Examensarbete i socialt arbete 15 hp Socionomprogrammet
Centrum för socialt arbete Uppsala universitet
Vårterminen 2018
Cajsa Byttner
Lisa Olsson Tengvall
Handledare: Katharina Wesolowski
Samverkan i form av SSPF -
Är det rätt väg att gå?
1
Sammanfattning
I vår studie har vi undersökt hur samverkan inom verksamheten SSPF (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid) i Uppsala kommun fungerar enligt aktörerna. Vi avsåg att undersöka aktörernas uppfattning av hur samverkan fungerar och ifall uppfattningen skiljde sig mellan de olika yrkesgrupperna. Fokus för uppsatsen var således inte att mäta effekterna av insatser som utförts via SSPF:s verksamhet. Studien har utgått från tidigare forskning om lyckad samverkan genom engagemang, lyhördhet, tillgänglighet och tillit, samt omständigheter som utgör hinder för samverkan såsom; bristande samsyn, oförståelse för andra aktörers uppdrag och skiljande regleringar. Detta, tillsammans med vårt teoretiska ramverk, gav en övergripande bild av forskningsfältet och verkade som underlag för analys och diskussion kring resultatet.
Det teoretiska ramverket bestod av begrepp som gräsrotsbyråkrati, roller och handlingsutrymme som alla kopplas samman till begreppet samverkan. Det empiriska materialet bestod av data från vår genomförda enkätstudie om SSPF–samverkan i Uppsala kommun. Till den jämförande analysen genomfördes Chi 2 – tester. Utifrån resultatet kunde vi utläsa att aktörerna inom SSPF ansåg att samverkan hade bidragit till nytta i störst utsträckning i form av "Informationsutbyte", "Helhetssynen på ungdomar i riskfyllda situationer" och
"Kontaktvägar". De förhållanden som aktörerna ansåg utgjorde hinder för SSPF-samverkan i störst utsträckning var "Bristande ekonomiska resurser", ""Krockande" lagstiftning och regelverk" och "Bristande personalresurser". Mellan yrkesgrupperna skola, socialtjänst och fritid förekom signifikanta skillnader för variabeln ""Krockande" lagstiftning eller regelverk”
som hinder för SSPF-samverkan. För yrkesgrupperna skola och fritid fanns signifikanta skillnader för variablerna ”Bristande personalresurser” som hinder och ”Kontaktvägar” som nytta. Slutligen påvisades även signifikanta värden mellan yrkesgrupperna socialtjänst och fritid gällande ”Bristande/oklart beslutsmandat”.
Nyckelord: Samverkan, SSPF, Uppsala kommun, gräsrotsbyråkrati, socialt arbete, roller, handlingsutrymme.
2
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1 Syfte & frågeställningar ... 5
1.2 SSPF: en del av socialtjänsten ... 5
1.3 Uppsatsens disposition ... 6
2. Tidigare forskning ... 7
2.1 Samverkan som arbetsmetod ... 7
2.2 Relationsskapande och tillit ... 9
2.3 Viktiga faktorer för lyckad samverkan ... 10
3. Teorianknytning ... 11
3.1 Gräsrotsbyråkrati ... 11
3.2 Samverkan ... 12
3.3 Roller ... 13
3.4 Handlingsutrymme ... 14
3.5 Sammanfattning av teoretiskt ramverk ... 15
4. Metod ... 15
4.1 Data ... 16
4.1.1 Urval ... 16
4.1.2 Enkätkonstruktion ... 17
4.1.3 Datainsamling ... 18
4.1.4 Svarsfrekvens, bortfall och representativitet i svarsunderlaget ... 19
4.2 Variabler ... 19
4.2.1 Oberoende variabler ... 19
4.2.2 Beroende variabler ... 20
4.3 Analys av data ... 21
4.3.1 Chi 2 – test ... 22
4.4 Reliabilitet & Validitet ... 23
4.5 Etiska överväganden ... 25
5. Resultat ... 26
5.1 Synen på SSPF - samverkan ... 26
5.1.1 Nyttan av SSPF – samverkan ... 26
5.1.2 Tilltro till SSPF-samverkan ... 30
5.1.3 Hinder för SSPF–samverkan ... 31
5.2 Skillnader mellan yrkesgrupperna ... 33
5.2.1 Nyttan av SSPF – samverkan ... 34
3
5.2.2 Hinder för SSPF – samverkan ... 34
5.3 Sammanfattning ... 37
6. Diskussion ... 38
6.1 Resultat i förhållande till tidigare forskning och teoretisk grund ... 39
6.1.1 Nyttan av SSPF – samverkan: ... 39
6.1.2 Tilltro till SSPF-samverkan: ... 40
6.1.3 Hinder för SSPF–samverkan: ... 41
6.1.4 Skillnader i synen på SSPF – samverkan mellan yrkesgrupperna: ... 43
6.2 Metodologiska begränsningar ... 45
6.2.1 Urval och genomförande ... 45
6.2.2 Enkätkonstruktion ... 46
6.2.3 Chi 2 – test ... 47
6.3 Teoretiska begränsningar ... 47
6.4 Implikationer för forskning & praktik ... 47
Referenslista ... 49
Bilagor ... 53
Bilaga 1: Informationsbrevet ... 53
Bilaga 2: Enkäten ... 54
Bilaga 3: Påminnelsebrev ... 64
Bilaga 4: Tabeller ... 65
Bilaga 5: Omkodning av yrkeskategorier ... 67
Bilaga 6: Arbetsfördelning ... 68
4
1. Inledning
”Ett samlat och tidigare agerande antas ge en kraftfullare synergieffekt, vilket i sin tur motverkar de ”stuprörsproblem” som bedömdes föreligga innan SSPF1 skapades. Det innebär att SSPF som modell bär ett stort ansvar för hur samhället agerar för att stödja
ungdomar i riskzon för kriminalitet och missbruk i Göteborg och Mölndal.”
Detta citat är taget ur Turner, Nilsson & Jidetofts (2015, s. 9) rapport SSPF – Ett fokus på ungdomar i riskzonen. Rapporten redogör för en utvärdering av SSPF-samverkan, mellan skola, socialtjänst, polis och fritid, i Göteborg och Mölndal. Som framkommer i citatet tyder SSPF- samverkan på goda resultat, vilket kan ha bidragit till att denna metod även har implementerats i Uppsala kommun.
Samverkan kan, enligt tidigare forskning, bidra till effektivare arbetsmetoder och insatser kan få en ökad kvalitet samtidigt som kostnaderna minskar (Prince & Austin, 2005; Axelsson &
Axelsson, 2006). Samverkan låter som ett vinnande koncept men frågan är vilka faktorer som ligger bakom det. Samverkan som begrepp är mångtydigt och vad som är lyckad samverkan kan ha olika definitioner beroende på vem som tillfrågas.
I Uppsala kommun arbetas det med samverkan bland annat genom verksamheten SSPF;
samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. Syftet med SSPF är att tidigt kunna fånga upp ungdomar i riskzonen för att hamna i missbruk och kriminalitet samt att förhindra social oro. Verksamheten innefattar flera aktörer som genom samverkan försöker fånga upp ungdomar som är i behov av stöd. Genom en samverkansprincip och ett brett kontaktnät kan aktörer inom SSPF befinna sig där de unga är, om det så är i skolorna, på fritidsgårdar eller på stan under helgdagar som valborg och kulturnatten (”SSP – Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis”, u.å.).
Hur uppfattar aktörerna inom SSPF i Uppsala kommun att lyckad samverkan uppstår i jämförelse med tidigare forskning kring ämnet? Är SSPF-samverkan rätt väg att gå? Det är något som vi i denna uppsats vill försöka ta reda på.
Studien avser att undersöka hur samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid i Uppsala kommun fungerar enligt urvalet av informanter. Fokus för denna studie är verksamheten SSPF som står för samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. Inriktningen är på samverkan mellan professionella inom dessa grupper kring arbetet med ungdomar. Ungdomar kommer i
1 Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid
5 denna uppsats att avse alla under 18 år men främst personer mellan åldrarna 13–16 år, då detta är åldern för elever på högstadieskolor och därmed även SSPF:s målgrupp. Skolor avser högstadieskolor i Uppsala kommun.
1.1 Syfte & frågeställningar
Syftet är att undersöka hur aktörerna inom SSPF upplever att samverkan fungerar i praktiken och ifall dessa uppfattningar skiljer sig mellan de olika yrkesgrupperna. Samverkansarbetet är kring ungdomar i riskzonen för kriminalitet eller missbruk i Uppsala kommun. Syftet kommer att besvaras genom nedanstående frågeställningar:
• Vad bidrar SSPF-samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid med för informanterna i deras yrkesroll/verksamhet?
