Inom ramen för projektet genomfördes en digital workshop den 20 oktober 2020 där preliminära projektresultat om kostnader, kostnadsfördelning, risker och möjligheter presenterades. Inbjudna experter från industrin och institut inom de olika områden för fossilfria tunga transporter för väg presenterade sina vyer på teknikutveckling och implementering. Inbjudan spreds via f3:s nätverk och olika andra kanaler med målet att bjuda in deltagare från hela värdekedjan samt forskare, myn- dighetspersoner och politiker. Inom ramen för workshopen ställdes även ett antal frågor till delta- garna kring hinder/risker och möjligheter med implementeringen av de olika alternativen. I föl- jande avsnitt sammanfattas de inhämtade svaren och kommentarerna från workshopen.
Det var 62 anmälda deltagare i workshopen och i Figur 31 visas fördelningen av deltagarnas tillhö- righet till sektor/bransch, baserad på de 33 inkomna svaren (från 28 individuella respondenter – möjlighet till upp till två svarsalternativ fanns).
FDOS 12:2021
131
Figur 31. Sektors-/branschtillhörighet av workshopdeltagarna (totalt 33 svar från 28 respondenter). Stapeldiagrammet visar antalet deltagare som tycker sig tillhöra respektive aktörsgrupp
På frågan kring vilka aktörer i värdekedjan som tar de största riskerna i omställningen för lång-
väga tunga transporter på väg var svaren nästan jämnt fördelade mellan drivmedelstillverkarna, -
distributörerna, fordonstillverkarna och fordonsägare/transportjänsteleverantörerna (se Figur 32). Råvaruproducenter (t.ex. skogsindustrin) nämndes inte alls bland aktörerna som tar risker i omställ- ningen, medan några nämnde myndigheter/staten som en aktör som tar risker.
FDOS 12:2021
132
Figur 32. Sammanställning av svaren på frågan ”Vilka aktörer tar de största riskerna i omställningen för långväga tunga transporter på väg?” (totalt 52 svar från 30 respondenter).
För att fånga upp synpunkter kring vilka risker och hinder – både ekonomiska, miljömässiga, re- sursmässiga, politiska/styrmedelsrelaterade samt andra tänkbara – som workshopdeltagarna anser vara relevanta, ställdes fritextfrågor för följande fem områden:
- Biodrivmedel
- Vätgas och bränslecellslastbilar - Batterilastbilar
- Elvägar
FDOS 12:2021
133
Svaren lämnades in som fritext. Det var svar som lämnades in med kort betänketid, men det var också personer som är väl insatta i frågeställningarna som svarade. Nedan följer en grafisk sam- manställning av svaren, där en kategorisering av svaren har gjorts av projektgruppen för att lyfta fram de mest frekvent nämnda riskerna och hindren, samt en kort sammanställning i textform. För biodrivmedel (se Figur 33) nämns begränsad råvarutillgång samt risker för en begränsad miljö- vinst respektive risker för en icke-hållbar produktionskedja vid ökade produktionsvolymer. Dessu- tom anses produktionskostnader vara för höga och faktumet att det sker utsläpp från fordonen vara en risk för biodrivmedelsspåret. Bland övriga risker nämns t.ex. konkurrens från andra sektorer (biomassa till material), importberoende och avsaknad av en långsiktigt och global strategi, respek- tive egna nationella lösningar som inte är förenligt med EU och resten av världen.Figur 33. Kategorisering av fritextsvaren på frågan ”Vilka är de största riskerna och hindren för ökad användning av BIODRIVMEDEL i det tunga långväga segmentet?” (28 respondenter).
För vätgas och bränslecellslastbilar (se Figur 34) relaterar en stor andel av svaren kring hinder och risker till höga produktionskostnader för vätgas, avsaknad av en (distributions-)infrastruktur, höga fordonskostnader, samt en låg energieffektivitet för hela kedjan (WtW). Bland övriga hinder och risker som nämns återfinns bland annat tekniska hinder, ekonomiska hinder, samt en avsaknad av samordning mellan sektorerna för att utnyttja de potentiella synergier vätgas skulle kunna frigöra.
Figur 34. Kategorisering av fritextsvaren på frågan ”Vilka är de största riskerna och hindren för ökad användning av VÄTGAS & BRÄNSLECELLER i det tunga långväga segmentet?” (22 respondenter).
FDOS 12:2021
134
För hinder och risker i relation till elvägar för tunga lastbilar nämns främst de stora investeringar som krävs, som – i kombination med en risk för en låg utnyttjandegrad – försvårar en etablering på marknadsmässiga villkor (se Figur 35). Dessutom nämns att elvägslastbilar förväntas behöva kom- pletteras med annan teknik (batterier, förbränningsmotor) för att köra utanför elvägsnätet. Utöver dessa ser man även standardisering, avsaknad av flexibilitet, samt faktumet att stora delar av trans- portsektorn inte kan nyttja systemet (kopplar delvis till låg utnyttjandegrad) som risker och hinder för elvägar. Även höga fordonskostnader, problem med hantering av utländska fordon samt ett oin- tresse från fordonstillverkarna för elvägstekniken nämns bland riskerna.Figur 35. Kategorisering av fritextsvaren på frågan ”Vilka är de största riskerna och hindren för ökad användning av ELVÄGAR i det tunga långväga segmentet?” (16 respondenter).
För batterilastbilar nämns begränsningar i räckvidd respektive en minskad nyttolast mest frekvent som hinder for en ökad användning av tekniken för tunga lastbilar (se Figur 36).
Figur 36. Kategorisering av fritextsvaren på frågan ”Vilka är de största riskerna och hindren för ökad användning av BATTERILASTBILAR i det tunga långväga segmentet?” (20 respondenter).
Även batteritillverkningens miljöpåverkan samt en avsaknad av infrastruktur för laddning (kopplar till ”hönan & ägget-problematiken”), nämns av flera workshopdeltagare. Även batterikostnader, långa laddtider, avsaknad av tydliga styrmedel samt begränsningar i elnätet (överföringskapacitet) tas upp som potentiella hinder/risker. Dessutom anser några deltagare att en ökad användning av batteridrift i tunga lastbilar hämmas av ”desinformation” eller ”myter” som missgynnar just denna teknik.
FDOS 12:2021
135
Med hänsyn till vilka synergier med andra sektorer som kan finnas, och som gynnar utvecklingen inom tunga transporter, nämns mest frekvent vätgas respektive vätgasekonomi (se Figur 37). En ökad användning/efterfråga på vätgas inom andra transportslag, processindustrin osv och den kopp- lade utbyggnaden av infrastrukturen, anser många vara en ”möjliggörare” för vätgas inom tunga transporter. Det gäller även ökad elektrifiering, som kommer att ske inom andra sektorer, och som kommer även att underlätta elektrifiering av tunga lastbilstransporter. Som andra potentiella syner- gieffekter nämns utnyttjandet av befintlig infrastruktur samt synergier med andra trafikslag/kollek- tivtrafiken.Figur 37. Kategorisering av fritextsvaren på frågan ” Finns det viktiga synergier med andra sektorer/ segment som gynnar vissa tekniker?” (12 respondenter).