förtidspension/sjukersättning
4.7 Index för att identifiera utsatta individer i de valda grupperna
Ovan har hälsa och livsvillkor för vissa socialt och ekonomiskt mer utsatta grupper beskrivits, i detta avsnitt presenteras ett index för att identifiera utsatta individer inom dessa grupper. Med hjälp av detta index beskrivs och jämförs hälsa och vårdutnyttjande mellan utsatta och icke utsatta individer inom dessa grupper.
Grundtanken för det index som används här står att finna i Social rapport 2006, där försök gjorts att operationalisera och mäta förekomsten i olika grupper av befolkningen av minst två välfärds-problem inom sju viktiga välfärdsområden (sysselsättning, ekonomiska resurser, hälsa, politiska resurser, sociala relationer, boende, trygghet).
Analyser gjordes på data från Levnadsnivåundersökningen 2000.
Jämfört med befolkningen i genomsnitt var förekomsten av minst två välfärdsproblem större bland utlandsfödda personer jämfört med personer födda i Sverige; bland ensamstående utan barn, bland ensamstående med barn jämfört med gifta/samboende utan barn och gifta/samboende med barn. Vidare var andelen med minst två
välfärdsproblem större bland arbetare än bland tjänstemän och företagare. (1)
I ett försök att finna indikatorer på utsatthet bland de svarande i Folkhälsoenkät 2002 på liknande sätt som gjordes nationellt i Social rapport 2006 har vi operationaliserat och mätt förekomsten i olika grupper av befolkningen som har minst två välfärdsproblem inom fyra betydelsefulla välfärdsområden. De indikatorer som kunnat mätas och som använts var sysselsättning (arbetslöshet), ekonomiska resurser (bristande kontantmarginal, mottagit ekonomiskt bistånd), sociala relationer (bristande personligt stöd, bristande praktisk hjälp), trygghet (utsatt för våld, hot om våld). I vår studie betraktar vi hälsa som ett utfall som beror av de andra välfärdskomponenterna varför ohälsa inte togs med bland indikatorer på välfärdsproblem. Personer som rapporterat problem med minst två av dessa sju indikatorer har klassificerats som ”utsatta”. Med denna definition var 11 procent av personer 18-84 år (12 procent av männen och 11 procent av
kvinnorna) som besvarat Folkhälsoenkät 2002 utsatta. Andelen utsatta var högst (15 procent) bland personer 18-24 år och lägst bland
personer 55-64 år (9 procent). Bland utlandsfödda personer var andelen utsatta 22 procent jämfört med 9 procent av de icke utlands-födda. Bland gruppen med sjukersättning (tidigare förtidspension eller sjukpension) var andelen utsatta 21 procent. Bland arbetslösa personer var andelen utsatta 55 procent, högst i åldersgruppen 18-24 år (66 procent). Bland ensamstående mödrar var andelen utsatta 28 procent.
I Tabell 7 visas den procentuella andelen i olika grupper som
rapporterar vissa välfärdsproblem samt hälsoutfall, levnadsvanor och andelen som avstått från att söka tandläkare, sjukvård eller hämta ut läkemedel p g a dålig ekonomi. I tabellen visas också jämförbara
resultat från en intervjuundersökning bland hemlösa personer (en mera omfattande redovisning görs i kapitel 6).
Således visar även detta index att vissa grupper i vissa avseenden är mera socialt och ekonomiskt utsatta än befolkningen i genomsnitt, och resultaten är sannolikt en underskattning av de sanna värdena
eftersom en mindre andel av socialt och ekonomiskt utsatta personer har besvarat enkäten.
Utsatthet mätt på detta sätt är också förenat med sjuklighet (Tabell 7).
Andelen som rapporterade långvarig begränsande sjukdom bland män 18-64 år var 19 procent bland icke utsatta jämfört med 37 procent bland de som var utsatta. Motsvarande siffror bland kvinnor var något högre. I alla åldersgrupper 18-64 år var andelen med långvarig
begränsande sjukdom närmare två gånger högre bland utsatta jämfört med icke utsatta personer, skillnaden var betydligt mindre i
åldersgrupper 65 år och äldre.
Bland personer som klassificerats som utsatta enligt ovan är det en större andel som p g a dålig ekonomi rapporterar att de avstått från att söka medicinsk vård trots ett upplevt behov. Bland män hade 16 procent av de utsatta avstått jämfört med två procent av icke utsatta.
Bland kvinnor var motsvarande siffror något högre. Andelarna var högre bland personer med långvarig begränsande sjukdom, och högst bland personer under 45 år. Motsvarande skillnader sågs också vad gäller att p g a dålig ekonomi ha avstått från att hämta ut ordinerade läkemedel och var än större vad gäller att ha avstått från tandvård p g a dålig ekonomi.
