Målet med denna rapport var att syna argumenten och råda en privatkund i valet av uppvärmningsteknikerna fjärrvärme och värmepumpar. Med en djupgående analys av flera viktiga faktorer och beräkningar har rapportskrivarna genomfört detta. Kunden har nu understöd i valet av uppvärmningsteknik utifrån de tre synvinklarna teknik, ekonomi och miljö.
Med hjälp av metoden påvisas resultaten att
• Årsverkningsgraden, även kallad SCOP-faktorn eller årsvärmefaktor, för värmepumpsmodellen som är beräknad att uppnå bostadens effektbehov utan tillsatsvärme är fyra gånger högre än fjärrvärmecentralen verkningsgrad.
• Totalverkningsgraden, vilket ta hänsyn till distributionsförluster och el- och värmeproduktionens verkningsgrad, är högre för värmepumpen än för fjärrvärmen.
• Kostnaden för nyinvestering är lägre för värmepumpen än för fjärrvärmen.
• Priset per kilowattimme el är både högre och mer varierande än priset per kilowattimme fjärrvärme mellan åren 2010 och 2017.
• Kostnaden för uppvärmning med värmepump är lägre än för uppvärmning med fjärrvärme.
• Koldioxidutsläppen beror av bränslets ursprung, och är högst för Nordisk elmix och lägst för Svensk elmix. Koldioxidutsläppet varierade mer för Nordisk elmix än för Fortum Värmes fjärrvärme mellan åren 2011 och 2015.
• Förordningar och lagar ställer krav på uppvärmningsteknikernas tillverkare och distributörer.
Känslighetsanalysen påvisar komplexiteten i denna jämförelse, då metoden är beroende av många faktorer. Indatan som har använts vid beräkningar grundar sig i flera antaganden och förenklingar vilket skapar en osäkerhet i resultaten, som inte stämmer exakt med verkligenheten. Det finns flertalet faktorer som kan ändra förutsättningarna för resultaten, så som ekonomiska prisändringar och miljökrav. Dessa faktorer är svåra att förutspå då de är både politiskt och marknadsmässigt styrda.
Litteraturförteckning
Boverket. (den 15 September 2016). Boverket. Hämtat från Byggande, avslutade uppdrag:
http://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/avslutade-uppdrag/miljo--och-klimatanpassade-byggregler/
Bygga Hus. (den 11 december 2014). Bygga Hus. Hämtat från Värme, solfångare ger värmepumpen stöd : https://www.byggahus.se/varme/solfangare-ger-varmepumpen-stod
Chalmers, Göteborgs universitet . (den 24 Maj 2010). Miljöportalen . Hämtat från
Växthusgaser: http://www.miljoportalen.se/luft/vaexthusgaser/vaexthuseffekt-och-vaexthusgaser-vad-aer-det-egentligen
Dagens Samhälle. (den 2 Mars 2012). Dagens samhälle. Hämtat från Debatt, fjärrvärmen är för bra för att vara monopol: ttps://www.dagenssamhalle.se/debatt/fjaerrvaermen-aer-foer-bra-foer-att-vara-monopol-2061
Dahlin, J.-E. (2014). Hållbar utveckling - en introduktion till ingenjörer. Lund:
Studentlitteratur AB.
Elias Forsman, M. O. (2011). Kraftvärme. Lund.
Ellevio. (den d.s. m.s. 2016). Elnätspriser Stockholm. Stockholm.
Energiföretagen. (den d.s. m.s. å.s.). Energiföretagen. Hämtat från Så fungerar det, kraftvärme: https://www.energiforetagen.se/sa-fungerar-det/kraftvarme/
Energimarknadsinspektionen. (den 3 Juni 2015). ei. Hämtat från För energiföretag, el, ursprungsmärkning av el : http://ei.se/sv/for-energiforetag/el/ursprungsmarkning-av-el/
Energimarknadsinspektionen. (den 3 Juni 2015). ei. Hämtat från resudalmixen tidiagre år : http://www.ei.se/sv/for-energiforetag/el/ursprungsmarkning-av-el/residualmixen-tidigare-ar/
Energimarknadsinspektionen. (den 13 December 2016). Energimarknadsinspektionen.
Hämtat från Nyhetsarkiv:
http://www.energimarknadsinspektionen.se/sv/nyhetsrum/nyheter/nyhetsarkiv/Ny hetsarkiv-2016-Internationella-nyheter/battre-overvakning-av-el-och-gasmarknaden/
Energimarknadsinspektionen. (den d.s. Februari 2017). Elpriskollen. Hämtat från Jämför el och elavtal här: http://www.ei.se/sv/Elpriskollen
Energimyndigheten . (2015). Värmepumparnas roll på uppvärmninsmarknaden.
