuli eller
smärtstimulering, vid RLS-85 fyra till åtta definieras man som medvetslös. GCS har en maxpoäng på 15, då är man helt vaken och alert, vid sänkt GCS får man poäng utifrån ögonöppning, verbal och motorisk respons (Hård af Segerstad & Järnhult, 2017).
Utöver dessa kriterier kan traumalarm även utlysas efter diskussion med ansvarig läkare utan att kriterierna uppfyllts. Detta då det anses finnas vissa faktorer, observandum, som bör tas i beaktande vid ett eventuellt larm. Dessa observandum är, ökad blödningsrisk, ålder över 60 år eller under fem år, allvarlig grundsjukdom, hypotermi, drogpåverkan och graviditet (LÖF, 2016).
Enligt Jenkins et al. (2015), Kouzminova et al. (2009) och Rehn et al. (2012) är användandet av två larmnivåer ett arbetssätt där resurserna på sjukhuset används optimalt och de patienter som är i behov av ett fullt traumateam identifieras. Enligt Granström et al. (2018) minskade andelen patienter som övertriagerades efter trauma utan att det fanns några risker för patientsäkerheten. Även Linder et al. (2019) har i sin vetenskapliga utvärdering av traumalarmskriterierna sett att de relativt nyligen
implementerade kriterierna från april 2017 ökar patientsäkerheten och att sjukhusets resurser utnyttjas mer effektivt.
Strukturerat omhändertagande enligt ABCDE vid Trauma
Strukturerat omhändertagande enligt ABCDE-principen är ett starkt kliniskt instrument för den initiala bedömningen av patienter som utsatts för trauma och andra kritiskt sjuka eller skadade patienter. I tur och ordning går vårdpersonalen igenom bokstäverna för att identifiera problem, behandla och utvärdera dem. Strukturen hjälper till att snabbt identifiera vilket behov som behöver prioriteras först (Thim et al., 2012). Det
traumaomhändertagande som utövas i Sverige och i många andra länder är inspirerats av det system som American College of Surgeons (ACS) redogör för. Dessutom menar internationell forskning att genom användandet av speciella traumasjukhus ökar
patientens överlevnad (McKenzie et al., 2006).
I Sverige genomgår flertalet av den vårdpersonal som arbetar inom akutsjukvård kurs i traumaomhändertagande enligt nordamerikansk modell kursen Advanced Trauma Life Support (ATLS). Det är en konceptkurs för akut strukturerat omhändertagande under framförallt den första timman efter traumat. ATLS används i dagsläget i mer än 80 länder däribland Sverige, ATLS vänder sig framförallt till läkare. För sjuksköterskor och undersköterskor finns kurser som bygger på ATLS- principen till exempel Trauma Nurse Core Course (TNCC) och Akut Traumasjukvård för sjuksköterskor (ATSS) båda
5
utgår från strukturerat omhändertagande enligt A-E-principen (Ekström et al., 2019). Tiel Groenestege-Kreb et al. (2014) menar att användandet av ATLS och att arbeta med traumateam ger patienten som utsätts för trauma en fördel i omhändertagandet.
Patienten blir snabbt omhändertagen och stabiliserad och det har påverkat tiden till diagnos och behandling vilket i sin tur har gett en minskad dödlighet.
Traumateamet
Hur Traumateamet är uppbyggt beror på sjukhusets förutsättningar och vilken profession som har ansvar för de olika delarna kring omhändertagandet av patienten. Dock består oftast traumateamet av en kirurg, anestesiolog, ortoped, en eller två sjuksköterskor från akutmottagningen samt personal från röntgenkliniken (Tiel Groenestige-Kreb et al., 2014). Enligt Cole och Crichton (2006) så har ledarskap, kommunikation och teamsamarbete stor betydelse för hur väl fungerande traumateamet är. Det är därför ytterst viktigt att traumautbildningar ges kontinuerligt och att de även omfattar strategier för kommunikation. En kommunikationsstrategi som används i traumasammanhang har sitt ursprung från flygvapnet, Crew Resource Management [CRM], som framförallt fokuserar på teamsamarbete och tydlig kommunikation i teamet (Cole & Crichton, 2006). Enligt Hughes et al. (2014) startar traumaomhändertagandet vid användandet av CRM med en time-out där de närvarande i traumateamet presenterar sig och teamledaren delger teamet relevant information och eventuella frågor tas upp. Enligt Kristiansen et al. (2009) är det oftast kirurgläkaren som tar rollen som teamledare (Kristiansen et al., 2009), teamledaren leder sedan arbetet och all kommunikation ges genom så kallad closed-loopkommunikation, som är en sluten kommunikationsmetod som används för att säkerställa att kommunikationen uppfattas korrekt och att vården anpassas efter patientens behov. En förbättrad och tydligare kommunikation, en tydlig teamledare och tydliga roller i teamet förbättrar omhändertagandet av patienten och patientsäkerheten (Hughes et al., 2014).
Traumapatienten
När det gäller omhändertagandet av patienter som drabbats av trauma så fokuseras det framförallt på livräddande åtgärder och den initiala bedömning som görs av
traumateamet vid patientens ankomst till sjukhuset (Deane et al.,1989). Det är viktigt att inte glömma bort att patientens psykiska behov har stor betydelse i omhändertagandet av patienter som drabbats av trauma (Wiman & Wikblad, 2004). Litteraturen beskriver att i den akuta situationen kan möjligheten att stanna upp och lyssna vara begränsad, dock är patienten i en utsatt situation där denne tappat sitt oberoende och sin autonomi. Patienterna har oftast inte bara drabbats av fysiska skador, utan är ofta rädda och känner sig utlämnade. Ett gott psykologiskt bemötande av den skadade patienten är en viktig del av akutsjukvården. Påslaget av stresshormoner som personer som varit med om något traumatisk utsätts för förstärks av fysisk smärta och rädsla. Det är viktigt att traumateamet och sjuksköterskan kommer ihåg att en lugn och trygg patient återhämtar sig fortare. Ett gott helhetsbemötande och information är viktiga delar för patientens återhämtning och är en kunskap som bör avspeglas i omhändertagandet (Berg
Johanneson & Michel, 2017). O´Brien och Fothergill-Bourbonnais (2004) beskriver att delar av det goda omhändertagandet av patienter som utsatts för trauma är att se
patienten, tilltala denne med namn, ta på patienten, att ge patienterna uppgifter att fokusera på som till exempel att andas lugnt. Detta ger patienterna en känsla av att vara delaktiga i sin vård.
