Individens anpassning

Marks (2009) diskuterar livslångt lärande ur ett bildningsperspektiv där medvetenhet om livslångt lärande ska hjälpa individer i arbetslivet att möta förändringar och kunskapsutveckling. Vi kan se att individerna har haft en god förståelse i att lärandet är ständigt pågående och har varit förberedda på att lärandet fortgår från studierna in i arbetslivet. Trots det ser vi att övergången upplevdes som stressig. Vidare drar vi en tydlig koppling till att individens anpassning är stark knutet till dess handlingsomgivning. Individer som har haft en god omgivning har anpassat sig lättare. Karin tillexempel upplever att hon har lyckats anpassa sig väl genom det nära arbete hon har med kollegorna på arbetsplatsen. I Anders fall kan vi se en god omgivning, men även att tidigare erfarenheter har bidragit till att han har lyckats anpassa sig väl. I motsats tolkar vi att de som har haft en sämre handlingsomgivning har anpassat sig sämre. Till exempel var Maja och Nina under en tid sjukskrivna till följd av arbetsomgivningen.

42

Värt att diskutera i sammanhanget är även individens vilja att anpassa sig till sin nya lärandemiljö. Ellström (1996, 150) menar att arbetsplatser är starkt förankrade i sociala och kulturella mönster som individen behöver förhålla sig till. Vi kan se i Ninas fall att arbetsplatskulturen inte överensstämmer med hennes egna värderingar, vilket har lett till en konflikt med ledningen, därmed blir anpassningen lidande.

6.6 Sammanfattning av analysen

Vi har funnit att övergången från studie- och yrkesvägledarprogrammet till arbete inom skolan upplevdes som omvälvande och stressig. Vi identifierade tre centrala orsaker till detta vilket var avsaknad av introduktion, förväntningar om arbetet som inte motsvarade vägledarens vardag samt kunskapsluckor angående skolsystem och regelverk. Lärandet under övergångsperioden handlar till stor del om att inhämta praktisk information, snarare än att utveckla arbetssätten. Vi tolkar lärandet som anpassningsinriktat och med en lägre nivå av handlande där inhämtning av ny kunskap snarare sker på rutin än med reflektion och kritisk analys. Möjlighet till reflektion under arbetet finns i varierande grad, men då respondenterna är nya i sina yrkesroller tolkar vi det som att andra prioriteringar görs.

Förutsättningarna för lärande ser olika ut för vägledarna och vi tolkar det som stark kopplat till deras omgivning. Kollegor och ekonomiska möjligheter samt en stöttade ledning ses som fördelaktigt för lärandet. Individerna har ofta stort handlingsutrymme som vi tolkar både som utvecklande för deras lärande, men även kan skapa stress. Vi har även funnit en aspekt i förutsättningarna för lärandet som varken våra teorier räcker till att belysa eller forskningen tar hänsyn till och det är hur förutsättningarna för lärande påverkas när individen arbetar på ett flertal arbetsplatser, vilket är vanligt för yrkesgruppen. Hur individen anpassar sig till sin nya lärande miljö är även det stark kontextbundet, där god omgivning tillåter en lättare anpassning.

43

7. Diskussion

Vårt syfte med studien var att undersöka hur ny examinerade studie- och yrkesvägledare upplever övergången och relationen mellan akademiskt lärande och arbetsplatsinriktat lärande. Vi ville även undersöka vilka förutsättningar för lärande som finns på arbetsplatsen och hur väl vägledarna anpassade sig till sin nya lärandemiljö. I studien utgick vi från individens synsätt och valde att tillämpa ett handlingsteoretiskt perspektiv. Det framgick att individerna upplevde övergången som omvälvande och stressig. Lärandet på nya arbetsplatsen handlade främst om att inhämta praktisk användbar information från kollegor och internet. Vi tolkade deras lärande som anpassningsinriktat och med en låg nivå av handling som inte krävde någon större reflektion eller kritisk analys. Förutsättningarna på arbetsplatsen såg olika ut, vi kunde dock urskilja att betydelsen av en god handlingsomgivning var central för fördelaktiga förutsättningar och för individernas möjlighet att anpassa sig väl.

Utfallet av resultatet tror vi är starkt påverkat av respondenternas tidigare bakgrund. Vi kan se att i de fall där individerna hade större erfarenhet av ansvar och stort handlingsutrymme att betydelsen av reflektion av lärandet och anpassning till ny lärandemiljö upplevdes som smidigare. Hade vi intervjuat äldre respondenter med bredare erfarenhet tror vi att utfallet hade sett annorlunda ut. Vi kan därmed förstärka vikten av att se på lärande utifrån ett integrerande perspektiv.

