En förekomst av de två logiker som presenteras i Hirdmans genussystem kan, utifrån de resonemang som förs i diskussionen, ha betydelse för hur bedömningsrelaterade aspekter i ämnet upplevs av eleverna. Mot en sådan bakgrund är inte omöjligt att detta även kan få konsekvenser för flickors respektive pojkars möjligheter, eller upplevda möjligheter, att prestera och vilja att delta i undervisningen för kursen idrott och hälsa A. Oavsett om det är en (om än omedveten) inverkan av en viss typ av manlig norm, vilken föreskriver att killar ”ska” vara bra i idrott (Redelius, 2009, s. 44), och i enlighet med principen om isärhållandets tabu, som resulterat i att killarna generellt i större utsträckning än tjejer bland annat angett att de: upplever att de fick visa vad de kan i kursen, hade goda möjligheter att nå de högre betygen (VG och MVG) och att de praktiska momenten är de som ger dem möjlighet att ”vara bra” i kursen, eller om dessa upplevelser faktiskt också speglar verkligheten, är det av största vikt att lärare arbetar för att motverka sådana processer. Detta genom att bland annat föra en undervisning som är fri från dessa av Hirdman nämnda logiker. Inte minst i relation till vad som stipuleras i läro- och kursplanen om att bland annat skolan har en skyldighet att på ett medvetet och aktivt sätt främja flickor och pojkars lika rätt och möjligheter (Skolverket, 2009, s. 4) och att ”eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt” (Skolverket, 2009, s. 4).
55
Konklusion
Studiens ansats är att genom en kvantitativ enkätstudie och kvalitativa intervjuer studera elevers upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A. Resultatet från enkät- och intervjustudien analyseras i ett genusperspektiv med hjälp av Yvonne Hirdmans genussystem, isärhållandets tabu och mannen som norm. Huvudresultaten från enkätstudien visar att det är svårt att skönja statistiska mönster som kan relateras till Hirdmans genussystem gällande elevernas angivna upplevelse av olika idrottsliga aktiviteter och övrigt lektionsinnehålls betydelse för bedömningen i kursen. Vidare framkommer resultat från enkäten om att såväl tjejer som killar samstämmigt anger att de är nöjda med bedömningen i kursen beträffande att betyget stämmer överens med arbetsinsatsen. En diskrepans visar sig dock beträffande killarna som i större utsträckning än tjejerna angett att de får visa vad de kan i kursen, har goda möjligheter att nå de högre betygen och att det är de praktiska momenten som ger dem möjligheten att ”vara bra” i kursen. Vissa resultat från enkäten kan tyda på att elevernas upplevelse av undervisningen i idrott och hälsa genomsyras av genussystemets logik: ”mannen som norm”, medan andra resultat skulle kunna tyda på att denna norm utmanas av tjejerna. Resultaten från intervjustudien visar att eleverna gärna vill framhålla att undervisningen är jämställd och att alla har chansen till att nå ett högt betyg och att det inte spelade in alls om man var tjej eller kille. En bit in i intervjuerna visade sig detta tal dock vara motsägelsefullt då tjejerna nämner att lektionsinnehållet till stor del bestod av bollspel och att detta specifikt gynnar killarna. Tjejerna berättade även att de kände sig i underläge mot killarna och det visar sig att elevernas tal till stor del är påverkat av genussystemet. Resultaten från studien skulle kunna bidra till en ökad uppfattning om bedömningsrelaterade aspekter som kan ha betydelse för arbetet för en likvärdig bedömning av alla elever oavsett kön. Det förs också resonemang under pedagogiska implikationer vilka handlar om hur genussystemets processer på olika sätt kan ha betydelse för flickors och pojkars likvärdighet gällande bedömningen och i undervisningen, med utgångspunkt från elevernas upplevelse av dessa aspekter. Vidare resoneras det kring hur detta kan tänkas påverka elevernas möjligheter, motivation och vilja till att delta i den gymnasiegemensamma kursen idrott och hälsa A. I ett vidare perspektiv är det således inte omöjligt att detta är av betydelse för folkhälsan då elevernas upplevelser av idrottsämnet kan färga deras framtida intresse för idrott och hälsa, vilket ytterligare synliggör vikten av medvetenhet kring genus, dess processer och likvärdighet i skolan. För framtida studier är det intressant att undersöka hur väl kursplaner och läroplaner följs beträffande jämställdhet och likvärdighet och hur lärarutbildningen arbetar för att ge blivande idrottslärare verktyg och kunskaper om hur de praktiskt ska kunna föra en undervisning som genomsyras av dessa centrala aspekter.
56
Referenser
Tryckta källorBraun Virginia & Clarke Victoria (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology. University of Auckland.
Bryman, Allan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber. Malmö.
Carli, Barbro (1995). Myt och verklighet; könsperspektiv på ämnet idrott och hälsa. Tidskrift i gymnastik & idrott. 122(1995):7, s. 26 – 35.
Carli, Barbro (2004). The Making and Breaking of a Female Culture: The History of Swedish Physical Education ’in a Different Voice’. Göteborg: Studies in Educational Sciences, 203.
Clark & Paechter (2007). Why can’t girls play football? Gender dynamics and the playground. Sport, Education and Society.
del Castillo Andrés, Óscar, Romero Granados, Santiago, González Ramírez, Teresa & del Carmen Campos Mesa, María (2012). Gender Equity in Physical Education: The Use of Information. Sex Roles, 2012, 67, s. 108 – 121.
Eklund, Marita (1999). Lärarens syn på samundervisning i gymnastik. Diss. Åbo: Akad.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
Hassmén Nathalie & Hassmén Peter (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. SISU Idrottsböcker. Stockholm.