6
Patienterna som kommer till akutmottagningen är i en beroendesituation där de förlorat kontrollen i sitt liv. Personalen måste då bemöta patienterna med en öppen inställning och bibehålla samt stärka deras värdighet (Wiman & Wikblad, 2004). Ett psykiskt trauma med eller utan kroppsskada påverkar människors vanliga förmåga att hantera de påfrestningar de utsätts för. Hur patienterna reagerar på dessa oförutsedda händelser beror på tidigare erfarenheter, var i livet man befinner sig och hur den personliga sårbarheten är. Många patienter har även en känsla av bristande kontroll som de måste hantera. Att reagera när man drabbats av något oförväntat är en normal respons och personers reaktioner varierar, det kan till exempel ge sig uttryck som rädsla, irritation, vrede, desorientering eller känslomässig avstängdhet. Socialt stöd från anhöriga är av vikt för att patienter som utsatts för trauma ska återhämta sig. Därför är det viktigt att vårdpersonalen underlättar för patienten att få kontakt med anhöriga och ge ett gott helhetsbemötande och adekvat information till både patienten och dess anhöriga (Berg Johanneson & Michel, 2017). O´Brien och Fothergill-Bourbonnais (2004) visar i en studie att inte alla patienter önskade att anhöriga var närvarande direkt på akutrummet, utan det är individuellt. Men patienterna uppskattar att personalen kontaktar anhöriga så att de får veta att patienten drabbats av ett trauma, detta uppfattades som om att
vårdpersonalen bryr sig. Elmqvist och Frank (2015) fann i sin studie att anhöriga har en betydelsefull roll för patienten på akutmottagningen och kan ses som ett stöd och en resurs. Anhöriga kan hjälpa patienten att ställa frågor och ifrågasätta beslut.
Enligt Au och Holdgate (2010) så skrivs flera patienter som drabbas av trauma ut direkt från akutmottagningen efter att ha varit med om ett trauma. Därför är
utskrivningsinformation och uppföljning en viktig del i själva omhändertagandet av patienterna. Flertalet patienter upplever smärta efter olyckor så smärtlindring och hantering av detta är en annan betydelsefull faktor att ta hänsyn till. Majoriteten av patienterna är nöjda med sin vård på sjukhuset men upplever långa väntetider efter den initiala bedömningen. Även Wiman et al. (2007) beskriver i sin studie att när patienter som utsatts för trauma inte har livshotande skador så upplever patienterna att de överges efter den initiala bedömningen. Patienterna uppger känslor av att vara lämnade
ensamma med obesvarade frågor, bristande kunskap om vad som ska ske samt om förväntad väntetid. Dessa faktorer påverkar patienterna och de känner sig besvikna och missnöjda. Enligt en litteraturöversikt av Nairn et al. (2004) så är väntetider en
omständighet som påverkar hur nöjd patienten är med sin upplevelse av besöket på akutmottagningen. Om väntetiden är kortare än förväntat så är patienten mer nöjd och om väntetiden är längre än förväntat så tenderar patienten att känna sig mer missnöjd.
Bemötande och kommunikation
Mötet mellan patienten och vårdaren är en viktig och stor del av hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, 2015). För att förstå varandra behövs en fungerande kommunikation och ett gott bemötande. Inom vården definieras kommunikation som den överföring av information som sker mellan två parter och handlar om både verbal och icke-verbal kommunikation. Medan bemötande definieras av hur samtalet genomförs (Fossum, 2019). I en studie av Johnsson et al. (2018) kan innehållet i kommunikationen som utspelas mellan sjuksköterskor, patienter och närstående delas in i tre kategorier. Den första handlar om medicinsk kommunikation som fokuserar på patientens medicinska tillstånd. Den andra handlar om patientens livshistoria medan den tredje handlar om patientens hälso- och omvårdnadsbehov. Utifrån dessa delar i kommunikationen kan
7
sjuksköterskan få en helhetsbild och ge personcentrerad vård (Johnsson et al., 2018). Det är i mötet som vårdbehovet definieras. Varje individ är expert på sin egen hälsa och sin livssituation, medans hälso- och sjukvårdens personal bidrar med sin professionella kunskap i mötet. Dessa två parter måste dela med sig av sina kunskaper och mötas i en dialog vilket ger patienten en möjlighet att vara delaktig och aktiv i vården. Ett bra bemötande är svårt att beskriva på grund av att alla människor är olika och uppfattar saker olika. Grunden bör ändå handla om att inte bemöta människor på ett sätt som du själv inte skulle vilja bli bemött på. Det är viktigt att kunna möta människor som är i kris med ett professionellt bemötande, visa empati, respekt och omtanke oavsett
personliga egenskaper, kön, ålder, religiös tillhörighet, sexuell läggning, social ställning med mera (Socialstyrelsen, 2015). Kontinuerligt utbyte av information mellan patient och vårdare är en central del av att patienten ska känna sig delaktig. Även kontinuitet av personal ger en känsla av trygghet och gynnar patientens möjlighet till delaktighet i vården (Kiessling & Kjellgren, 2004). När vårdpersonalen tar sig tid med regelbunden tillsyn av patienten upplever denne en trygghet. När patienten får förklarat för sig hur arbetet på akutmottagningen fungerar och att akutmottagningen även påverkas av händelser på andra delar av sjukhuset så får de en större förståelse för sin situation. Ökad information och kommunikation förbättrar vistelsen på akutmottagningen och patienterna upplever en större delaktighet i sin vård (Blackburn et al., 2018). En välinformerad patient gör att denne upplever sig ha kontroll i situationen. Fortlöpande information om vad som händer ger patienten ett sammanhang och denne kan då skapa copingstrategier för att hantera besöket på akutmottagningen bättre (Frank et al., 2009). Enligt Elmqvist och Frank (2015) är det viktigt för patienten att få möjlighet att ställa sina frågor samt att få dem besvarade för att förstå vad som hänt och vad som kommer att hända framåt. Även patientens anhöriga utgör en källa till information och kan i efterhand hjälpa patienten att sammanfatta besöket på akutmottagningen.
Specialistsjuksköterskan
Enligt kompetensbeskrivningen för akutsjuksköterskan är en av arbetsuppgifterna att i ett tidigt skede upptäcka och prioritera den akut sjuka patienten med livshotande skada eller sjukdom. I akutsjukvården arbetas det tvärprofessionellt och teambaserat i
omhändertagandet av den som plötsligt drabbas av ohälsa. Akutsjuksköterskans uppgift är att möta och omhänderta alla patienter som drabbas av sjukdom och olycka på ett etiskt och respektfullt sätt utifrån ett personcentrerat tankesätt. Akutsjuksköterskan ska se till att omvårdnaden håller hög kvalitet och bedrivs patientsäkert utifrån bästa tillgängliga kunskap inom specialistområdet och hen ska ta en aktiv del i
patientsäkerhetsarbetet (Riksföreningen för akutsjuksköterskor & Svensk
sjuksköterskeförening, 2017). Enligt Holbery (2015) kan akutsjuksköterskan, förutom den medicinska hjälpen, stötta patienter som drabbats av något traumatiskt genom att visa förståelse, empati och ge fysisk beröring. Akutsjuksköterskan kan med
kommunikationen, sina ord och tonfall hjälpa patienten genom den traumatiska situationen. Akutsjuksköterskan bör vara skicklig på många aspekter, både inom medicinsk teknik och på det känslomässiga omhändertagandet som ligger inom dennes ansvarsområden under traumaomhändertagandet (Holbery, 2015).
