Studiens resultat rekommenderar ett förslag till observationsstudier som fokuserar på att utgöra stöd för familjen vid omvårdnad i livets slut. Även observationsstudier som fokuserar på sjuksköterskors och familjens upplevelser av existentiella samtal rekommenderas. Detta för att skapa bättre förutsättningar för sjuksköterskor, patienter och deras närstående vid omvårdnaden i livet slut.
26
Referenser
Artiklar som använts till resultatet är markerat med *
Appelin, G., & Berterö, C. (2004). Patients' experiences of palliative care in the home: a phenomenological study of a Swedish sample. Cancer Nursing, 27(1), 65-70. DOI:10.1097/00002820-200401000-00008
*Attia, A. K., Abd-Elaziz W.W., & Kandeel, N.A. (2012). Critical Care Nurses’ Perception of Barriers and Supportive Behaviors in End-of-Life Care. American Journal of Hospice &
Palliative Medicine, 30(3), 297–304. DOI: 10.1177/1049909112450067
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2017). Inledning. I E. Benzein., M. Hagberg & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg (s. 19-24). Lund:
Studentlitteratur.
Benzein, E., Hagberg, M., Saveman, B-I., & Syrén, S. (2010). Familjefokuserad omvårdnad: ett strategidokument. Linnéuniversitetet.
*Boyd, D., Merkh K., Rutledge, D. N., & Randall, V. (2011). Nurses’ Perceptions and Experiences With End-of-Life Communication and Care. Oncology Nursing Forum,
38(3), 229–239. DOI: 10.1188/11.ONF.E229-E239
*Browall, M., Henoch, I., Melin-Johansson, C., Strang, S., & Danielson, E. (2014). Existential encounters: Nurses' descriptions of critical incidents in end-of-life cancer care.
European Journal of Oncology Nursing, 18(6), 636–644. DOI:10.1016/j.ejon.2014.06.001
*Crump, B. (2019). Patient Dignity Exploring oncology nurses’ perceptions during end-of-life care. Clinical Journal of Oncology Nursing, 23(3), 46–51. DOI: 10.1188/19.CJON.E46-E51
Espinosa, L., Young, A., Symes, L., Haile, B., & Walsh, T. (2010). ICU nurses’ experiences in providing terminal care. Critical Care Nursing Quarterly, 33(3), 273–281.
DOI:10.1097/CNQ.0b013e3181d91424
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F.Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–152). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Bilaga III Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
27
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24 (2), 105-112. DOI:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hagan, TL., Xu, J., Lopez, R. P. & Bressler, T. (2018). Nursing's role in leading palliative care: A call to action. Nurse Education today, 61(3), 216-219. DOI:
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2017.11.037
Henderson, R., & Rheault, W. (2004). Appraising and incorporating qualitative research in evidence-based practice. Journal of Physical Therapy Education (American Physical Therapy Association, Education Section), 18(3), 35–40.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé
till examination inom omvårdnad (2a uppl., s.411–420). Lund: Studentlitteratur.
*Hussin, E. O. D., Wong L. P., Chong, M. C., & Subramanian, P. (2018). Factors associated with nurses’ perceptions about quality of end-of-life care. International Council of
Nurses, 65(2), 200-208. DOI: 10.1111/inr.12428
Jasemi, M., Purteimor, S., Zabihi, E. R., Pak, M. H. M., & Eghtedar, S. (2019). Nurses’
Strategies for Conscience-based Care Delivery: A Qualitative Study.Indian Journal of
Palliative Care, 25(4), 517-552. DOI: 10.4103/IJPC.IJPC_65_19
Johansson, K. & Lindahl, B. (2011). Moving between rooms—Moving between life and death: Nurses’ experiences of caring for terminally ill patients in hospitals. Journal of
Clinical Nursing, 21(1314), 2034-2043. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03952.x.