Energimyndigheten . (den 17 November 2016). Energimyndigheten. Hämtat från Statistik, bostäder och lokaler: http://www.energimyndigheten.se/statistik/bostader-och-lokaler/
Energimyndigheten. (2010). Välj rätt värmepump. Eskilstuna: Energimyndigheten.
Energimyndigheten. (den 27 December 2011). Energikunskap. Hämtat från Energisystemet, så fungerar en värmepump:
http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Energisystemet/Sa-fungerar-en-varmepump/
Energimyndigheten. (den 7 Oktober 2014). Energimyndigheten. Hämtat från Tester, luftvattenvärmepumpar: http://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/luftvattenvarmepumpar/
Energimyndigheten. (2015). Energiläget 2015 .
Energimyndigheten. (den 9 Oktober 2015). Energimyndigheten. Hämtat från Energimärkning, värmepumpar:
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/hemmet/energimarkning/v armepumpar/
Energimyndigheten. (2015). Energistatistik 2015 .
Energimyndigheten. (2015). Värmepumparnas roll på uppvärmningsmarknaden. Statens energimyndighet.
Energimyndigheten. (den 17 11 2016). Energimyndigheten. Hämtat från El och fjärrvärme:
http://www.energimyndigheten.se/statistik/el-och-fjarrvarme/ den 7 februari 2017 Energimyndigheten. (den 17 November 2016). Statistik. Hämtat från Energibalans:
http://www.energimyndigheten.se/statistik/energibalans/
Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen. (2012). Uppvärmning i Sverige 2012.
Eskilstuna.
EON. (den 23 Mars 2017). EON. Hämtat från Privat, för hemmet, energirådgivningen, normalförbrukning:
https://www.eon.se/privat/for-hemmet/energiradgivning/normalfoerbrukning.html
ERA Energinyheter. (den 4 maj 2015). Svensk Energi. Hämtat från E.ON miljonsatsar på industriell spillvärme: http://www.svenskenergi.se/ERA/Nyheter/2007/EON-miljonsatsar-pa-industriell-spillvarme/ den 16 februari 2017
Fastighesägarna Stockholm. (2009). Öppnade fjärrvärmenät i Storstockholm. Stockholm:
Fastighetsägarna Stockholm.
Fors, J. (2003). Spillvärme från industri till fjärrvärmenät. Svensk fjärrvärme, Jernkontoret.
Fortum . (den 3 oktober 2016). Fortum. Hämtat från Biobränsle-värtan:
http://www.fortum.com/countries/se/kampanjer/biobransle-vartan/pages/default.aspx
Fortum. (den 2 November 2015). Fortum. Hämtat från Så fungerar fjärrvärme:
https://www.fortum.com/countries/se/privat/fjarrvarme/sa-fungerar-fjarrvarme/pages/default.aspx
Fortum. (2015). Fortum Värmes miljövärden 2015. Stockholm: Fortum Värme samägt med Stockholms Stad.
Fortum. (den 3 Oktober 2016). Fortum. Hämtat från Biobränsle-värtan:
http://www.fortum.com/countries/se/kampanjer/biobransle-vartan/pages/default.aspx
Fortum. (den 29 03 2017). Kundservice. (S. H. Kollén, Intervjuare) Fortum. (den 4 April 2017). Kundservice. (S. H. Kollén, Intervjuare)
Fortum Värme. (den 4 Februari 2016). Fortum. Hämtat från Historiska elpriser:
https://www.fortum.com/countries/se/privat/el/elmarknaden/historiska-elpriser/pages/default.aspx
Fortum Värme. (den 24 Januari 2017). Fortum Värme. Hämtat från Pressmeddelande, stockholm nytt centrum för nästa generations hållbara datahallar:
http://media.fortum.se/2017/01/24/stockholm-nytt-centrum-for-nasta-generations-hallbara-datahallar/
Fortum Värme. (2017). Fortum Värmes miljövärden 2016. Fortum, Stockholms stad.
Fortum Värme. (den d.s. m.s. å.s.). Fortum. Hämtat från Miljöredovisning:
https://www.fortum.com/countries/se/kampanjer/appnyheter-energikonto-varme/pages/miljoredovisning.aspx
Holmgren, K. Sjödin, J. (2008). Styrmedel för industriell spillvärme - En förstudie.