Sjuksköterskan kan förbättra patientens upplevelse av vården på akutmottagningen genom att visa att man finns där för patienten. Genom bra kommunikation ökar
8
Enligt Walter och Curtis (2015) spelar sjuksköterskan en viktig i roll i traumateamet för att förbättra omhändertagandet av patienten. Sjuksköterskans närvaro har en positiv påverkan på utgången för patienten och betydelse för traumapatientens mående (Walter & Curtis, 2015). Sjuksköterskans roll i traumateamet har utvecklats de senaste 20 åren och fortsätter att utvecklas. Traumateamets sjuksköterska har en självständig roll och har stor betydelse för omhändertagandet av patienter som drabbats av trauma (Lafferty, 2011). Akutsjuksköterskan ska ha kunskaper att kunna leda och forma
omvårdnadsarbetet och hens kunskap inför det oväntade och oförutsägbara situationerna bör vara omfattande för att kunna ge den avancerade omvårdnad som eftersträvas i många situationer (Riksföreningen för akutsjuksköterskor & Svensk
sjuksköterskeförening, 2017). Efter den primära bedömningen där det medicinska omhändertagandet varit i fokus är det viktigt att vården bedrivs med en helhetssyn på patienten, dennes närstående och att patientens möjlighet till delaktighet i sin vård stärks. Det är en uppgift som ingår i sjuksköterskan roll och som även kan ligga till grund för ett partnerskap i vårdprocessen mellan sjuksköterskan och patienten (Wiman et al. 2007).
Personcentrerad vård som teoretisk utgångspunkt
Personcentrerad vård har valts som teoretisk utgångspunkt för att förhållningssättet speglar en ökad grad av patientdelaktighet i vården. Den personcentrerade vården har utarbetats för att se till att det är personen som är i behov av vård, är den som ska stå i centrum. För att det ska vara möjligt måste sjuksköterskan visa intresse för patientens egen historia (McCance et al., 2011). McCormack och McCance (2006) menar att en av de grundläggande principerna för personcentrerad omvårdnad handlar om att arbeta utifrån patientens tro och värderingar. Genom att utgå från dessa så skapas en tydlig bild av vad som är värdefullt för patienten i dennes liv (McCormack & McCance, 2006). Personcentrerad vård handlar om ett etiskt förhållningssätt som betyder att se den enskilde individen, att involvera och anpassa vården efter personen. Det handlar om ett förändrat synsätt, att inte längre se individen som en mottagare av vård utan en
medskapare i vården (Sveriges Kommuner och Landsting [SKL], 2018). I kompetensbeskrivningen för akutsjuksköterskor beskrivs det att patienten ska
omhändertas på ett säkert och tryggt sätt. Detta kan uppnås genom att visa medkänsla och skapa en miljö som är lugn och kan inge patienten hopp (Riksföreningen för akutsjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening, 2017)
Enligt Ekman et al. (2011) ska den personcentrerade vården bygga på tre hörnstenar, patientberättelsen, partnerskapet och dokumentationen. Patientberättelsen är det som lägger grunden för den personcentrerade vården, den ger patienten möjlighet att få delge sin historia, behov, erfarenheter och sina känslor. Partnerskapet ska visa på en
ömsesidig respekt för varandras kunskaper, patienten utifrån sin patientberättelse och vårdgivaren som delger sin professionella kunskap, sin erfarenhet om vård och behandling tillsammans kommer man därefter överens om hur vården ska bedrivas. Överenskommelsen och patientens berättelse ska sedan dokumenteras i patientens journal så att vården kan bedrivas med kontinuitet. Förhållningssättet med
personcentrerad vård främjar överenskommelse mellan patient och vårdgivare. Det leder till att en samordnad vårdplan upprättas vilket ger ett förbättrat resultat avseende hälsa och patienttillfredsställelse (Ekman et al., 2011).
9
Ekman et al. (2020) menar att personcentrering inom hälso- och sjukvården präglas av att alla patienter ses som personer med en egen vilja, förmåga och behov. Relationen mellan patienten och vårdpersonalen handlar om ömsesidig respekt och förtroende. Enligt Olsson et al. (2012) är kommunikationen mellan patient och vårdgivare en stor del av den personcentrerade vården, att lyssna till patientens information, värderingar och referenser, det ger partnerskapet som eftersträvas i den personcentrerade vården. Även Santana et al. (2018) beskriver den personcentrerade vården som en del av framtiden inom sjukvården. Vårdinrättningarna måste sträva efter att praktisera
personcentrerad vård för att vården ska förbättras. Patienten är den som är expert på sin situation och för att vården ska bli så bra som möjligt måste vårdpersonalen se patienten där den är och aktivt lyssna till dennes historia utan att döma. Personalen har en viktig roll i att underlätta och uppmuntra patientens delaktighet i sin egen vård.
Problemformulering
Trauma är en stor påfrestning för individen som skadas, både fysiskt och psykiskt. På akutmottagningen är alla tränade i att snabbt göra ett strukturerat omhändertagande. Det primära omhändertagandet sker ofta i kamp mot klockan eftersom ingen initialt vet hur allvarligt skadad patienten är vid ankomst till akutmottagningen. Mötet mellan
traumapatienten och sjuksköterskan blir ofta i det initiala skedet kort, intensivt och oavsett om patienten förflyttas till operation, intensiven, vårdavdelningen eller
kvarstannar på akutmottagningen efter den primära bedömningen har sjuksköterskan en betydelsefull roll i omhändertagandet av traumapatienter. Patienter som drabbats av trauma är sårbara och befinner sig i en utsatt situation. Sjuksköterskan är den som är omvårdnadsansvarig, därför är det av vikt med ökad kunskap om patientens upplevelse av omhändertagandet vid fysiskt trauma, för att kunna förbättra bemötandet och
omvårdnaden för patienten på akutmottagningen.
SYFTE
Syftet var att beskriva traumapatienters upplevelse av bemötande och omhändertagande på akutmottagningen
METOD Design
Metoden som har använts är en allmän litteraturöversikt, med en systematisk
sökstrategi. Med litteraturöversikt menas att skapa en översikt av ett kunskapsområde inom befintlig forskning i detta fall inom omvårdnadsvetenskap med en tydlig
forskningsfråga (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016; Friberg, 2017). Enligt Friberg (2017) så sker den allmänna litteraturöversikten genom att man jämför de likheter och skillnader som svarar mot syftet i de vetenskapliga studier som ingår i resultatet. Polit och Beck (2017) beskriver litteraturöversikten som en evidensbaserad sammanfattning av ett forskningsproblem. Vid en litteraturöversikt kan man inkludera kvantitativa, kvalitativa och mixed method-studier. (Polit & Beck, 2017). De studier som
10
studier. Enligt Forsberg och Wengström (2016) är det ett bra sätt för att få en större bredd i resultatet.