*Karlsson, M., Kasén, A., & Wärnå-Furu, C. (2017). Reflecting on one’s own death: The existential questions that nurses face during end-of-life care. Palliative and Supportive
Care, 15(2), 158-167. DOI:10.1017/S1478951516000468
*Kirk, I., Kirk, P., Kuziemsky, C., & Wagar, L. (2010).Perspectives of Vancouver Island Hospice Palliative Care Team Members on Barriers to Communication at the End of Life. Journal of Hospice and Palliative Nursing, 12(1), 59-68. DOI:
10.1097/NJH.0b013e3181c72eec
*Kisvetrová, H., Janovič, E., Jiří, V., & Školoudik, D. (2017). Factors associated with nurses’ perceptions about quality of end-of-life care. International Journal of Nursing
Knowledge, 28(3), 131-137. DOI: 10.1111/2047-3095.12128
*Lee, J., Choi, M., Kim, S., Kim, H., & Kim, D. (2013). Korean nurses’ perceived facilitators and barriers in provision of end-of-life care. International Journal of Palliative Nursing,
19(1), 25-30. DOI:10.1111/ijn.12070
Leonard, RA., Linden, M., & Grant, A. (2018). Family-Focused Practice for Families Affected by Maternal Mental Illness and Substance Misuse in Home Visiting: A Qualitative
28
Systematic Review. Journal of Family Nursing, 24(2), 128-155. DOI:10.1177/1074840718770612
*Leung, D., Esplen, M. J., Peter, E., Howell, D., Rodin, G., & Fitch, M. (2011). How
haematological cancer nurses experience the threat of patients’ mortality. Journal of
Advanced Nursing, 68(10), 2175-2184. DOI:10.1111/j.1365-2648.2011.05902.x
*McCallum, A., & McConigley, R. (2013). Nurses’ perceptions of caring for dying patients in an open critical care unit: a descriptive exploratory study. International Journal of
Nursing Practice, 19(1), 25-30. DOI:10.12968/ijpn.2013.19.1.25
*Ong K. K., Ting, K. C., & Chow, Y. L. (2018).The trajectory of experience of critical care nurses in providing end-of-life care: A qualitative descriptive study. Journal of
Clinical Nursing, 27(2), 257-268. DOI: 10.1111/jocn.13882
Pennbrant, S., Tomaszewska, M., & Lorentzon Penttilä, G. (2015). Nurses’ experience of caring for palliative-stage patients in a hospital setting in Sweden. Clinical Nursing
Studies, 3(2), 97–108. DOI: 10.5430/cns.v3n2p97
Pinto, N., Bhola, P., & Chandra, P - S. (2019) "End-of-Life Care Is More Than Wound Care": Health-Care Providers' Perceptions of Psychological and Interpersonal Needs of Patients With Terminal Cancer. Indian Journal of Palliative Care, 25, 428–435. doi:10.4103/IJPC.IJPC_26_19
Polit, D. F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research – Generating and assessing evidence for
nursing practice (10rd ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Robinson, J., Gott, M., & Ingleton, C. (2014).Patient and family experiences of palliative care in hospital: What do we know? An integrative review. Palliative Medicine, 28(1), 18-33. DOI: 10.1177/0269216313487568
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder i hälso-och sjukvården och insatser i socialtjänsten. Hämtad 8 september, 2020, från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
Sekse, RJT., Hunskår, I., & Ellingsen, S. (2018). The nurse’s role in palliative care: A qualitative meta-synthesis. Journal of Clinical Nursing, 3(2), 21–38. DOI: 10.1111/jocn.13912
*Strang, S., Henoch, I., Danielson, E., Browall, M., & Melin-Johansson, C. (2014). Communication about existential issues with patients close to death—nurses’ reflections on content, process and meaning. Psycho-Oncology, 27(2), 562-568. DOI:10.1002/pon.3456
29
Strang, S., Strang, P., & Ternestedt, B-M. (2002). Spiritual needs as defined by Swedish nursing staff. Journal of Clinical Nursing, 23(5), 48-57. DOI:
https://doi.org/10.1046/j.1365-2702.2002.00569.x
Socialstyrelsen (2016). Stora brister i vården i livets slutskede. Hämtad den 7 maj 2020, från https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/stora-brister-i-varden-i-livets-slutskede/
Svenska palliativregistret. (2020). Årsrapport för Svenska palliativregistret 2019. Kalmar. Från: http://media.palliativregistret.se/2020/09/Årsrapport-2019.pdf
Thulesius, H., Håkansson, A., & Peterson, K. (2003). Balancing: A Basic Process in End-of-Life Cancer Care. Qualitative Health Research, 13(10), 1353-1377. DOI:
10.1177/1049732303258369
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2. ed.) Philadelphia: Davis.
