Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Lära för att vägleda
En studie om studie- och yrkesvägledares lärande
Learn in order to guide
Solle Lilienberg
Marie Yngbrant
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Datum för slutseminarium: 2016-06-01
Examinator: Lars Pålsson Syll
Handledare: Jonas Olofsson Fakulteten för
3
Sammanfattning
Ämnesval och problem Det framgår att det inte finns en allsidig lösning på arbetsplatslärande utan fokus bör ligga vid lärandet inom yrkesspecifika grupper. Samtidigt kan vi se ett behov av att belysa lärandet i relation till yrkets utbildning för att undersöka hur lärandemiljöerna samverkar.
Syfte Syftet med studien är att öka förståelsen för hur ett urval av nyexaminerade studie-och yrkesvägledare upplever övergången från högre studier till arbete inom skolan utifrån ett individuellt lärandeperspektiv. Vidare ville vi undersöka hur förutsättningar för lärande såg ut på arbetsplatsen och hur vägledaren anpassade sig till sin nya lärandemiljö.
Frågeställningar Hur upplever urvalet av studie- och yrkesvägledare övergången från högskolans akademiska lärande till arbetsplatsens praktiska lärandemiljö?
Hur ser förutsättningarna för lärande på arbetsplatsen ut enligt studie- och yrkesvägledarna i studien?
Hur anpassar individen sig i sin nya lärandemiljö? Metod och teori Ett kvalitativt tillvägagångsätt tillämpades i form av sex
intervjuer med yrkesverksamma vägledare. Vid analys utgick vi från ett handlingsteoretiskt perspektiv.
Huvudresultat Respondenterna upplevde övergången från utbildningen till arbete som stressig. Lärandet under övergångsperioden handlade till stor del om att inhämta praktisk information.
Förutsättningarna för lärande och anpassningen på arbetsplatsen var starkt kopplat till respondenternas omgivning.
Nyckelord Anpassnings och utvecklingsinriktat lärande,
handlingsomgivning, rutin och reflektion, studie- och yrkesvägledare, övergång.
4
Förord
Vi vill inleda med att rikta ett stort tack till alla medverkande respondenter som gett sin tid och engagemang vid intervjuerna. Vidare vill vi tacka vår handledare Jonas Olofsson som med sin kunskap bidragit till nya infallsvinklar och kritisk reflektion. Jonas visade intresse och kontinuerliga återkoppling har bidragit till en positiv utveckling av studien. Tack!
Studien är utarbetad av oss studenter i par där gott samarbete och god kommunikation har varit central. Vi har i samråd med varandra och med stöd från vår handledare utarbetat arbetets syfte och frågeställningar. Vidare har vi haft en jämn arbetsfördelning gällande inläsning av tidigare forskning, val av teorier och metoder. Vid inhämtning av empiriskt material har vi utfört tre intervjuer vardera och transkriberat eget materialet. Vid
författandet har Solle haft huvudansvaret för inledning och resultat och Marie har haft huvudansvaret för tidigare forskning, teori och metod. Analys och diskussion har författats tillsammans.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Bakgrund ... 7
1.2 Problemdiskussion ... 8
1.3 Syfte och frågeställningar... 9
1.4 Uppsatsens disposition ... 9
1.5 Kunskapsstöd: Studie-och yrkesvägledaren inom skolan ... 10
2. Tidigare forskning ... 11
2.1 Lärande i anslutning till högre utbildning ... 11
2.2 Övergång från högre utbildning till arbete ... 13
2.3 Lärande på arbetsplatsen ... 13
3. Teori ... 15
3.1 Kunskap och kompetens... 15
3.2 Lärande ... 16
3.2.1 Lärande ur ett handlingsteoretiskt perspektiv ... 16
3.2.2 Lärandets handlingsomgivning och handlingsutrymme ... 17
3.2.3 Lärandet som anpassnings- och utvecklingsinriktat... 18
3.2.4 Lärandets handlingsnivåer mellan rutin och reflektion ... 18
3.3 Sammanfattande begreppsanvändning ... 19 4. Metod ... 20 4.1 Metodval... 20 4.2 Datainsamlingsmetod ... 21 4.3 Urval ... 21 4.4 Genomförande ... 22
6
4.5 Studiens validitet och reabilitet ... 23
4.6 Etiska överväganden ... 24 5. Resultat ... 25 5.1 Karins berättelse ... 25 5.2 Lisas berättelse ... 27 5.3 Hannas berättelse... 28 5.4 Ninas berättelse ... 30 5.5 Majas berättelse ... 32 5.6 Anders berättelse ... 33 5.7 Sammanfattning av resultaten ... 35 6. Analys ... 36
6.1 Övergång från utbildning till nya professionen... 36
6.2 Lärande: hur och varför? ... 38
6.3 Förutsättningar för lärande på arbetsplatsen ... 39
6.4 Arbetets vardag mellan rutin och reflektion ... 40
6.5 Individens anpassning ... 41 6.6 Sammanfattning av analysen ... 42 7. Diskussion ... 43 8. Referenslista ... 45 Bilagor... 48 Bilaga 1. Intervjuguide ... 48
7
1. Inledning
I det inledande kapitlet kommer vi att redogöra för uppsatsens bakgrund och problemområde. Vi presenterar även det syfte och de frågeställningar som legat till grund för vårt arbete. Ett kort kunskapsstöd kommer slutligen att ges om studie- och yrkesvägledarens utbildning och yrkesroll inom skolan som verksamhet.
1.1 Bakgrund
Dagens samhälle beskrivs som ett kunskapssamhälle där arbetsmarknaden är beroende av personal som är flexibel, anpassningsbar och som besitter aktuell kunskap för att föra organisationen framåt (Lovén 2015, 70). Allt arbete kräver någon form av kunskap och kompetens som i sin tur står i relation till lärandet. I ett samhälle som snabbt förändras ses individens lärande som nödvändigt för att matcha behoven. Individens lärande diskuteras ofta i samband med begreppet livslångt lärande, som innebär att människans lärande är ständigt pågående genom hela livet (Bergstedt 1996, 75).
Gustavsson (1996, 50-51) ser begreppet livslångt lärande utifrån ett integrerande perspektiv, där lärandet ses i förhållande till hela livscykeln. På så vis ser man till samband istället för att isolera varje område som en enskild lärandeperiod. Detta synsätt tar hänsyn till relationen mellan till exempel tidigare studier och arbetslivserfarenhet och hur det påverkar individen i nya lärandemiljöer. Hodkinson (2005, 521-522) belyser samma fråga, där han ser en avsaknad i forskning som berör relationen mellan olika lärandeperioder. Forskning har enligt författaren fokuserat på lärandet inom utbildningsområdet eller arbetslivet och har därmed inte i samma utsträckning tagit hänsyn till sambanden mellan perioderna eller själva övergången.