Hälsa och vårdutnyttjande bland utsatta individer De personer vi utifrån ovanstående kriterier benämner utsatta rapporterar högre sjuklighet och ohälsa än övriga befolkningen (Tabell 7). Sambanden varierar mellan män och kvinnor och mellan olika åldrar. Fler har sjukersättning (förtidspension), detta gäller en femtedel av utsatta personer 45-64 år och lägre andelar i yngre åldrar.
Andelen som rapporterar långvarig begränsande sjukdom är dubbelt så hög bland utsatta som i övriga befolkningen, liksom andelen med
sämre än god självskattad hälsa. Det genomsnittliga antalet besök i sjukvården är något högre bland utsatta än övriga befolkningen, mera uttalat bland kvinnor än bland män och mera uttalat i primärvård än i somatisk öppenvård. Andelen som av ekonomiska skäl avstått från att söka medicinsk vård är också betydligt högre bland utsatta personer än i övriga befolkningen och högst i åldersgruppen 25-44 år. Detta kan tolkas som att gruppen utsatta personer - även om de konsumerar mer vård - med den högre sjuklighet och sämre hälsa de rapporterar trots detta ser sig ha mer behov av vård än de faktiskt konsumerar, men att de avstår från vård av ekonomiska skäl.
De svarande i Folkhälsoenkät 2002 som begärt ekonomiskt bistånd rapporterar i stor utsträckning problem med hälsan. En tredjedel både av män och kvinnor i åldern 45-64 år med ekonomiskt bistånd har förtidspension. Andelen är lägre i yngre grupper. Andelen som har en långvarig begränsande sjukdom och andelen som rapporterar sämre än god hälsa är mer än dubbelt så stor i gruppen med ekonomiskt bistånd än i övriga befolkningen. Konsumtionen av sjukvård är också högre bland personer med ekonomiskt bistånd jämfört med övriga
befolkningen, framför allt vad gäller besök i primärvård och särskilt bland kvinnor. Ändå är andelen som avstått från att söka vård på grund av dålig ekonomi flerfaldigt högre bland personer med ekonomiskt bistånd än bland befolkningen i övrigt. Detta kan tyda på att personer med ekonomiskt bistånd p g a dålig ekonomi inte konsumerar den vård de skulle behöva, givet sin sämre hälsa och högre sjuklighet jämfört med övriga befolkningen.
Också i övriga studerade grupper skiljer sig vårdkonsumtionen och andelen som avstått från att söka vård från befolkningen i stort.
Skillnaderna varierar mellan olika åldersgrupper. Unga arbetslösa män gör fler besök än ickearbetslösa; ensamstående mödrar mer än
sammanboende mödrar och utlandsfödda personer mer än svensk-födda. Skillnaderna är mest påtagliga i åldersgruppen 25-44 år och minskar därefter med ålder. Exempel på skillnader visas i Tabell 8.
Tabell 7. Jämförelse mellan olika grupper i befolkningen (FHE 2002) och intervju med hemlösa (2006), Stockholms län
**Annan definition av alkohol konsumtion
Tabell 8. Hälsa och vårdutnyttjande, FHE 2002/VAL 2003. Procentuell andel med sjukersättning/förtidspension, med långvarig begränsande sjukdom, med mindre än god självskattad hälsa, genomsnittligt antal besök i primärvård och somatisk öppenvård samt andel som avstått från att söka vård p g a dålig ekonomi, 25-44 år, Stockholms län
Självskattad hälsa Långvarig begränsande sjukdom Förtidspension Besök inom öppenvård/ primärvård Sjukvård
N % % % %
Ensamstående 358 35 28 6 2,8 38
Samboende 1101 26 20 3 2,6 13
Män Utlandsfödda 925 41 33 15 2,7 5
Svenskfödda 4368 27 25 9 2,6 2
Kvinnor Utlandsfödda 1086 45 37 16 3,4 6
Svenskfödda 4807 31 29 10 3,2 3
Män Förtidspensionärer 514 68 76 - 4,7 7
Ej förtidspensionärer 4779 25 21 - 2,4 2
Kvinnor Förtidspensionärer 639 78 81 - 6,2 8
Ej förtidspensionärer 5254 28 24 - 3,0 3
Män Socialbidragstagare 76 74 67 33 2,6 37
Ej socialbidragstagare 4179 28 26 9 2,6 2
Kvinnor Socialbidragstagare 79 76 68 33 4,6 29
Ej socialbidragstagare 5801 33 30 11 3,3 3
Män Utsatta 627 57 44 19 3,0 12
Ej utsatta 4666 25 23 9 2,6 1
Kvinnor Utsatta 560 60 52 20 4,4 15
Ej utsatta 5333 30 27 10 3,2 2
Begärt socialbidrag (45-64 år)
Utsatta personer (45-64 år) Hälsa och vårdutnyttjande
Ensamstående mödrar (45-65 år)
Etniskt ursprung (45-64år)
Förtidspension (45-64 år)