• Hur anser aktörerna inom SSPF att samverkan fungerar?
• Finns det skillnader i synen på samverkan mellan de olika yrkesgrupperna?
Samverkan, samarbete, samråd och samordning är några begrepp som kan upplevas snarlika.
För att minska risken för förvirring och otydlighet kommer vi i denna uppsats att endast använda oss av begreppet samverkan. Vi väljer att utgå ifrån Socialstyrelsens definition av samverkan som beskriver samverkan som ett ”övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte” (”Socialstyrelsen - Termbank”, u.å.).
1.2 SSPF: en del av socialtjänsten
SSPF står för samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid och är en kommunal verksamhet inom socialförvaltningen i Uppsala kommun. De olika aktörerna samverkar med varandra i arbetet med ungdomar och samordningen av arbetet sköts av SSPF-teamet. SSPF- teamet består av socionomer och behandlingsassistenter som tillsammans arbetar uppsökande och tidigt förebyggande för att förhindra att ungdomar hamnar i kriminalitet eller utvecklar andra riskbeteenden. Arbetet inriktar sig både till ungdomar direkt och till professionella för att ge dem verktyg i sitt fortsatta arbete. En ungdom eller en grupp av ungdomar kan bli aktuella för SSPF-teamet genom att någon i ungdomens närhet, exempelvis skolpersonal eller anhörig, känner en oro och tar kontakt med någon i teamet. Därefter brukar SSPF-samordnaren sammankalla till ett gemensamt möte där alla parter, inklusive ungdomen själv, träffas och tillsammans planerar hur de ska arbeta vidare för att förhindra att ungdomen utvecklar sitt riskbeteende. Under dessa möten närvarar alla professionerna och det blir tydligt hur samverkansarbetet ska fortlöpa för att göra det bästa för ungdomen. I de fall då det handlar om
6 en grupp ungdomar kan i stället ett föräldramöte bli aktuellt. Då kallas alla vårdnadshavare till de aktuella ungdomarna in till ett möte där de tillsammans identifierar problembilden för att sedan arbeta fram en gemensam lösning (”SSP – Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis”, u.å.; Polisen, u.å.).
SSPF-teamet sammankallar även representanter från skolan, socialtjänsten, polisen och fritidssektorn till så kallade SSPF-möten där alla får möjlighet att knyta kontakter och skapa sig en övergripande lägesbild om området. Här ligger fokus på helhetssynen i ett område och syftet är att tillsammans komma fram till en plan för hur alla ska arbeta vidare mot uppsatta, gemensamma mål (Uppsala kommun – ”Samverkan mellan kommun och polis”, u.å.).
Två veckor per termin arbetar även SSPF-teamet tillsammans med ett par områdespoliser med skolveckor ute på högstadieskolor i Uppsala. En utvald högstadieskola får då besök av SSPF- teamet och polisen under en veckas tid och under den veckan finns det möjlighet för eleverna att ta kontakt med de olika professionerna både genom att ta kontakt i korridoren eller under klassrumsbesök. Det förs diskussioner både i form av värderingsövningar i helklass och genom samtal med elever i korridoren. Syftet med dessa skolveckor är att lyfta teman, som exempelvis hot, våld, trakasserier och sociala medier samt skapa relationer till ungdomar för att få dem att få ett ökat förtroende för myndigheter (Wiberg, 2017).
1.3 Uppsatsens disposition
Uppsatsen är uppdelad i fem kapitel som behandlar väsentliga teman och huvudsakligt innehåll.
Kapitel 2 berör tidigare forskning som legat till grund för analysen av det empiriska materialet.
Den tidigare forskningen handlar främst om samverkan som arbetsmetod och viktiga faktorer bakom lyckad samverkan.
Kapitel 3 behandlar vår teorigrund som består av teoretiska begrepp som bygger upp vår analys.
Teorin består av begreppen gräsrotsbyråkrati, samverkan, roller och handlingsutrymme.
Gräsrotsbyråkrati är aktuellt eftersom alla inom SSPF-samverkan kommer i direktkontakt med klienter, i det här fallet ungdomar. Samverkan är det SSPF:s verksamhet arbetar med och teorin kring det stärks upp med begrepp som roller och handlingsutrymme. Dessa hör ihop då roller innefattar olika maktpositioner som i sin tur kan påverka handlingsutrymmet och därmed möjligheten att samverka.
I det fjärde kapitlet presenteras vår metod bestående av datahantering inkluderande urval, enkätkonstruktion och datainsamling, variabler där våra beroende och oberoende variabler
7 presenteras och analys av data med en genomgång av våra Chi 2-test. Kapitlet avslutas med en presentation av hur vi säkerställt reliabilitet och validitet samt etiska överväganden.
Kapitel 5 redogör för vårt resultat av det insamlade empiriska materialet. Här presenteras en stor del av analysmaterialet i form av figurer och tabeller med syftet att göra materialet mer överskådligt.
Det avslutande kapitlet redogör vår diskussion kring resultatet. Här besvaras våra frågeställningar utifrån vad som framkommit under resultatet och i relation till tidigare forskning och vår teoretiska utgångspunkt. I detta kapitel inkluderas även en diskussion om begränsningarna med metodvalet och det teoretiska ramverket. Avslutningsvis förs resonemang om implikationer för vidare forskning och praktik.
2. Tidigare forskning
SSPF:s arbetssätt består av samverkan mellan olika aktörer och då framför allt mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. Samverkan är ett mångfacetterat begrepp och vad som är lyckad samverkan kan ha olika betydelser beroende på vem som tillfrågas. SSPF har utvecklat en form av samverkan i sitt arbetssätt och frågan är hur informanternas syn på denna är och hur detta överensstämmer med tidigare forskning kring vad lyckad samverkan är. För att klargöra detta presenteras den tidigare forskningen i kapitlet med samverkan som utgångspunkt.
2.1 Samverkan som arbetsmetod
Samverkan är en viktig del av ett välfungerande socialt arbete men det är inte helt fastställt vad som är lyckad samverkan. En del av vad som får människor att vilja samverka är sökandet efter känslan av att ha åstadkommit något (Basic, 2018; Sundqvist m.fl., 2015). Genom att samverka med andra får alla en chans att göra sin röst hörd och då gemensamma beslut tas kan alla känna sig nöjda över sin insats och uppleva känslan av att deras arbete är värdefullt. Samverkan kan generera denna känsla av att ha åstadkommit något i dubbelbemärkelse. Dels genom att en person faktiskt får delge sina kunskaper och få sin röst hörd, men också för den som har fastnat och känner att den inte kommer vidare kan genom att ta del av andras kunskaper möjliggöra en förändring av sin egna situation. I arbetet med ungdomar handlar det ofta, för de professionella, om att få ungdomar att förändra ett beteende på ett så effektivt sätt som möjligt utan att förstöra relationen till dem. När flera professioner går ihop kan ibland ungdomen uppleva situationen som ett påhopp och det är viktigt att vid samverkansarbete mellan professionella även skapa en allians till ungdomen. För om den unga inte känner sig delaktig i sin framtid blir det svårt att
8 skapa en förändring och de professionella kan därmed inte heller uppnå känslan av att ha åstadkommit något. Enligt Hedjedal, Hetland & Iversen (2015) är ett personligt engagemang hos de professionella viktigt för att samverkan ska fungera. Ett fokus på barnets bästa brukar också vara ett argument för att samverka med både den unga själv och andra aktörer i den ungas liv (Basic, 2018; Sundqvist m.fl., 2015).
Även i England har det utförts undersökningar för att studera de professionellas uppfattningar om hur samverkan påverkar deras arbete. I en studie på familjer med barn med funktionsvariationer upplevde de professionella att de genom samverkan med andra professioner kunde erbjuda familjerna effektivare hjälp trots att det fanns begränsningar. En stor majoritet av de som deltagit i undersökningen hade en positiv bild av samverkan och uttryckte att det även bidrog till en bättre arbetsmiljö. Genom samverkan med andra utvecklades de själva professionellt och de upplevde även att det fick bättre relationer till de familjer som de arbetade med (Abbott, 2015).
