Grundat i studieresultatet anses det fullt aktuellt att VGR tar ett ansvar som kan uppfattas ligga utanför det egentliga arbetsområdet och främst ligga i Skolverkets ansvar för att istället skapa en övergripande plan där alla aktörer för ungdomarna inkluderas. Med studiens resultat som utgångspunkt anses målsättningarna i VGR:s handlingsplan fokusera på väsentliga delar då de i hög grad överensstämmer med informanternas reflektioner och önskningar.
Konklusion
Denna studie fördjupar kunskapen om hur unga vuxna med erfarenhet av utanförskap resonerar kring sina avbrutna gymnasiestudier och vägen tillbaka till ett innanförskap samt vilka faktorer som varit viktiga för dem. Studieresultatet betonar hur ett avbrott inte ska förväntas innebära en och samma period av total frånvaro utan istället ses som en komplex, långvarig process som slutligt kan resultera i ett avhopp. Resultatet indikerar även på ett behov av ett övergripande förändringsarbete inom regionen. De unga vuxna som deltagit i studien visar hur de haft ett stort behov av stöttning samtidigt som de inte fått tillräckliga resurser från varken skola eller externa aktörer.
Referenser
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium 2.uppl. Stockholm: Natur och Kultur AB.
Ahrne, G. & Svensson, P. (red). (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB.
Alfieri, S., Sironi, E., Marta, E., Rosina, A. & Marzana, D. (2015). Young italian NEETs (Not in employment, education, or training) and the influence of their family background. Europé’s Journal Psychology, 11(2), 311–322.
Bradshaw, C. P., O’Brennan, L. M. & McNeely, C. A. (2008). Core competencies and the prevention of school failure and early school leaving. New Directions for Child and Adolescent Development, 122, 19–32.
Brunello, G. & De Paola, M. (2014). The costs of early school leaving in Europe. IZA Journal of Labor Policy, 3(22).
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Egan, M., Dalya, M. & Delaneya, L. (2015). Childhood psychological distress and youth unemployment: Evidence from two British cohort studies. Social Science & Medicine, 124, 11–17.
Folkhälsomyndigheten (2017). Nationella insatser.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/nationella-insatser/ [2017-05-02]
Graneheim, U-H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-12.
Jönhill, J.I. (1997). Samhället som system och dess ekologiska omvärld. En studie i Niklas Luhmanns sociologiska systemteori. Lund: Lunds Universitet.
Jönhill, J.I. (2012). Inklusion och exklusion. En distinktion som gör skillnad i det mångkulturella samhället. Malmö: Liber AB.
Lidström, M., Ali, S. M. & Rosvall. (2012). Socioeconomic status, labour market connection, and self-rated psychological health: The role of social capital and economic stress. Scandinavian Journal of Public Health, 40, 51–60.
Marmot, M. (2006). Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden. Stockholm: Natur och Kultur AB.
Maynard, B.R., Sales-Wright, C.P., Vaughn, M.G. & Peters, K.E. (2012). Who are truant youth? Examining distintive profiles of truant youth using latent profile analysis. Journal of Youth and Adolescence, 41(12), 1671-1684.
Nordenmark, M., Gillander-Gådin, K., Selander J., Sjödin, J. & Sellström, E. (2015). Self-rated health among young Europeans not in employment, education or training – with a focus on the conventionally unemployed and the disengaged. Vulnerable Groups & Inclusion, 6.
O’Dea, B., Lee, R.S.C., McGorry, P.D. et al. (2016). A prospective cohort study of depression course, functional disability, and NEET status in help-seeking young adults. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 51(10), 1395–1404.
Olofsson, J. & Lundahl, L. (2013). Unga möter ökade sociala risker – en bakgrund om ungdomsarbetslöshet och utanförskap. Socialmedicinsk tidskrift, 90(5).
Rose, H., Daiches, A. & Potier, J. (2012). Meaning of social inclusion to young people not in employment, education or training. Journal of Community & Applied Social Psychology, 22(3), 256–268.
Skolverket (2010) Skolfrånvaro och vägen tillbaka – långvarig frånvaro I grundskolan ur elevens, skolans och förvaltningens perspektiv. (Rapport 2010:341) Skolverket.
Southwell, N. (2006). Truants on truancy – a badness or valuable indicator of unmet special educational needs? British Journal of Special Education, (33)2.
Statens folkhälsoinstitut (2011a). Målområde 1 – Delaktighet och inflytande i samhället: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport, 2010.
Statens folkhälsoinstitut (2011b). Målområde 3 – Barns och ungas uppväxtvillkor: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport, 2010.
Unicef (2009). Barnkonventionen - FN:s konvention om barnets rättigheter i sin helhet. Unicef.
