Att avgöra vilka data som ska matas in av användaren i modellen och vad som ska fungera som grunddata är av stor betydelse för att utveckla en fungerande modell. Att identifiera vad det är som avgör behovet av kapacitet i de olika delarna av materialflödet blir viktigt att ta hänsyn till vid val av vad för data som ska användas. Dessutom måste hänsyn tas till vilken data som finns tillgänglig inom Ericsson för att det ska vara möjligt att på ett enkelt sätt, utifrån tillgänglig data, använda modellen för användaren.
Tre olika parametrar har identifierats som kapacitetsdrivare genom materialflödet. Den första delen av flödet som sträcker sig från lossning av gods till inlagring i huvudlagret är beroende av hur mycket gods som anländer till Ericsson i Kumla. Därefter drivs kapacitetsbehovet i materialhanteringen av produktionstakten i Kumlafabriken och den avgör arbetsmängden i aktiviteterna från uttag ur huvudlagret till inlagring av färdiga produkter i huben. Den tredje och sista kapacitetsdrivaren är hur mycket som ska levereras ut till kunder och den avgör arbetsmängden i aktiviteterna som sker från uttag ur huben till leverans av färdiga produkter till kund. Dessa tre kapacitetsdrivare är dock inte oberoende av varandra utan de påverkar varandra genom att det som ska levereras först måste produceras och till det behövs det insatsmaterial som måste inlevereras. Detta innebär att de data som är intressant att användaren ska mata in i modellen är hur mycket material som ska beställas, hur många enheter som ska produceras samt hur många färdiga produkter som ska levereras till kund. Dessa tre data matas därmed in för den tidsperiod som kapacitetsbehovet ska beräknas.
För att undersöka vilka indata som fanns att tillgå inom Ericsson gjordes förstudier. Dessa hade som mål att undersöka möjligheten att ta fram tillfredställande indata till modellen. Det var även av stor vikt att det var enkelt och smidigt för användaren att finna de data som skulle matas in i modellen. För att ta reda på hur mycket material som ska levereras till Kumlafabriken intervjuades de materialplanörer som finns på produktionsplaneringsavdelningen. Det är materialplanörerna som lägger order på det
använder och om det var möjligt att ta fram de data som var intressanta. Det identifierades att det fanns en funktion i affärssystemet där alla order som var lagda till leverantör och ännu inte levererade till Kumlafabriken sammanställdes. För att undersöka om detta var data som var lämplig för detaljplaneringen av kapacitetsbehovet togs data ut för en typ av material, mönsterkort. Utifrån denna data gjordes en analys för att se hur ofta dessa beställningars datum i affärssystemet stämde överens med det datum som godset var mottaget på Kumlafabriken, alltså då det verkligen anlände. Det upptäcktes då att dessa två datumen hade dålig överensstämmelse och därmed var det inte aktuellt att använda dessa data med information om kommande leveranser som indata vid beräkning av kapacitetsbehovet. Vilka indata som fanns att tillgå för att avgöra produktionsvolymerna undersöktes därefter. Det identifierades då att affärsplaneringen och produktionsplaneringen, se kapitel 2.2.3, tar fram en produktionsplan, Medium Range Plan. Denna plan tas fram i slutet av varje månad för nästkommande månad samt för elva månader framåt. I denna plan bestäms vilka produkter och i vilka kvantiteter som dessa ska produceras. Dessutom innehåller den information om vilka kvantiteter som ska produceras hos de olika kontraktstillverkare som Kumlafabriken utnyttjar. Denna plan bryts därefter ner till mer detaljerade veckoplaner över vad som ska produceras varje vecka. Produktionsplaneringen använder sedan dessa planer som underlag för att detaljplanera produktionen i Kumlafabriken. Dessutom undersöktes om det fanns andra typer av möjlig indata för att avgöra produktionstakten. Det bestämdes dock efter diskussioner med bland annat vår handledare på Ericsson att det var bäst att använda den Medium Range Plan som används vid andra typer av kapacitetsbehovsplanering inom Kumlafabriken, se kapitel 2.2.4 om kapacitetsplanering inom Kumlafabriken.
Vid avgörandet av hur mycket som ska levereras ut ur Kumlafabriken undersöktes vad det fanns för data som kan användas som indata till modellen. Planer för vad som ska levereras från Kumlafabriken genomförs av Gävlefabriken, som i princip alla färdiga produkter går till. De enda produkterna som inte levereras till Gävlefabriken är det som levereras med MDC-flödet direkt till marknadsenheterna, men det är fortfarande Gävlefabriken som står för dessa planer. Dessa planer återfinns även de i Medium Range Plan som utflöde ur huben. Ericsson hanterar alla order genom ett program som heter PipeChain och att använda dessa data som indata till modellen är att föredra då de visar det verkliga behovet från kunderna. Dock finns det endast orderinformation gällande för cirka två veckor framåt. Vid samtal med vår handledare på Ericsson framkom det att modellen skulle vara utvecklad för att kunna prognostisera för en
månad. Därmed var denna information ur PipeChain inte tillräckligt långsiktig för att kunna användas som indata i vår modell.
För att avgöra hur mycket arbete som sker i kundorderaktiviteten måste dels hänsyn tas till hur mycket färdiga produkter som ska levereras. Dessutom måste information om hur stora kvantiteter som ska levereras till kontraktstillverkarna inhämtas. Denna del av aktiviteten är inte beroende av vare sig produktionstakt eller leveranstakt. Det förekommer inte någon återkommande planering av hur mycket som ska levereras till kontraktstillverkarna.
Utifrån ovanstående diskussioner samt samtal med vår handledare har vi valt att använda produktionsplanen, Medium Range Plan, som indata för att avgöra kapacitetsbehovet från aktiviteten lossning av gods till och med inleveranser av färdiga produkter till huben. Vi har även valt att använda denna produktionsplan som indata för huvudaktiviteten kundorder. För att avgöra kapacitetsbehovet i huben har vi valt att använda den plan som redovisar vad som ska levereras. Dessa två indata är de data som användaren ska mata in i modellen och utifrån dessa data kan kapacitetsbehovet för hela materialhanteringsflödet beräknas. För att detta ska vara möjligt måste sambanden mellan de olika aktiviteterna och produktions- och leveranstakten analyseras. Dessa analyser och resultat presenteras i kommande kapitel.