Denna undersökning är relevant för de verksamma lärare i skolväsendet som möter högpresterande elever i matematik. Genom denna undersökning kan lärare få en inblick i vad en högpresterande elev innehar för behov och hur dessa kan tillgodoses genom differentiering. Undersökningen bidrar även med kunskap för hur högpresterande elever kan påverkas av de olika formerna av differentieringar som lärare kan verkställa.
I detta område av forskning finns utrymme för vidare forskning. En fråga som uppkom under undersökningen var till vilken utsträckning högpresterande elever och särskilt begåvade elever gynnas av samma anpassningar. Denna typ av forskning hade varit värdefull för såväl forskningsområdet som verksamma inom skolverksamheten. Vidare kan lärares arbetsbörda betonas, högpresterande elever prioriteras bort eftersom tiden prioriteras till de elever som riskerar att inte nå målen. Detta tyder på en obalans i uppdraget som lärare har, vilket måste förändras för att ge lärare en möjlighet att möta värdegrunden i rådande läroplan i Sverige.
9 Referenser
Allwood C.M & Erikson M.G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur
Bergqvist, Kerstin (2003). Eget arbete – eget ansvar. I Forskning om lärares arbete i klassrummet, Forskning i fokus, nr. 33, (red.) K. Granström. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. första upplagan Stockholm: Natur & Kultur
Elisabet Mellroth, Agneta Arwidsson, Katarina Holmberg, Annika Lindgren Persson, Charlotta Nätterdal, Lotta Perman, Sofia Sköld & Annika Thyberg M.FL. (2016). En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Kokot, S (1999). Help – our child is gifted! Guidelines for parents of gifted children. Lyttelton, South Africa: Radford House Publications.
Klapp, A. (2015). Bedömning, betyg och lärande. Lund: Studentlitteratur
Krutetskii, V. A. (1976). The psychology of mathematical abilities in schoolchildren. Chicago, Ill: The University of Chicago Press.
Mönks. J Franz & Ypenburg. H Yvonne (2009). Att se och möta begåvade barn. Stockholm: Natur och kultur.
Pettersson, Eva. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor [Elektronisk resurs]. Diss. Växjö : Linnéuniversitetet, 2011
Pettersson, Eva. (2017). Elever med särskild begåvning. Stockholm: Natur & Kultur. Sharma, S. (2013). Qualitative Approaches in Mathematics Education Research: Challenges and Possible Solutions. Education Journal, 2(2), 55-57.
Skolverket (2013).Forskning för klassrummet. Stockholm: Fritzes. Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/getFile?file=3095 [Hämtad: 2021-04-21] Vetenskapliga artiklar
Altintas, E. & Özdemir, A.S. (2015). The Effect of Differentiation Approach Developed on Creativity of Gifted Students: Cognitive and Affective Factors. Educational Research and Reviews, vol. 10, no. 8, pp. 1191-1201.
Arikan, E.E. & Ünal, H. (2015). Investigation of Solving and Problem-Posing Abilities of Seventh-Grade Students. Educational Sciences: Theory and Practice, vol. 15, no. 5, pp. 1403-1416.
Dimitriadis, C. & Georgeson, J. (2018). Provision for Mathematically Able Children in Primary Schools: A Review of Practice Five Years after England Dropped the Gifted and Talented Initiative. Educational Review, vol. 70, no. 3, pp. 358-380. Dimitriadis, C. (2016). Nurturing Mathematical Promise in a Regular Elementary Classroom: Exploring the Role of the Teacher and Classroom Environment. Roeper Review, vol. 38, no. 2, pp. 107-122.
Forgasz, H. (2010). Streaming for Mathematics in Victorian Secondary Schools. Australian Mathematics Teacher, vol. 66, no. 1, pp. 31-40.
Karp, A. (2010). Teachers of the Mathematically Gifted Tell about Themselves and Their Profession". Roeper Review, vol. 32, no. 4, pp. 272-280.
Szabo, A. (2017). Mathematical abilities and mathematical memory during problem solving and some aspects of mathematics education for gifted pupils. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2017
Tretter, T.R. (2010). Systematic and Sustained: Powerful Approaches for Enhancing Deep Mathematical Thinking. Gifted Child Today, vol. 33, no. 1, pp. 16-26.
10 Bilagor
Bilaga 1: Informationsbrev
21/4-2021
Förfrågan om deltagande i: “Men högpresterande eleverna då?”-En kvalitativ undersökning om lärares differentiering gällande elever som presterar högt i matematikämnet
Under vårterminen 2021 ska vi skriva vårt självständiga arbete i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Syftet med vårt självständiga arbete är att undersöka vilka former av differentiering som lärare använder i matematikundervisningen i åk 1-6 för att främja lärande för elever som presterar högt. Enligt Pettersson (2011) beskrivs differentiering som organisatoriska åtgärder. Dessa åtgärder kan innebära att avsiktligt låta eleverna arbeta individuellt eller dela in eleverna i grupper baserade på kunskapsnivåer, både homogena och heterogena.
Deltagande i undersökningen innebär deltagande i en intervju som tar max 30 minuter och informationen blir en del av undersökningens underlag. Intervjun kommer att transkriberas och analyseras.
Den insamlade empirin kommer enbart vara tillgänglig för oss, vår handledare samt examinatorn för det självständiga arbetet. Samtliga inblandade i studien kommer att anonymiseras.
Det självständiga arbetet faller under dataskyddsförordningen, GDPR.
Det självständiga arbetet kommer att publiceras via DiVA: http://lnu.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=6221
Deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta deltagandet utan närmare motivering.
Vid frågor vänligen kontakta:
Ellen Blixt Student eb223jt@student.lnu. se Ismar Barucija Student ib222hu@student.lnu .se Andreas Ebbelind Handledare andreas.ebbelind@lnu.se
Bilaga 2: Samtyckesblankett
Samtycke till att delta
Jag har fått information och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla den skriftliga informationen.
☐ Jag samtycker till att delta i undersökningen “Men högpresterande elever då?” - En kvalitativ undersökning om lärares differentiering gällande elever som presterar högt i matematikämnet
Plats och datum Underskrift samt namnförtydligande
Bilaga 3: Intervjuguide
Intervjuguide
Huvudfrågor: Nummer Uppföljningsfrågor: Bokstäver1. Kan du minnas tydligt någon elev som du kände presterade högre än vanligt i matematik?
a. Vad var det som gjorde att den eleven presterade utöver det vanliga? b. Kommer du ihåg någon mer elev som presterade utöver det vanliga? c. Hur kunde du se att denna elev presterade utöver det vanliga? 2. Minns du hur du differentierade undervisningen för högpresterande elever i
matematik?
a. När fick dessa elever arbeta individuellt och när fick de arbeta i grupp?
b. När var det fördelaktigt att låta högpresterande elever arbeta i klassrummet och ute i grupprum?
c. När högpresterande elever arbetade i grupp, i vilket sammanhang fick de arbeta i heterogena och homogena grupper?
d. På vilket sätt inkluderas dessa elever i heterogena och homogena grupper, både kunskapsmässigt och socialt?
Fakulteten för teknik