Samverkan kan bidra till effektivare arbetsmetoder då flera kompetenser används på en och samma gång och det kan även vara kostnadseffektivt. Insatser, som skapas genom samverkan med olika professioner, kan med andra ord få en ökad kvalitet samtidigt som kostnaderna minskar (Prince & Austin, 2005; Axelsson & Axelsson, 2006). Samverkansarbete blir dock i de flesta fall uppdelat där varje part gör det som den är bäst på för att sedan återkoppla till de andra. Arbetet genom samverkan innebär därmed inte, i många fall, att alla jobbar med samma sak utan det handlar snarare om att arbeta mot gemensamma mål. För att kunna samverka på ett bra sätt och uppnå de uppsatta målen krävs dock en förståelse för vad de olika parterna arbetar med. Om de som ska arbeta tillsammans inte försöker förstå de andras roller, underskattar de andras kunskaper eller endast ser sin egen roll skapas hinder och samverkan blir svårt att uppnå (Berlin & Carlström, 2014; Watkin, Lindqvist, Black & Watts, 2009;
Atkinson, Doherty & Kinder, 2005).
Trots att samverkan har många fördelar är det inte helt problemfritt. Det kan uppfattas som något som är självklart att sträva efter men samverkan är ett mångtydigt begrepp som innefattar stora utmaningar (Bolin, 2011; Huxham & Vangen, 2000; Huxham & Vangen, 2004). Att använda sig av samverkan som arbetsmetod kräver både engagemang och tålamod från alla inblandade parter. Alla individer som samverkar måste ta ansvar för sin del för att samverkan ska fungera. Trots att en kunnig ledare kan vara en viktig del för att få arbetet i rullning krävs det att alla i arbetsgruppen deltar aktivt för att god samverkan ska kunna uppnås. Då olika
9 professioner samverkar kan även ett hinder vara att de olika professionerna besitter olika regleringar som hindrar dem från att delge information till de andra parterna. Samverkan kräver även att alla parter ska röra sig åt samma riktning och det är inte alltid helt lätt. Olika yrken kan innefatta skiljande arbetssätt vilket kan göra det problematiskt att genom samverkan som arbetsmetod få alla att arbeta i samma takt (Bolin, 2011; Huxham & Vangen, 2000; Huxham &
Vangen, 2004).
2.2 Relationsskapande och tillit
Som tidigare nämnt handlar lyckad samverkan inte om att följa en mall om att prata med andra utan det handlar om att faktiskt lyssna och förstå andras arbetssätt och målsättningar för att hitta gemensamma nämnare. Svag samverkan kännetecknas av motsatsen till lyckad samverkan. Där kännetecknas arbetet av individuella arbetssätt som strävar efter enskilda mål i stället för gemensamma (Basic, 2018; Sundqvist m.fl., 2015).
I arbetet med ungdomar är en viktig del relationsskapandet. Genom att ungdomarna känner tillit till socialarbetarna går det att nå fram på ett annat sätt. Enligt en fallstudie kan relationen mellan ungdomar och socialarbetare stärkas om socialarbetare finns lättillgängliga i ungdomarnas vardagliga miljö (Basic, 2018; Bolin & Sorbring, 2017). I fallstudien hade socialarbetarna sin arbetsplats på skolan, vilket gjorde att de träffade ungdomarna dagligen och det bidrog till att ungdomarna skapade en relation till socialarbetarna. Om de sedan uppkom en situation där ungdomarna behövde hjälp av socialtjänsten var de mer benägna att ta kontakt med socialarbetaren på skolan än i de fall de skulle behövt kontakta en okänd socialarbetare på ett annat kontor (Basic, 2018; Bolin & Sorbring, 2017). Genom att olika professioner samverkar kan olika kompetenser utnyttjas. Skolpersonal har rimligtvis en bättre och närmare relation till ungdomarna än vad socialtjänsten har, om de inte är placerade på skolan, och genom att samverka kan de gemensamt utnyttja varandra resurser och kunskaper. Skolpersonalen bidrar med goda kontakter till ungdomarna och socialtjänsten med kunskaper som skolpersonalen saknar och insatserna kan därmed bli effektivare (Prince & Austin, 2005; Axelsson & Axelsson, 2006).
Tanken kring lättillgänglighet och tillit har även undersökts i form av studier kring effekten av att ha utbildningstillfällen om narkotikaanvändning på gymnasieskolor där utbildaren är polis (O´Connor, 2009). Grundidén var att polisen var lämplig att utbilda eleverna i ämnet då polisprofessionen besitter en auktoritet och expertis som skulle kunna fånga ungdomarnas uppmärksamhet och intresse, men studien fick spridda resultat. Bland grundskoleelever var
10 intresset för utbildningstillfället större än bland gymnasieelever. En del av de äldre gymnasieeleverna förstod inte relevansen i att utbildas i ämnet, och bakomliggande orsaker till detta var i flera fall en personlig uppfattning om polisen i allmänhet, samt ett eget bruk av narkotika. En slutsats utifrån detta var att materialet som användes vid utbildningstillfället behövde anpassas efter ålder och mognad, samt vara en del av det kontinuerliga skolarbetet och övriga vardagslivet och inte bara en engångsföreteelse. Skolpersonalen upplevdes inte heller pålästa på ämnet, hade de haft mer information och förberett eleverna för utbildningstillfället hade resultatet kunnat varit annorlunda (O´Connor, 2009). Det kan här tänkas handla om en avsaknad av tillit och kontinuitet vilket kan bidra till hinder för lyckad samverkan.
2.3 Viktiga faktorer för lyckad samverkan
Sammanfattningsvis är viktiga faktorer för att uppnå lyckad samverkan, enligt tidigare undersökningar; engagemang, lyhördhet, kompetensutbyte, tillgänglighet och tillit. För de professionella blir det viktigt att vara engagerad och ha förståelse för andra professioners roller.
Men även att arbeta mot samma mål. De två sista går att koppla samman till de relationsskapandet som sker mellan professionella och ungdomar i syfte att uppnå en allians.
Även känslan av att vara uppskattad och att ens arbete värderas förefaller vara en viktig faktor för att samverkan ska vara något eftersträvansvärt. Om en person känner att dennes arbete värdesätts kan ett personligt engagemang skapas, det samt tålamod är viktiga delar för att samverkan ska fungera (Basic, 2018; Bolin & Sorbring, 2017; Bolin, 2011; Huxham & Vangen, 2000; Huxham & Vangen, 2004). Om dessa faktorer föreligger kan lyckad samverkan uppnås och det kan i och med att fler kompetenser användas samtidigt leda till ett mer effektivt och ekonomiskt lönsamt arbete för de inblandade parterna (Prince & Austin, 2005; Axelsson &
Axelsson, 2006).
SSPF:s verksamhet förefaller följa flera av ovanstående faktorer för att uppnå lyckad samverkan. Dels genom att vara engagerade och möjliggöra samverkan i form av en samordnande funktion och dels genom ett kompetensutbyte (”SSP – Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis”, u.å.; Polisen, u.å.). SSPF:s verksamhet är uppdelad och kan betraktas som en form av kompetensutbyte i och med de olika yrkesrollerna. Arbetet utformas genom att gemensamma målsättningar sätts som alla parter sedan arbetar mot. I vissa fall kan det vara genom att faktiskt arbeta tillsammans i form av exempelvis ett gemensamt föräldramöte där skola, socialtjänst, polis och fritid tillsammans delger en lägesbild för att skapa samförstånd med föräldrarna om den rådande situationen. Eftersom att det kan generera en starkare effekt
11 då flera parter går ihop tillsammans och förmedlar samma budskap. I andra fall kan det handla om att skolan ber en SSPF-samordnare om råd för att gå vidare med ett ärende (”SSP – Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis”, u.å.; Polisen, u.å.).
Lättillgänglighet är också något som SSPF arbetar med genom att två gånger per termin genomföra skolveckor på olika högstadieskolor i Uppsala. Fokus det senaste året har varit på bland annat hot, våld och trakasserier kopplat till sociala medier (Wiberg, 2017). Det här är en möjlighet för de professionella att bli bekanta ansikten för ungdomarna men också en möjlighet för de professionella att utbyta kunskaper kring ämnet och skapa goda kontakter till varandra.
3. Teorianknytning
Det teoretiska ramverket för uppsatsen grundar sig i begrepp som är relevanta och relaterade till samverkan. Begreppen beskrivs med koppling till teorin om gräsrotsbyråkrati och socialt arbete eftersom SSPF:s verksamhet tillhör den sociala sektorn och innefattas inom gräsrostbyråkrati. I sin roll som gräsrotsbyråkrater kommer de professionella inom SSPF i direkt kontakt med allmänheten och klienten (Lipsky, 2010, s. 3). Enligt Lipsky (2010, s. xi) inbegrips, utöver socialtjänsten, även organisationer såsom polisen, och skolan inom kategorin för gräsrotsbyråkrati (”SSP – Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis”, u. å.).