8
I ett samhälle där personalens kunskap och kompetens ses som allt mer viktig för organisationers framgång, och lärandet på arbetsplatsen har fått en mer central roll, påpekar Manuti et. al. (2015, 12) att det blivit tydligt att det inte finns en allsidig lösning för arbetsplatslärande. Författarna framhåller att yrkesgrupper och arbetsplatsers förutsättningar för lärande ser olika ut.
1.2 Problemdiskussion
I dagens kunskapssamhälle ses det individuella lärandet som en viktig del i att föra organisationer framåt, samtidigt visar tidigare forskning att det finns kunskapsluckor kopplat till det individuella lärandet inom specifika professioner. I vår studie är vi intresserade av att undersöka hur det individuella lärandet ser ut för studie- och yrkesvägledare som är yrkesverksamma inom skolan. Vägledare arbetar dagligen med att förmedla kunskap till andra och enligt Arbetsförmedlingen (2012) är det en profession där individens ständiga lärande ses som nödvändigt för att möta behoven.
”Det är viktigt att man som studie- och yrkesvägledare håller sig uppdaterad kring förändringar inom yrken, utbildningar och samhälle. Att vara uppdaterad och ständigt delta i kompetensutveckling är nödvändigt för att hålla en hög kompetens som studie-och yrkesvägledare” (Arbetsförmedlingen 2012).
Vi ser kunskapsluckan angående det individuella lärandet kopplat till porffessionen som problematiskt på grund av de svårigheter som finns att finna underlag om vilka behov och förutsättningar för lärande som studie och yrkesvägledare har. Underlag som i sin tur kan vara av vikt i utvecklingen av professionen och dess utbildning.
Ser man till lärandet inom ett specifikt yrke ser vi även det som viktigt att ta hänsyn till relationen mellan utbildningens akademiska lärande och yrkets praktiska vardagslärande. För att tydligt visa på denna relation har vi valt att fokusera vår studie på nyexaminerade som nyligen upplevt övergången och sambanden mellan lärandemiljöerna. Vi ser det även som viktigt att belysa arbetsplatsens förutsättningar för
9
lärande då studie- och yrkesvägledarens vardag kan se olika ut beroende på arbetsplatsens omgivning.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med examensarbetet är att utifrån ett individperspektiv, öka förståelsen för hur ett urval av nyexaminerade studie- och yrkesvägledare upplever övergången och relationen mellan akademiskt lärande och arbetsplatsinriktat lärande. Vidare är avsikten att undersöka vilka förutsättningar för lärande det finns på arbetsplatsen och hur studie- och yrkesvägledaren anpassar sig till sin nya lärandemiljö. Undersökningen utgår från ett handlingsteoretiskt perspektiv om lärande.
Syftet utmynnar i följande frågeställningar:
Hur upplever urvalet av studie- och yrkesvägledare övergången från högskolans akademiska lärande till arbetsplatsens praktiska lärandemiljö?
Hur ser förutsättningarna för lärande på arbetsplatsen ut enligt studie- och yrkesvägledarna i studien?
Hur anpassar individen sig i sin nya lärandemiljö?
1.4 Uppsatsens disposition
I kapitel 1 ger vi läsaren bakgrundsinformation och en översiktlig problembild kopplat till ämnesområdet. Vidare presenterar vi studiens syfte och frågeställningar. Kapitlet avslutas med ett kort kunskapsstöd om studie- och yrkesvägledarens roll inom skolan som verksamhet. I kapitel 2 presenterar vi tidigare forskning inom vårt område. Vidare i kapitel 3 presenterar vi vår teoretiska referensram. I uppsatsens kapitel 4 redovisar vi våra
10
metodval och tillvägagångsätt och våra forskningsetiska ställningstaganden. I kapitel 5 visar vi på det resultat som framkommit med utgångspunkt från vårt empiriska material. Uppsatsens kapitel 6 består av en analys av vårt resultat genom vår valda teoretiska referensram och tidigare forskning. Kapitlet avslutas med en sammanfattande slutsats. Avslutande kapitel 7 består av en diskussion av uppsatsens syfte och slutsats i relation till studiens metod och teori.
1.5 Kunskapsstöd: Studie-och yrkesvägledaren inom skolan
Enligt Skollagen (2010:800) ska alla skolor (förutom förskolan) ge elever möjlighet till vägledning gällande studie och yrkesval. Skolverket (2016) belyser studie- och yrkesvägledaren roll inom skolan som viktig för att ge eleven opartisk information och möjlighet till kritisk reflektion angående vidare framtidsval. Arbetsförmedlingen (2012) beskriver yrkesrollen som stödjande och stärkande för människor i valsituationer genom samtal och livsplanering.
Utbildningen till studie- och yrkesvägledare är en yrkesutbildning på 180 högskolepoäng och erbjuds på tre lärosäten i Sverige, både i skolförlagd form och distansform. Studie- och yrkesvägledarprogrammet innehåller samhälls- och beteendevetenskapliga ämnesstudier. Kurser och innehåll kan skilja sig åt bland utbildningsanordnarna. Utbildningen innehåller även verksamhetsförlagd utbildning vilket innebär att utbildningen sker i samverkan med organisationer på arbetsmarknaden. (Saco, 2016)
11
2. Tidigare forskning
I följande kapitel kommer vi visa på tidigare forskning inom vårt ämnesområde. Forskningen inom ämnet individuellt lärande i utbildning och arbetsliv är omfattande. Istället för att visa på bredd har vi begränsat oss till fåtalet rapporter som vi anser ha stor relevans till vårt problemområde. Vi har valt att dela in kapitlet i tre delar där vi belyser två rapporter under var underrubrik. Underrubrikerna är följande: lärande i anslutning till
högre utbildning, övergång från högre utbildning till arbete samt lärande på arbetsplatsen. Indelningen har gjorts med utgångspunkt från sentida forskning.
Fortsättningsvis i uppsatsen väljer vi att se på lärandet ur ett integrerande perspektiv där läroperioderna påverkar varandra.