Urval
En sökstrategi utvecklades genom användandet av sökord i databaserna, detta för att hitta relevant litteratur. Hur artiklarna valdes ut har stor betydelse för studiens kvalitet (Kristensson, 2014). Enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) är det viktigt att formulera inklusion- och exklusionskriterier innan litteratursökningen påbörjas. Med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier hittades de studier som var relevanta och svarade mot syftet och de studier som ej var relevanta för frågeställningen exkluderades (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Kristensson (2014) menar att inklusions- och exklusionskriterier är nödvändigt för att begränsa sökningarna till en hanterbar mängd. De inklusions- och exklusionskriterier som författarna till denna litteraturöversikt använt sig av presenteras nedan.
Inklusionskriterier
De artiklar som ingick i studien skulle uppfylla följande inklusionskriterier. De skulle vara originalartiklar. Studierna skulle vara etiskt granskade och godkända.
Studiedeltagarna skulle vara personer som omhändertagits på akutmottagningen vid trauma eller fått likvärdig vård vid kritisk skada och personerna skulle vara vuxna. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska detta för att det är det vanligaste
förekommande språket inom vetenskaplig forskning (Friberg, 2017). Exklusionskriterier
Review artiklar exkluderades då de inte är empiriska originalartiklar. För att få ett så aktuellt läge som möjligt av forskningsfrågan så exkluderades artiklar som var äldre än tio år och därför valdes artiklar från 2010 - 2020 ut.
Datainsamling
Utifrån syftet har systematiska sökningar skett i databaserna Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL) och Public Medline (PubMed), dessa databaser är enligt Polit & Beck (2017) de viktigaste databaserna för sjuksköterskor då de innehåller stora mängder omvårdnadsvetenskapliga artiklar. Preliminärt gjordes sökningar även sökningar i databasen American Psychological Association (PsycInfo) men detta genererade inte något resultat av betydelse. Vid sökningarna användes i PubMed Medical Subject Heading Terms (MeSH-termer) och i CINAHL CINAHL Headings. MeSH-termer och CINAHL headings är standardiserade sökord som används vid databassökningar (Polit & Beck, 2017). För att hitta tillräckligt med artiklar till resultatet gjordes även fritextsökningar med liknande begrepp. I CINAHL användes delvis funktionen Explode (visas med ett + i tabellen), detta för att bredda sökningen på termer som ligger under CINAHL Headings sökordet. De sökord som användes var, Emergency service hospital, Emergency service, Trauma, Traumatology, Nurse-Patient relations, Patient Experience, Patient Satisfaction, Professional-Patient relations, Life experience.
Enligt Polit och Beck (2017) finns det booleska termer, AND, OR och NOT i det flesta databaser, dessa används för att begränsa eller bredda sökningar. I denna studie
11
användes de Booleska termerna AND och OR. AND användes för att begränsa sökningarna och OR gjorde sökningarna bredare (Polit & Beck, 2017). Sökningarna redovisas i tabellform (Se Tabell 2).
I databaserna användes även begränsningar vid sökningarna. De begränsningar som användes var, abstrakt, engelska, adult och publicerade mellan 2010–2020. I databasen CINAHL användes även begränsningen peer-reviewed, denna funktion finns ej i PubMed. Studier som är peer-reviewed av andra forskare innan publicering har en starkare evidens då dessa artiklar har genomgått en process där den vetenskapliga artikeln granskas av ämnesexperter innan publicering (Polit & Beck, 2017).
Den första gallringen av artiklar skedde genom att författarna var för sig läste igenom abstrakten till de artiklar som upplevdes svara mot syftet. Sedan diskuterade författarna gemensamt vilka artiklar som skulle läsas i fulltext. De artiklar som utifrån abstraktet valdes ut lästes sedan i fulltext flertalet gånger av båda författarna, för att säkerställa vilka som svarade mot syftet. Därefter kom författarna gemensamt fram till vilka artiklar som skulle inkluderas i litteraturöversikten (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016; Kristensson, 2014).
Tabell 2. Presentation av databassökning
Databas Datum Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal inkluderade artiklar PubMed 201211
emergency service, hospital [MESH] AND nurse-patient relations [MESH] 54 12 6 1 (3 dubblett) PubMed 210311 professional-patient-relations [MESH] AND trauma AND emergency service, hospital [MESH] 39 11 6 5 Cinahl 210311 MH “Emergency service+” AND patient experiences AND trauma 71 6 4 4 (1 dubblett) Cinahl 201212
patient satisfaction AND emergency service AND trauma OR traumatology
33 3 3 1
Cinahl 201224
MH
“Trauma+” AND “Life Experiences”
30 3 2 2
Totalt 227 35 21 13
Manuella sökningar
För att hitta tillräckligt med artiklar har även så kallad snöbollssökningar genomförts manuellt, författarna har då sökt litteratur med hjälp av funna artiklars referenslistor (Kristensson, 2014). Genom att läsa igenom referenslistor i funna artiklar inom det valda problemområdet och sedan göra manuella sökning av artiklarna i Google Schoolar fann vi ytterligare artiklar. Enligt Forsberg och Wengström (2016) så är Google
12
Schoolar en webbsöksmotor som finns fritt tillgänglig. Den indexerar fulltextdokument för vetenskapliga tidskrifter och innehåller de flesta i Europa och USA. Följande artiklar som ingår i litteraturöversiktens resultat inkluderades: Braaf et al., 2018; Hermann et al., 2019; Kimmel et al., 2016; Ottosen et al., 2019. Dessa artiklar återfanns sedan i
PubMed eller CINAHL. Totalt har 17 artiklar inkluderats i resultatet, varav fyra hittades via manuell sökning. Alla är presenterade i artikelmatrisen (se Bilaga B).
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen genomfördes systematiskt med “Modifierat bedömningsunderlag från Sophiahemmets högskola” (Caldwell et al, 2011; Polit & Beck, 2017) för att
klassificera och kvalitetsbedöma varje enskild vetenskaplig artikel (se Bilaga A). Granskningen av artiklarna gjordes av båda författarna enskilt, för att sedan diskuteras sinsemellan innan de inkluderades i litteraturstudiens resultat. Resultatet från
granskningen redovisas i en artikelmatris där författare, år, land, syfte, metod, resultat samt kvalitet för respektive artikel redovisas (Bilaga B) (Kristensson, 2014). För att artiklarna skulle inkluderas i resultatet skulle de ha minst god kvalitet. Av de artiklar som efter granskningen inkluderades i resultatet hade 11 mycket god kvalitet och sex god kvalitet enligt bedömningsunderlaget (Caldwell et al, 2011; Polit & Beck, 2017).