3.1 Gräsrotsbyråkrati
Teorin om gräsrotsbyråkrati beskriver individens plats inom den offentliga verksamheten.
Gräsrotsbyråkrater, eller som Lipsky benämner "Street-level bureaucracts", är de personer som arbetar i organisationer inom den offentliga sektorn och som dagligen kommer i direktkontakt med klienter och allmänheten (Lipsky, 2010, s. 3, 13–15). Gräsrotsbyråkrati syftar till att definiera den professionellas position i mötet med klienten som representant för en myndighet.
Det skapas ett förhållande mellan organisationen, gräsrotsbyråkraten och klienten som bygger på motstridande krav. Organisationens uppgift är att säkerställa att regler och mål följs medan gräsrotsbyråkratens uppgift är att utifrån detta uppnå individuella lösningar i förhållande till klienten. Detta uppnår gräsrotsbyråkraten genom att använda sig av det handlingsutrymme som ingår i dennes professionella roll. Som gräsrotsbyråkrat har individen en viss grad av frihet att fatta egna beslut, dock inom ramarna för organisationen. Det är gräsrotsbyråkratens arbetsuppgift att möta både klientens behov och organisationens krav och mål samt att sträva efter att tillgodose båda parter (Lipsky, 2010, s. 40–44). Till hjälp har gräsrotsbyråkraten
12 specifika kunskaper genom sin professionella yrkesroll och resurser från organisationen. Det handlar som tidigare nämnt om organisationer som exempelvis socialtjänsten, polisen och skolan, organisationer som i hög grad är en del av SSPF:s verksamhet. Dessa organisationer har olika grundidéer med olika ledningar och huvudmän som gräsrotsbyråkraten måste rätta sig efter (Lipsky, 2010, s. xi, 14; ”SSP – Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis”, u.å.).
3.2 Samverkan
Begreppet samverkan innebär i korta drag att verka tillsammans (Svensson, Johansson &
Laanemets, 2008, s 182). När en person eller en grupp personer arbetar med eller bedriver verksamhet tillsammans i syfte att uppnå ett gemensamt mål handlar det om samverkan (Danemark & Kullberg, 1999). Samverkansarbete delas ofta upp så att varje part gör det som den är bäst på för att sedan återkoppla till de andra. Samverkan sker därmed inte genom att alla jobbar med samma sak, det handlar snarare om att alla arbetar mot samma mål. Det kan såväl gälla inom en organisation som mellan medlemmar av olika organisationer (Berlin &
Carlström, 2014; Watkin, Lindqvist, Black & Watts, 2009; Atkinson, Doherty & Kinder, 2005).
Omfattningen för samverkan innebär såväl samarbete som samordning och koordinering. När det gäller förutsättningar för att samverkan ska fungera talas det ofta om yttre och inre betingelser. Yttre betingelser innefattar gemensamma mål, samordnad administrativ och politisk ledning, definierade gränser för olika funktioner och huvudmannaskap. Inre betingelser handlar om motivation och att yrkesidentiteten och yrkesrollen tillåter samarbete. En ytterligare aspekt av samverkan är att olika professionerna har olika förutsättningar i och med rådande maktförhållande (Svensson, Johansson & Laanemets, 2008, s 185).
Inom det sociala arbetet har samverkan alltid varit centralt. Svensson, Johansson & Laanemets (2008, s. 182–183) beskriver att det inte är ovanligt att brukare och klienter har en komplex problembild vilket ofta innebär att olika organisationer måste samarbeta för att hjälpa klienten på bästa sätt. Utifrån ett helhetsperspektiv måste människan förstås i sitt sociala sammanhang och att bara behandla en aspekt av helheten är inte optimalt, utan fokus måste ligga på helheten.
Det kan bli problematiskt när inte organisationerna på varsitt håll förfogar över de resurser och kompetenser som krävs för att på egen hand hjälpa brukaren/klienten med dennes specifika behov. Samverkan kan då bli ett sätt för den egna organisationen att få tillgång till resurser som organisationen själv inte besitter (Danemark & Kullberg, 1999). Samverkan beskrivs ofta som något positivt och eftersträvansvärt och Axelsson & Axelsson (2006) beskriver samverkan som ett sätt att mer effektivt kunna förbättra insatserna för speciellt utsatta grupper. Prince & Austin
13 (2005) beskriver även de att samverkan bidrar till fördelar, då de menar att när fler kompetenser används samtidigt kan effektivare arbetsmetoder och ökad kvalitet skapas. Samverkan som arbetsmetod kan även vara mer kostnadseffektivt. Basic (2018) och Sundqvist m.fl. (2015) menar att professionella som känner att de inte kommer vidare i sitt arbete genom samverkan kan ta del av andras kunskaper och därmed möjliggöra en förändring av den egna situationen.
Dock bidrar samverkan med vissa problem och begränsningar, i och med att olika organisationer styrs av olika ledningar och bestämmelser kan det bidra till problematik gällande exempelvis informationsutbyte mellan organisationer (Bolin, 2011; Huxham & Vangen, 2000;
Huxham & Vangen, 2004). SSPF:s samverkansarbete sker till stor del mellan medlemmar av olika organisationer och då främst mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (”SSP – Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis”, u.å.). Att därmed undersöka de professionellas uppfattning om samverkan blir relevant eftersom det är de som arbetar med samverkan och utgör SSPF:s verksamhet.
3.3 Roller
Roller kan definieras på olika sätt och beroende på teoretisk utgångspunkt kan roller få olika betydelser. Eftersom undersökningen fokuseras på de professionella inom olika yrken kommer roller främst att behandlas utifrån ett yrkesperspektiv. När det gäller yrkesutövning innefattar roller olika formaliserade överenskommelser (Selander, 2006). I förhållande till yrkesutövning beskriver Lister (1982) att den professionella rollen innefattar de färdigheter, kunskaper och förväntningar som är förknippade med professionen.
Yrkesrollen är en social roll med en bestämd position inom en organisation. Den är detaljerad och styrs av formella regler och befattningsbeskrivningar. En yrkesroll kännetecknas ofta av vissa yrkeskunskaper och kompetenser som krävs för det professionella arbetet (Svensson, Johansson & Laanemets, 2008, s. 95–97). SSPF:s verksamhet innefattar professionella från olika yrkesgrupper som dessutom kommer från olika organisationer, det vill säga skola, socialtjänst, polis och fritid (”SSP – Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis”). Detta innebär olika arbetssätt vilket kan göra det problematiskt att få alla att arbeta åt samma riktning och i samma takt. Respektive organisation styrs av olika regler och befattningsbeskrivningar, som i sin tur påverkar yrkesrollen. Att olika professioner besitter olika regleringar kan hindra dem från att delge information till de andra parterna (Bolin, 2011; Huxham & Vangen, 2000;
Huxham & Vangen, 2004). Som gräsrotsbyråkrat innebär det att den professionella måste anpassa sin roll efter tillhörande organisation i mötet med andra organisationer (Lipsky, 2010,
14 s. 40 - 44). Det krävs en förståelse för vad alla inblandade parter arbetar med. Den professionella rollen förknippas med en profession som i sin tur associeras med vissa färdigheter, kunskaper och förväntningar (Lister, 1982). För SSPF innebär det att professionella med olika professioner som har olika roller med skiljande kunskaper och kompetenser möts. Försöker inte de inblandade att förstå de andras roller, kan det leda till att de underskattar de andras kunskaper och färdigheter och endast ser sin egen roll och detta kan skapa hinder, vilket i sin tur kan leda till att samverkan blir svårt att uppnå (Berlin & Carlström, 2014; Watkin, Lindqvist, Black &
Watts, 2009; Atkinson, Doherty & Kinder, 2005). Samverkan handlar om att olika personer med olika förväntningar, färdigheter, kunskaper och yrkesroller möts (Svensson, Johansson &
Laanemets, 2008, s. 18, 96–97).
3.4 Handlingsutrymme
Handlingsutrymme skapas av de ramar och begränsningar som en organisation har. Även ett uppdrag, tillsammans med den yrkesmässiga kunskapen som den professionella innehar, påverkar handlingsutrymmet. Handlingsutrymmet formas delvis av organisationen, i och med att det är organisationen i utformandet av uppdraget som avgör hur stort handlingsutrymme den professionella har, och i kontakt med klienten (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008, s. 55).
