Mer forskning om tröst inom prehospital omvårdnad behövs för att förtydliga det komplexa området tröst och lyfta en fördjupad kunskap kring tröst som prehospital omvårdnadsåtgärd. Förslag på forskning i området tröst inom prehospital omvårdnad kan göras genom att använda sig av ett större urval deltagare, så som olika ambulanspersonalkategorier och med ett större fokus med forskning på ambulanssjuksköterskor. Med den forskningen öppnas möjligheter till jämförelse i skillnader och likheter i till exempel upplevelsen av tröst. Förslag läggs också på att forska på andra platser både i Sverige och utomlands, där fokus kan ligga på om trösten har olika betydelse och hur tröst förmedlas i olika kontext för att i ett växande samhälle kunna tillgodose tröst till alla människor oavsett bakgrund för att minska lidande. Intressant vore också att fånga patienternas upplevelse. Forskning på området tröst kan genomföras med andra metoder utifrån både kvalitativ som kvantitativ forskning. Exempel på andra metoder är enkätundersökning, fokusgruppintervjuer, och observationsstudier.
Referenser
Ahl, C., Hjälte, L., Johansson, C., Wîreklint-Sundström, B., Jonsson, A., & Suserud, B.-O. (2005). Culture and Care in the Swedish Ambulance Services. Emergency Nurse,
13(8), 30–36.
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Alfredson, E., Wiren, B., & Lutzen, K. (1995). TRÖST: ”en våg av välönskan och
välbefinnande”: En kvalitativ undersökning om upplevelsen av tröst hos äldre personer. Nordic Journal of Nursing Research, 15(2), 34–39.
https://doi.org/10.1177/010740839501500208
Arman, M. (2012). Lidande. In L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Eds.), Vårdvetenskapliga
begrepp i teori och praktik (Första upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Arman, M., & Rehnsfeldt, A. (2011). Vårdande som lindrar lidande: etik i vårdandet (Andra upplagan). Stockholm: Liber.
Arman, M., Rehnsfeldt, A., Lindholm, L., Hamrin, E., & Eriksson, K. (2004). Suffering related to health care: A study of breast cancer patients’ experiences. International
Journal of Nursing Practice, 10(6), 248–256. https://doi.org/10.1111/j.1440-
172x.2004.00491.x
Best, M., Aldridge, L., Butow, P., Olver, I., & Webster, F. (2015). Conceptual analysis of suffering in cancer: a systematic review: Conceptual analysis of suffering in cancer: a systematic review. Psycho-Oncology, 24(9), 977–986.
https://doi.org/10.1002/pon.3795
Bottorff, JL., Gogag, M., & Engelberg-Lotzkar M. (1995). Comforting: exploring the work of cancer nurses. Journal of Advanced Nursing, 22(6), 1077–1084.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Castensson, A. (2013, November 27). Väg nytta mot risk när människor är med. Retrieved March 28, 2017, from http://www.forskning.se/2013/11/27/hur-varderar-man- deltagarnas-risk-mot-forskningens-nytta/
CODEX. (2016, September 29). Samlingen av regler och riktlinjer för forskning. Retrieved March 28, 2017, from http://www.codex.vr.se/index.shtml
Elmqvist, C., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2008). More than medical treatment: The patient’s first encounter with prehospital emergency care. International Emergency
Nursing, 16(3), 185–192. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2008.04.003
Elo, & Kyngäs. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62(1), 107–115. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan (Andra upplagan). Stockholm: Liber.
Eriksson, K., Peterson, C. I., Zetterlund, J. E., Olsson, K. A., & Peterson, C. I. (2006). The
suffering human being. Chicago: Nordic Studies Press.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur.
Gårdelöf, B. (2016). Ambulanssjukvårdens utveckling i Sverige. In B.-O. Suserud & L. Lundberg (Eds.), Prehospital akutsjukvård (Andra upplagan, pp. 40–47). Stockholm: Liber.
Gentil, R. C., Ramos, L. H., & Whitaker, I. Y. (2008). Nurses’ training in prehospital care.
Revista Latino-Americana De Enfermagem, 16(2), 192–197.
Graneheim, U. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Holmberg, M., & Fagerberg, I. (2010). The encounter with the unknown: Nurses lived
experiences of their responsibility for the care of the patient in the Swedish ambulance service. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 5. https://doi.org/10.3402/qhw.v5i2.5098
Johannson, E., Roxberg, Å., & Fridlung B. (2008). Nurses’ consolation: a grounded theory study. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies / Vård i Norden, 28(2), 19–22.