2.1 Lärande i anslutning till högre utbildning
Med utgångspunkt från vårt ämne har vi valt att titta närmare på lärandet kopplat till utbildning som berör relationen mellan forskningsbaserad kunskap och praktik kunskap. En aktuell studie som tar upp detta ämne är Skölds (2016) Samverkan och
utbildningskvalitet, vilket är en forskningsöversikt över samverkan mellan
högskola/universitet och organisationer i samhället. Forskningen visar att praktiska moment ute på företag som del av högre utbildning har goda effekter på studenters lärande och studiemotivation. Det bidrar även till att studenterna blir mer självständiga och får lättare att fatta beslut i framtiden. Längre perioder av verksamhetsförlagt lärande har goda effekter och ökar studenters förståelse om relationen mellan praktisk och teoretisk kunskap. (Sköld 2016, 14) En viktig aspekt i att den verksamhetsförlagda utbildningen är handledarens kompetens och förutsättningar för att ge studenten goda möjligheter för lärande. Har handledaren inte kunskaper nog i sin roll att ge studenten möjlighet till en god lärandemiljö, eller har tidsbrist för att ge god handledning blir
12
effekterna av verksamhetsförlagd utbildning negativ för studenten. Det framgår även att det måste finnas förutsättningar och utrymme för teoretisk reflektion kopplat till de praktiska arbetsmomenten: “Förutsättningarna för reflektion skapar möjligheter eller
hinder för studenter, handledare och lärare att utveckla ny kunskap.” (Sköld 2016, 27)
Under verksamhetsförlagd undervisning är det sällan som högskolans/universitetets lärare är ute i verksamheten på grund av tids- och resursbrister. Man menar att det hade varit fördelaktigt med lärarbesök under praktiktiden för att skapa bättre möjlighet för kritiskt reflektion. Forskningsöversikten visar även att då förutsättningarna under den verksamhetsförlagda utbildningen är kontextbunden bör det med fördel ske en kvalitetsgranskning av arbetsplatserna. (Sköld 2016, 25-27).
Vi har även valt att anknyta till Marks (2009) Livslångt lärande ur bildningsperspektiv
som strategi för högskolan. Livslångt lärande innebär att en individs lärande är pågående
genom hela livet och där universitetets roll enligt författaren är att främja det livslånga lärandet. Diskussionen behövs enligt Marks (2009, 11) på grund av det ökade behovet att möta snabba omvärldsförändringar i samhället där anspråk på kvalificerad arbetskraft är central. Syftet med forskningsrapporten är enligt Marks (2009, 7) att problematisera begreppet men också att komma med förslag till hur universitetet kan utveckla och anpassa undervisningen för att underlätta det livslånga lärandet. Rapporten inleds med en redovisning av det akademiska bildningsuppdraget, vidare presenterar författaren olika synsätt på livslångt lärande. Slutligen diskuterats hur livslångt lärande kan förstås genom bildningsperspektivet. Marks (2009, 57- 60) kommer fram till att det livslånga lärandet kan användas som en strategi för att utveckla den traditionella universitetsundervisningen och förstärka dess identitetsarbete. Det kan även bidra till en ökad marknadsanpassning av utbildningen. I detta sammanhang används ofta begreppet “den tredje uppgiften”, som handlar om att lärosätena ska samverka med det omgivande samhället. I bildningsfrågan ska medvetenheten om det livslånga lärandet hjälpa individer i framtida arbetsliv där allt större krav ställs på arbetstagare att möta förändringar och följa kunskapsutvecklingen.
13
2.2 Övergång från högre utbildning till arbete
På grund av dess fokus på individens lärande i övergångsperioden från högre utbildning till arbete har vi inkluderat forskningsartikeln The transition from higher education into
work: tales of cohesion and fragmentation. Hamblett och Holden (2007) har följt fem
personer genom fyra intervjuer över ett års tid. Respondenterna har under tiden gått från högre utbildning mot ett nytt arbete. Varje persons historia återges i resultatet för att vidare analyseras i relation till varandra. Vi ser artikeln som en inspirationskälla gällande dess struktur. I analysen identifierar författarna tre återkommande teman i berättelserna där lärandet om arbetet, lärandet om organisationen och lärandet om den egna yrkesrollen/identiteten är centrala. Deras berättelser visar på en ojämn resa med toppar och dalar in i arbetsgemenskapen. Respondenterna visade på betydelsen att ”passa in” och finna sin egen roll på arbetsplatsen som en viktig del i lärandeprocessen. (Hamblett och Holden 2007, 573- 580)
I Reconceptualising the relations between college-based and workplace learning inleder Hodkinson (2005, 521-522) med att problematisera att tidigare forskning inom området individuellt lärande ofta fokuserar på olikheter snarare än likheter i hur människor lär via högre utbildning respektive i arbetslivet. Studien är kvalitativ med respondenter från två grupper, lärarstudenter samt yrkesverksamma lärare. Han kommer fram till att man bör ta hänsyn till tidigare erfarenheter när man ser till individens lärande, och se det ur ett holistiskt perspektiv, snarare än att gruppera in lärandet i olika perioder. Vi har hämtat inspiration från Hodkinson genom att vi ser på lärandet ur ett integrerat perspektiv snarare än som separata lärandeperioder.
2.3 Lärande på arbetsplatsen
Forskning som berör det individuella lärandet utgår ofta från begreppen formellt och informellt lärande. Vi ser det därmed som viktigt att anknyta till studien Formal and
14
informal learning in the workplace: a reseach review. Manuti et al. (2015, 2) belyser att
individens lärande idag inte är begränsat till formellt lärande som endast sker inom klassrummets väggar, utan något som sker genom hela livet. Lärandet på arbetsplatsen utgör en strategi för både individuell och organisatorisk utveckling. Behovet drivs av en ökad globalisering, teknologisk utveckling, förändring av tidigare yrkesroller och sökandet efter nya kompetenser. Formellt lärande beskrivs som organiserat lärande som drivs av en/flera ledare. Informellt lärande beskrivs som oplanerat och experimentellt lärande som sker spontant i möten med andra. I arbetslivet ses båda som viktiga för individens och organisationens utveckling. (Manuti et al. 2015, 4-5) Vi har främst valt att ta med studien i vår uppsats för att den belyser vikten av ökat fokus av forskning som berör lärandet på arbetsplatsen i relation till yrkesspecifika områden.