Holmström, C. (den 15 Mars 2017). Ekonomifakta. Hämtat från Styrmedel:
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Styrmedel/Konsumtionsskatter-pa-el Jensen, L. (2001). Värmebehovsberäkning.
Jönköping energi. (den d.s. m.s. å.s.). Jönköping energi. Hämtat från Fjärrvärme, fjärrvärmemiljö, kraftvärmeverket:
https://www.jonkopingenergi.se/fjarrvarme/fjarrvarme-miljo/kraftvarmeverket-torsvik/sa-fungerar-ett-kraftvarmeverk
Lilja, B. (den m.s å.s 2017). Expowera. Hämtat från Kundvärde och kundtillfredställelse:
http://www.expowera.se/marknadsforing/kundvarde den 04 03 2017 Lilla Edets Fjärrvärme . (den d.s. m.s. å.s.). Lilla Edets Fjärrvärme . Hämtat från Om
fjärrvärme : http://www.lillaedetsfjarrvarme.se/om-fjarrvarme/
Lund, H. (den 30 Mars 2017). Energiexpert. (A. Gustafsson, Intervjuare) Länsstyrelsen. (2014). Säkerheten i Stockholm läns fjärrvärmenät.
Naturskyddsföreningen . (den ds September 2007). Naturskyddsföreningen . Hämtat från Värmepumparnas miljöpåverkan:
http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/2007_energi_transport_varmepumpars_miljopaverkan.pdf
Naturskyddsföreningen . (den 5 Februari 2016). naturskyddsföreningen . Hämtat från faktablad, energikällor:
http://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-energikallor Naturskyddsföreningen . (den d.s. m.s. å.s.). naturskyddsföreningen . Hämtat från bra
miljöval, el : http://www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval/el
Naturskyddsföreningen. (den ds September 2007). Undersökning av värmepumpars miljöpåverkan. Naturskyddsföreningen.
Naturvårdsverket . (den 12 December 2016). Naturvårdsverket . Hämtat från Så mår miljön, statistik, växthusgaser utsläppp från el och fjärrvärme:
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-el-och-fjarrvarme/?
Naturvårdsverket . (den 15 Mars 2017). Naturvårsverket. Hämtat från Prognoser för växthusgasutsläpp: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och- luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Prognoser-for-vaxthusgasutslapp/
Naturvårdsverket. (den 12 December 2016). Naturvårdsverket. Hämtat från Växthusgaer utsläpp från el och fjärrvärme:
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-el-och-fjarrvarme/
Naturvårdsverket. (den 3 Oktober 2016). Naturvårdsverket. Hämtat från Energieffektivisering: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-
samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Energieffektivisering/Bostader-och-lokaler/
Naturvårdsverket. (den 12 December 2016). Naturvårdsverket. Hämtat från Så mår miljön, statistik, växhusgaser: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-uppvarmning-av-bostader-och-lokaler/
NIBE . (juli 2015). nibe . Hämtat från värme och varmvatten till lägsta kostnad! :
https://www.nibe.se/Pages/204781/PR_Varme_och_varmvatten_till_lagsta_kostnad .pdf
NIBE. (den 12 April 2017). Development engineer energy and heat pumps. (A. Gustafsson, Intervjuare)
NIBE. (den 6 April 2017). Värmepumpstekniker. (A. Gustafsson, Intervjuare) NIBE. (den d.s. m.s. å.s.). Nibe. Hämtat från Produkter, luftvattenvärmepumpar:
https://www.nibe.se/produkter/luftvattenvarmepumpar/
Nils Holgerssongruppen. (2016). Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.
Stockholm: Nils Holgerssongruppen.
Nollhus. (den ds ms 2013). Nollhus. Hämtat från Lågenergihus:
http://www.nollhus.se/lagenergihus
Norrenergi. (den 24 Februari 2017). Norrenergi. Hämtat från Fjärrvärme, fjärrkyla, våra nät:
http://www.norrenergi.se/fjarrvarme-fjarrkyla/vara-nat/
Palm. Björn (Maj 2017). Professor KTH. (A. Gustafsson, S.H. Kollén, Intervjuare)
Person, J., & Bergman, E. (2014). Hållbarhetsanalys av uppvärmningssystem. Lund: Lund Tekniska Högskola.