Dataanalys
Artiklarna analyserades med integrerad analys, som enligt Polit och Beck (2017) kan användas när man inkluderar artiklar med lika eller olika metoder, kvalitativa, kvantitativa eller mixed methods. Resultatet grupperas då inte efter metod utan grupperas efter hur det svarar mot frågeställningen (Polit & Beck, 2017). Whittemore och Knafl (2005) menar att en integrerad analys som innehåller data från olika källor kan ge en bättre helhetsförståelse av ett problem. Där text i artiklarnas resultat som svarar mot syftet plockas ut och sammanställs. Därefter ses likheter och skillnader som grupperas till kategorier och underkategorier.
Kristensson (2014) menar att en integrerad analys i tre steg är ett sätt att sammanställa resultatet. De artiklar som inkluderas i litteraturstudiens resultat genomlästes i steg ett för att identifiera likheter och skillnader. I steg två identifierades olika kategorier som blir en sammanfattning över artiklarna i resultatet. I steg tre sammanställs slutligen kategorierna. Två exempel på hur analysen genomfördes presenteras i tabell (se Tabell 3).
Den text som svarade mot syftet ströks under och plockades sedan ut och sorterades in i en matris i ett google docs dokument så att båda författarna kunde se och arbeta
gemensamt med texten. Texterna som svarade mot syftet jämfördes och diskuterades av författarna, de färgades i olika färger för att synliggöra de som visade likheter. Den resultattext som plockats ut sammanställdes och kodades för att sedan abstrahera texten till olika underkategorier och kategorier. Detta för att sammanställa litteraturstudiens resultat (Kristensson, 2014).
13 Tabell 3. Exempel på hur analysen gick till
Meningsenhet Kod Underkategori Huvudkategori
Uppskattade att traumateamet presenterade sig själva och ingav försäkran om att ta hand om dem (Kaufmann et al., 2017).
Viktigt med presentation av traumateamet och försäkran om omhändertagande Väl omhändertagen av traumateamet Patientens upplevelse av traumateamets omhändertagande
De kommunicerade utan att prata, det fick mig att känna mig trygg. Allting de gjorde var som ett urverk, alla visste vad de skulle göra (Granström et al., 2019).
Kroppsspråket och deras omhändertagande påverkade tryggheten icke-verbal kommunikation Kommunikationens betydelse Forskningsetiska överväganden
Det övergripande som gäller och är styrande vid all forskning och som skyddar individen oavsett vilka intressen som samhället eller vetenskapen har är
Helsingforsdeklarationen från 1964. Den beskriver bland annat att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst (World Medical Association, 2018). Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska all forskning bedrivas på ett etiskt sätt för att inte skada människor, djur eller miljö. Fyra grundprinciper ingår i god forskningssed de är: samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, informationskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017). Även enligt de etiska koderna har vi som sjuksköterskor ett etiskt ansvar när det gäller omvårdnadsforskning att patientens säkerhet, värdighet och rättigheter upprätthålls (International Council of Nurses, 2017). Enligt Polit och Beck (2017) är det även viktigt att försöka hålla sig objektiv och inte förvränga
datamaterialet, att bortse från sin förförståelse så att den inte förvränger resultatet, att inte medvetet plagiera annan text eller förfalska resultatet (Polit & Beck, 2017). Forsberg och Wengström (2016) menar att det är oetiskt om författare till
litteraturöversikter endast inkluderar de artiklar i resultatet som stärker deras åsikt, och därför är det viktigt att alla artiklar som svarar mot syftet inkluderas.
Samtliga artiklar som inkluderats i denna översikt var etiskt granskade och artiklarna översattes från engelska till svenska och lästes av författarna tillsammans för att
säkerställa att innehållet inte förvrängts eller tolkats felaktigt, texten har inte heller lyfts ur sitt sammanhang och betydelsen har inte medvetet ändrats. Ett objektivt synsätt har eftersträvats vid granskning och analys av artiklarna för att inte förändra resultatet eller påverka resultatet utifrån författarnas förförståelse. Texten är inte heller medvetet kopierad eller plagierad och källhänvisningar finns angivna till den forskning som använts.
14 RESULTAT
Litteraturstudiens resultat baseras på 17 vetenskapliga artiklar varav 13 med kvalitativ ansats, tre med kvantitativ ansats och en med mixed method. De vetenskapliga artiklar som ingick i resultatet kommer från följande länder, sex stycken från USA, tre stycken från Sverige, tre stycken från Australien, två stycken från Storbritannien, en från Nya Zeeland, en från Danmark och en från Brasilien. Resultatet presenteras i löpande text med referenser och har ställts samman med fyra huvudkategorier samt tio
underkategorier. Som en övergripande presentation av resultatet se tabell 4.
Tabell 4. Presentation av Resultatet
Huvudkategori Underkategori
Patientens upplevelse av traumateamets omhändertagande
Väl omhändertagen av traumateamet
Missnöje över traumateamets omhändertagande
Kommunikationens betydelse för patienten
God kommunikation
Icke-verbal kommunikation
Bristande Kommunikation
Att vara patient i en utsatt situation
Patientens upplevelse i en skrämmande situation på akutmottagningen
Patientens upplevelse av undersökningar och procedurer på akutmottagningen
Patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande
Kompetens hos personalen
Patientens upplevelse av att bli respekterad och sedd
Patienten kände ej förtroende för personalen
Patientens upplevelse av traumateamets omhändertagande Väl omhändertagen av traumateamet
Patienterna rapporterade ett positivt helhetsintryck avseende omhändertagande och omvårdnad. De beskrev en känsla av att vara prioriterad för att få vård av hög kvalitet.
15
Med att vara väl omhändertagen menades att få mycket stöd, att ständigt bli observerad och att personalen visade medkänsla (Beaton et al., 2019; Gabbe et al., 2013; Wright, 2011). Patienterna upplevde att deras första intryck när de anlände till traumarummet var att det var många personer som väntade på dem. Vissa patienter var väl förberedda av ambulanspersonalen på att de skulle mötas av många människor. Det framkom också att omhändertagandet som traumateamet gav gjorde att patienterna kände sig
prioriterade (Granström et al., 2019). Traumateamet gav stöd och ett professionellt omhändertagande genom att de såg patientens situation, förstod att patienten kände obehag, var rädd och hade smärta. Känslan att överlämna sig i någon annans omsorg för man inte ville dö var stark (Gabbe et al., 2013; Granström et al., 2019; Kaufmann et al., 2017). Patienterna uppskattade om personalen uppmärksammade att de var i en utsatt situation, tänkte på att de varit med om en oväntad händelse som påverkade både fysiskt och känslomässigt och att personalen i omhändertagandet uppmärksammade att
patienten var i en sårbar situation (Kellezi et al., 2020).