På grund av dess relevans i frågan om teoretisk referensram har vi valt att belysa forskningsartikeln Integrating research-based and practice-based knowledge through
workplace reflection. Nilsen, Nordström och Ellström (2012, 404-407) beskriver
betydelsen av reflektion för möjlighet till utveckling i arbetslivet. Studien inleds med att författarna tydliggör två typer av kunskap: forskningsbaserad kunskap, som de beskriver som tydligt teoretisk, och praktisk kunskap, som beskrivs som erfarenhetsbunden och praktisk. Vidare beskriver författarna två typer av lärande: anpassningsinriktat lärande, vilket innefattar det som vi är i behov av att lära oss för att lösa ett problem eller utföra specifika arbetsuppgifter, och utvecklingsinriktat lärande, som syftar på det lärande som leder till utvecklandet av nya idéer. I studien undersöks förhållandet mellan kunskapstyperna och lärandet och vilken roll reflektion har för vidare utveckling. Undersökningen är kvalitativ i form av observationer vid reflekterande samtal med en grupp nuvarande chefer och en grupp blivande chefer. Författarna (2012, 410) kommer fram till att forskningsbaserad kunskap inte används till att lösa specifika problem som uppstod på arbetsplatsen, men kom till stor användning för att förstå övergripande organisatoriska problem. Forskningsinriktat lärande hjälpte även deltagarna att ifrågasätta etablerade mönster och främja ett mer utvecklingsinriktat lärande. Möjligheten till reflektion hjälpte deltagarna att förstå sitt arbete bättre och gav dem bättre förståelse för deras yrkesroll. Kritiken som framförs i artikeln om reflektion som en del av arbetsdagen rör tidsbrist.
15
3. Teori
I följande kapitel presenteras den teoretiska referensram som vi valt för att analysera vårt empiriska material. Inledningsvis kommer vi att definiera begreppen kunskap, kompetens och lärande. Vidare kommer vi presentera lärande ur ett handlingsteoretiskt perspektiv.
3.1 Kunskap och kompetens
Det individuella lärandet i utbildning och arbetsliv handlar enligt Edquist och Rees (2002, 418) om spridning av befintlig och utveckling av ny kunskap. Begreppet kunskap delas oftast in i två olika kategorier: forskningsbaserad kunskap och praktisk kunskap.
Forskningsbaserad kunskap bygger enligt Biggs och Tang (2007, 72-73) på vetenskaplig
teoretisk grund. Den är tydlig och logiskt och är lätt överförbar. Den går att finna i bibliotek eller kommuniceras via undervisning. Praktisk kunskap beskrivs som kunskap som bygger på praktiskt användbarhet. Kunskapen är erfarenhetsbaserad och förmedlas genom aktivitet och möte med andra, den är svårare att dela då den är beroende av sociala möten. Man brukar i sammanhanget tala om “tyst kunskap”. Författarna belyser vikten av en god grund av vetenskaplig kunskap för att förstå och applicera den praktiska kunskapen i arbetslivet. Till exempel måste en kirurg ha god kunskap om kroppens anatomi för att praktiskt utföra en operation.
Kunskap är kopplat till begreppet kompetens som enligt Ellströms (1996, 148-149) definition rör individens handlingsförmåga att använda den kunskap hen besitter för att lösa problem. I arbetslivet kan detta handla om både teoretiska och praktiska kunskaper likväl som sociala och personlighetsrelaterade. Allt arbete kräver någon form av kunskap och kompetens som i sin tur står i relation till själva lärandet.
16
3.2 Lärande
Definition av begreppet lärande är beroende av valet av teoretiska utgångspunkt. Vi har valt att se på individens lärande utifrån ett handlingsteoretiskt perspektiv och utgår därmed ifrån följande definition av begreppet:
”Med lärande avses här relativt varaktiga förändringar av en individs kompetens som ett resultat av individens samspel med sin omgivning.” (Ellström 1996, 147)
För att vidare förtydliga begreppet lärande är det enligt Ellström (1996, 147- 149) viktigt att skilja på formellt och informellt lärande. Formellt lärande sker planerat och organiserat genom formell utbildning i skola eller arbetsliv. Inom arbetslivet kan detta ske genom till exempel fortbildning för personalen i form av konferenser och kompetenshöjande utbildningsdagar. Det informella lärandet sker därmed ofta oplanerat och spontant och är ofta erfarenhetsbaserat i mötet med andra. Det kan även ske planerat och medvetet genom vad författaren kallar självstyrt lärande. Det sker när individen medvetet nätverkar och söker råd hos andra för inlärning.
3.2.1 Lärande ur ett handlingsteoretiskt perspektiv
Förhållandet mellan lärande och handling i vår uppsats inkluderar även yrkesarbete, som i vårt fall består av studie- och yrkesvägledarens arbete. I relationen lärande och yrkesarbete ser Ellström (1996, 147) handlingen som central på grund av att själva arbetsprocessen kräver individens handlande. Grunden i handlingsteorin är att individens handlande är i fokus. Enligt Engdahl och Larsson (2011, 32) innefattas teorin generellt av fyra grundkomponenter som tillsammans möjliggör eller begränsar individer i handling. Den första grundläggande delen behandlar handlingens avsikt och mening, vilket beskrivs som individens syfte med handlingen och dess betydelse att skapa mening för individen själv eller för andra. Den andra komponenten behandlar handlingskompetens och
17
resurser, vilket är individens förmåga och kunskap till handling. Det handlar även om
förmågan att ta vara på tillgängliga resurser eller om införskaffandet av nya. Den tredje delen belyser handlingsomgivning och handlingsutrymme och behandlar den kontext som individen befinner sig i och hur den begränsar eller skapar möjligheter för individen att agera. Omgivningen kan vara både av materiell art, så som utrustning, och kulturell, så som andra människor. Handlingsutrymme handlar om inom vilken ram individen har försättningar att handla. Vi ser handlingens omgivning och utrymme som relevant för våra frågeställningar och kommer därmed belysa ämnet närmare under nedanstående rubrik. Den sista grundkomponenten som beskrivs är handlingsutfallet, vilket är det utfall, avsiktligt eller oavsiktligt som handlingen ledde till, och hur det påverkar individer och dess omgivning i vidare handling. (Engdahl och Larsson 2011, 31-39)
3.2.2 Lärandets handlingsomgivning och
handlingsutrymme
När man ser till individens lärande är det enligt Ellström (1996, 150) viktigt att belysa individens relation och samband med dess omgivning. Lärandet är kontextbundet. Kunskapen är konstruerad och starkt bunden till den miljö där lärandet sker. Kontexten påverkar på så vis individens förutsättningar för lärande. Författaren beskriver vidare att en arbetsplats är starkt förankrad i sociala och kulturella mönster som individen måste förhålla sig till. Tankesätt, kultur och handlingsmönster på den givna arbetsplatsen påverkar lärandet som blir en del av en social process. Ellström (1996, 170) beskriver vidare att i arbetslivet kan förhärskande arbetsplatskulturer och pågående intressekonflikter mellan arbetslag vara betydande faktorer för individens lärande, både i positiv och negativ bemärkelse. Arbetsplatsens kultur kan enligt Ellström vara av utvecklande grad, när ledning uppmuntrar till nytänk, risktagande och har en tolerans för olikheter i uppfattningar. Kulturen på arbetsplatsen kan även hindra individens utveckling genom att nedvärdera personligt ansvar och abstrakta arbetsuppgifter och motverka kompetensutveckling. Nära kopplat till handlingsomgivningen är individens handlingsutrymme på arbetsplatsen. Ellström (1996, 152) beskriver handlingsutrymme
18
som den frihetsgrad en individ har att tolka och utföra uppgifter och slutliga mål. Begränsat handlingsutrymme innebär att individen är mer styrd i sitt arbete med tydligt givna arbetsuppgifter och anvisningar om hur dessa ska utföras. Vid stort handlingsutrymme har individen större ansvar att själv definiera och värdera arbetsuppgifter och vilka metoder som fungerar bäst för att uppnå ett gott resultat.