Regeringen. (den 8 December 2016). Regeringen. Hämtat från Pressmeddelande: • http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/12/regeringen-beslutar-om-krav-pa-nara-noll-energibyggnader/
Rydén, B., Sköldberg, H., Stridsman, D., Göransson, A., Sahlin, T., Sandoff, A., o.a. (2013).
Slutrapport för Fjärrsynprojeket FJÄRRVÄRMENS AFFÄRSMODELLER. Mölndal:
Fjärrsyn.
Sempler, K. (2009). Så höga är förlusterna i elnätet. Ny Teknik . SMHI. (2016) Års- och månadsstatistik.
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. (den ds ms 2013). SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Hämtat från Nuvarande status och framtidsutsikter för värmepumpar, solvärme och pellets på den svenska värmemarknaden:
http://www.varmemarknad.se/pdf/Vp_sol_pellets.pdf
Svensk Energi. (den 14 April 2016). svensk energi. Hämtat från våra ståndpunkter : http://www.svenskenergi.se/Vi-arbetar-med/Vara-standpunkter/Med-ursprungsmarkning-av-el-kan-kunderna-gora-ett-medvetet-val/
Svensk Energi. (den 12 Augusti 2016). Svensk energi. Hämtat från Elfakta, miljö och klimat, klimatpåverkan :
http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Miljo-och-klimat/Klimatpaverkan/Hur-mycket-koldioxid-medfor-din-elanvandning/
Svensk Fjärrvärme. (2005). principer för värdering av spillvärme kartläggning och diskussion.
Stockholm: Svensk Fjärrvärme AB.
Svensk Fjärrvärme. (den d.s. m.s. 2012). Miljökommunikation med nyckeltal och indikatorer . Svensk Fjärrvärme. (den ds ms 2013). Svensk Fjärrvärme. Hämtat från Fjärrsyn, rapporter:
http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/FJÄRRSYN/Rapporter%20och%20resultatbla d/Rapport%20marknad/2013/2013_18%20Reglerna%20för%20nära%20nollenergihu s/Reglerna%20för%20nära%20nollenergihus.pdf
Svensk Fjärrvärme. (å.s.). Fjärrvärme - helt enkelt! . Stockholm.
Svensk Fjärrvärme. (den ds ms ås). Svensk Fjärrvärme. Hämtat från Fjärrvärmen och miljön : http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter%20och%20dokument%20INTE%
20Fjärrsyn/Broschyrer/Fjarrvarmen%20och%20miljon.pdf
Svensk Totalentreprenad AB. (den 7 April 2017). Återförsäljare. (A. Gustafsson, Intervjuare) Svenska bostäder. (den ds ms ås). Svenska bostäder. Hämtat från Bo i hyresrätt,
inomhustemperatur: https://www.svenskabostader.se/hyresgast/bo-i-hyresratt/inomhustemperatur/
Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB. (2002). Industriell spillvärme - processer och potentialer.
Svenska Kyl & Värmepumpföreningen. (den d.s. m.s. å.s.). skvp. Hämtat från Värmepumpar, fastighet, dimensionering: http://skvp.se/varmepumpar/fastighet/dimensionering Svenskt Näringsliv. (den d.s m.s å.s). Klimatkompassen. Hämtat från Beräkningsmetodik och
antaganden: http://www.klimatkompassen.se/index.php?id=348257 den 30 03 2017 Sveriges riksdag . (den 26 April 2016). EU-upplysningen. Hämtat från Klimatmål:
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Miljopolitik-i-EU/Klimatmal-for-att-stoppa-global-uppvarmning/
Tekniska verken i Linköping AB. (u.d.). Tekniska verken i Linköping. Hämtat från Fjärrvärmecentral: https://www.tekniskaverken.se/siteassets/tekniska-verken/fjarrvarme/sa-fungerar-din-fjarrvarmecentral---manual.pdf
Thermia. (den d.s. m.s. å.s.). Thermia. Hämtat från Värmepumpkunskap, hur fungerar en värmepump: http://www.thermia.se/varmepump-kunskap/hur-fungerar-en-varmepump/varmepump-grunderna-2-minuter/
Thermia. (den d.s. m.s. å.s.). Thermia. Hämtat från Värmepumpkunskap, så fungerar en värmepump: http://www.thermia.se/varmepump-kunskap/hur-fungerar-en-varmepump/inuti-en-varmepump/
Thermia. (den d.s. m.s. å.s.). Värmepumpkunskap. Hämtat från Hur fungerar en värmepump, värmepumpteknik: http://www.thermia.se/varmepump-kunskap/hur-fungerar-en-varmepump/varmepump-teknik/inverter/
Tommy Persson, K. S. (2004). Svenska fjärrvärmebolags försäljningsstrategier i småhusområden. Svensk Fjärrvärme.