Det var viktigt att personalen uppmärksammade traumapatientens oro och ångest och försäkrade patienten att det skulle gå bra. Genom omvårdnaden gavs tröst (Granström et al., 2019: Hermann et al., 2019; Kaufmann et al., 2017; Merrill et al., 2012). Enligt Kaufmann et al. (2017) var det viktigt att traumateamet presenterade sig för patienten så att denne visste vilka de var. Många av patienterna upplevde omhändertagandet av traumateamet på akutrummet som effektivt. Upplevelsen var att vårdpersonalen var kunniga och experter på omhändertagandet av de svårast skadade patienterna, samt att organisationen var välfungerande (Granström et al., 2019; Kaufman et al., 2017). Patienterna kände sig nöjda när traumateamet arbetade effektivt och visade sin expertis (Kaufman et al., 2017), det gjorde att patienterna upplevde en trygghet som grundade sig i den lugna, effektiva och kompetenta vård och omhändertagande som traumateamet bedrev (Skene at al., 2017). Patienten upplevde omhändertagandet som professionellt när traumateamet uppvisade ett gott teamarbete i den akuta situationen som bidrog till trygghet för patienten (Granström et al., 2019). Att personalen fanns där hela tiden och kontrollerade vitala parametrar påverkade känslan av att vara omhändertagen (Beaton et al., 2019; Granström et al., 2019; Skene et al., 2017).
Missnöje över traumateamets omhändertagande
Mötet med traumateamet var inte bara en positiv upplevelse för patienten. Om patienten inte blivit förberedd av ambulanspersonalen på att mötas av en stor grupp människor när de kom in på akutrummet blev de överraskade och rädda (Granström et al., 2019). Patienterna upplevde det skrämmande att ligga fastspänd på en traumatransfer och då de inte kunna se sin omgivning, utan endast hörde att det var många människor runt
omkring dem som pratade (Kaufman et al., 2017). Det fanns även situationer där patienterna rapporterade att de saknade kontakt med traumateamet då de pratade med varandra över huvudet på patienten eller samtalade om andra saker som ej rörde patienten (Granström et al., 2019; Kaufman et al., 2017). Det fanns även patienter som upplevde att deras skador inte togs på allvar, vilket skapade ett missnöje (Kaufman et al., 2017; Sandström et al., 2019). I studien av Granström et al. (2019) upplevde även patienterna en känsla av att bli övergiven efter det primära omhändertagandet,
patienterna upplevde att de gick från att vara omringad av personal till att lämnas ensam och övergiven. Enligt Kaufman et al. (2017) kände patienterna sig missnöjda när de upplevde att traumateamet var ineffektiva i sitt omhändertagande och inte uppfattades som kompetenta.
16 Kommunikationens betydelse för patienten God kommunikation
Patienterna uppskattade när vårdpersonalen pratade med dem på ett enkelt språk, att de valde att inte använda medicinska termer i sin kommunikation med dem (Hermann et al., 2019). Patienterna var många gånger nöjda med det sätt personalen kommunicerade på (Beaton et al., 2019; Braaf et al., 2018), kommunikationen beskrevs av patienterna som sjuksköterskans viktigaste verktyg för att ge en god omvårdnad till patienterna (Cypress, 2014). Patienterna ansåg att vårdpersonalen skulle vara klar, tydlig och förklarande i sin kommunikation (Beaton et al., 2019; Braaf et al., 2018; Cypress, 2014). Patienterna kunde även uppskatta när personalen använde humor som en del i kommunikationen, detta hjälpte till att minska stressen efter traumat (Skene et al., 2017).
För att underlätta effektiv kommunikation krävdes att personalen tog sig tid att lyssna till patienten (Braaf et al., 2018), patienterna uppskattade när personalen var raka och ärliga i mötet om deras tillstånd och att de lyssnade aktivt på patienterna. När
personalen diskuterade tillsammans med patienten om deras situation, vård och behandling och om vad som hände, och förklarade löpande under omhändertagandet vad som gjordes med patienten så kände patienterna sig delaktiga (Hermann et al., 2019). Att vårdpersonalen upplevdes som tydlig, respektfull och lugnande i kommunikationen, bidrog till att patienterna upplevde omhändertagandet som professionellt (Braaf et al., 2018).
Icke verbal kommunikation
Kroppsspråket var en stor del i omhändertagandet av patienten. Det är något som patienterna minns och upplevde som viktigt under det primära omhändertagandet. Patienterna uppskattade när sjuksköterskan och vårdarna använde sig av kroppsspråk så som att ha ögonkontakt och bibehålla den när man pratade med patienten. Det
uppskattades även att sjuksköterskan, när det passade, rörde vid patienten. Patienterna visade även uppskattning om personalen inte visade sig stressad utåt (Herman et al., 2019). Patienternas känsla av att vara omhändertagen och trygg påverkades av att traumateamet samarbetade bra utan att man pratade särskilt mycket med varandra utan alla visste vad de skulle göra ändå, som ett urverk (Granström et al., 2019).
Bristande kommunikation
Brister i kommunikationen var ett återkommande problem i flera studier. Enligt Braaf et al. (2018) uttryckte patienterna behov av information om vad som hände från
personalen i den tidiga fasen, en beskrivning om vad som pågick och vad som skulle komma. Det var betydelsefullt att patienterna fick information om varför
undersökningar och provtagningar genomfördes och att de fick information om resultaten. Även tydlig information om ordinerade läkemedel dess effekter och eventuella biverkningar var viktigt. Det patienterna efterfrågade var individualiserad information om skador, allvarlighetsgrad, förväntade konsekvenser av traumat,
eventuell operation hur lång tid återhämtningen kunde tänkas ta och vilken planering av vården som fanns (Braaf et al., 2018). Bristande kommunikation mellan patient och omvårdnadspersonalen ledde till ett minskat förtroende för vården och personalen (Kellezi et al., 2020). När traumateamet använde sig av medicinska ord som patienten inte förstod innebörden av upplevdes en känsla av utanförskap (Granström et al., 2019). Ett flertal av patienterna beskrev att de saknade adekvat information om sina skador och
17
om förväntad återhämtning när de skrevs ut efter traumat (Beaton et al., 2019; Kimmel et al., 2016; Nasirian et al., 2018). Bristande information var ett orosmoment som medförde stress inför utskrivningen (Beaton et al., 2019). Utskrivningsinformationen var otillräcklig och många angav att det fanns brister angående vem som kunde
kontaktas för rådgivning efter hemgång (Braaf et al., 2018; Kellezi et al., 2020; Kimmel et al., 2016). Patienterna hade vaga minnen av att någon hade sagt något om deras tillstånd under deras tid på sjukhuset. Det påverkade deras känslor när de kom hem, de kände sig osäkra, ensamma och övergivna (Nasiran et al., 2018).