I vår begränsning av urvalsgrupp valde vi att inrikta oss på vägledare inom skolan som verksamhet. Vi tror att urvalet har betydelse av resultaten genom de krav som skolan kräver av vägledarens arbete angående nationella lagar och riktlinjer. Vägledaren är styrd i sitt arbete att följa de skolförordningar som råder, detta påverkar nyexaminerade vägledare i deras lärande som blir mer anpassningsinriktat.

Metoden upplever vi som passade för vår studie genom att vi fick ut fördjupande svar från respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Vi såg både fördelar och nackdelar med att vissa av intervjuerna utfördes över telefon. Vi upplevde en större svårighet att tolka tystnad och vi saknade deras ansiktsuttryck. Vad vi upplevde som

44

positivt med telefonintervjuerna var deras öppenhet och upplevda ärlighet vid svårare samtalsämnen.

Under arbetet upptäckte vi att vår valda forskning utgick från att individer i lärande är aktiva inom en miljö. Inom yrkesgruppen studie- och yrkesvägledare arbetar man ofta deltid på olika arbetsplatser för att uppnå en heltidstjänst, vi tror att detta påverkar deras lärande och deras upplevda stress. Dessvärre saknade vi teorier och stöd från vald forskning att undersöka detta vidare, vilket vi såg som ett hinder.

I betydelsen av vår studie kan vi se att den har relevans för forskningen genom att belysa vikten av att se lärandet ur ett integrerande perspektiv, där även tidigare erfarenheter får en central plats. Erfarenhet bör även ses i samband med stort handlingsutrymme som inte alltid innebär positiv flexibilitet, men kan även bidra till stress i behovet att prestera. Vi kan även se att studien kan ha relevans för professionen, studie- och yrkesvägledning genom att bättre förstå lärandet under övergången och i vidare arbetsliv. Individen kan dra lärdom om de krav om lärande de har att förvänta sig och vad det kan innebära för lärandet att arbeta på flertalet arbetsplatser. Utbildningen, som har som mål att förbereda vägledaren mot sin karriär, kan dra lärdom av de upplevelser som respondenterna upplevde kring saknad av interaktion mellan praktisk och teoretisk kunskap samt om den kunskapslucka respondenterna upplevde angående utbildningssystem. Kan ett större fokus på informationssök, som Anders belyste, vara ett alternativ för att minska den upplevda kunskapsluckan och bidragande stressen?

Vi kan se att vår studie bjuder in till vidare forskning inom ett flertal områden. Genom vår studie skulle vidare intervjuer med samma respondenter ett år senare vara intressant att utföra för att undersöka hur yrkesrollen och lärandet har utvecklas. Har individerna utvecklat ett mer utvecklingsinriktat lärande där reflektion får större utrymme i arbetet? Vidare kan vi se att en fördjupande kvalitativ studie om rektorers förväntningar om studie- och yrkesvägledarens arbete hade varit av hjälp vid förståelsen av yrkesrollen.

45

8. Referenslista

Arbetsförmedlingen (2012) Yrken A-Ö, Studie- och yrkesvägledare.

http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid/Yrken-A- O/12.78280711d502730c1800072.html;jsessionid=0A7FBC4B34CA86BE80EFE56A32 AA0859?url=1119789672%2FYrken%2FYrkesBeskrivning.aspx%3FiYrkeId%3D378&s v.url=12.78280711d502730c1800072 (Hämtad 2016-04-15)

Biggs, J. och Tang, C. (2007) Teaching for Quality Learning at University- What the

Student Does. Third edition. London: Society for Research into Higher Education &

Open University Press.

Ellström, P-E. (1996) Rutin och reflektion. Förutsättningar och hinder för lärande i

dagligt arbete. I Ellström, Per-Erik (red) Livslångt lärande. (s. 142-179) Lund:

Studentlitteratur.

Engdahl, O och Larsson, B. (2011) Sociologiska perspektiv. Grundläggande begrepp och

teorier. Lund: Studentlitteratur.

Gustavsson, B. (1996) Att leva och lära livet ut- livslångt lärande ur ett integrativt

perspektiv. I Ellström, Per-Erik (red) Livslångt lärande. (s. 48- 72) Lund:

Studentlitteratur.

Hamblett och Holden (2007) The transition from higher education into work: tales of cohesion and fragmentation. Education and Training. Vol. 49 No. 7.

Hodkinson, P. (2005) Reconceptualising the relations between college-based and workplace learning. Journal of Workplace Learning. Vol. 17 No. 8.

Holme, I-M, Solvang, B-K (1997) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa

metoder. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. och Brinkmann, S. (2009) Interveiws- learning the craft of qualitative research

46

Larsen, A-K. (2007) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups.