Unicef (2017). Barn i socialt utanförskap. https://unicef.se/fakta/barn-i-socialt-utanforskap [2017-02-20]
Vaughn, M.G., Maynard, B., Salas-Wright, C., Perron, B.E. & Abdon, A. (2013). Prevalence and correlates of truancy in the US: results from a national sample. Journal of Adolescence, 36(4), 767-776.
Västra Götalandsregionen (2005). Vision Västra Götaland – Det goda livet. Västra Götalandsregionen: Beredningsgruppen för regionutveckling.
Västra Götalandsregionen (2016a). Att motverka skolmisslyckanden - Konsten att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt... (Rapport 2016:9) Västra Götalandsregionen: Koncernavdelning data och analys, enhet samhällsanalys.
Västra Götalandsregionen (2016b) Handlingsplan fullföljda studier, 2017-2020. Västra Götalandsregionen: Avdelning folkhälsa.
Västra Götalandsregionen (2017a). Organisation och verksamhet. http://www.vgregion.se/om-vgr/organisation-och-verksamhet/ [2017-04-17]
Västra Götalandsregionen (2017b). Utveckling Västra Götaland, kvartal 1:2017. Västra Götalandsregionen: Enheten för samhällsanalys.
Wilson, V., Malcolm, H., Edward. S. & Davidson, J. (2008). Bunking off: the impact of truancy on pupils and teachers. British Educational Research Journal, 34(1), 1– 17.
Åslund, C., Starrin, B. & Nilsson, K.W. (2014). Psychosomatic symptoms and low psychological well-being in relation to employment status: the influence of social capital in a large cross-sectional study in Sweden. International Journal for Equity in Health, 13(22).
Bilaga 1. Informationsbrev
Hej
,
Detta brev är till Dig som visat intresse att delta i min studie. Jag har tidigare varit i kontakt med Dig och berättat om föreliggande studie och då bokade vi även tid för intervju. Jag som utför studien heter Carolina Östling och studerar Folkhälsovetenskap GR (C) vid Mittuniversitetet. Insamlat material från intervjun kommer att analyseras och användas för min uppsats på C-nivå. Totalt kommer 6-8 intervjuer genomföras i Göteborg och Mariestad.
Syftet med studien är att fördjupa kunskapen kring vad som bidrar till att ungdomar som avbrutit sina studier tar sig tillbaka till studier och arbete. Anledningen till valt studiefokus är att antalet elever inom Västra Götaland som fullföljer sina studier har minskat samtidigt som avklarad skolgång bevisats vara en stark skyddsfaktor mot utanförskap och avgörande för att kunna leva ett självständigt liv. Västra Götalandsregionen har därför nyligen utvecklat en handlingsplan för fullföljda studier för att fler elever ska lämna skolan med godkända betyg.
Med tanke på den negativa utvecklingen i regionen anser jag det viktigt att få goda exempel på faktorer som bidragit till återkomst till skola och sysselsättning. Därför vänder jag mig till Dig, då Du beskrivit att Du gått i högstadiet och gymnasiet i Västra Götaland och någon gång under Din skoltid avbröt dina studier men sedan kom tillbaks och fullföljde/fullföljer skolan. Du beskrev även att Du idag har en sysselsättning vilket gör det intressant att få intervjua just Dig om hur du resonerar kring Din väg tillbaks. Ett exempel på tema jag tänkt beröra under intervjun är b.la. Din upplevelse av omgivningens betydelse.
Observera att Ditt deltagande är helt frivilligt och att Du kan välja att avstå, eller när som helst avbryta Ditt deltagande utan motivering. Om Du medger kommer jag att använda mig av ljudinspelning. Det som sägs under intervjuerna kommer att hanteras konfidentiellt och i den slutliga rapporten kommer jag inte redogöra för Ditt namn. Personuppgifter kommer inte att publiceras eller sparas och ingen förutom jag och min handledare kommer ta del av insamlat råmaterial. När jag är klar med min uppsats i början av juni kommer mina anteckningar och eventuella ljudinspelningar att förstöras.
Stort tack för ditt deltagande!
Har Du frågor eller vill komma i kontakt med oss, så väl innan som efter intervjun, vänligen se nedan för kontaktuppgifter.
Student Handledare
Carolina Östling Heléne Zetterström-Dahlqvist
Tel: xxx-xxx xx xx Tel: xxx-xxx xx xx
Bilaga 2. Intervjuguide
Börja med att igen berätta syftet med studien, men utan att använda begreppen utanförskap och innanförskap.
Få informanten att prata om det som är hyfsat ”ofarligt” till att börja med.
Frågor att få besvarade inledningsvis:
- I vilken stad gick/går du i skolan?
- När tog du ditt avbrott? När insåg du att det inte funkade? Var det en lång process, eller hände något speciellt…?”
- Hur länge var du borta från skolan? - Planerat eller spontant?
- Vad har du för sysselsättning nu?
Ha inte fokus på det som var problemet, men blir också konstigt att inte prata om det alls. Försök få informanten att berätta en berättelse, inte svara på frågor.