Att vara patient i en utsatt situation
Patientens upplevelse i en skrämmande situation på akutmottagningen
Patienterna beskrev rädsla, panik och en känsla av bristande kontroll genom att inte veta vad som skulle hända och hur illa skadade de var (Sandström et al., 2019; Skene et al., 2017). Rädsla, oro och att känna sig förlorad var känslor som framkom från patienterna i själva traumaomhändertagandet. Det var en skrämmande situation och det upplevdes som en livshotande situation (Granström et al., 2019; Sandström et al., 2019).
Personalens effektivitet påverkade patienternas upplevelse av att känna trygghet (Granström et al., 2019). Personal som var oempatisk, ouppmärksam och upplevdes negativ bidrog till känslor av sårbarhet och osäkerhet och huruvida vården de fick var säker (Kellezi et al., 2020). Patienterna rapporterade att de kände sig sårbara i samband med sina skador och att vara beroende av andra (Kellezi et al., 2020; Paiva et al., 2010). Maktlöshet, rädsla, ilska och att ha bristande kontroll i situationen på akutmottagningen var känslor som kunde uppstå. Även att känna sig kränkt i situationen var känslor som framkom (Kaufman et al., 2017; Wright., 2011). Frågor som patienterna brottades med efter att ha varit med om trauma eller kritisk sjukdom var oro i situationen rädsla för vad som kommer att hända i framtiden, hur allvarliga deras skador var och om de kommer att få allvarliga men efter olyckan (Kellezi et al., 2020; Nasirian et al., 2018). Paiva et al. (2010) delger i sin studie att patienterna upplevde känslor av skam för att vara orsaken till att traumat skedde eller för att ha blivit drabbad av trauma.
Livsåskådningsfrågor dök också upp med funderingar som meningen med livet och vilken framtid som nu väntade efter traumat. Enligt Kellezi et al. (2020) var känslan av sårbarhet större hos de som saknade erfarenhet av sjukhusvård, de visste inte vad som förväntades av dem som patienter eller vilken vård de kunde förvänta sig.
Patienterna ansåg att familjemedlemmar och närstående var en viktig resurs och stöd för att kunna hjälpa dem med att ställa frågor och fatta svåra beslut, de agerade som
patientens advokater. Därför var det även viktigt att personalen såg familj och närstående som resurser och inte som en belastning i mötet på akutmottagningen. Närstående minskade patientens känsla av att känna sig ensamma och gav stöd både under traumat och efteråt (Nasirian et al., 2018).
Patientens upplevelse av undersökningar och procedurer på akutmottagningen Under omhändertagandet på akutmottagningen fick patienterna vara med om olika undersökningar och procedurer. En del av dessa var smärtsamma, som överflyttningar eller avtagning av kläder (Granström et al., 2019). När patienterna fick förklarat för sig varför olika undersökningar var nödvändiga så ökade förståelsen för varför de behövde göras och patienterna kände sig mer delaktiga i vården (Granström et al., 2019; Wright, 2011). Procedurer som patienterna kände till var de överlag mer bekväma med att
18
genomföra. Procedurer som var mer främmande som avklädning, rektalundersökning och katetersättning kände sig patienterna mer obekväma med (Wright, 2011). Enligt Hermann et al. (2019) kunde personalen använda sig av olika distraktionsmetoder som gjorde att patienterna kände sig mer bekväma och avslappnade i den främmande situation och miljön som de befann sig i (Hermann et al., 2019). Patienterna upplevde att en del av situationerna, till exempel överflyttningar var oorganiserade vilket gjorde dem mer smärtsamma och besvärliga att utföra (Granström et al., 2019). Många patienter upplevde smärta vid ankomst till akuten från skador eller vid procedurer som utförts (Kaufman et al., 2017; Skene et al., 2016). Enligt Kaufman et al. (2017) och Skene et al. (2016) så beskriver patienterna att de fått smärtlindring men att den dock inte alltid hann verka eller var otillräcklig innan en procedur eller undersökning genomfördes.
Immobilisering med nackkrage och traumatransfer är något som är ett vanligt handhavande efter trauma och enligt Ottosen-Ikast et al. (2019) rapporterade en övervägande del av patienterna sig skyddade och väl omhändertagna vid
immobilisering. Över hälften av de tillfrågade kände sig informerade om anledningen till att de blev immobiliserade (Ottosen-Ikast et al., 2019). En mindre del av patienterna kände någon form av smärta eller obehag från immobiliseringen (Granström et al., 2019; Ottosen-Ikast et al., 2019).
Patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande
Kompetens hos personalen
Det var av betydelse för traumapatientens välbefinnande att sjuksköterskan hade social kompetens och med det menades att det interpersonella mötet mellan patient och sjuksköterska fungerade. När sjuksköterskans sociala kompetens uppfattades som god påverkade det patientens förtroende för sjuksköterskan och dennes medicintekniska skicklighet skattades högre (Berg et al., 2012). Merril et al. (2012) menade att
patienterna uppskattade när sjuksköterskan var säker i sin roll och visste vad hen gjorde. Det var också av vikt att sjuksköterskan kände av situationen och patientens
sinnesstämning och vilka behov denne hade. Kellezi et al. (2020) beskriver att om personalen upplevdes som kompetent och erfaren ledde det till att patienten kände trygghet och att de kände tillförsikt om att det skulle gå bra. Cypress (2014) fann att patienterna kände empati och tillgivenhet för sjuksköterskan när denne förmedlade att hen hade patienternas välbefinnande och bästa som mål. Patienterna i studien uppfattade att kritiskt tänkande var en viktig kompetens hos sjuksköterskan. Förmågan att inneha kritiskt tänkande ansågs som en nödvändighet på dagens komplexa, hektiska och i många fall överfulla akutmottagningar. Kellezi et al. (2020) beskriver att patienterna uppskattade att vårdpersonalen tog sig tid att göra det bästa för dem även om de var högt belastade och under press på sin arbetsplats.
Patientens upplevelse av att bli respekterad och sedd
Bemötande som var betydelsefullt för patienterna var att bli sedd som människa.
