6. Diskussion
6.4 Implikationer för forskning & praktik
Vad som framkommit i vår studie är att det inte finns några större statistiska skillnader mellan synen på samverkan inom yrkesgrupperna skola, socialtjänst och fritid. Gällande hinder för SSPF-samverkan i form av ”krockande” lagstiftning, bristande personalresurser och bristande/oklart beslutmandat förekommer det dock skillnader mellan yrkesgrupperna och detsamma gäller för kontaktvägar som uppkommen nytta av SSPF-samverkan. Huruvida dessa resultat kan bidra till vidare forskning är svårt att säga då vi endast har studerat samverkan
48 utifrån SSPF i Uppsala kommun. Vid studier av andra former av samverkan kan andra resultat framkomma men det kommer rimligtvis även framkomma en del likheter.
Ett förslag för vidare studier skulle kunna vara att utveckla frågeställningarna till att studera på vilket sätt dessa variabler varit viktiga vid samverkansarbete. Det kanske går att vidareutveckla dessa delar för att öka möjligheten till att skapa god och effektiv samverkan.
Oavsett om vår studie kan bidra till vidare forskning eller ej, är vi säkra på att den kommer att komma till användning för SSPF-teamet i Uppsala kommun. De kan med hjälp av vår studie vidareutveckla sin verksamhet för att fokusera på att fortsätta arbeta med det som, enligt informanterna, fungerar bra och förändra de delar som uttryckts utgöra hinder för SSPF-samverkan.
49
Referenslista
Abbott, D., Townsley, R., & Watson, D. (2005). Multi-agency working in services for disabled children: what impact does it have on professionals? Health and Social Care in the Community,
13(2), 155–163. Hämtad från https://doi.org/10.1111/j.1365-2524.2005.00543.x
Atkinson, M., Doherty, P. & Kinder, K. (2005). Multi-agency working: models, challenges and key factors for success. Journal of Early Childhood Research, 3(1), 7-17. Hämtad från https://doi.org/10.1177%2F1476718X05051344
Axelsson, R. & Axelsson, S.B. (2006). Integration and collaboration in public health – a conceptual framework. The International Journal of Health Planning and Management, 21(1), 75-88. Hämtad från https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1002/hpm.826
Basic, G. (2018). Observed successful collaboration in social work practice: coherent triads in Swedish juvenile care. European Journal of Social Work, 21(2), 193–206. Hämtad från https://doi.org/10.1080/13691457.2017.1289897
Berlin, J. M., & Carlström, E. D. (2014). Collaboration Exercises – The Lack of Collaborative Benefits. International Journal of Disaster Risk Science, 5(3), 192–205. Hämtad från http://doi.wiley.com/10.1111/cfs.12093
Bolin, A., & Sorbring, E. (2017). The self-referral affordances of school-based social work support: a case study. European Journal of Social Work, 20(6), 869–881. Hämtad från https://doi.org/10.1080/13691457.2016.1278521
Bolin, A. (2011). Shifting Subordination. Interprofessional collaboration between teachers and social workers. PhD Thesis, Göteborgs universitet, Instutitionen för Socialt Arbete, Sverige. Danermark, B., Ekström, M., Jakobsen, L., Karlsson, J Ch. (2003). Att förklara samhället. Lund: Studentlitteratur AB.
Danemark, B., Kullberg, C. (1999). Samverkan välfärdens nya arbetsform. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education.
50 Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1: Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder (2. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Field, A. (2016). Discovering statistics using IBM SPSS Statistics. (4 uppl.) Los Angeles: SAGE.
Hesjedal, E., Hetland, H., & Iversen, A. C. (2015). Interprofessional collaboration: self-reported successful collaboration by teachers and social workers in multidisciplinary teams: Interprofessinoal collaboration. Child & Family Social Work, 20(4), 437-445. Hämtad från http://doi.org/10.1111/cfs.12093
Holme, I. M., Solvang, B. K., & Nilsson, B. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder (2., [rev. och utök.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur
Huxham, C. & Vangen, S. (2000). Ambiguity, complexity and dynamics in the membership of collaboration. Human Relations; Thousand Oaks, 53(6), 771-806.