Tricorona. (den d.s m.s å.s). Tricorona. Hämtat från Klimatkompensation:
http://www.tricorona.se/klimatkompensation/om-klimatkompensation/ den 3 maj 2017
Ulricehamns energi. (den d.s. m.s. å.s.). Ulricehamns energi. Hämtat från Fjärrvärme, frågor och svar: http://www.ueab.se/fjarrvarme/fragor-och-svar/
Upphandlingsmyndigheten. (den 12 Januari 2017). Upphandlingsmyndigheten. Hämtat från Känslighetsanalys:
http://www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/lcc/perspektiv/kanslighetsanaly Vattenfall. (den 13 April 2016). Vattenfall. Hämtat från Om oss, vår verksamhet, kraftvärme: s/
https://corporate.vattenfall.se/om-oss/var-verksamhet/kraftvarme/
Velltra. (2017). Velltra. Produkt. Hämtat från: https://www.velltra.se/produkt/nibe-f2030- luftvatten- varmepump9kw/
ÅF - Energi & Miljö . (2005). Allt eller inget - systemgränser för bygganders uppvärmning.
Eskilstuna.
Bilagor
Bilaga 1. Produktblad för värmepumpsmodellen NIBE F2030-9.
Källa: (NIBE, å.s.) .
Bilaga 2. Andel kraft- och energislag för Residualmix, Nordisk elmix, åren 2011 till 2015.
Förnybart [%] Kärnkraft [%] Fossilt [%]
2015 17,1 40,8 42,1
2014 14,1 44 41,9
2013 9,5 35,4 55,1
2012 28,4 38,2 33,4
2011 25,0 34,6 40,4
Källa: (Energimarknadsinspektionen, 2015).
Bilaga 3. De avlästa månatliga framledningstemperaturerna och de
Bilaga 4. Bostadens viktade energibehov för uppvärmning.
Månad jan. feb. mars april maj juni juli aug. sep. okt. nov. dec.
Energibehov [kWh]
3207 2422 1971 1470 317 0 0 0 0 1303 2171 2138
Bilaga 5. Värmepumpens beräknade månatliga energibehov.
Månad jan. feb. mars april maj juni juli aug. sep. okt. nov. dec.
Energibehov
[kWh] 969 641 470 307 54 - - - - 261 551 537
Bilaga 6. Prisutveckling för fjärrvärme och el mellan åren 2010 och 2017.
Bilaga 7. Årlig kostnad med varierade faktorer.
Fjärrvärme [kr] Värmepump [kr]
30 % dyrare grundinvestering 25 681 15 824
30 % billigare grundinvestering 20 541 10 806
1 % längre kalkylränta 22 533 12 833
1 % högre kalkylränta 23 712 13 816
5 års minskad ekonomisk livslängd 26 409 16 062
5 års ökad ekonomisk livslängd 21 476 11 954
5 % högre drift- och underhållskostnad 28 036 17 417
Ingen drift- och underhållskostnad 22 618 11 674
Totalverkningsgrad 25 634 14 341
Bilaga 8. Utsläpp koldioxid per producerad kilowattimme fjärrvärme och Nordisk elmix åren 2011 till 2015.
Fjärrvärme [g/kWh] Nordisk Elmix [g/kWh]
2015 83,1 336,39
2014 74,9 344,77
2013 82,0 483,40
2012 68,7 258,28
2011 72,0 276,82
Källa (Fortum Värme, å.s.) (Energimarknadsinspektionen, 2015)
Bilaga 9. Årligt utsläpp koldioxid för produktion av fjärrvärme och Nordisk elmix med varierande faktorer under åren 2011 till 2015.