Patienterna värderade högt när sjuksköterskorna mötte både deras uttalade och outtalade behov genom att lyssna, visa respekt och omsorg (Kellezi et al., 2020; Merrill et al., 2012). Flera studier visade att respekt var en viktig del i själva bemötandet, att personalen var omtänksam visade respekt att patienten fick förklara hur de upplevde situationen samt att inte bli lämnad ensam (Hermann et al., 2019; Kellezi et al., 2020;
19
Merrill et al., 2012; Skene et al., 2017). När patienterna kände sig sedda och personalen visade medkänsla så påverkade det patienternas känsla av trygghet (Beaton et al., 2019; Granström et al., 2019; Skene et al., 2017). Andra viktiga komponenter för att känna sig respekterad var att bli lyssnad på, att patienten blev inbjuden att delta i samtalet och att de sågs som en individ. Det var även viktigt att personalen lyssnade och ställde
uppföljande frågor samt följde upp om de uppfattat situationen korrekt (Braaf et al., 2018; Granström et al., 2019; Hermann et al., 2019; Kellezi et al., 2020). Hermann et al. (2019) beskrev att det underlättade om personalen var mänsklig och genuint
intresserade av patientens välbefinnande. När patienten kände sig delaktig och blev bemött med värdighet så kändes det betydelsefullt att vara någon och att vara sedd. Patienten kände ej förtroende för personalen
När patienterna upplevde att personalen inte tog dem eller deras skador på allvar påverkade det deras förtroende och förståelse för vårdgivaren (Granström et al., 2019; Sandström et al., 2019). I en studie av Berg et al. (2012) där deltagarna betygsatte sjuksköterskornas interpersonella färdigheter och medicintekniska skicklighet visade det sig att om sjuksköterskan var otrevlig och osympatisk så påverkade det patientens upplevelse och tilltro för hens duglighet som sjuksköterska. Kellezi et al. (2020) menade att patienterna upplevde det som negativt när sjuksköterskan inte levde upp till
förväntningarna att de skulle vara omhändertagande. Det fanns även ett undvikande i att prata om de känslor som uppstod kring olyckan, vilket gjorde att förtroendet minskade.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Denna studie valdes att skrivas som en allmän litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi. Detta för att skapa en översikt av kunskapsområdet inom den befintliga omvårdnadsforskningen (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016; Friberg, 2017) utifrån syftet. I resultatet finns artiklar med både kvalitativ, kvantitativ och mixed method ansats. En fördel med denna metod, där vi använt studier med olika ansats och design, är att vi har breddat vårt resultat och att de kvalitativa och kvantitativa studierna kompletterar varandra (Forsberg & Wengström, 2016; Polit & Beck, 2017). De kvantitativa studierna har bidragit med ett större antal respondenter som ingått i de studierna vilket gett ett större underlag för resultatet. Med tanke på studiens syfte så hade den även kunnat utföras med en kvalitativ ansats som en intervjustudie då det var patienternas upplevelse av omhändertagande och bemötande som skulle studeras, Polit och Beck (2017) skriver att en kvalitativ studie fokuseras på den mänskliga upplevelsen av fenomen eller situationer vilket var det syfte studien vill belysa. Detta hade dock inte kunnat vara genomförbart utifrån att vi arbetar på ett mindre sjukhus med tillgång till ett mindre antal patienter samt att tidslängden för det självständiga arbetet var begränsat. Utifrån dessa begränsningar, och att vi var intresserade av ämnet och ville belysa detta, så anser vi att litteraturöversikten kan till en viss del bidra till att besvara syftet.
Vid urvalet av de artiklar som skulle ingå i studien så valde vi att inte ha någon
geografisk begränsning. Detta hade begränsat urvalet och risken för att få en så bred syn på upplevelsen hade minskat samt att det ökar överförbarheten för de patienter som
20
omhändertas på akutmottagningar vid trauma. Vår erfarenhet är att det på
akutmottagningarna i Sverige omhändertas många patienter med olika etniciteter och härkomst. Av de artiklar som ingår i resultatet så är sex från USA, tre från Sverige, tre från Australien, två från Storbritannien, en från Brasilien, en från Danmark och en från Nya Zeeland. Vi är medvetna om att det inte går att garantera att bemötande och omhändertagandet är lika i de olika länderna eller på olika sjukhus, dock så arbetar övervägande del av världen med ATLS konceptet och A-E bedömningar i
omhändertagandet av traumapatienter. Sjuksköterskor världen över arbetar utifrån ICNs etiska koder (International Council of Nurses, 2017) vilket gör att bemötande och omvårdnad utgår ifrån samma värdegrund. Detta gör att vi bedömer att det medicinska omhändertagandet och omvårdnaden i det stora hela är likt och att alla som tas om hand är människor med liknande behov.
Målsättningen var att få ett så aktuellt läge på forskningen som möjligt, därför valdes artiklar från 2010–2020 ut. En önskan var att snäva ner tidsperioden ännu mer för att ha fått ännu mer aktuell forskning, dock visade det sig att det inte gick då sökmaterialet då blev för begränsat och vi fann inte tillräckligt med artiklar. Begränsningen engelska användes även vid sökningarna i de olika databaserna, detta då författarna endast har kunskap i engelska och svenska. Engelska är det språk som används övervägande inom den vetenskapliga världen enligt Friberg (2017). Vi är också medvetna om att eftersom författarna inte har engelska som modersmål så kan nyanser i språket förloras. Vi har dock läst artiklarna både var för sig och sedan tillsammans för att jämföra
översättningarna och på så vis uppnå en förståelse för textens innehåll. När vi behövde hjälp med översättningar av texterna har hjälp tagits av Google translate och engelska lexikon.
En styrka är att datainsamlingen genomfördes med sökningar av artiklarna i mer än en databas. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL, som enligt Polit och Beck (2017) är de viktigaste databaserna för sjuksköterskor då de innehåller stora mängder omvårdnadsvetenskaplig forskning (Polit & Beck, 2017). Initialt gjordes även sökningar i PsycInfo, detta resulterade dock inte i några artiklar som svarade på vårt syfte. En annan aspekt som stödjer trovärdigheten av arbetet är att funna artiklar som saknades elektroniskt i fulltext beställdes, vilket kan anses vara en styrka då relevant litteratur inte missades.
Det var en utmaning att hitta relevanta sökord som svarade mot syftet, sökorden genererade överlag många men spretiga träffar. Till exempel så finns inte ordet bemötande som ett engelskt sökord, istället användes Mesh-termerna nurse-patient relations och professional-patient relations som vi upplevde gav relevanta träffar. Ett annat problem har också varit att själva ordet trauma inte är en indexerad Mesh-term och att använda Mesh-termen Wound and Injuries som ska vara den korrekta upplevde vi inte gav de träffar vi var ute efter. Vi har därför valt att använda ordet trauma som ett fritextord. För att underlaget till studien skulle bli tillräckligt för att kunna besvara syftet behövdes det även utföras snöbollsökningar i funna artiklars referenslistor. Utifrån denna typ av sökning samt manuell sökning fann vi fyra av de inkluderade artiklarna i databaserna PubMed eller CINAHL. Det kan ses som en svaghet att det är så pass många artiklar som funnits genom snöbollssökning, men det var artiklar som svarade mot syftet och som inte kunnat hittas genom de utförda databassökningarna. Genom att beskriva vår sökstrategi kan det bli lättare att replikera studien och reliabiliteten ökar.