*Wilson, O., Avalos, G., & Dowling, M. (2016). Knowledge of palliative care and attitudes towards nursing the dying patient. British Journal of Nursing, 25(11), 600-605. DOI:10.12968/bjon.2016.25.11.600
World Health Organization (2002). National cancer control programmes - Policies and managerial guidelines. Hämtad den 7 maj 2020, från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/42494/9241545577.pdf;jsessionid=77 5C36A83BD48D395DD0946E4ACF94C8?sequence=1
Wright, L. M., Watson, W. L. & Bell, J. M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad: föreställningar i samband med ohälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur. Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning
Bilagor
Bilaga 1
Tabell 1 Söktermer
Nyckelord Fritext Term Cinahl Subject
Headings MeSH Term Vård i livets slut - Alternativ 1 - Alternativ 2 - Alternativ 3 - Alternativ 4 - Alternativ 5
End of Life Care. Palliative Care. Palliative nursing. Terminal Care. Hospice Care
Hospice and Palliative Care Nursing.
Hospice and Palliative Nursing.
Terminal Care
Terminal Care. Palliative Care. Hospice and Palliative Care Nursing. Terminal Care. Hospice Care Sjuksköterskans upplevelse - Alternativ 1 - Alternativ 2 - Alternativ 3 - Alternativ 4 Nurses experience Nurses experiences Nurses perception Nurses views - - Sjuksköterske-patient relationen Nurse-Patient relations Nurse-Patient relations Nurse-Patient relations
Hinder och facilitatorer Barriers and facilitators Health Services Accessibility - Sjuksköterskans roll - Alternativ 1 - Alternativ 2 Nurses role Nursing Nursing Role - Nurses Role Nursing
Bilaga 2
Tabell 2 Litteratursökning och Urval
Databas Sökväg Avgränsni ngar Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4 Antal valda artikl ar Artiklar 2020-10-01 Cinahl (“hospice and palliative care nursing” {Cinahl headings} AND nurses experience {Fritext} AND “nurse-patient relations”{Cinahl headings}) Abstract available,En glish, Peer Reviewed, 2010-2020 102 102 30 4 2 2 Boyd et al. (2011), Strang et al. (2013) 2020-10-01 Cinahl (“nurses perception OR views OR experiences” {Fritext} AND “palliative nursing”{Fritext} AND “terminal care” {Cinahl headings}) Abstract available, All adult, English, Inpatients, Peer Reviewed, 2010-2020. 578 578 67 12 10 7 Attia et al. (2012), Crump. (2019), Hussin et al. (2018), Kirk et al. (2010), Kisvetrova et al. (2017), McCallum & McConigle y (2013), Wilson et al. (2016) 2020-10-01 PubMed (“Palliative care” {Mesh} AND “Nursing” {Mesh} AND “Nurse’s Experience” {Fritext} OR “Nursing Role” {Mesh} AND “Hospice Care”{Mesh} OR “Inpatients”{Mesh} AND “nurse-patient relations” {Mesh}) Abstract, Adult, English, Human, 2010-2020 266 266 52 7 5 3 Browall et al. (2014), Karlsson et al. (2017), Leung et al. (2011) 2020-10-01 PubMed (“Nurse experience”{Fritext} AND “hospice care” {Mesh} OR “end of life care”{Fritext} AND “Nurse-Patient Relations” {Mesh} AND “barriers and facilitators”{Fritext}) Abstract, Adult, English, Human, 2010-2020 15 15 10 4 2 2 Lee et al. (2013), Ong et al. (2017)
*Urval 1: artiklarnas titlar lästes, Urval 2: artiklarnas abstrakt lästes och dubbletter sållades bort, Urval 3: hela artikeln lästes av båda författarna samt relevansbedömdes, Urval 4: valda artiklar som kvalitetsgranskas.
