Tabell 36. Emissionsfaktorer för drivmedel (WTW) använda i denna studie. Bränsle g CO2e /
MJ
g CO2eq/ kWh
Referens Kommentar
Dieselb 94,0 338,4 RED II, fossil referens Jämförelsetal för fossilt enligt RED II.
B7 89,8 323,3 RED II Det inblandade biobränslet (7 %) har en reduktion om 65 % jämfört med referensen
DME (förgasning) 13,2 47,4 RED II Förgasning av virkesavfall i fristående anläggning typiskt värde.
DME (elektro- bränsle)
13,0 46,9 Elbehovet baserat på Bokinge m.fl. (2020)
Elens emissionsfaktor enligt svensk elmix.
138,6 499,0 Elens emissionsfaktor enligt europeisk elmix (2030). ED95 (sockerrör) 27,7 99,6 RED II Det som inte är etanol (5%) har antagits vara HVO (med
emissionsfaktor som för talloljefallet.e
ED95 (halm) 14,3 51,4 RED II
El (svensk elmix) a 7 25,2 Egen beräkning,
metod från Moro & Lonza (2018) a
Beräknat baserat på data för elproduktions intensitet i Sverige och import/exportländer 2018 samt faktiskt im- port/export 2018.
El (europeisk elmix) 74,52 268,3 Prussi m.fl. (2020) Uppskattat värde för Europeisk elmix 2030. CBG (rötning) 1,88 6,77 Egen beräkning base-
rat på RED II
Typiska värden för rötning av gödsel (90%)d och bioavfall
(10%). CBG (förgasning) 9,88 35,6 RED II, Furusjö &
Lundgren (2017), RED II
Förgasning av virkesavfall. Utöver produktionen ingår 3,3 g CO2/MJ baserat på RED II för biometan som an-
vänds för transport. CBG (elektro- bränsle) 16,79 60,44 Elbehovet baserat på Bokinge m.fl. (2020), RED II
Elens emissionsfaktor enligt svensk elmix.
146,9 528,8 Elens emissionsfaktor enligt europeisk elmix. Tillägg en- ligt RED II för användning i transportsektorn.
RME 32,1 115,6 (Energimyndigheten, 2019c)
Typiska värdet enligt RED II (raps som råvara) klarar inte målet om 60% reduktion jämfört med diesel.
HVO diesel (tallolja) 17,78 64,0 Furusjö & Lundgren (2017).
Värdet ligger nära värdet för PFAD-baserad HVO enligt Furusjö & Lundgren (2017) som anger 15 g CO2e/MJ.
FT-diesel (förgas- ning)
14,1 50,8 RED II (typiskt värde) Förgasning av virkesavfall i fristående anläggning typiskt värde.
FT-diesel (elektro- bränsle)
26.39 95,0 Elbehovet baserat på Bokinge m.fl., (2020)
Elens emissionsfaktor enligt svensk elmix. 151,3 544,6 Elens emissionsfaktor enligt europeisk elmix LBG (rötning) 3,18 11,45 RED II, Hagos &
Ahlgren (2019)
Typiska värden för rötning av gödsel (90 %) och bioavfall (10%)d samt tillägg för förvätskning om 1,3 g CO2/MJ.
LBG (förgasning) 11,18 40,2 Furusjö & Lundgren (2017), RED II
Förgasning av virkesavfall. Tillägg för förvätskning om 1,3 g CO2/MJ baserat på Hagos & Ahlgren (2019)
LBG (elektro- bränsle)
18,09 65,1 Bokinge m.fl. (2020), RED II
Elens emissionsfaktor enligt svensk elmix 148,4 534,3 Elens emissionsfaktor enligt europeisk elmix LNG (fossilt) 78,95 284,2 Carlsson m.fl. (2019),
Brynolf (2014).
GWP faktorn för metan är 25, samma som används i RED II. Värdet för metanslip baserat på Brynolf (2014). CNG (fossilt) 72,43 160,74 Hagos och Ahlgren,
(2018) Vätgas (H2)
(elektrobränsle)
10,4 37,54 Bokinge m.fl. (2020) Elens emissionsfaktor enligt svensk elmix. 111,0 399,6 Elens emissionsfaktor enligt europeisk elmix.