Som gräsrotsbyråkrat sker arbetet i direktkontakt med klienten och det handlingsutrymme gräsrotsbyråkraten besitter påverkas av individuella tillämpningar och av organisationsbaserade regler och lagar (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008, s. 55; Lipsky, 2010, s. 3).
Organisationer för socialt arbete skiljer sig ofta på olika sätt. Det handlar om olika grundidéer och inriktningar. Organisationer har olika ledningar och huvudmän som den professionella måste rätta sig efter, exempelvis organisationsspecifika lagar och politiska beslut som styr organisationen och påverkar handlingsutrymmet. Handlingsutrymmet för respektive medlem som innefattas inom SSPF representerar en organisation och påverkas av organisationens olika ledningar och huvudmän. Detta begränsar gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme gentemot de andra medlemmarna i verksamheten och gentemot klienten (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008, s. 16, 55).
Inom det sociala arbetet innebär det ofta för socialarbetaren att denne förfogar över någon form av resurser som en person vill åtnjuta. Resurser kan innebära olika saker, det kan handla om såväl materiella och ekonomiska resurser som kunskaper, tid och befogenheter. För socialarbetaren handlar det om att fördela dessa resurser på ett lämpligt sätt trots det begränsade handlingsutrymmet (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008, s. 17). Som socialarbetare kan
15 detta innebära ett dilemma där socialarbetaren hamnar mellan klienten och organisationen.
Socialarbetaren måste som gräsrotsbyråkrat ha klientens behov och önskemål i åtanke likväl som organisationens mål och de begränsningar som kommer med ramarna för verksamheten (Lipsky, 2010, s. 40–44). När olika professioner samverkar, som i SSPF:s fall, kan olika regleringar försvåra för parterna att delge information till de andra parterna vilket påverkar handlingsutrymmet (Bolin, 2011; Huxham & Vangen, 2000; Huxham & Vangen, 2004).
3.5 Sammanfattning av teoretiskt ramverk
SSPF:s verksamhet arbetar utifrån en samverkansprincip där människor verkar tillsammans för att uppnå ett gemensamt mål, vilket i detta fall är att tidigt fånga upp ungdomar för att förhindra att de utvecklar riskbeteenden. SSPF vars förkortning står för samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid inkluderar professionella från olika yrkesgrupper och olika organisationer, vilket i sig innebär samverkan mellan olika yrkesroller. De professionella kommer alla i direkt kontakt med klienten och allmänheten oavsett vilken yrkesgrupp de tillhör.
Det skapar dilemman för den professionella då denne hamnar mellan motstridande krav och önskemål från klienten och den tillhörande organisationen. Det påverkar i sin tur den professionellas handlingsutrymme vilket är ett tydligt exempel på karaktäristiska begränsningar hos gräsrotsbyråkraten (Lipsky, 2010, s. 40–44). Verksamheten SSPF är sammansatt av olika organisationer och det påverkar handlingsutrymmet för de professionella. Beroende på vilken organisation den professionella tillhör, tillkommer olika ramar och begränsningar som påverkar handlingsutrymmet och därmed även deras möjligheter till att samverka med andra (”SSP – Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis”, u. å.; Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008, s. 55). Begrepp som samverkan, roller och handlingsutrymme blir därför viktiga för att kunna analysera hur representanterna från de olika yrkesgrupperna uppfattar SSPF-samverkan.
4. Metod
I denna del beskriver vi den metod som legat till grund för vår undersökning i avsikt att förtydliga hur undersökningens resultat har kommit till. För att undersökningens kvalitet ska kunna bedömas beskrivs valet av forskningsmetod och hur data har samlats in och analyserats.
Detta kapitel är uppdelat i fem avsnitt för att underlätta för läsaren att hitta den del som söks.
Första avsnittet är Data och innefattar bland annat urval och enkätkonstruktion. Det andra avsnittet är Variabler där de beroende och oberoende variablerna beskrivs. Det tredje avsnittet
16 är Analys av data och består av en beskrivning av de statistiska analyser vi genomfört i ett statistikprogram, däribland genomförda Chi 2 - tester. Det tredje avsnittet är Reliabilitet och Validitet och det sista är Etiska överväganden.
4.1 Data
Vår studie utgår från en kvantitativ ansats då syftet är att undersöka den breda synen på samverkan inom SSPF (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid) utifrån de inkluderande aktörerna och ifall dessa uppfattningar skiljer sig mellan de olika yrkesgrupperna.
Eftersom SSPF omfattar ett flertal olika professioner ville vi genom en enkätundersökning studera alla de olika professionernas upplevelser av hur SSPF samverkan inom Uppsala kommun fungerar, för att sedan kunna belysa den mest förekommande uppfattningen och eventuella skillnader mellan yrkesgrupperna. En kvantitativ ansats ansåg vi kunde bidra till mer generaliserbart material av hur samverkan fungerar enligt aktörerna och förhindra allt för subjektiva berättelser, något som Trost & Hultåker (2016) tar upp som fördelar med en kvantitativ ansats.
Vi vill dock förtydliga att vi inte avsåg att mäta effekterna av de insatser som utförs genom SSPF utan vi ville i stället undersöka aktörernas uppfattning av SSPF-samverkan och ifall dessa skiljer sig mellan de olika professionerna.
4.1.1 Urval
Enkätundersökningen omfattade ett totalurval på 102 st. personer, som motsvarar samtliga aktörer inom SSPF-samverkan inom Uppsala kommun. En stor del av SSPF:s verksamhet innefattar kontaktskapande och relationsbyggande med professionella inom ungdomarnas nätverk. Därför har SSPF även nära kontakt och samarbete med andra aktörer som t.ex.
nattvandrarföreningar och de är därav inkluderade i denna studie (”SSP – Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis”, u.å.). Vår avsikt var att spegla den nuvarande sammansättningen av SSPF i undersökningens urval och vi valde därför att utgå från ett totalurval. De olika yrkesgrupperna varierar i storlek och även aktörernas delaktighet varierar mellan yrkesgrupperna, men vi fann det ändå intressant att studera om det fanns eventuella skillnader mellan yrkesgruppernas upplevelser av SSPF-samverkan. Yrkesgruppernas storlek tog vi i beaktande vid analys av resultatet och i diskussion av resultatet.
17 4.1.2 Enkätkonstruktion
Utgångspunkten i framställandet av enkäten var en tidigare genomförd utvärdering av Turner, Nilsson & Jidetoft (2015) SSPF – Ett fokus på ungdomar i riskzon, efter att deras samtycke inhämtats. Eftersom rapporten hade en liknande forskningsansats som uppsatsen vi avsåg att skriva fungerade deras enkät som en inspirationskälla vid utformandet av vår enkät. Vid utformandet av enkäten valdes Google Formulär i och med att denna internetbaserade tjänst var gratis och utan begränsning gällande längd på formuläret. För att uppnå ett så brett gensvar på enkäterna som möjligt kom enkäten att förmedlas via mailkontakt till berörda inom SSPF. De variabler som studerades var formade i relation till vårt forskningsområde och våra frågeställningar och enkäten bestod av en kombination av flervalsfrågor och skalfrågor med tillhörande kompletteringsfrågor där svaren skrevs i fritext. Enkäten och dess frågor återges i sin helhet i Bilaga 2. Frågorna ställdes med exempel på kriterier för att möjliggöra en jämförelse om vad som är välfungerande samverkan enligt de olika aktörerna. Genom att vara så konkret som möjligt minskade risken för att frågorna blev helt fria för tolkning och därmed får en mer kvalitativ karaktär. Enkätens svarsalternativ hade för vissa frågor begränsats till att inte ha ett mittenalternativ som är varken eller i de fall då vi undersökte om något fungerade bra eller dåligt. Vi valde att begränsa vissa svarsalternativ på det här sättet för att förmå informanterna att svara utifrån tendenser i deras uppfattning. Detta alternativ fanns dock tillgängligt i resterande delar av enkäten för att minska risken för bortfall av svar. På de frågor som berörde yrkesgrupp och den del av SSPF som informanten representerade var enkätsvaren utformade som färdiga alternativ. För de som inte inbegreps i de redan färdigställda alternativen fanns även svarsalternativet annat till med möjligheten för respondenten att själv skriva i ett eget alternativ. Vid felaktiga kategoriseringar och för de som kategoriserat sig som annat grupperades dessa sedan om utifrån bedömning av vilka grupper som överensstämde med varandra. Slutligen återstod fem yrkesgrupper: skola, socialtjänst, polis, fritid och övrigt (se Bilaga 5).