Bilaga 3
Bilaga 4
Tabell 3 Inkluderade artiklar
Författare Årtal Land
Studiens syfte Typ av
studie Deltaga re (bortfall ) Datainsamling Analys Huvudresultat Kvalitet Attia A. K., Abd-Elazi, W. W., & Kandeel, N. A. 2012 Egypten
Syftet var att undersöka
sjuksköterskors uppfattningar om hinder och stödjande faktorer för att ge vård i livets slut till
döende patienter och deras familjer.
Kvantitativ Beskrivande design 70 Bekvämlighetsurval. Strukturerat Intervjuformulär, demografisk information, uppfattningar av barriärer för utförande av vård i livets slut och stödjande faktorer för vård i livets slut.
Hinder för att tillhandahålla VILS var
relaterade till intensivvårdsmiljö, familjemedlemmar, sjuksköterskors kunskap och färdigheter, läkarnas attityder och behandlingspolicy. Eventuell hjälp för att ge EOL-vård involverade sjuksköterskors stöd till varandra, patient- och familjecentrerad vård och familjens stöd.
Hög Boyd, D., Merkh, K., Rutledge D. N., Randall, V. 2011 Kalifornien, USA
Syftet var att karakterisera onkologiska sjuksköterskors attityder till vård i livets slut och deras erfarenheter av att ta hand om terminalt sjuka patienter, samt karakterisera hospice
diskussioner med patienter och familjer, och användningen av specifika palliativa vårdmetoder.
Kvantitativ Beskrivande korrelations- undersök- nings- studie 31(47%) Selektivt urval.Enkätundersökning, deskriptiv statistik, anpassad 55-item CTIPNS mätverktyg innefattande öppna och slutna frågor. Likert skalor.
Sjuksköterskan hade relativt positiva attityder till att diskutera vård i livets slut med patienten, dock framgår det att tillfällen att göra detta missades. Sjuksköterskan upplever att vård i livets slut ofta kunnat initierats tidigare i sjukdomsförloppet. Brist på acceptans för prognosen var det största hindret för att initiera palliativ vård.
Medel
Browall, M., Henoch, I., Melin-Johansson, C., Strang, S., & Danielson, E. 2014 Sverige
Syftet var att beskriva
sjuksköterskornas upplevelse av existentiella situationer när de vårdar patienter i livets slut.
Kvalitativ 83 (19) Sjuksköterskorna fick skriva ner en kritisk incident de upplevt där existentiella problem uppstått vid vård i livets slut och beskriva vad som hände, deras tankar och känslor om händelsen. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Ur analysen av materialet framkom två huvudrubriker till resultatet, att möta existentiella smärtupplevelser & att möta upplevelser av hopp.
Crump, B. 2019
New Jersey; USA
Syftet var att
förstå onkologiska sjuksköterskors uppfattningar om vård som stödjer patientens värdighet vid vård i livets slut när patienten är inneliggande på sjukhus.
Kvalitativ, grounded theory
11(0) Semistrukturerade intervjuer, “grounded theory approach” användes för att nå mättnad, en kort demografisk formulär, NVivo 10 användes till dataanalys.