3.2.3 Lärandet som anpassnings- och utvecklingsinriktat
Beroende på hur individen står i förhållande till sin omgivning, kan man enligt Ellström (1996, 151) skilja mellan en lägre och högre ordnings lärande. Kontexten påverkar vilket utrymme det finns för de två typerna av lärande. Han beskriver den lägre ordningens lärande som anpassningsinriktat lärande, som innefattar den inlärning som sker för att lösa uppgifter utifrån givna instruktioner. I arbetslivet kan det handla om rutinmässiga arbetsuppgifter som lärs in för att sedan utföras i det dagliga arbetet. Den högre ordningens lärande kallar Ellström för utvecklingsinriktat lärande, och innebär att individen själv tar större ansvar i processen. Det kan handla om att själv identifiera en uppgift, tolka hur denna bäst kan lösas och sedan formulera dess svar. Om en uppgift redan är befintlig handlar det snarare om att ifrågasätta och tänja på gränserna.
3.2.4 Lärandets handlingsnivåer mellan rutin och reflektion
I relation till lärandets handlingsomgivning och handlingsutrymme står arbetets rutinmässiga vardag och individens möjlighet till reflektion. För att utvecklas i sitt lärande belyser Ellström (1996, 154) vikten av utrymmet för individen att experimentera, planera och pröva olika handlingsalternativ i sitt arbetsliv. Reflektion i arbetet ses som en viktig del för att tolka och kritiskt reflektera över sitt handlande, arbetsuppgifter som lätt
19
blir rutinmässiga ifrågasätts. Uppmuntran till reflektion och kritiskt förhållningssätt från ledning rörande såväl arbetsuppgifter som organisationsstrukturer har enligt Ellström (1996, 171) en positiv inverkan på arbetsorganisationens utveckling och personalens individuella kompetensutveckling. Ellström belyser handlingens olika nivåer (se tabell) från rutinmässigt utförda arbetsuppgifter till reflekterande och kritiskt ifrågasättande för förändringsinriktat arbete och utveckling.
Tabell 3.1 Lärandets handlingsnivåer
Nivå Handlingen är: Handlingen kräver:
I Rutinbaserad Automatiserat handlade med låga krav på uppmärksamhet. Kräver ingen kunskap i förståelsen av handlandet.
II Regelbaserad Kunskap i att identifiera och tolka händelser och veta vilka regler som bäst tillämpas.
III Kunskapsbaserad Stor medvetenhet och god kunskap om sitt område. Gott vetande och analytiskt tänkande.
IV Reflekterande Återkommande reflektion med krav på alternativstänkande och kritisk analys.
Ellström (1996, 157-158).
3.3 Sammanfattande begreppsanvändning
I analysen av vårt empiriska material kommer vi att använda oss av begreppen
forskningsbaserad och praktisk kunskap i för att tydliggöra vilken typ av kunskap som
individen inhämtar. Vi kommer även att belysa formellt och informellt lärande i samband med hur individen inhämtar ny kunskap. I frågan om nivån på lärande kommer begreppen anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande att användas. Rutin och reflektion samt handlingsnivå kommer användas i liknande syfte. För att belysa den kontext som individen befinner sig i kommer begreppen handlingsomgivning och handlingsutrymme användas.
20
4. Metod
I följande kapitel kommer vi att redogöra för de metoder som vi tillämpat för att närma oss vårt problemområde. Vi kommer även redovisa våra etiska ställningstaganden.
4.1 Metodval
Metod är enligt Holme och Solvang (1997, 13) ett redskap för att lösa ett problem som i sin tur leder till ny kunskap. Inom samhällsvetenskaplig forskning brukar man skilja mellan två olika metodiska angreppsätt, kvantitativa och kvalitativa metoder. Båda metoderna kan användas för att öka förståelsen för det samhälle vi lever i, skillnaden ligger i hur vi samlar in, bearbetar samt presenterar informationen. Vid kvantitativa metoder samlas information in på bredden, vilket betyder att flertalet undersökningsenheter används men datan är tydligt avgränsad till dess faktiska frågor. Insamlingen sker systematiskt och strukturerat och informationen omvandlas sedan till siffror för att vidare bearbetas genom statistiska analyser. Metoden används när man vill pröva en generell giltighet. När man i motsats använder sig av kvalitativa metoder samlas informationen in på djupet, vilket innebär att man använder sig av färre undersökningsenheter men som man extraherar på mer information. Insamlingen är mer informellt och sker via tillexempel intervjuer eller observationer som vidare analyseras utifrån forskarens tolkning. Metoden används när man söker en förståelse snarare än förklaring av en företeelse (Holme och Solvang 1997, 76-79).
Vidare tas hänsyn till hur man väljer att angripa sitt problemområde genom deduktiv eller induktiv metod. Vid deduktiv metod dras logiska slutsatser genom att man prövar hypoteser testar specifika teorier och vid induktiv metod utgår man i motsats från forskningsresultaten som leder till nya teorier (May 2001, 47). Vårt val av metod baseras
21
på undersökningens syfte och hur vi bästa kan besvara våra frågeställningar, med det som utgångspunkt har vi valt att utföra en induktiv studie med kvalitativ forskningsansats.
