Incitament till resultatmanipulering

För att kunna studera olika former av resultatmanipulering med hjälp av redovisningen kan det vara av vikt att hitta de situationer där det lönar sig för företagsledningen att utföra detta, så kallade situationer där företagsledningen har starka incitament till resultatmanipulering. De två situationer med starka incitament denna studie valt att titta på är loss avoidance och stigande resultattrend. Dessa kommer sedan att jämföras för att testa om tendenser till

28 resultatmanipulering är mer frekvent i någon av situationerna. Utifrån dessa situationer kommer även två stycken hypoteser att utformas som senare i uppsatsen kommer att testas.

4.4.1 Loss avoidance

Det finns en mängd litteratur som beskriver vinster som en viktig parameter för investerare.

Vinst är ett sätt för företaget att beskriva för sina investerare hur de använder sina tillgångar på ett så bra sätt som möjligt (Pududu & de Villiers, 2016, s.18). Marknaden belönar även företag som möter de förväntningar som är satta vad gäller både intäkter och vinster för den nuvarande perioden, detta leder även till att framtida förväntade intäkter och vinster är högre för dessa bolag och realiserar även högre vinster än de bolag som inte gör detta. Det har även skapats teorier som säger att detta visar att investerare ser bolag som möter uppsatta mål och förväntningar över tid anses vara mindre riskfyllda att investera i (Kaznik & McNichols, 2002, refererad i Pududu & de Villiers 2016, s.19–20). Med anledning av detta finns det starka incitament att företagsledare vill rapportera positiva resultat, loss avoidance, och även att de inte vill avvika från stigande resultattrender genom att rapportera liknande eller stigande vinst efterföljande år (Pretorius & De Villiers, 2013, refererad i Pududu & de Villiers, 2016, s.20).

För att undvika den negativa marknadsreaktion som riskerar att inträffa vid ett avvikande från detta, finns det anledning att tro att dessa företagsledare i vissa fall med mening justerar intäkter eller kostnader för att möta dessa förväntningar och samtidigt skapar ett hål mellan de riktiga vinsterna och de rapporterade vinsterna av företaget (Burgstahler & Dichev, 1997, s.99). När företagsledningen utför denna hantering och justering av redovisningen för att undvika negativa överraskningar kring vinstrapporteringen, kommer kostnaden för hanteringen att öka för företaget. Trots detta finns det åtminstone två starka incitament för företag att fortsätta med att försöka rapportera loss avoidance. För det första är det rimligt att tro att det kan finnas stegvis ökande fördelar att slå förväntningarna från marknaden snarare än att bara möta dem.

För det andra, med anledning av att framtidens vinster är så pass svåra att förutse, kan företag sikta på att göra små resultatöverraskningar för att minska risken för att leverera negativa överraskningar i framtiden (Degeorge et al., 1999, refererad i Burgstahler & Eames, 2006, s.634).

Fortsättningsvis började forskare runt år 1995 analysera hur sambandet för vinster runt noll såg ut. Det forskare fann var att det fanns en betydligt högre koncentration företag som levererade vinster som var just över noll, och ett förvånansvärt mindre antal bolag som levererade resultat just under noll. I samband med detta, tillsammans med en rad andra teorier, ansåg forskarna att detta resultat antydde på att det finns starka tendenser på att olika företagsledningar manipulerar årets resultat uppåt för att möta eller just och pass slå de förväntningar som finns på bolaget, och undvika att bjuda på negativa överraskningar till sina aktieägare vad gäller resultatet. Tidigare forskning har även hittat stöd för att vid de tillfällen företag rapporter om ett resultat just över noll finns en hög nivå av periodiseringar, vilket skulle kunna användas som argument för att företagsledningar kan använda periodiseringar för att leverera positiva resultat och möta förväntningar (Burgstahler & Eames, 2006, s.635; Hayn, 1995, refererad i Pududu & de Villiers, 2016, s.22).

För att stödja detta ytterligare har forskare konstaterat att man behöver bevisa att nivån på periodiseringar är högre i de fall som vinsten hamnar just över noll än just under. Något som är noterbart är att bevisen för att periodiseringar är signifikant högre gällande företag som

29 överraskar med nollvinster, än de som inte gör det, däremot är periodiseringarna högre, men dock inte signifikant för de företag som överraskar med en minimal negativ vinst än de som överraskar med nollvinst (Dechow et al., 2003, s.381) Detta kan tyckas försvaga denna teori.

Liknande forskning har hittat signifikant stöd för att åtgärder sker både i form av earnings management i förbättrande syfte och i form av att dämpa framtida förväntningar på bolaget.

Resultaten visar på förändringar både i den operativa verksamheten, och i den bokföringsmässiga delen av bolaget (Burgstahler & Eames, 2006, s.651).

Nyckelordet som använts i den tidigare forskning som bearbetats för beteendet kring nollvinst har definierats som tidigare nämnda loss avoidance, eller undvika av förlust på svenska. Den numeriska definitionen i denna forskning har exempelvis räknats ut genom att ta årets resultat delat med börsvärdet för året innan. De företag som sedan har haft ett resultat i intervallet 0–

0,5% av förra årets börsvärde har klassificerats som ett företag som presenterat ett resultat just över noll (Dechow et al., 2003, s.363). En annan variant har varit att minska intervallet för vilka bolag som räknas in som loss avoidance. Hansen (2010, s.463) inspirerades av den tidigare modellen, men valde att justera intervallet som accepterades som loss avoidance och applicerade istället intervallet 0–1%.

