M ILJÖ

Denna rapport har som avsikt att just jämföra fjärrvärme och luft/vatten-värmepumpar från kundperspektiv och därför kommer miljöjämförelsen att ha fokus på klimatpåverkan och hållbar utveckling. Nyckelordet klimatpåverkan är rekommenderad att använda vid jämförelser av värmesystem enligt rapporten ‘Miljökommunikation med nyckeltal och indikatorer’, utgiven av Svensk Fjärrvärme AB år 2012 (Svensk Fjärrvärme, 2012). Olika uppvärmningstekniker påverkar miljön under hela framställningsprocessen, från bränslets bearbetning till kundens användning. Det är många faktorer som påverkar miljön och därför måste rapporten avgränsas för att kunna jämföra de olika uppvärmningsteknikerna på ett rättvist sätt. Nedan beskrivs rapportens systemgränser och avgränsningar följt av de miljöfaktorer som denna rapport kommer behandla.

2.4.1 Systemgränser och avgränsningar

I rapporten ‘Allt eller inget – systemgränser för byggnaders uppvärmning’, skriven av ÅF -Energi & Miljö AB på uppdrag av Statens -Energimyndighet, beskrivs hur systemgränser ansätts för att analysera energianvändning för uppvärmning av byggnader med olika uppvärmningstekniker (ÅF - Energi & Miljö , 2005). Mer om systemgränserna och hur de ska ansättas kan läsas i avsnittet ’Systemgränser och avgränsningar’ på sida 6. Den rekommenderade systemgränsen, nummer fem, se Figur 4 har fokus på bränslet och dess primärenergikällor med fokus på livscykelperspektiv. Vid denna systemgräns beaktas flera faktorer såsom olika energikällor och jämförelsen av primärenergi delas också in i icke förnybar och förnybar energi. Denna rapport avgränsas att enbart se på bränslets bearbetning och bortser faktorn transport.

2.4.2 Miljöfaktorer

Uppvärmningsteknik och energianvändning är ett komplext ämne att göra miljöanalyser på då det beror av många faktorer. För att kunna göra en jämförelse på ett rättvist sätt avgränsas rapporten. Som ovan nämnt är två systemgränser ansatta och det är kring dessa som miljöpåverkan kommer att analyseras. De två ämnen som rapporten behandlar är andelen utsläpp av koldioxid per producerad kilowattimme, samt aktörernas handlingar att uppnå EU:s 20-20-20-mål.

2.4.3 Miljövärdering av energi

En energikälla är något som finns i naturen, och kan omvandlas och användas bland annat i form av el och värme. De energikällor som används går att dela in i förnybar- och icke förnybar energi. Med förnybar energi menas de källor som ständigt fylls på av ny energi från solen, och kan därför inte ta slut. Dessa innefattar bland annat biomassa. Med icke förnybar energi menas de energikällor som återbildas mycket långsamt eller inte alls, och därför endast finns i begränsad mängd. Dessa innefattar bland annat kol, olja och fossila bränslen (Naturskyddsföreningen , 2016).

Grön el är ett vardagligt uttryck för ursprungsmärkt el (Naturskyddsföreningen , å.s.). Med ursprungsmärkt el menas ett krav på elhandelsbolaget att redovisa elens ursprung, dvs.

energikällan, och dess miljövärde, och att ursprunget för elen är från en förnybar källa. Med miljövärde menas var och på vilket sätt elen har producerats. Detta ger kunden en möjlighet till att göra ett medvetet val vid tecknande av elavtal, och att därmed visa på ett intresse för preferens av produktionsspecifik el. De kunder som väljer att inte teckna ett elavtal med ursprungsmärkt el, får automatiskt den så kallade Residualmixen. Residualmixen har det miljövärde som återstår efter att elen med ursprungsmärkning sålts. Ursprungsmärkt el syftar alltså inte till att öka produktionen av förnybar el, utan visar endast på kundens preferenser och efterfrågan (Svensk Energi, 2016). Detta kan dock påverka konkurrenskraften för dessa energikällor (Palm, 2017).

Den naturliga växthuseffekten bidrar till ett behagligt klimat på jorden, och är nödvändig. Ett ökat utsläpp av växthusgaser bidrar till den förstärkta växthuseffekten och ett försämrat klimat. De gaser som räknas till växthusgaser är koldioxid och vattenånga, men även metan och fluorföreningar. Dessa gaser bildas bland annat vid förbränning av fossila bränslen, men även vid skövling av skog och vid förändrad markanvändning. Koldioxid svarar för cirka 70 procent av den förstärkta växthuseffekten, och metan för cirka 20 procent (Chalmers, Göteborgs universitet , 2010).

2.4.4 Klimatpåverkan

Förbränning av fossila bränslen för värme- och elbehov, transporter och industriprocesser står för det största bidraget till klimatförändringar. Klimatförändringarna är ett resultat av att

växthuseffekten förstärks vilket leder till att jordens medeltemperatur stiger. Produktionen av el- och fjärrvärme stod år 2015 för nio procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket , 2016).