4.2 Datainsamlingsmetod
Med utgångspunkt i våra frågeställningar valde vi att använda oss av den kvalitativa intervjun som metod. Intervjun som insamlingsmetod ger forskaren en inblick i respondentens subjektiva värld. Den tillåter att vara personlig och visa på individens upplevelser och tankar (Kvale och Brinkmann 2009, 1). Med den kvalitativa intervjun som metod hade vi inte för avsikt att finna generella svar på våra frågeställningar, utan såg den som ett verktyg för att öka förståelsen för vårt problemområde. Kvale och Brinkmann (2009, 2) beskriver intervjun som ett professionellt samtal där kunskap konstrueras i motet mellan parterna. Mötet kräver enligt May (2001, 148-155) goda kunskaper i förståelsen av samtalets dynamik och för metodens för och nackdelar. Det kräver även kunskap i att skapa balans i samtalet mellan att låta respondenten påverka samtalets utveckling samtidigt som forskaren får svaren på sina frågor. Forskaren bör även alltid stå som opartisk. Med vår bakgrund som studie- och yrkesvägledarstuderande har vi båda goda kunskaper i samtalsmetodik och är vana vid opartiska möten med andra, vi upplevde detta som en stor fördel vid intervjuerna.
4.3 Urval
Val av respondenter är enligt Holme och Solvang (1997, 101-102 ) en avgörande faktor för undersökningen. Urvalet vid kvalitativa intervjuer bör ske strategiskt med väl genomtänkta kriterier där personerna har god relevans för studien. För att bäst öka informationsinnehållet visar författarna på tre goda förutsättningar: den första är att personerna har en egen vilja att delta i undersökningen. Den andra är att personerna
22
besitter goda kunskaper i ämnet som undersöks och visar på en medvetenhet och ett reflekterande synsätt. Den tredje förutsättningen är att visa på variationsbredd i urvalet genom till exempel att välja personer med olika kön, ålder och bosättning.
Vårt val av urval baserades på arbetets syfte och frågeställningar men urvalet påverkades även av studiens storlek och tidsram. För att anknyta till vårt problemområde valde vi en urvalsgrupp med arbetsverksamma studie- och yrkesvägledare med minst 180 hp från studie- och yrkesvägledarprogrammet. Vi såg det som fördelaktigt att begränsa urvalet till personer som tog examen år 2015 och som nu arbetar sitt första år som studie- och yrkesvägledare. Begränsningen gjordes dels på grund av respondenternas närhet till övergångsperioden, men även på grund av att de fortfarande är relativt nya på sin arbetsplats och därmed fortfarande befinner sig i en form av anpassningsperiod. Vi ansåg att deras situation skulle bidra till aktuell reflektion om nuvarande lärandemiljö samtidigt som tidigare utbildning och övergångsperiod inte skulle vara för avlägsna i tiden. För att begränsa urvalsgruppen vidare valde vi att söka respondenter som arbetar inom skolan som verksamhet. För att visa på informationsbredd sökte vi personer bosatta i hela Sverige och som avslutat sin utbildning vid olika högskolor.
4.4 Genomförande
I sökandet av respondenter använde vi oss utav självselektion. Larsen (2009, 77) beskriver tillvägagångsättet där forskaren ställer frågan om deltagandet till en specifik grupp individer som sedan får anmäla sitt intresse att delta i undersökningen. Vi valde att lägga ut väl specificerade annonser på två olika vägledningsforum på Facebook, där studie- och yrkesvägledare kunde anmäla sitt intresse. Vi valde sedan ut sex personer som arbetade inom olika skolformer inom både privat och offentlig sektor i syfte att vi skulle få kunskap i bredden i frågan om arbetsplatsens förutsättningar. Yrkesgruppen studie- och yrkesvägledare domineras av kvinnor och detta visade sig även i vår intresseanmälan. Endast en person som anmälde sig är man, vi vill understryka att vi inte valde honom
23
som en del av vår studie på grund av hans kön, utan för att han passade in på våra övriga kriterier.
Innan intervjuerna valde vi att utforma en intervjuguide som var strukturerad i teman utefter uppsatsens frågeställningar. Yin (2011, 139) beskriver att en intervjuguide kan vara till gott stöd under intervjun för att försäkra sig om att alla relevanta ämnen som berör studiens syfte lyfts upp. Själva intervjuerna ägde rum på respondenternas arbetsplatser eller över telefon på grund av geografiskt långa avstånd. Vi upplevde att båda tillvägagångssätten hade sina för och nackdelar, (se vidare i kapitel 7 diskussion). Vid intervjuerna valde vi ett semistrukturerat upplägg för att skapa god balans i samtalet och möjlighet till fördjupning av svaren. May (2001, 150-151) beskriver att vid semistrukturearde intervjuer använder man sig av en intervjuguide, men som följs med flexibilitet. Upplägget tillåter även följdfrågor för utveckling och fördjupning av svaren. Samtliga intervjuer ljudinspelades med respondenternas godkännande och transkriberades sedan för vidare materialbearbetning. Vid analys valde vi ett kombinerat angreppsätt av innehållsanalys och berättelseanalys. Larsen (2007, 101-102) beskriver innehållsanalys som att materialet kodas för att vidare klassificeras i teman där betydelsefulla mönster identifieras. Vidare analyseras de identifierade mönstren mot relevanta teorier och tidigare forskning. Berättelseanalys beskrivs av författaren som en personlig skildring av ett studerat händelseförlopp. Vi valde att kombinera de två angreppsätten för att ge läsaren en personlig skildring av individens upplevelse samtidigt som vi tematiserade materialet för att finna mönster som vidare analyserades genom vår teoretiska referensram och tidigare forskning.
4.5 Studiens validitet och reabilitet
Validitet handlar enligt Larsen (2007, 80-81) om relevans och giltighet. Vid kvalitativa studier handlar det om att samla in relevant information för den frågeställning man ställt. I arbetet med vår studie spenderade vi god tid på att utforma en välutarbetad intervjuguide med relevans till vårt ämne. Vi säkrade även studiens giltighet genom ett
24
noggrant och preciserat urval. Reliabilitet är enligt Larsen (2007, 80-81) studiens exakthet genom ett noggrant utfört arbete som visar på tillförlitlighet. Detta är enligt författaren svårare att diskutera vid kvalitativa studier på grund av dess struktur. Kvantitativa studier är mer tydligt preciserade och därmed lättare att återupprepa. Vi har i vårt arbete strävat efter en hög tillförlitlighet genom att behandla allt material med noggrannhet. För att öka tillförlitligheten har även all kodning utförts individuellt av båda författarna för att sedan jämföras och diskuteras.
4.6 Etiska överväganden
Under hela arbetsprocessen har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer gällande de fyra huvudkrav som ställs på forskningen. Kraven är
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
(Vetenskapsrådet 2002, 7-14) Gällande informationskravet informerade vi respondenterna om studiens syfte och om deras roll samt att deltagandet är frivilligt. Angående samtyckekravet fick vi respondenternas samtycke till att medverka i studien och informerade att villkoren var deras och att de alltid hade rätt att avbryta sin medverkan. Vidare tog vi hänsyn till konfidentialitetskravet genom att materialet enbart behandlats av uppsatsens författare och har förvarats på ett sådant sätt att obehöriga inte har kunnat tillgå materialet. För att respektera respondenternas anonymitet har vi vid presentation av resultat valt att inte nämna städer och platser och de medverkandes har tilldelats fingerade namn. Gällande nyttjandekravet tar vi hänsyn till att det insamlade materialet endast kommer att användas i förevarande studie och sedan förstöras.