Manuti, A. Pastore, S. Scardigno, AF Giancaspro, ML. and Morciano, D. (2015) Formal and informal learning in the workplace: a reseach review. International Journal of

Training and Development. Vol. 19 No.1.

Mark, E. (2009) Livslångt lärande ur bildningsperspektiv som strategi för högskolan. Göteborgs universitet: Grundtviginstitutet rapport nr 7.

May, T. (2001) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Nilsen, P, Nordström, G, Ellström, P-E. (2012) Integrating research-based and practice- based knowledge through workplace reflection. Journal of Workplace Learning. Vol. 24 Iss: 6 pp. 403 – 415.

Saco (2016) Yrken A- Ö, Studie- och yrkesvägledare. http://www.saco.se/studieval-- karriar/studieval/yrken-a-o/studie-och-yrkesvagledare/ (hämtad 2016-05-20).

Skollagen (2010:800) http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 (Hämtad 2016-05-17).

Skolverket (2016) Fakta om studie- och yrkesvägledning. http://www.skolverket.se /skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/fakta

(Hämtad 2016-05-17).

Sköld, B. (2016) Samverkan och utbildningskvalitet- en litteraturöversikt om

utbildningsrelaterad samverkan mellan universitet/högskola och privata/offentliga organisationer. Linköpings universitet: HELIX Rapport 16:001.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

(Hämtad 2016-05-02)

Yin, R.K (2011) Qualitative Research from Start to Finish. New York: The Guilford Press.

47

Tabeller

Tabell 3.1 Lärandets handlingnivåer. Ellström, P-E. (1996) Rutin och reflektion.

Förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete. I Ellström, Per-Erik (red) Livslångt lärande. (s. 142-179) Lund: Studentlitteratur.

Muntliga källor

2016-04-04 utförd intervju med Karin av Solle Lilienberg 2016-04-07 utförd intervju med Maja av Marie Yngbrant 2016-04-07 utförd intervju med Anders av Marie Yngbrant 2016-04-08 utförd intervju med Nina av Marie Yngbrant 2016-04-14 utförd intervju med Hanna av Solle Lilienberg 2016-04-15 utförd intervju med Lisa av Solle Lilienberg

48

Bilagor

Bilaga 1. Intervjuguide

Bakgrund: Ålder, utbildningsbakgrund, tidigare arbetslivserfarenhet, arbetsplats, offentlig/Privat sektor.

1. Hur upplevde du studie- och yrkesvägledarutbildningen i frågan om lärandet mot en specifik profession?

2. I utbildningen ingår både praktiska och teoretiska moment, hur upplevde du förhållandet mellan dem?

3. Vilka kunskaper från utbildningen ser du idag som mest användbara i ditt dagliga arbete?

4. Vad saknades i utbildningen, så som du ser det idag? 5. Hur inledde du din karriär som studie- och yrkesvägledare? 6. Hur blev du insatt/introducerad i ditt nya arbete?

7. Hur upplevde du den första tiden på ditt nya arbete som studie- och yrkesvägledare?

8. Vilken kunskap efterfrågades hos dig på arbetsplatsen?

9. Upplevde du några kunskapsluckor i din kompetens vid övergången från studier mot arbete, och i så fall vilka?

10. Hur upplevde du förhållandet mellan din akademiska kunskap och studie- och yrkesvägledararbetets vardag?

11. Vad betyder lärande för dig?

12. Hur inhämtar du ny kunskap i ditt dagliga arbete?

13. Vilket handlingsutrymme har du till att utforma ditt dagliga arbete? 14. Vilken typ av kunskap ser du som utvecklande för dig personligen? 15. Hur styrs ditt lärande av förbestämda planer och specifika målsättningar?

49

16. Hur ser möjligheten på ditt arbete ut, att kreativt utveckla din kunskap genom kritisk tänkande och nya infallsvinklar?

17. Hur ser det kollegiala lärandet ut på din arbetsplats?

18. Vilken betydelse har din relation till dina kollegor för ditt informella lärande? 19. Ingår du i olika arbetsgrupper på din arbetsplats, i så fall vilka?

20. Hur ser ditt övriga nätverk för individuellt lärande ut? 21. Hur använder du IT i ditt lärande?

22. Vilka möjlighet till reflektion finns det under din arbetsdag? 23. Vilka möjligheter till formellt lärande finns på din arbetsplats?

24. Vilka ekonomiska förutsättningar för lärande finns det på din arbetsplats? 25. Hur upplever du chefen/ledningens syn på utveckling genom lärande? 26. Vad saknar du i frågan om det individuella lärandet på din arbetsplats?