Fjärrvärme [kg] Nordisk elmix [kg]
Lägst utsläpp under åren 1040 1048
Högst utsläpp under åren 1259 1831
Utsläpp ökat med 10 % 1063 1831
Utsläpp minskat med 10 % 870 1147
Bilaga 10. MATLAB-kod. MATLAB_R2014b, 64 bit.
clear all; clc; close all
%% Angiven effekt som funktion av utomhustemperatur
utomhustempt = [10 7 2 -7 -15] ; % Utomhustemperaturer för framledningstemperatur 35 grader Celsius utomhustempf = [7 2 -7 -15] ; % Utomhustemperaturer för framledningstemperatur 45 grader Celsius
effektt = [10.22 8.10 7.75 6.46 5.77] ; % Värmepumpens avgivna effekt [kW], vid 35 graders framledningstemperatur effektf = [8.42 8.02 6.84 6.09] ; % Värmepumpens avgivna effekt [kW], vid 45 graders framledningstemperatur
p = polyfit(utomhustempt,effektt, 4) ; % Anpassar en kurva efter de givna värdena och ritar ut detta i en graf fit= polyval(p, utomhustempt) ;
title('Avgiven effekt som funktion av utomhustemperatur') xlabel('Utomhustemperatur [∞C]')
ylabel('Avgiven effekt [kW]')
legend('Givet v‰rde', 'Utomhustemp. vid en framledningstemp. 35 [∞C]','Givet v‰rde', 'Utomhustemp. vid en framledningstemp. 45 [∞C]')
grid on
clc; clear all; close all
%% Framledningstemperatur som funktion av utomhustemperatur
utomhustemp = [-15 15] ; % Utomhustemperaturer bestämda av två antaganden framledningstemp = [45 25] ; % Framledningstemperaturer bestämda av två antaganden
p = polyfit(utomhustemp,framledningstemp, 1) % Anpassar en kurva efter de givna värdena och ritar ut detta i en graf
fit = polyval(p, utomhustemp) ; plot (utomhustemp, framledningstemp,'o') ; hold on
plot(utomhustemp, fit) title('Framledningstemperatur som funktion av utomhustemperatur') xlabel('Utomhustemperatur [∞C]')
ylabel('Framledningstemperatur[∞C]') legend('Givna v‰rden', 'Anpassad kurva') grid on
%% Utomhustemperatur som funktion av COP-faktor
plot (utomhustempt, copt, 'o') ; hold on
plot(utomhustempt, fit) ;
p1 = polyfit(utomhustempf,copf, 4) ; fit1= polyval(p1, utomhustempf) ; plot (utomhustempf, copf, 'o') ; hold on
plot(utomhustempf, fit1) ;
title('COP-faktor som funktion av utomhustemperatur') xlabel('Utomhustemperatur [∞C]')
ylabel('COP-faktor')
legend('Givet v‰rde', 'Framledningstemp. 35 [∞C]','Givet v‰rde', 'Framledningstemp. 45 [∞C]') grid on
clc; clear all; close all
%% Årligt utsläpp koldioxid för el till värmepumpen, och fjärrvärme till fjärrvärmetekniken
energibehovF=15000/0.99; %Årligt energibehov av fjärrvärme till fjärrvärmecentral [kWh]
energibehovV=15000/3.96; %Årligt energibehov av el till värmepump[kWh]
UF=63.8; %Utsläpp koldioxid för fjärrvärme [g/kWh]
UVS=20; %Utsläpp koldioxid för el till värmepump, svensk elmix [g/kWh]
UVN=336.47; %Utsläpp för koldioxid el till värmepump, nordisk elmix [g/kWh]
utslappF=(energibehovF*UF)/1000 %Årligt utsläpp koldioxid för fjärrvärme [kg]
utslappVS=(energibehovV*UVS)/1000 %Årligt utsläpp koldioxid för el till värmepump, svensk elmix [kg]
utslappVN=(energibehovV*UVN)/1000 %Årligt utsläpp koldioxid för el till värmepump, svensk elmix [kg]
clc; clear all; close all
%% Årlig kostnad för nyinvestering av uppvärmningsteknikerna
Q=15000; %Bostadens årliga energibehov [kWh]
etaF=0.99; %Fjärrvärmecentralens verkningsgrad
etaV=3.69; %Värmepumpens årsverkningsgrad
EF=0.96; %Pris för fjärrvärme [öre/kWh]
EV=1.307; %Pris för el till värmepump [öre/kWh]
GF=98500; %Grundinvestering fjärrvärme [kr]
GV=82034; %Grundinvestering värmepump [kr]
DF=0.005; %Drift- och underhållskostnad fjärrvärme
DV=0.02; %Drift- och underhållskostnad värmepump
K=0.027; %Kalkylränta
L=15; %Ekonomisk livslängd [år]
kostnadF = (GF*(K/(1-((1+K)^-L)))) %Årlig kostnad för nyinvestering fjärrvärme [kr]
kostnadV = (Q/etaV)*EV+(DV*GV)+(GV*(K/(1-((1+K)^-L)))) %Årlig kostnad för nyinvestering värmepump [kr]