I kombination av tidigare beskriven subjektivitet kring immateriella tillgångar och tidigare forskning inom de företag som har starka incitament till resultatmanipulering i form av loss avoidance, leder till att denna studie formulerar följande hypotes som senare i uppsatsen kommer att testas:

H⁰¹: Avskrivningar på immateriella tillgångar är inte större i förhållande till totala immateriella tillgångar bland företag som precis undviker att redovisa en förlust.

H^a1: Avskrivningar på immateriella tillgångar är större i förhållande till totala immateriella tillgångar bland företag som precis undviker att redovisa en förlust.

4.4.2 Stigande resultattrend

Den andra situationen med starka incitament till resultatmanipulering som denna studie inkluderar benämns som stigande resultattrend. Definitionen av detta är att företaget rapporterar ett identiskt eller ökat årets resultat i jämförelse med året innan under minst tre efterföljande år. Tidigare forskning har använt sig av fem års stigande vinster (Barth et al., 1999, s.410). Dock har denna studie tillämpat ett betydligt större urval vilket resulterat i tillräckligt med observationer på ett så pass långt tidsintervall, vilket inte var fallet i vår studie.

Mer om detta i kapitel 5. Vidare styrker Dichev & Tang (2009, s.179) tidigare tankar om att hög volatilitet vad gäller vinst påverkar möjligheterna till att göra korrekta bedömningar om framtida vinster, vilket i sin tur har försvårat för analytiker att presentera korrekta analyser om bolagens framtid. Det går att föreställa sig tanken att detta skulle kunna leda till både positiva och negativa överraskningar hos många investerare under rapportsäsongen.

Historiskt har det visat sig att företag med stigande vinster har ett signifikant högre P/E-tal än det som inte regelbundet har detta. Stigande vinstmönster är dessutom positivt korrelerat med tillväxt och negativt korrelerat med risk. I de fall där stigande vinstmönster bryts minskar även intäktsmultipeln för dessa företag (Barth et al., 1999, s.410). Dessa upptäckter leder till

30 konklusionen att företag med stigande resultattrend över tid värderas högre av marknaden än företag med samma tillväxt i vinst, men med en mer volatil sådan (Barth et al., 1999, s.412).

Dessa företag överavkastar dessutom signifikant på marknaden vid situationer där de bibehåller en lång stigande trend vad gäller vinst per aktie (Myers et al., 2007, s.280).

Den tidigare VDn för Bank of America, Richard Rosenberg, har kommenterat fenomenet genom att berätta om att företagets viktigaste mål för åren han var en del av företagsledningen var att ha en stigande vinst per aktie (Burgstahler & Dichev, 1997, s.100). Samtidigt visar vidare forskning att företag som bryter av från en trend av stigande resultat straffas signifikant hårt av marknaden för detta (Barth et al., 1999, s.410; DeAngelo et al., 1996, s.348; Myers et al., 2007, s.280). Denna information har fått forskare att tro att det finns starka incitament för företag att bibehålla dessa stigande resultattrender, vilket i extrema fall kan leda till bokföringsbrott som i fallen Enron och WorldCom. Myers et al. (2007, s.281) har vidare funnit bevis för att företagsledare strategiskt använder sig av det utrymme som finns i den rapporterade informationen för att behålla och utöka sina stigande vinstmönster, i detta fall via vinst per aktie. De metoder som företagsledningen i den studien använde sig av för att behålla detta var bland annat förändring av kassaflöden med hjälp av periodiseringar, hantering av utestående aktier samt ledningens arbete med skattehantering för att gynna företagets intäkter (Myers et al., 2007, s.267).

I kombination av tidigare beskriven subjektivitet kring immateriella tillgångar och forskning som hittat stöd för resultatmanipulering bland de företag som har haft starka incitament till att utföra detta i form av en aktuell stigande resultattrend, har lett till att även följande hypotes kommer att testas senare i uppsatsen:

H^02: Avskrivningar på immateriella tillgångar är inte större i förhållande till totala immateriella tillgångar för företag som har en stigande resultattrend.

H^a2: Avskrivningar på immateriella tillgångar är större i förhållande till totala immateriella tillgångar för företag som har en stigande resultattrend.

Sammanfattningsvis går det att konstatera att ämnet earnings management på många sätt är en bestående del av redovisningen bland företag idag. De subjektiva delarna av regelverket IFRS öppnar upp för att företag kan besluta sig för att leta efter kryphål att ta sig igenom för att presentera så bra rapporter som möjligt, och det är inte omöjligt att förstå beslutsfattarna. De påtagligt kraftiga negativa reaktionerna som drabbar aktiekursen vid tillfälliga avvikelser från stigande resultat kan få vilken företagsledningen som helst att bli nervös, inte minst då många av dem är mer kortvariga än ägarna av bolaget, och därför vill prestera över den tid de är ansvariga. Samtidigt behöver det inte betyda att earnings management och loss avoidance är en aktiv manipulation utförd av företagen och ett sätt att fuska sig fram. De regler som finns är skapta och skrivna på ett sätt som ska efterföljas, och det skulle sannolikt vara ännu svårare att skapa ett objektivt regelverk som passar alla olika typer av företag, oavsett bransch eller storlek.

För att testa om regelverket kring avskrivningar av immateriella tillgångar tenderar att utnyttjas och om det finns incitament till resultatmanipulering bland de svenska bolagen på börslistorna large cap och small cap, kommer härnäst en beskrivning av den metod som använts i studien.

31