Denna studie avslöjade en framväxande modell för värdig vård som använder kommunikation, support, och underlättande av utbildning av sjuksköterskor under vård i slutet av livet. Hög Hussin, E. O. D., Wong, L. P., Chong, M. C., Subramanian, P. 2018 Malaysia
Syftet var att undersöka faktorerna som är associerade med
sjuksköterskans perception av kvaliteten av vård i livets slut.
Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstu die 553 (255) Selektivt urval, Frågeformulär, Demografisk data, kunskapstest, attitydmätning, FATCOD mätinstrument.
Sjuksköterskornas kunskap om vård i livets slut, deras attityder till vård i livets slut. och den upplevda kvaliteten på vården i slutet av livet var låg. De faktorer som identifierats som signifikant associerade
med kvaliteten på vård i livets slut var vårdpersonalens kunskapsnivåer och deras attityder till vård i livets slut..
Hög Karlsson, M., Kasén, A. & Wärnå-Furu, C. 2017 Sverige
Syftet var att beskriva och få en djupare förståelse för sjuksköterskors existentiella frågor
när man vårdar patienter i livets slut.
Kvalitativ, hermeneutis kt tillvägagång ssätt 14(0) Selektivt urval, fokusgruppsintervjuer, Ödman (1997;2007) användas till att tolka datan.
Sjuksköterskor upplever utmaningar att balansera mellan olika känslor i förhållandet till patienter, som både professionella vårdgivare och medmänniskor. Sjuksköterskor kan uppleva
tillväxt både professionellt och som människa vid vård av patienter i slutet av livet.
Hög
Kirk, I., Kirk, P., Kuziemsky, C., & Wagar, L. 2010 Kanada
Syftet var att etablera en baslinje för hinder för kommunikation som
identifieras av vårdpersonal vilka arbetar som en del av ett tvärvetenskaplig palliativ vårdteam.
Mixad 68 (70) Selektivt urval. 12st öppna frågor.27st slutna
frågor.Kvantitativ analys SPSS. Kvalitativ innehållsanalys.
Fyra svårighets områden identifierades: (1) kommunikation med patienter/
familjer, (2) kommunikation inom team, (3) brist på färdigheter (4) relaterade till det system där vårdpersonalen
arbetar. De oftast
nämnda svårigheterna inkluderade informationsdelning om övergångar inom palliativ vård, ineffektiva
team kommunikationsprocesser, roll problem, frustration över bristande tillgänglighet
, behov av specialkunskaper inom kommunikation, brist på tid och brist på samordning av information mellan myndigheter.
Kisvetrova, H., Johanovic, E., Vévoda, J., & Skoloudík, D. 2017 Tjeckien
Syftet var att se hur ofta sjuksköterskor använde sig av aktiviter listade i “the NIC into Dying Care (5260)”för att stödja inneliggande patienter vid vård i livets slut med cancer eller annan livshotande kronisk sjukdom samt att se om det finns en relation utifrån arbetsplats, utbildningsnivå och erfarenhet av användandet av NIC-aktiviteter Kvantitativ Deskriptiv Tvärsnittsst udie. 201(189 ) En tvärsnitts, beskrivande studiedesign användes med hjälp av ett strukturerat frågeformulär som var uppdelat i två delar, ena delen mätte användningen av aktiviteter och den andra delen demografisk data.
All data analyserades med IBM SPSS Statistics
Resultatet visade att sjuksköterskorna mer frekvent använde sig av aktivister som fokuserade på fysisk komfort vid vård i livets slut, och mindre frekvent av aktiviteter kopplat till kommunikation utifrån NIC-formuläret.
Sjuksköterskans erfarenhet och utbildning påverkade användandet av aktiviteter. Hög Lee, J., Choi, M., Kim, S., Hongon, K., & Kim, D. 2013 Korea
Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevda facilitatorer och barriärer för vård i livets slut i kliniska miljöer.