FDOS 12:2021
150
a.Metoden för beräkningen av ett lands elmix som anges av Moro och Lonza (2018) är använd och vi har gjort en ungefärlig
beräkning baserad på värden för svensk import och export av el 2018 (Energimyndigheten, 2019d) och uppräknade emiss- ionsfaktorer för de länder som Sverige importerade från /exporterade till under 2018 baserat på (EEA, 2020). Det värde vi har räknat fram är antaget som värde för svensk elmix 2030. Värdet beror inte enbart av inhemsk produktionsteknik och produktionsteknik i kringliggande länder utan också av storleken på import/export i framtiden. Avsaknad av uppskattning på import/export 2030 gjorde att vi valde detta konservativa antagande.
b Vi har använt oss av det värde som den fossila referensen har enligt RED II för diesel. Detta värde ligger dock väldigt nära
det värde på 92,1 g CO2e/MJ som Prussi m.fl. (2020) anger för ett genomsnittligt fall för EU för diesel WTW.
d De typiska värdena för produktion av biogas från gödsel är baserade på det fall i RED II (under biometan som drivmedel)
som beskrivs för flytgödsel med inneslutna rötrester och med omhändertagande av restgaser. Det typiska värdet för bio- gas från bioavfall är baserat på det som i RED II (också under biometan som drivmedel) beskrivs som inneslutna rötrester och omhändertagande av restgaser. 10 % av energiinnehållet i biogasen antas komma från rötning av bioavfall och 90 % från flytgödsel.
e Enligt RED II typiska värden så minskar sockerrörsetanolen utsläppen med 70 % jämfört med den fossila referensen och
2.a generationens produktion med halm minskar med 85 %. Det senare ligger också i nivå med vad Lantmännen Agro- etanol anger i reduktion för sin vete/korn baserade etanol som finns i produktion idag.
ELVÄGAR
Baserat på Balieu m.fl., (2019) har vi använt oss av merutsläpp av CO2 för konstruktion av elväg
enligt Tabell 37. Som framgår av tabellen är variation mellan de olika utfallen stor och beror mycket på hur mycket underhåll av elvägen man behöver göra. Detta är ännu osäkert och vi har gjort beräkningar för medelutbyggnadsfallet för elvägen (985 km) och då för både basfallet och fal- let med utökat underhåll avseende växthusgasutsläppen.
Tabell 37. Växthusgasutsläpp för konstruktion samt reparation och underhåll av olika elvägstekniker Källa: egna beräkningar baserat på Balieu m.fl., (2019).
Elvägsutbyggnad 550 km Elvägsutbyggnad 945 km Elvägsutbyggnad 4985 km Merutsläpp för konstruktion och underhåll av väg (jämfört med konventionell väg) [g CO2/fkm] Elvägs-teknik Basfall Fall med högre
UoR a
Basfall Fall med högre UoR a
Basfall Fall med högre UoR a
Luftledning 15,5 64,3 3,2 13,2 7,9 32,9
Skena i väg 2,1 53,0 0,4 10,8 1,1 27,1
Induktiv 4,1 95,8 0,8 19,6 2,1 49,0
a Med högre vinterunderhåll och reparation (UoR) av skenan och induktiva systemet samt högre underhåll för luft-
ledningen (se Balieu m.fl. (2019)).
BATTERIER
I jämförelsen av växthusgasutsläpp har vi också inkluderat utsläpp associerade med batteriprodukt- ion för elfordonen (elvägsfordonen och de rena batterifordonen). Vi har baserat utsläppen på data från Emilsson och Dahllöf, (2019) som anger en variation (främst beroende på växthusgasintensite- ten för den el och värme som används i produktionsprocessen) mellan 61–106 kg CO2e/kWh batte-
rikapacitet. Det lägre värdet motsvarar alltså en produktion där man kan använda sig av i stort sett fossilfri el, medan det högre värdet motsvarar en elproduktion med hög CO2-intensitet. Specifika
FDOS 12:2021
151
värden för antaganden kring batteriproduktionen enligt Emilsson och Dahllöf (2019) presenteras i Tabell 38.Tabell 38 Energibehov och utsläpp för produktion av batterier enligt Emilsson & Dahllöf (2019). Emissionsfaktor
Låg CO2e-intensitet Hög CO2e-intensitet Elbehov för battericell- och pack- produktion
MJel/kWh batterikapacitet
30 0,05 kg CO2e/kWh 1,0 kg CO2e/kWh
Värmebehov för battericell- och pack- produktion MJvärme/kWh batterikapacitet
140 0,05 kg CO2e/kWh 1,0 kg CO2e/kWh
Utsläpp för produktion av ingående material (baserat på Dai m.fl. (2019)) kg CO2e/kWhbatterikapacitet
59
Totala utsläpp för produktion av batterier (celler och pack)[kg CO2e/kWhbatterikapactiet]