25
5. Resultat
I följande kapitel kommer vi presentera resultatet av vårt empiriska material. Vi har valt att presentera materialet utefter respondenternas individuella berättelser för att understryka den subjektiva upplevelsen.
5.1 Karins berättelse
Karin är 25 år och efter gymnasiet läste hon diverse kurser på universitetet och har en kandidatexamen i pedagogik. Hon har tidigare arbetet på bemanningsföretag och som personlig assistent. Hon läste sedan studie- och yrkesvägledarutbildningen och har sedan examen 2015 arbetet som studie- och yrkesvägledare på ett universitet med 12 andra kollegor. Det är en heltidstjänst och hon ansvarar för två program.
Karin berättar att övergången från studierna till den nya arbetsplatsen var ganska omvälvande och innebar att hon behövde sätta sig in i rådande föreskrifter och arbetsmetoder. Hon beskriver dock att hon blev väl introducerad i arbetet genom att hon fick gå vid sida av den studie- och yrkesvägledaren som hon skulle efterträda under två månaders tid.
Ja, ordentlig introduktion är a och o för att det ska bli bra och det handlar lite om arbetsgivaren att de måste vara intresserade av att skapa en god inkörningsport.
Karin upplevde att utbildningen bidrog med generell kunskap inom många områden. Hon hade önskat mer information om utbildningssystem samt hur man bemöter individer med neuropsykiatriska sjukdomar. Samtidigt hävdar hon att utbildningen vinner på att vara så pass bred som den är i dagsläget.
… Om vi allihop skulle få en utbildning där vi är mer riktade mot en yrkesfunktion då skulle man ju behöva göra någon form av masterutbildning där man specialiserar sig.
26
Förutsättningarna för att klara av sitt arbete så väl som hon har gjort beror enligt Karin på den goda relation hon har till sina kollegor. Hon beskriver en dynamisk arbetsplats där nyckelorden är samarbete och utbyte av kunskap.
Vi jobbar väldigt nära varandra, vi jobbar med processerna tillsammans, vi har mötena tillsammans, vi planerar tillsammans så vi tar mycket hjälp och stöd av varandra för att det ska blir bra.
Karin berättar att hennes närmaste chef stödjer utveckling genom att uppmuntra till kollegialt lärande men även genom att personalen får möjlighet att ta del av fortbildningar och workshops. Dock beskriver Karin att det finns vissa ekonomiska begränsningar som gör att längre utbildningstillfällen kan vara svårare att ta del av.
Det handlar ju om hennes ambition att alla här får möjlighet att utvecklas.
Vidare berättar Karin att hennes arbete styrs av övergripande planer och dokument. Hon menar dock på att hon har ett stort handlingsutrymme till att utforma sin arbetsdag. Reflektion och återkoppling till egna anteckningar är en viktig del av hennes arbete för att kunna bearbeta genomströmningen av information och ny kunskap.
Det blir ju så att vi uppmuntras i att arbeta kreativt och tänka nytt eller lösa problem som uppstår. Jag upplever att det uppmuntras till att komma med förslag och egna idéer.
Karin beskriver att lärande för henne innebär en ständigt pågående process. Hon beskriver att hon genom sitt arbete hela tiden får möjlighet till att utveckla sin kunskap.
Du kommer aldrig vara färdigutbildad. Du kan läsa i 1000 år till och du är fortfarande inte klar för det är hela tiden något nytt.
Vidare anser Karin att hon, med hjälpa av sina kollegor, har haft goda möjligheter att anpassa sig till den nya arbetsmiljön. Hon berättar att nu när hon känner sig mer förtrogen med de reguljära arbetsuppgifterna så har hon fått rollen som projektledare för ett pilotprojekt.
27
5.2 Lisas berättelse
Lisa är 22 år och påbörjade studie- och yrkesvägledarutbildningen efter gymnasiet och tog sin examen 2015. Hon har jobbat med diverse ströjobb bland annat inom restaurangbranschen. Under sista året på utbildningen fick hon jobb på en grundskola en dag i veckan. Under sista terminen erhöll hon tjänsten på en annan kommunal F-9 grundskola, där hon arbetar än idag. Det är numera en heltidstjänst och hon är den enda studie- och yrkesvägledaren på skolan.
Lisa beskriver övergången från studierna till den nya arbetsplatsen som hektisk men samtidigt roligt och lärorik. När hon tillträdde tjänsten erbjöds ingen introduktion. Hon saknades även en arbetsbeskrivning och upplevde att rektorn saknade kunskap kring vad en studie-och yrkesvägledares arbetsuppgifter bör innefatta.
Men på min arbetsplats så fick jag ingen information eller introduktion alls,
förväntning var liksom att jag redan skulle veta vad jag skulle göra.
Hon upplevde studie- och yrkesvägledarutbildningen som bred men upplever en viss svårighet att integrera kunskapen från utbildningen i det dagliga arbetet. Hon hade även önskat fler praktiska moment för att känna sig bättre rustad att hantera de olika moment som ingår i arbetet. Lisa sa följande: ”Utbildningen brister lite i verklighetsanknytning.”
Lisa ingår i tre arbetslag. Hon beskriver att kollegorna är en viktig del för att kunna utvecklas samtidigt gör avsaknaden av en studie- och yrkesvägledarkollega att förutsättningarna för lärande brister.
Men just det kollegiala lärandet har jag väl inte riktigt här på min arbetsplats i och med att jag är ensam i min yrkesroll.
Vidare beskriver Lisa att det saknas ekonomiska förutsättningar för att delta i fortbildningar och andra utbildningstillfällen och berättar följande om ledningen:
Hon är jätteöppen för lärande och utveckling, att man ska ha utbyte av varandra, att man ska jobba nära varandra och lära av varandra men kostar det pengar då handlar det om prioritering.
28
Lisa berättar att hennes största källa för att inhämta ny information går via kommunens nätverk för studie- och yrkesvägledare.
Åh ja, då måste jag återigen säga syv-nätverket som vi har i kommunen och det är den största kunskapskällan som jag har. … Sen givetvis, Google finns ju alltid, det kan ju vara till hjälp för att bara söka efter praktiska informationsbitar.