Kvantitativ utforskande deskriptiv. 383(17) Bekvämlighetsurval. Frågeformulär, SPSS 19.0 analysprogram,
De tre högst underlättande faktorerna var ”familjemedlems acceptans av patientens död”, ”att ha tid
för att förbereda familjen för patientens förväntade död ”och” låta läkaren träffa familjen efter patientens döden för att erbjuda stöd och validera den givna vården ”. De två främsta upplevda barriärerna var ”familjer som inte accepterade vad
läkare berättar för dem om patientens prognos ”och” hantera arga familjemedlemmar Hög Leung, D., Esplen, M. J., Peter, E., Howell, D., Rodin, G., & Fitch, M. 2011 Kanada
Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever hotet/risken gällande patienters dödlighet
Kvalitativ, fenomenolo gisk
19 (1) Selektivt urval. semi-strukturerade intervjuer, tills dess att datamättnad var uppnådd(19
intervjuer).Tematisk analys, hermeneutisk cirkel från deskriptiv till tolkande förklaring. Nvivo V.7.
De viktigaste resultaten betonade sjuksköterskornas interna konflikt relaterad till deras simultana
behov av att hjälpa patienter att bekämpa sin sjukdom och att samtidigt förbereda dem för
möjligheten att släppa taget.
Medel
McCallum, A., & McConigley, R. 2013
Australien
Syftet var att beskriva
sjuksköterskans upplevelse av att tillhandahålla vård i livets slut på en öppen intensivvårdsavdelning i Australien Kvalitativ, beskrivande, utforskande design
5 (20) Selektivt urval av deltagarna. Semistrukturerade enskilda intervjuer med öppna frågor. Tematisk analys, NVivi9,
Tre teman framkom till resultatet. Kärntemat var ”sjuksköterskan som beskyddare'. De två andra teman var ”vårdkonflikt” och ”fred och tystnad ”. Inom dessa teman identifierades sjuksköterskans upplevelse av en ideal död och hinder för att ge en ideal död lyftes fram.
Ong, K. K., Ting, K. C., & Chow, Y. L.
2017 Singapore
Syftet var att förstå sjuksköterskans perceptioner av att ge vård i livets slut.
Kvalitativ, beskrivande design.
10 Selektivt urval. Enskilda intervjuer med
semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor, en kodbok utvecklades för att hantera kodning och data analyserades tematisk NVivi10.
Resultatet beskriver att sjuksköterskor gick igenom en process av erfarenheter. Sjuksköterskor upplevde den rådande vårdkulturen och beskrivs vara missnöjda över den. Missnöjet formade deras egen perception samt deras egen syn på meningen med liv & död, samt att de utvecklade mekanismer att frigöra sig från missnöjet.
Hög Strang, S., Henoch, I., Danielson, E., Browall, M., & Melin-Johansson, C. 2013 Sverige
Syftet var att beskriva
sjuksköterskans reflektioner om existentiella problem gällande kommunikationen med patienter som är nära döden.
Kvalitativ 102 (98) Varje sjuksköterska deltog i fem 90 minuters reflektionsgrupper under en åtta veckors period. Kvalitativ innehållsanalys.
Resultatet avslöjar en tydlig medvetenhet om värdet av känslighet och stödjande samtal.
Att sjuksköterskor upplever sig vara oförberedda för existentiella samtal.
Hög Wilson, O., Avalos, G., & Dowling, M. 2016 Irland
Syftet var att undersöka
sjuksköterskors kunskaper om, och attityder till vård i livets slut och till att ta hand om den döende patienten.
Kvantitativ Tvärsnittsst udie
61(36) Två frågeformulär, The palliative care quiz for nurses (PCQN), och, the
thanatophobia scale (TS) Deskriptiv analys, IBM SPSS Statistics (v.2)
Det fanns en signifikant korrelation
mellan kunskapsnivå och attityder till palliativ vård
(p = 0,007), vilket framhäver att deltagarnas kunskap om palliativ vård gör att deras attityder blir mer positiva. Utbildning i palliativ vård påverkar inte signifikant sjuksköterskans attityder till palliativ vård.