Enkäten var uppbyggd i olika avsnitt som informanten kopplades vidare till beroende på vilken del av SSPF de tillhörde, en fördelaktig funktion med webbenkäter. Enkäten bestod av sammanlagt fyra avsnitt och återges i sin helhet i Bilaga 2. Frågor gällande attityd och åsikter kring SSPF:s verksamhet var uppställda med diverse påståenden om verksamheten som deltagaren fick gradera utifrån hur väl de instämde på deras egen uppfattning. Exempelvis handlade de om SSPF-gruppens förmågor och dess kunskaper. Det avslutande avsnittet svarade alla informanter på och handlade om nyttan med, tilltron till och hinder för SSPF-samverkan.
18 4.1.3 Datainsamling
Då en av uppsatsförfattarna tidigare genomfört handledd verksamhetsförlagd utbildning inom SSPF:s verksamhet möjliggjordes en ingång och kontakt till verksamheten. Genom denna kontakt förmedlade vi idén om att genomföra en enkätundersökning om verksamheten vilket gav positiva gensvar. Verksamhetschefen för Uppsala ungdomsjour, som även ansvarar för SSPF, fungerade som grindvakt (se Denscombe, 2014) för vår undersökning och kontaktades för att erhålla samtycke att genomföra undersökningen och för att få kontaktuppgifter till aktörer inom SSPF. Verksamhetschefen fick även genomföra en pilotstudie, för att säkerställa att frågeställningarna och svarsalternativen var begripliga, innan vi skickade ut enkäten till de andra informanterna. Vid upprättandet av informationsbrevet utgick vi från en färdig mall där vi beskrev syftet med studien, dess innehåll och en informativ presentation av upphovsmakarna till undersökningen med kontaktuppgifter till oss och vår handledare. Informationsbrevet återges i sin helhet i Bilaga 1. För att maximera antalet deltagare i undersökningen ansåg vi att ett informationsbrev med förfrågan om deltagande i vår studie gav goda förutsättningar för att informanterna skulle känna förtroende för oss som uppsatsförfattare (se Trost & Hultåker, 2016). Syftet med informationsbrevet var att väcka intresse hos informanten att vilja delta och att informera om alla de rättigheter som informanten har enligt god forskningssed. I enlighet med detta informerades även informanten om möjligheten att ta del av resultatet och den färdiga uppsatsen om så önskades.
Utifrån den förmedlade kontaktlistan, med mailadresser till personer som arbetar med eller inom SSPF:s verksamhet, skickade vi mail med informationsbrevet och en förfrågan om deltagande i vår studie samt en bifogad länk till enkäten. Möjligheten till att delta i enkäten var tidsbegränsad och detta framkom i informationsbrevet. Perioden för att delta i undersökningen sträckte sig från det att mailen skickades ut, vilket var den 12 april 2018, till och med den 23 april 2018 och förlängdes därefter till den 27 april 2018. Vi ansåg till en början att den första tidsperiod var tillräcklig för informanterna att hinna delta i undersökningen, men på grund av låg svarsfrekvens förlängde vi den utsatta tiden. Efter hälften av den ursprungliga tidsperioden skickades ett påminnelsebrev ut om deltagande till samtliga kontakter, även de som redan hade svarat. Eftersom personuppgifter inte registrerades vid genomförande av enkäten gick det inte att veta vilka som redan hade deltagit. Även påminnelsebrevet skickades ut via mail och återfinns i sin helhet i Bilaga 3. Svarsperioden förlängdes, som tidigare nämnt, till 27 april på grund av för lågt svarsantal och även detta informerades via mail. För att säkerställa att informanterna skulle svara inom den förlängda tiden valde vi att ringa till alla som vi mailat för
19 att uppmana dem att svara på enkäten. Detta genererade fler svar och vid avslutad tid för den förlängda svarsperioden hade vi erhållit 76 st. svar av 102 st. tillfrågade.
4.1.4 Svarsfrekvens, bortfall och representativitet i svarsunderlaget
Sammanlagt var det 102 personer som blev tillfrågade att delta i enkätundersökningen och av dessa var det 76 st. som besvarade enkäten. Svarsfrekvensen var 75%. Nedan presenteras fördelningen i Tabell 1.
Tabell 1 – Urvalsstorlek och svarsfrekvens
Skola Socialtjänst Polis Fritid Övrigt Totalt
URVAL 34 25 5 24 14 102
UTFALL 21 18 4 22 11 76
ANDEL (%) 62% 72% 80% 92% 79% 75%
För respektive yrkesgrupp tillfrågades 34 personer inom gruppen skola där 21 st. svarade och det motsvarade en svarsfrekvens på 62%. För yrkesgruppen socialtjänst tillfrågades 25 st. varav 18 st. svarade vilket motsvarar en svarsfrekvens på 72%. Inom gruppen poliser blev 5 st.
tillfrågade att delta i enkäten, av dessa svarade 4 st. det vill säga 80% svarsfrekvens. Det var 24 personer inom fritid som tillfrågades om deltagande varav 22 st. svarade (92 %). Inom gruppen övrigt var det 14 st. som tillfrågades att delta i undersökningen och av dessa var det 11 st. som deltog (79 %). I och med att den totala svarsfrekvensen var så pass hög på 75% borde vi rimligtvis kunna dra generella slutsatser om alla som ingår i SSPF:s verksamhet, dock under förutsättning att de som svarade inte avviker för mycket i sina åsikter från de som inte svarade på enkäten.
4.2 Variabler
För analysen valde vi ut variabler baserat på undersökningens syfte och frågeställning.
Variablerna verkade som underlag för att besvara frågeställningarna och analyserades sedan i resultatkapitlet. Nedan beskrivs de utvalda variablerna mer ingående.
4.2.1 Oberoende variabler
Vi valde ut den oberoende variabeln baserat på totalurvalet och en indelning av informanter baserat på respektive yrkesgrupp. Detta för att kunna genomför en jämförande analys på synen på SSPF-samverkan mellan yrkesgrupperna. Den oberoende variabeln presenteras mer ingående nedan.
20 YRKESGRUPPER
För att kartlägga vilken yrkesgrupp informanterna tillhörde fick de svara på vilken del av SSPF som de representerade och välja den yrkeskategori som de identifierade sig med. Variabeln tillhör nominalskala då yrkesgrupper är en kategorisering utan rangordning eller liknande (se Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003, s. 40). Enkätfrågan löd: "Vilken del av SSPF representerar du?" och gav informanterna möjligheten att välja ett av de fem alternativen: skola, socialtjänst, polis, fritid och annat. De svar vi fick in under annat kodades därefter om till antingen skola, socialtjänst, polis, fritid eller övrigt utifrån vilken kategori som vi ansåg var mest lämpad för informantens svar. De valda yrkesgrupperna är baserade på verksamhetsbeskrivningen av SSPF. Denna fråga var relevant för att kunna undersöka skillnader mellan yrkesgruppernas svar.
4.2.2 Beroende variabler
Nedan presenteras de variabler som vi valde att studera i relation till våra oberoende variabler.
Syftet är att undersöka helhetsbilden och ifall synen på samverkan skiljer sig mellan yrkesgrupperna genom att studera variablerna samverkans nytta för informanten, sammantagen tilltro till SSPF-samverkan och hinder för samverkan.
SAMVERKANS NYTTA FÖR INFORMANTEN/ORGANISATIONEN
En fråga som vi valde att beskriva mer ingående i resultatavsnittet handlade om nyttan med samverkan och utformades med åtta olika bedömningsgrunder. Dessa bedömningsgrunder motsvarade var och en, en varsin variabel. I frågan ombads informanten att fylla i en 4-gradig skala, utifrån hur de bedömde att SSPF-samverkan har bidragit till nytta för informanten och deras yrkesroll. I skalan motsvarade 1: Inte alls, 2: I viss utsträckning, 3: I ganska stor utsträckning och 4: I mycket stor utsträckning. Utöver dessa fyra graderingar på ordinalskalan fanns även ett femte svarsalternativ som motsvarade Ingen uppfattning. Enkätfrågan löd: "I vilken utsträckning bedömer du att SSPF - samverkan har bidragit till nytta för dig i din yrkesroll/verksamhet?". De åtta bedömningsgrunderna var: "Resurseffektivitet",
"Informationsbyte", "Helhetssynen på ungdomar i riskfyllda situationer", "Kontaktvägar",
"Tidseffektivitet", "Utveckling av den egna verksamheten", "Skapa goda relationer till ungdomar" och "Skapa goda relationer till vårdnadshavare".
21 SAMMANTAGEN TILLTRO TILL SSPF-SAMVERKAN
Den andra enkätfrågan som även den beskrivs mer ingående i resultatavsnittet handlar om den sammantagna tilltron till samverkan inom SSPF. Frågan formulerades som: "Sammantaget, vilken tilltro har du till SSPF som samverkansmetod". Svarsalternativen formulerades utifrån en ordinalskala där de olika värdena rangordnats utifrån fem alternativ (se Djurfeldt, Larsson
& Stjärnhagen, 2003, s. 41). I skalan motsvarade 1: Mycket liten tilltro, 2: Ganska liten tilltro, 3: Varken stor eller liten tilltro, 4: Ganska stor tilltro och 5: Mycket stor tilltro.
Mittenalternativet Varken stor eller liten tilltro fick här motsvara alternativet Ingen uppfattning, då det inte kräver att informanten tar något ställningstagande kring ifall tilltron är stor eller liten.
HINDER FÖR SAMVERKAN
För att kartlägga de hinder som eventuellt förekommer för SSPF-samverkan valde vi att utforma en enkätfråga om ämnet. Frågan löd: "I vilken utsträckning utgör enligt din bedömning följande förhållanden hinder för SSPF - samverkan i din stadsdel/kommun? (hinder kan finnas i din egen verksamhet och i andras)." De 11 bedömningsgrunderna utgjorde var och en, en variabel som kunde rangordnas utifrån en 4-gradig ordinalskala (se Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003, s. 41) där 1 motsvarade Inte alls, 2: I viss utsträckning, 3: I ganska stor utsträckning och 4: I mycket stor utsträckning. För de informanter som inte hade någon uppfattning fanns alternativet: Ingen uppfattning. De 11 bedömningsgrunderna framställdes som:
"Bristande/oklart beslutsmandat", "Otydlig ansvarsfördelning", "Makt- och statusskillnader mellan verksamheterna", "Olikheter i verksamheternas uppdrag", "Bristande förståelse om varandras verksamheter/uppdrag", "Bristande samsyn kring ungdomsarbete", "Bristande ekonomiska resurser", "Bristande personalresurser", "Ointresse bland gruppens medlemmar",
"Hög personalomsättning i den egna verksamheten" och "Krockande lagstiftningar och regelverk (ex. sekretessregler)".
4.3 Analys av data
Resultatet från enkäterna sammanställdes i en Excel-fil som sedan överfördes och öppnades som ett nytt dataset i det elektroniska statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) från det amerikanska IT-företaget IBM. Genom en beskrivande analys av enkätsvaren, från alla informanter oavsett yrkestillhörighet, redovisade vi det huvudsakliga resultatet av undersökningen. Även utmärkande delar av resultat belystes i form av en
22 beskrivande analys. För att undersöka om det förelåg signifikanta skillnader i synen på SSPF- samverkan mellan yrkesgrupperna genomfördes ett flertal Chi 2 – tester baserat på de 19 variablerna, som motsvarade bedömningsgrunderna. Yrkesgruppen polis och kategorin övrigt valde vi på grund av etiska skäl att inte inkludera i någon form av jämförande analys. Vi ville inte riskera att någon av informanterna skulle kunna pekas ut i undersökning i och med att dessa grupper innefattade så få informanter och Chi 2 – testerna skulle heller inte vara genomförbara (se Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003, s. 210).
4.3.1 Chi 2 – test
Ett Chi 2 - test undersöker om skillnaderna i svaren mellan olika grupper är statistiskt signifikanta, om de beror på slumpen eller inte. Detta utläses genom att jämföra de observerade värdena i svarsfördelningen med värden som kan förväntas vid en jämn svarsfördelning.
Eftersom de variabler vi valde att analysera endast var av ordinal- och nominalskala ansåg vi att Chi 2 – test var mest lämpligt att genomföra (se Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003, s.
43). Inledningsvis kontrollerade vi att yrkesgrupperna var adekvat kategoriserade. I och med att några informanter angett annat med valfri benämning som den yrkesgrupp de representerar var vi tvungna att själva kategorisera dessa för att sedan kunna omkoda dem. Baserat på vår bedömning av vilken del av SSPF de tillhörde omvandlades de till passande kategori.
Övervägande del av informanterna som inte hade angett en färdigställd yrkeskategori omkodades till "övrigt". Andra som felaktigt valt alternativet annat men som egentligen tillhörde någon av de andra yrkesgrupperna förflyttades till passande kategori. Hur vi valde att kategorisera om informanterna beskrivs i form av en tabell i Bilaga 5. Nästa steg var att koda om kategorierna till siffror. För att genomföra Chi 2 - test kan inte grupperna som jämförs vara för små att de förväntade värdena understiger fem (se Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003, s. 210). Vi var därför tvungna att räkna bort grupperna polis och övrigt då de inte uppnådde tillräckligt högt antal för att inkluderas i Chi 2 - testerna. Dessa omvandlades till missing values och räknades inte med i beräkningarna.
Syftet med Chi 2 – testen var att studera om det fanns statistiskt signifikanta skillnader i synen på SSPF–samverkan mellan de olika yrkesgrupperna. För att resultaten Chi 2 – testen ska vara användbara får risken för att fördelningen skulle ha uppkommit av en slump inte vara högre än 5%. Värdet för signifikansen får därmed inte överstiga gränsen på 0,05.
Vi valde att inkludera två av våra beroende variabler i testet för att framställa en övergripande bild av synen på SSPF-samverkan. Variabeln tilltro till SSPF - samverkan exkluderades från
23 Chi 2 - testen då resultatet av denna fråga endast genererat svar som antingen tillhörde mycket/ganska stor tilltro eller varken stor eller liten tilltro. Vi resonerade kring att det inte var av intresse att jämföra skillnaderna i uppfattningen då ingen av informanterna hade svarat att de hade mycket eller ganska liten tilltro till SSPF-samverkan. De variabler som därmed inkluderades i Chi 2 - testerna var; nyttan med SSPF - samverkan och hinder för SSPF – samverkan. Inom nyttan med SSPF-samverkan inkluderades åtta variabler, dessa motsvarade bedömningsgrunderna inom frågan. I hinder för SSPF-samverkan förekom 11 bedömningsgrunder, alltså 11 variabler. För att den jämförande analysen mellan de olika yrkesgrupperna skulle bli mer överskådlig omkodade vi svarsalternativen för de utvalda variablerna till två kategorier. På så sätt erhölls högre värden per svarsalternativ vilket förenklade analysen. För de utvalda variablerna delade vi upp graderingarna i två olika kategorier. Tillvägagångssättet var likadant oberoende av variabel eftersom de var uppbyggda med samma antal graderingar som var identiska. Kategoriseringarna motsvarade vilken sida informanten tenderade att svara utifrån stor eller liten utsträckning. De lägre graderingarna på ordinalskalan Inte alls & I liten utsträckning omkodades till en ny variabel; "Liten utsträckning". De högre graderingarna I ganska stor utsträckning & I mycket stor utsträckning omkodades till "Stor utsträckning". Eftersom vi bara intresserade oss för de variabler som antydde vilken tendens informanten hade valde vi att registrera Ingen uppfattning som ett missing value för att dessa inte skulle räknas med i Chi 2 - testen. Denna procedur med att koda om graderingarna gjordes manuellt för alla 19 bedömningsgrunder/variabler både inom nyttan med SSPF - samverkan och hinder för SSPF – samverkan. Därefter gick vi vidare med att genomföra Chi 2 – testerna på var och en av de 19 olika variablerna. Vid tillfällen då SPSS varnade för att cellvärdena var för låga och att Chi 2 – testet därmed inte var genomförbart, valde vi att göra Fisher's Exact – test. Genom Fisher's Exact - test kunde vi erhålla giltiga signifikanta värden som kunde ligga till grund för vår analys av resultatet.
4.4 Reliabilitet & Validitet
Reliabilitet handlar om tillförlitligheten i en mätning, mätinstrumentets kvalitet, dess pålitlighet och att kunskapen tagits fram på ett tillförlitligt sätt samt att alla informanterna har deltagit på samma sätt. Samma studie ska vid en förnyad mätning ge samma resultat oberoende av tid eller vem som genomför den (Trost & Hultåker, 2016; Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003, s.
108–109). Vid insamling och bearbetning av material är det svårt att helt undvika misstag och fel, det blir därför viktigt att reducera felen och misstagen i så stor utsträckning som möjligt.
Genom att noggrant bearbeta data och genom att inneha ett kritiskt förhållningssätt går det
24 stärka reliabiliteten (Holme & Solvang, 1997). Vi säkerställde att rätt data hade förts in korrekt i SPSS genom att jämföra att den information som fanns i det ursprungliga datasetet mot den i SPSS. Den upprättade enkäten som ligger till grund för vår undersökning är baserad på en enkät genomförd av Turner, Nilsson & Jidetoft (2015). Vi ansåg att Turner, Nilsson & Jidetofts rapport hade stora likheter med vår forskningsansats och valde därmed att till stor del använda deras enkätfrågor, vid utformandet av vår enkät. I och med att vi baserat vår enkät på Turner, Nilsson & Jidetofts enkät försäkrade vi oss om att språket de brukade var lättförståeligt och att det inte förekom negationer. Vi genomförde vissa förändringar på den redan färdigställda enkäten för att den bättre skulle passa det vi avsåg att mäta i vår undersökning. Enkätens utformning finns som bifogad bilaga (se Bilaga 2) för transparensen.
Validitet innebär giltighet och handlar om huruvida mätinstrumenten eller frågorna som ställs mäter det som de är avsedda att mäta (se Trost & Hultåker, 2016). Validitet avser undersökningens teoretiska och begreppsmässiga relevans, hur pass väl de ställda frågorna ger svar på det som undersöks (se Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003, s. 108–109). Som tidigare nämnt var utgångspunkten för enkätfrågorna rapporten av Turner, Nilsson & Jidetoft (2015) SSPF – Ett fokus på ungdomar i riskzon. Deras enkät är baserad på olika underlag som använts som utgångspunkt och inspiration. De har bland annat tagit inspiration från andra samverkansenkäter och SSPF-modellens grundpelare vilket i korta drag handlar om hur "SSPF- samverkan är tänkt att fungera under ideala förhållanden". SSPF-modellen som Turner, Nilsson & Jidetoft (2015) beskriver i sin rapport är framtagen för Göteborg och Mölndal.
I och med att informanterna är delaktiga på olika sätt och i olika stor utsträckning i SSPF–
samverkan ansåg vi att det var viktigt att de svarade på frågor som var relevanta för dem och inget annat. Enkäten delades därför upp så att informanterna slussades vidare till det som var relevant för just dem. Exempelvis svarade inte de som inte deltog på SSPF-gruppmötena på frågor som rörde dessa, utan de fördes i stället vidare till ett relevant avsnitt anpassat för dem.
Vi funderade kring den eventuella risken att medverkande svarade oärligt för att bibehålla och/eller förmedla en bättre bild av verksamheten än den som motsvarade verkligheten.
Resonemang fördes kring huruvida lojalitet gentemot verksamheten i sin helhet och mellan grupperna kunde komma att påverka informanterna och deras svar. Dock kom vi fram till att en sådan risk alltid föreligger i en undersökning av detta slag och att det var en förväntad risk som var svår att undvika.
25
4.5 Etiska överväganden
I denna studie har vi utgått ifrån Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav för att upprätthålla god forskningssed och individsskydd för våra informanter. De fyra huvudkraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Eftersom vår studie bygger på en enkätundersökning fick våra informanter ta del av syftet med studien i ett informationsbrev (se Bilaga 1) som vi skickade ut i samband med en förfrågan om att delta i enkätundersökningen. Informationsbrevet informerade, i enlighet med Vetenskapsrådets (2002) informationskrav, om informanternas del i studien och om hur materialet kommer att användas. Informanterna informerades om att deras deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde dra sig ur utan vidare förklaring. Materialet som samlades in kommer även endast att användas som underlag i denna studie och det insamlade materialet kommer enbart att vara tillgängligt för oss uppsatsförfattare och handledare. I informationsbrevet fanns även kontaktuppgifter till både uppsatsförfattarna och handledaren med en tillhörande uppmaning om att gärna ta kontakt med någon av oss ifall de fanns ett intresse av att ta del av resultatet eller om de hade några övriga frågor.
Våra informanter fick ingen separat samtyckesblankett utan genom deras deltagande i enkäten samtyckte de till att deras svar kommer att fungera som underlag för vår uppsats, något som även Ejlertsson (2005) tar upp som ett vanligt sätt att hantera samtyckeskravet på vid enkätstudier. Denna information framkom i informationsbrevet och i början av enkäten. Om vi skulle skickat ut en separat samtyckesblankett skulle det kunna motsäga konfidentialitetskravet då vi skulle veta vilka som har svarat på enkäten.
I vår enkät uppgav ingen informant sitt namn, för att säkerställa Vetenskapsrådets (2002) konfidentialitetskrav, men de fick uppge grupptillhörighet. Två av grupperna, poliser och övrigt, blev så pass små att vi ansåg att vi inte skulle kunna säkerställa deras konfidentialitet om vi presenterade deras svar i resultatdelen. Vi valde därför att inte göra några analyser på de grupperna utan endast på de tre andra, större grupperna. Allt för att säkerställa informanternas konfidentialitet.
Det fjärde, och sista, huvudkravet är nyttjandekravet och det handlar om att det insamlade materialet endast får användas i vår studie och att resultatet inte får användas mot deltagarna på ett sätt som kan påverka dem negativt (Vetenskapsrådet, 2002). Detta krav kommer vi säkerställa genom att inte ge ut vårt underlag till någon annan, utan endast använda materialet i vår studie.
26 Vidare funderade vi på om undersökningen kan bidra till att skapa motsägningar eller osämja mellan de olika yrkesgrupperna inom SSPF beroende på vad resultatet visar, i och med att vi har för avsikt att dela med oss av resultatet till de som vill ta del av det. Om utfallet visar negativa trender hos en viss grupp resonerade vi kring att det eventuellt kan bidra till splittringar mellan grupperna och påverka verksamheten i sin helhet negativt. Vårt resultat kan dock i stället fungera som underlag för att kunna vidareutveckla verksamheten om eventuella negativa trender visas. Verksamheten kan då i stället använda vårt material som ett verktyg för att utveckla och förändra de delar av verksamheten som inte fungerar som tänkt och fortsätta arbeta på samma sätt i de delar som är välfungerande enligt aktörerna.
5. Resultat
Detta kapitel behandlar de resultat som framkommit genom vår enkätundersökning. Först presenteras en sammanfattning av de informanter som deltog i undersökningen, både i sin helhet och baserat på yrkesgruppstillhörighet. Resultatet presenteras därefter utifrån våra frågeställningar. De två första frågeställningarna som handlade om vad SSPF-samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid bidragit med för informanterna i deras yrkesroll/verksamhet och hur aktörerna inom SSPF ansåg att samverkan fungerar besvaras och illustreras via stapeldiagram och cirkeldiagram. Därefter följer den tredje och sista frågeställningen som undersökte om det fanns det skillnader i synen på samverkan mellan de olika yrkesgrupperna och besvaras genom Chi 2 - test. Som avslutning sammanställs våra analyser i ett sammanfattande avsnitt.
5.1 Synen på SSPF - samverkan
Våra två första frågeställningar handlar om vad informanterna anser att SSPF-samverkan bidrar med i deras yrkesroll och hur samverkan fungerar. För att få en övergripande bild över informanternas syn på SSPF-samverkan valde vi här att studera det totala utfallets svar och inte dela upp dem i yrkesgrupper. Det totala utfallet av informanter var 76 personer.
5.1.1 Nyttan av SSPF – samverkan
För att besvara den första frågeställningen, om vad SSPF-samverkan bidrar med, studerade vi variabeln "I vilken utsträckning bedömer du att SSPF – samverkan har bidragit till följande nytta för dig i din yrkesroll/verksamhet". Detta illustreras i två stapeldiagram baserat på åtta
27 olika bedömningsgrunder som beskriver olika områden av SSPF–samverkan som kan bidra till nytta för informanten. Frekvensen för svarsalternativen illustreras i figuren nedan (se Figur 1 och 2). De olika svarsalternativen var; Inte alls, I viss utsträckning, I ganska stor utsträckning, I mycket stor utsträckning och Ingen uppfattning. Dessa fungerade som mått för informantens inställning och uppfattning till SSPF-samverkan.
Figur 1 – Nytta av SSPF–samverkan (del 1)
0 10 20 30 40 50
Resurseffektivitet Informationsutbyte Helhetssynen på ungdomar i riskfyllda
situationer
Kontaktvägar
I vilken utsträckning bedömer du att SSPF-samverkan har bidragit till följande nytta för dig i din
yrkesroll/verksamhet?
Inte alls I viss utsträckning I ganska stor utsträckning I mycket stor utsträckning Ingen uppfattning