Hirdman, Yvonne (1988) Genussystemet: Reflektioner kring kvinnans sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3 s. 49-63.
Hirdman, Yvonne (2003). Genus- om det stabilas föränderliga former. Liber. Malmö.
Larssen, Malene (2008a). Margareta föredrar att dela klassen. Idrottsläraren. Nr. 2 -08. s. 7 – 9. Larssen, Malene (2008b). Manlig norm ger förlorare. Idrottsläraren. Nr. 2 -08. s.11.
57 Larsson Håkan (2005). Idrott och hälsa – manlighetens sista bastion i skolan? I: Marie Nordbergs (red.), Manlighet i fokus: en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber. s. 95 – 121.
Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Larsson, Håkan, Redelius, Karin. & Fagrell, Birgitta (2007). Jag känner inte för att bli en ... kille?: Om heteronormativitet i ämnet idrott och hälsa. Utbildning och Demokrati, 16(2), s. 113 – 137. Lundvall, Suzanne & Meckbach, Jane (2007). Från gymnastikdirektör till lärare i idrott och hälsa. s.250-265. I: Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Minjeong Lyu & Diane L. Gill (2011): Perceived physical competence, enjoyment and effort in same‐sex and coeducational physical education classes. Educational Psychology: An International Journal of Experimental Educational Psychology, 31:2, s. 247 – 260.
Quennerstedt, Mikael & Öhman, Marie (2007). Kropp, hälsa & genus – kritiska perspektiv på idrott & hälsa? Utbildning & Demokrati 2007, vol. 16, Nr. 2, s. 5 – 16.
Redelius, Karin (2007). Betygsättning i idrott och hälsa – en didaktisk utmaning med pedagogiska konsekvenser. I: Håkan Larsson & Jane Meckbach (red.), Idrottsdidaktiska utmaningar, Stockholm: Liber, s. 217 – 232.
Redelius, Karin (2009). Svensk Idrottsforskning. Genus och skolframgång i idrott och hälsa. 2009, Nr. 1, s. 42 – 44.
Rønholt, Helle (2002). 'It's Only the Sissies …': Analysis of Teaching and Learning Processes in Physical Education: A Contribution to the Hidden Curriculum. Sport, Education and Society, 7:1, s. 25 – 36.
Sandahl, Björn (2005). Ett ämne för alla? Carlsson bokförlag. Falun.
Skolverket (1995). Wernersson, Inga. Undervisning för flickor – undervisning för pojkar eller under undervisning för flickor och pojkar?
Skolverket (2010). På pojkarnas planhalva? Ämnet idrott och hälsa ur ett jämställdhets- och likvärdighetsperspektiv. Stockholm: Skolverket.
58 With-Nielsen, Ninna & Pfister, Gertrud (2011). Gender constructions and negotiations in physical education: case studies. Sport, Education and Society, 16(5), s. 645 – 664.
Elektroniska källor
Fallenius, Karin (2012). Usla skolresultat för pojkarna. svt.se.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/usla-skolresultat-for-pojkarna [Besökt 2012-09-20].
Heppling, Linnea (2012). Skillnad i pluggkultur ger skillnad i slutbetyg. svt.se. http://blogg.svt.se/svtpejl/pejl/skillnad-i-pluggkultur-ger-skillnad-i-slutbetyg [Besökt 2012-09-20].
Larsson, Håkan. (2003) Idrottens genus. 13 s.
http://www.idrottsforum.org/articles/larsson/larsson.html [Besökt 2012-11-19].
Larsson, Håkan, Fagrell, Birgitta, Johansson, Susanne, Lundvall, Suzanne, Meckbach, Jane & Redelius, Karin (2010). Jämställda villkor i idrott och hälsa med fokus på flickors och pojkars måluppfyllelse: På pojkarnas planhalva. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.120601!/Menu/article/attachment/SKOJ-rapport.pdf [Besökt 2012-09-20].
Lucas, Stefan (2011). Tro på mig: En studie om gymnasieelevers uppfattningar av förväntningar, betyg och betygsambitioner i kursen svenska A och svenska som andraspråk A. (Student paper). Uppsala universitet. http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:496453
[Besökt 2012-09-20].
Lpf94, (2009). Läroplan för de frivilliga skolformerna.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpu bext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1071
[2012-12-20].
Persson Öste, Susanna & Wadström, Mikael (2012). Flickor har bättre betyg. svt.se http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/flickorna-har-battre-betyg [Besökt 2012-09-20].
Skolinspektionen (2010). Mycket idrott och lite hälsa – Skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i idrott och hälsa. Stockholm
59 flygande%20tillsyn/slutrapport-flygande-tillsyn-idott.pdf>
[Besökt 2012-05-17].
Skolverket (2012). Kursplan Idrott och hälsa A.
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/gymnasieskola-fore-ht-
2011/kursplaner/sok-amnen-och-kurser/subjectKursinfo.htm?subjectCode=IDH&courseCode=IDH1201#anchor_IDH1201 [ 2012-12-20].
SOU (2010). Riktiga betyg är bättre än höga betyg. SOU 2010:96.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/85/94/1592e05d.pdf [Besökt 2012-12-15].
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf [Besökt 2012-09-20].
Wollner, Ann (2012a). Pojkars betyg långt efter flickornas. svt.se.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/pojkars-betyg-langt-efter-flickornas [Besökt 2012-09-20].
Wollner, Ann (2012b). Flickor gynnas när betygen sätts. svt.se.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/flickor-gynnas-nar-betygen-satts [Besökt 2012-09-20].
60