Bilaga 5
Tabell 4 Exempel av kvalitativ analys
Översatt Meningsbärande enhet Kondensering Kod Subkategori Huvudkategori
Sjuksköterskor betraktade rollen som patientens talesman som en integrerad del av vården. När rollen som talesman inte uppfylldes kände de sig maktlös att påverka beslut om patienters vård. Sjuksköterskor ansåg att de inte var given yrkesmässig respekt när de försökte uppfylla rollen som patientens talesman.
Upplever maktlöshet i rollen som patientens talesman Maktlöshet Talesman Hindrande Barriärer
Att föra patientens talan
Sjuksköterskorna uppgav att patienter ofta diskuterade förhållanden, ensamhet och omtanke för familjen. De talade om olösta relationer med besvikna släktingar.
Vissa vänner hade lämnat dem, medan andra stannade kvar för dem.
Blir inbjuden att ta del av patientens privatliv.
Relation Sjuksköterske-patient relationen Kommunikation med patienter och närstående
Identifiering med patienter blev särskilt utmanande och fick sjuksköterskan att tänka ”det kunde ha varit jag”. Det var också frustrerande att hantera de unga patienternas ångest eller att trösta barn med döende föräldrar. När dessa tankar blev för störande, behövde sjuksköterskorna hålla sig för att inte bli överväldigad av känslor.
Identifiering med patienter framkallade frustration.
Känslor Professionell distans Att balansera närhet och distans
Sjuksköterskorna uppgav att när patienterna fick möjlighet att uttrycka sina farhågor och bekymmer kunde konversationen hjälpa patienterna att hitta sina egna svar. En viktig aspekt var att bekräfta patientens känslor och erkänna patientens uppfattningar.
Att sjuksköterskan lyssnar och bekräftar hjälper patienten att finna sina egna svar.
Bilaga 6 Tabell 5 Datareduktion Författare År Land Antal deltagare( svarsfrek vens %) Sjukskö terskor/ medelål der Sjukskötersko r/Antal år klinisk erfarenhet Mättillf älle Mätinstrument för datainsamling/a nalys
Arbetsområde Det som mäts
Sjuksköterskors:
Signifikan snivå
Onkologi & Annan Hospice IVA Avdelning
Hinder & Attityder Uppfattningar Kunskap Användnings Stödjande om vård i -frekvens av faktorer för livets slut palliativa vård i livets vårdhandlingar slut Attia et al. 2012 Egypte n 70(100%) 42,9% 20- <25 år, 34,3% 25-<30 år,22,9% 30->30 år 57,1% >5 år 42,9% 2-<5 år 3 månade r, 2011 Modifierat Frågeformulär av Beckstrand & Kirchhoff (2005) & Beckstrand et al. (2008). Likert Scale SPSS 10.0 X X X P<0,05 Boyd et al.(2011) USA 31(47%) * Medel 15,6 (1-45)
* The Caring for
Terminally Ill Patients Nurse Survey av Bradley et al. (2000). Likert Scale. PASW version 18.0. X X X P<0,05
Hussin et al. (2018) Malays ia 553(68,4% ) 29.28 år (21-57) 1-10år 76,9% 11-20år 16,5% >20år 6,7% Feb 2014- Jan 2015 Registered Nurses end-of-life knowledge assessment FATCOD,1991 Likert Scale Measuring the quality of palliative care; Nurse version X X X X X P<0,05 Kisvetrová et al. (2017) Tjecki en 201 (52%) 38 år 16 år Sep 2014- Feb 2015 The Shapiro-Wilks test Likert Scale Fishers exact.. Spearmans correlation. SPSS 22.0 X X X P<0.05 Lee et al. (2013) Korea 383(17) 30,5 år 22–58 år 7,6 år novemb er - decemb er 2010 National Survey of Nurses regarding end of life care questionnaire.