Kahn, D., & Steeves, R.H. (1986). The experience of suffering: conceptual clarification and theoretical definition. Journal of Advanced Nursing, 11(6), 623–631.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.1986.tb03379.x
Kompetensbeskrivning: Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård. (2012). Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening. Retrieved from ambssk.se/wp-
content/uploads/2016/10/ras_komp_beskr_ambssk2012.pdf Levi, R. (2005, November 22). Trösten är också medicin. Retrieved from
http://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap--praxis/vetenskap-och-praxis/trosten-ar- ocksa-medicin/
Lincoln, Y. S., & Guba, E. G. (2013). The Constructivist Credo [Elektronisk resurs]. Left Coast Press, Inc.
Malinowski, A., & Stamler, L. L. (2002). Comfort: exploration of the concept in nursing.
Journal of Advanced Nursing, 39(6), 599–606. https://doi.org/10.1046/j.1365-
2648.2002.02329.x
Studentlitteratur.
Mattsson-Lidsle, B., & Lindström, U. Å. (2001). Tröst — en begreppsanalys. Nordic Journal
of Nursing Research, 21(3), 47–50. https://doi.org/10.1177/010740830102100310
Morse, J. M., Botorff, J., Anderson, G., O’Brien, B., & Solberg, S. (2006). Beyond empathy: expanding expressions of caring. Journal of Advanced Nursing, 53(1), 75–87.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2006.03677.x
Neves Arruda, E. N., Larson, P. J., & Meleis, A. I. (1992). Comfort. Immigrant Hispanic cancer patients’ views. Cancer Nursing, 15(6), 387–394.
Norberg, A., Bergsten, M., & Lundman, B. (2001). A Model of Consolation. Nursing Ethics,
8(6), 544–553. https://doi.org/10.1177/096973300100800608
Nyström, M., & Herlitz, J. (2016). Möte mellan två kunskapsområden. In B.-O. Suserud & L. Lundberg (Eds.), Prehospital akutsjukvård (Andra upplagan, pp. 17–25). Stockholm: Liber.
Oliveira, I. (2013). Comfort Measures: A Concept Analysis. Research and Theory for Nursing
Practice, 27(2), 95–114. https://doi.org/10.1891/1541-6577.27.2.95
Örebro Universitet. (2016). Studiehandledning.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Rehnsfeldt, A., & Eriksson, K. (2004). The progression of suffering implies alleviated suffering. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(3), 264–272.
https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2004.00281.x
Riessman, C. K. (1993). Narrative analysis. Newbury Park: Sage.
Rodgers, B., & Cowles, K. (1997). A conceptual foundation for human suffering in nursing care and research. Journal of Advanced Nursing, 25(5), 1048–1053.
https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.1997.19970251048.x
Roxberg, Å. (2005). Vårdande och icke-vårdande tröst. Åbo: Åbo Akademis förlag.
Roxberg, Å. (2012). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (L. Wiklund Gustin & I. Bergbom, Eds.). Lund: Studentlitteratur.
Roxberg Å., Eriksson K., Rehnsfeldt, A., & Fridlund B. (2008). The meaning of consolation as experienced by nurses in a home-care setting. Journal of Clinical Nursing, 17(8), 1079–1087. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2007.02127.x
Siefert, M. L. (2002). Concept Analysis of Comfort. Nursing Forum, 37(4), 16.
SOSFS 2009:10 Ambulanssjukvård m.m. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOSFS 2005:24. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Stolts, C.M. (2000). Att trösta - en svår konst man ofta misslyckas med., 97/2000(5), 488– 489.
Sundström, B. W., & Dahlberg, K. (2012). Being Prepared for the Unprepared: A Phenomenology Field Study of Swedish Prehospital Care. Journal of Emergency
Nursing, 38(6), 571–577. https://doi.org/10.1016/j.jen.2011.09.003
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk - Samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 23 mars 2017, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
World Medical Association. (2013, October 19). Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Retrieved March 28, 2017, from http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html
Bilaga 1.Intervjuguide.
Under intervju kommer nedan stående frågor i att ställas utifrån semistrukturerad intervjuteknik.
Frågor.
Vad är tröst för dig?
I vilken situation tänker du på tröst?
Berätta om en arbetsrelaterad situation när du har gett tröst/tröstat.
Vad för praktiska/konkreta åtgärder gjorde du i situationen när du tröstade? Är tröst viktigt för dig i ditt yrke? Om ja - på vilket sätt?
Berätta hur du gör för att ge tröst/trösta i allmänhet. Vad underlättar/försvårar för dig att kunna ge tröst? Finns det något mer du vill berätta?
Förtydligande följdfrågor;
Vad tänkte du då, Vad kände du då, Hur menar du då, Kan du berätta mer, Vad hände sedan,