För att kunna jämföra och bestämma respektive uppvärmningstekniks klimatpåverkan kommer fokus att ligga på bränslets ursprung och mängden utsläppt koldioxid. För el till värmepump begränsas rapporten till valet mellan Svensk elmix och Nordisk elmix. Enligt Energimarknadsinspektionen kallas Nordisk elmix även för Residualmix (Energimarknadsinspektionen, 2015). För fjärrvärme till Fortum Värme, då de är leverantörer av fjärrvärme till en stor del kunder i Stockholmsområdet (Fortum, 2015).

Mängden utsläppt koldioxid [g] per mängd använd energi [kWh] och redovisas i Tabell 10, där värdet för fjärrvärme är innan klimatkompensation och inklusive indirekta utsläpp för inköpt elenergi. De olika värdena är ett genomsnitt över året.

Tabell 10. Utsläppt mängd koldioxid per kilowattimme.

g/kWh Källa

Svensk elmix 20 (Svensk Energi, 2016)

Residualmix (Nordisk elmix) 337 (Energimarknadsinspektionen, 2015)

Fjärrvärme 64 (Fortum Värme, 2017)

Varje kraft- och bränsleslag har specifika emissionsfaktorer och värmevärden, och släpper ut olika mängd koldioxid per producerad kilowattimme. Vattenkraft har ett näst intill obefintligt utsläpp, medan kolkraft har ett större utsläpp. Elmix är en mix av olika bränslen och kraftslag, och beskriver ett genomsnitt av den el som producerats, vilken varierar beroende av rådande förhållanden och varierar över året (Svenska bostäder, ås). Andelen olika bränslen är tagna från Energimarknadsinspektionen (Energimarknadsinspektionen, 2015). De olika bränslena är indelade i förnybara och icke förnybara bränslen enligt rapporten ’Allt eller inget – Systemgränser för byggnaders uppvärmning’ skriven av ÅF Energi & Miljö på uppdrag av Energimyndigheten (ÅF - Energi & Miljö , 2005). Andelen förnybara och icke förnybara bränslen återfinns i Figur 8 . Andelen för tidigare år återfinns i Bilaga 2.

Figur 8. Andel förnybara och icke förnybara bränslen för residualmix, Nordisk elmix, 2015.

På samma sätt som ursprung av bränsle varierar för produktion av elmix varierar även bränsleslag för produktion av fjärrvärme. Fortum Värme redovisade i sin rapport 'Fortum Värmes miljövärden 2016' ett tårtdiagram över andelen av de olika bränsleslag som användes år 2016 (Fortum Värme, 2017). Även dessa är indelade i förnybara och icke förnybara bränslen och återfinns i Figur 9 nedan. Vid Fortum Värmes produktion av fjärrvärme år 2016 användes inga icke förnybara bränslen, dock användes en andel el. Ursprunget av elen för den Nordiska elmixen redovisas inte, men dess indirekta klimatpåverkan är inkluderat i Tabell 10.

Figur 9. Andel förnybara och icke förnybara bränslen för fjärrvärmen från Fortum Värme i Stockholm.

17%

83%

Andel förnybara och icke förnybara bränslen för Nordisk elmix 2015

Förnybart Icke förnybart

88%

12%

Andel förnybara och icke förnybara bränslen för fjärrvärme 2016

Förnybart El

Vidare beräknas mängden utsläpp av koldioxid,

CO2

U för produktion av fjärrvärme respektive el till värmepumpar enligt följande ekvation

2

bostad CO

uppvärmningsteknik

U Q U

=η  ^(1.6)

där 𝑄𝑄𝑏𝑏𝑏𝑏𝑏𝑏𝑏𝑏𝑏𝑏𝑏𝑏 är bostadens energibehov [kWh], 𝜂𝜂𝑢𝑢𝑢𝑢𝑢𝑢𝑢𝑢ä𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑏𝑏𝑏𝑏𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟 är de olika uppvärmningsteknikernas verkningsgrader, och 𝑈𝑈 är mängden utsläpp koldioxid per producerad kilowattimme [g/kWh] för de olika kraft- och bränsleslagen. Resultatet utsläpp anges i gram.

2.4.5 Hållbar utveckling

Hållbar utveckling används ofta som begrepp för att peka ut en önskvärd samhällsutveckling och den vanligaste definitionen är ”Hållbar Utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Detta räknas som den vanligaste definitionen och definierades i Bruntlandskommissionens rapport

’Vår gemensamma framtid’, från år 1987 (Dahlin, 2014).

En rättvis och konkret jämförelse mellan uppvärmningsteknikerna med fokus på hållbar utveckling kommer ej att kunna genomföras då detta ämne är brett och inte kan påvisa några direkta resultat. Därför kommer detta avsnitt behandla en analys på hur utvecklingen ser ut och hur aktörerna av fjärrvärme och värmepumpar jobbar för att uppnå EU:s 20-20-20-mål.

Dessa fyra mål ligger i grunden för ett arbete som tagits fram genom överenskommelser inom FN (Sveriges riksdag , 2016). Ett av dessa mål behandlar transportutsläpp, vilket denna rapport ej berör och därför kommer detta mål ej att analyseras. De tre återstående målen är

● Minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent, jämfört med 1990 års nivåer.

● Sänka energiförbrukningen med 20 procent.

● Höja andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion.