Implikationer för framtiden

Det resultat som den insamlade empirin för detta arbete stämmer som beskrivs ovan väl överens med den tidigare forskning som gjorts inom temat kulturarv och kulturarvsförmedling. Läroplanen för historieämnet resulterar enligt det insamlade materialet i en slags överföring av och reproducering av kunskap, där subjektifieringsuppdraget och utvecklingen kritiskt tänkande hamnar i skymundan till förmån för mätbara kunskaper och kvalificeringsuppdraget. Även museer fokuserar, enligt detta arbete, till stor utsträckning på kunskaper och förmågor, men med delvis större utrymme för kritiskt tänkande och egen reflektion.

Resultaten av detta arbete pekar dock mot ytterligare ett dilemma: differensen mellan lärarnas önskade undervisning och kulturarvsförmedling, och den faktiska undervisningen och kulturarvsförmedlingen. Det insamlade materialet visar en uttryckt frustration hos lärare som till följd av tids- och resursbrist, samt begränsningar i läroplanens formuleringar, inte upplever att de kan arbeta med att utveckla elevernas individuella identitetsskapande och kritiska tänkande i den utsträckning som vore önskvärt. Det vore således relevant och motiverat att framtida forskning skulle efterforska hur differensen mellan den önskade undervisningen och den faktiska undervisningen ter sig när det kommer till identitetsskapande, representativitet och kritiskt tänkande i relation till kulturarv och kulturarvsförmedling, samt vilka åtgärder som kan göras för att minska denna differens.

113_{Nyzell (2017). Sid. 6-7.}

4. Referenser

AVHANDLINGAR

Insulander, Eva, Tinget, rummet och besökaren: Om meningsskapande på museum (2010), Stockholm: Stockholms universitet.

Ljung, Berit, Museipedagogik och erfarande (2009), Stockholm: Stockholms universitet.

LICENTIATUPPSATSER

Sandelin, Kenneth, Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans

högstadium - En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning, Karlstad: Karlstads Universitet (2020).

VETENSKAPLIGA ARTIKLAR

Aronsson, Peter, ”Historiekultur, politik och historievetenskap i Norden”, i Historisk

tidsskrift, 122:2 (2002), sid. 189-208.

Dash, Paul, “Heritage, Identity and Belonging: African Caribbean Students and Art Education”, i International Journal of Art & Design Education, 25:3 (2006), s. 256- 267.

Dessingué, Alexandre, “Dynamisk kulturarv, kritisk literacy og (fler)kulturforståelse i norsk grunnskole?”, i Nordidactica - Journal of humanities and social science education, 2016:2 (2016), sid. 22-46.

Gross, Magdalena H., och Kelman, Ari Y., “Encountering the past in the present: An exploratory study of educational heritage tourism”, i International Review of

Education, 63:1 (2017), sid. 51-70.

Guilherme, Alex, och Hüttner, Édison, “Exploring the new challenges for indigenous education in Brazil: Some lessons from Ticuna schools”, i International Review of

Education, 61:4 (2015), sid. 481-501.

Högberg, Anders, “To renegotiate heritage and citizenship beyond essentialism”, i

Archaeological Dialogues 23:1 (2016), sid. 39-48.

Kēpa, Mere, och Manu’atu, Linitā, “An indigenous and migrant qritique of principles and innovation in education in AOtearoa/New Zealand”, i International Review of

RAPPORTER

Nyzell, Stefan, Om risk, tillit och ansvar och att veta varför och hur man vet:

Kulturpedagogisk metod och metodutveckling i Region Skåne, Malmö: Malmö

Universitet (2017).

Synnestvedt, Anita, “Dom gör med hjärtat”: Kulturarvspedagogikens teori och metod, Göteborg: Göteborgs Universitet (2008).

KAPITEL I ANTOLOGI

Eliasson, Per, “Kulturarv och medborgerlig bildning i den svenska grundskolan”, i Lars-Eric Jönsson, Anna Wallette & Jes Wienberg (red.) Kanon och kulturarv: historia och

samtid i Danmark och Sverige (2008), Göteborg & Stockholm: Makadam förlag. Sid.

184-200.

Beckman, Svante, “Om kulturarvets väsen och värde”, i Jonas Anselm (red.), Modernisering

och kulturarv, Stehag: Brutus Östlings Bokförlag, 1993.

ÖVERSIKTSVERK

Cohen, Louis, Manion, Lawrence, & Morrison, Keith, Research Methods in Education, 8. uppl. New York: Routledge (2018).

LÄROPLANER OCH DIGITALA KÄLLOR

Skolverket, Ämnesplan för historia (Gymnasieskolan) (2011a).

Skolverket, Kommentarmaterial till ämnesplanen i historia, (2011b).

DIGITALA KÄLLOR

Riksantikevarieämbetet, Vilka lärare tar del av museernas verksamhet?, 2020,

https://www.raa.se/museer/publikt-arbete/att-arbeta-med-skolan/kartlaggningar/vilka- larare-tar-del-av-museernas-verksamhet/, hämtad 2 juni 2020.

Bilaga 1: Underlag för intervjuer

Frågor

Definition av kulturarv #1

Att värna om kulturarvet är också att visa respekt mot tidigare generationer, att minnas vad de har

åstadkommit. Den absolut viktigaste aspekten är dock att kulturarvet fungerar som ett sammanhållande kitt. Varje samhälle behöver gemensamma normer och värderingar, kollektiva minnen, gemensamma myter, gemensamma högtider och traditioner, gemensamma seder och bruk för att i förlängningen kunna hålla samman. Särskilt viktigt blir detta i en stat som den svenska med en solidariskt finansierad välfärdsmodell eftersom den solidaritet som håller upp systemet i sin tur baserar sig på identifikation och en stark känsla av gemenskap.

Definition av kulturarv #2

Kulturarv omfattar både materiella och immateriella lämningar liksom historiska och nutida föreställningar om dessa. Kulturarv är aldrig något fast utan skapas och används för olika syften. Både gemenskap och konflikter kan uppstå när föremål, platser eller händelser lyfts fram som ett viktigt kulturarv. Den som kan göra anspråk på historien, kan göra anspråk på framtiden. Arbetet med att bevara vårt kulturarv ska utgå från jämställdhet, normkritiska perspektiv och mångfald.

● Hur tänker du kring de här två olika synsätten på kulturarvsbegreppet?

● Hur väl passar de ihop med den syn som du har i rollen som lärare/pedagog på din

arbetsplats?

● På vilket sätt skulle du säga att din arbetsplats förmedlar kulturarv, alternativt syn på kulturarv? Gör den det över huvud taget?

● Anser du att kulturarvsförmedling är viktigt för ungdomar i skolan? Varför/varför inte? Vilket/vilka syften uppfyller kulturarvsförmedling?

Bilaga 2: Diagram utifrån Svante Beckmans teori om kulturarvsförmedlingens funktioner

Bild 1.1: Diagram utifrån Svante Beckmans kulturarvsteori. Upphovsperson: Elin Granlund

Bilaga 3: Intervjuernas struktur och omfång

Intervju Ett: Enskild intervju med en utställningspedagog från ett historiskt, kommunalt museum. Informanten kommer omnämnas som UP i följande avsnitt. Intervjun var 44 minuter lång och genomfördes på distans genom ett digitalt verktyg.

Intervju Två: Gruppintervju med två museipedagoger från ett historiskt, regionalt museum. Informanterna kommer omnämnas som MP1 och MP2 i följande avsnitt. Intervjun var 36 minuter lång och genomfördes på museet.

Intervju Tre: Enskild intervju med en museivärd från ett historiskt, regionalt museum. Informanten kommer omnämnas som MV i följande avsnitt. Intervjun var 30 minuter lång och genomfördes på distans genom ett digitalt verktyg.

Intervju Fyra: Enskild intervju med en historielärare på en kommunal gymnasieskola.

Informanten kommer omnämnas som HL1 i följande avsnitt. Intervjun var 31 minuter lång och genomfördes på distans genom ett digitalt verktyg.

Intervju Fem: Enskild intervju med en historielärare på en privat gymnasieskola.

Informanten kommer omnämnas som HL2 i följande avsnitt. Intervjun var 32 minuter lång och genomfördes på distans genom ett digitalt verktyg.

Intervju Sex: Enskild intervju med en historie- och SO-lärare på en statlig skola.

Informanten kommer omnämnas som HL3 i följande avsnitt. Intervjun var 30 minuter lång och genomfördes på skolan.