Huxham, C. & Vangen, S. (2004). Realizing the Advantage or Succumbing to Inertia?
Organizational Dynamics, 33(2), 190-201. Hämtad från
https://doi.org/10.1016/j.orgdyn.2004.01.006
Lipsky, M., 1940. (2010). Street-level bureaucracy: Dilemmas of the individual in public services (30th anniversary expand ed.). New York: Russell Sage Foundation.
Lister, L. (1982), Role training for interdisciplinary health teams. Health Social Work, Feb., 7,1,19-25.
O’Connor, L. (2010). Effective Collaborations between Police and Schools: Have lessons been learnt? Policing: A Journal of Policy and Practice, 4(2), 135–138. Hämtad från https://doi.org/10.1093/police/pap051
Polisen. (u.å.). Utökat stöd för barn i riskzon. Hämtad 17 maj 2018, från https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2018/januari/utokat-stod-for-barn-i-riskzon/
51 Prince, J. & Austin, M. J. (2005). Inter-Agency Collaboration in Child Welfare and Child Mental Health Systems. Social Work in Mental Health, 4(1), 1–16. Hämtad från https://doi.org/10.1300/J200v04n01_01
Selander, S. (2006). Kunskapsformer, topiskt tänkade och tolkningspraktiker. I Bronäs, A. & Selander S. (red.) Verklighet, verklighet. Teori och praktik I lärarutbildningen. Stockholm: Nordsteds Akademiska förlag
Socialstyrelsen. (2013). Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser
från flera aktörer. (Artikelnummer 2013-8-1). Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19159/2013-8-1.pdf
Socialstyrelsen – Termbank. (u.å.). Hämtad 28 februari 2018, från http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=515
SSP – Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis. (u.å.). Hämtad 05 februari 2018, från
https://vardochomsorg.uppsala.se/personligt-stod/socialt-stod/ssp-teamet/?hide-cookie-alert=St%C3%A4ng
Sundqvist, J., Ögren, K., Padyab, M., & Ghazinour, M. (2016). Collaboration patterns among Swedish professionals in the repatriation of unaccompanied asylum-seeking refugee children: an explorative study. European Journal of Social Work, 19(6), 901–916. Hämtad från https://doi.org/10.1080/13691457.2015.1082981
Svensson, K., Johnsson. E., Laanemets, L., (2008). Handlingsutrymme utmaningar I socialt arbete (1. utg. Ed.). Stockholm: Natur och kultur.
Trost, J., & Hultåker, O. (2016). enkätboken (5., [moderniserade och rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Turner, R., Nilsson, Å. & Jidetoft, N. (2015). SSPF – Ett fokus på ungdomar i riskzon. (FoU-Väst rapport 2015:2). Hämtad från Social utveckling Göteborgs stads hemsida: https://socialutveckling.goteborg.se/uploads/sspf_samverkan_skola_socialtjanst_polis_fritid.p df
52 Uppsala kommun. (u.å). Samverkan mellan kommun och polis. Hämtad 17 maj 2018, från https://www.uppsala.se/organisation-och-styrning/amnen/skydd-raddning-och-sakerhet/mer-om-skydd-raddning-och-sakerhet/samverkan-mellan-kommun-och-polis/
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Watkin, A., Lindqvist, S., Black, J. & Watts, F. (2009). Report on the implementation and evaluation of an interprofessional learning programme for inter-agency child protection teams.
Child Abuse Review, 18(3), 151-167. Hämtad från
https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1002/car.1057
Wiberg, H. (2017). Ansökan och projektbeskrivning: Skoldagar på Högstadieskolor i Uppsala under hösten 2017 och våren 2018.
53