Hon beskriver att hon under året som gått haft stor möjlighet till att själv utveckla sina arbetsuppgifter. Hon upplever dock att det inte finns utrymme till varken reflektion eller utbyte av tankar och nya idéer då hon sitter som ensam studie- och yrkesvägledare på sin arbetsplats.
Jag har ju allt handlingsutrymme jag vill ha. … Men är man bara inne på sin arbetsplats och bara ser hur man själv arbetar så sitter man i det där ekorrhjulet som snurrar och så blir det inte så mycket nytt.
Lisa upplevde att det tog tid för henne att anpassa sig till den nya arbetsmiljön på grund av avsaknaden av introduktion. Vidare beskriver hon att hon gärna hade sett att det fanns ett större utrymme för både fortbildningar men även tid till utbyta kunskap och erfarenhet från andra studie- och yrkesvägledare.
5.3 Hannas berättelse
Hanna är 31 år och har tidigare arbetat som vårdbiträde. Hon läste studie- och yrkesvägledarutbildning och tog examen 2015. I augusti samma år fick hon tjänst på tre privata gymnasieskolor. Tjänsterna är för närvarande uppdelade på två 20- och en 30 procent tjänst. Hon arbetar som ensam studie- och yrkesvägledare på alla tre arbetsplatser.
Hanna berättar att hon upplevde övergången från studierna till de nya arbetsplatserna som väldigt förvirrande men samtidigt lärorikt. När hon tillträde tjänsterna saknades både en arbetsbeskrivning och information kring vad som förväntades av henne.
29
Hanna fortsätter att berätta att hon får mest användning av samtalsmetodiken från utbildningen. Dock upplevde hon en avsaknad av koppling mellan teoretiska och praktiska moment samt information kopplat till en studie- och yrkesvägledares dagliga arbetsuppgifter som dokumentering, utformningen av studieplaner och utbildningssystem.
Vägledningsteorier i all ära men jag tror att man hade haft mer användning av mer praktisk kunskap.
Förutsättningarna för att kunna utföra arbetet har till stor del legat på hennes ansvar. Hon berättar att avsaknaden av en arbetsbeskrivning samt studie- och yrkesvägledarkollegor har medfört att hon har haft ett stort handlingsutrymme till att själv utforma och utveckla sitt arbete.
… Man vet inte vad de förväntar sig, man vet inte vilka arbetsuppgifter man har. Jag har olika arbetsuppgifter på mina arbetsplatser så det har man ju fått lära sig allt eftersom.
För att inhämta ny information tar Hanna hjälp av det studie- och yrkesvägledarnätverk hon är en del utav. De träffas en gång varannan månad. Vidare ser hon olika internetforum som en möjlighet att inhämta ny kunskap.
Men mycket blir ju om man är på någon föreläsning, eller via nätverket eller om man läser på själv.
Vidare berättar hon att det ekonomiska utrymmet för fortbildningar är relativt omfattande och att rektorerna på två av de tre skolorna stödjer utveckling och lärande genom utbildning. På den tredje skolan upplever dock Hanna en avog inställning från rektorns sida till att ta del av utbildningar som sker under arbetstid samt en rigid inställning mot ett flexibelt arbetssätt.
Hanna beskriver att lärande för henne är starkt sammankopplat med livslångt lärande, ett begrepp som togs upp under utbildningen. Hanna ser det som en ständig process och tar gärna del av utbildningar för att förkovra sina kunskaper.
Så lärande för mig handlar om att uppdatera sig och att hela tiden lära sig själv till att lära.
30
Enligt Hanna har bristen på en tydlig arbetsbeskrivning och tydliga direktiv samt avsaknaden av studie-och yrkesvägledarkollegor medfört att hon inte haft möjlighet att anpassa sig till den nya arbetsmiljön så fort som hon själv hade önskat. Hanna upplever att hennes arbete med att utveckla sina arbetsuppgifter har skapat en god balans. Dock anser hon att ledningen borde utarbeta någon form av introduktion för framtida nyanställningar för att underlätta introduktionsperioden.
5.4 Ninas berättelse
Nina är 28 år och har sedan tidigare studerat diverse fristående kurser men har även arbete som ungdomsledare och i butik. Efter examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen 2015 har hon en deltidstjänst om 75 procent på en kommunal gymnasieskola där hon arbetar tillsammans med en annan studie- och yrkesvägledarkollegor.
Nina beskriver övergången från utbildningen till den nya arbetsplatsen som en påfrestande period där förväntningarna på själva arbetet som studie- och yrkesvägledare inte stämde överens med hennes egna förväntningar. Vidare fick hon ingen introduktion till arbetet. Detta har lett till en infekterad konflikt med sjukskrivning som följd.
… Min föregångare hon jobbade väldigt mycket administrativt. Så det är antagligen det som var förväntat på ett sätt, att det bara skulle rulla på och hon hade inte samma elevkontakt som jag vill ha.
Från utbildningen anser att hon har god användning för kunskapen från beteendevetenskapskurserna. Hon berättar även att utbildningen bidragit till ökad kritisk reflektion. Hon såg även den verksamhetsförlagda utbildningen som viktig för att inhämta praktisk kunskap. Hon upplevde att kvaliteten berodde mycket på hur engagerad handledaren var. Vad Nina saknar att utbildningen inkluderade var kunskap som berör ren praktisk användbar information.
31
Alltså rent kunskapsmässigt om system. … Hur många poäng är det som fattas. Vad är det som krävs för att få en yrkesexamen. Vilka kurser som ska ligga var, när och hur man kan läsa sin utbildning på gymnasiet.
På nuvarande arbete beskriver hon förutsättningarna för lärande och utveckling som mycket dåliga. Hon beskriver att det till stor del beror på avsaknaden av stöd från både rektor och kommunens övriga studie- och yrkesvägledare.
… Ingen berättar för mig vad som förväntas. Det finns liksom inget mål och det finns ingen tidsplan när någonting ska vara klart, samtidigt som de kan komma säga att jag skulle ha lärt mig det för en månad sen.
Avsaknaden av en arbetsbeskrivning bidrar dock till ett visst handlingsutrymme som Nina uppskattar. Reflektion kring sitt arbete ser hon som viktigt för att kunna förbättra det. Vidare beskriver Nina att det saknas både ekonomiska förutsättningar samt tid och engagemang hos personal och ledning för utveckling och kompentensarbete.
Nej, de gillar inte att lära sig någonting. De tycker att det är mycket som är jobbigt om dom själva inte har kommit på det.
För Nina innebär lärande att inhämta kunskap, möjligheten till reflektion samt att kunna förmedla kunskap på ett pedagogiskt sätt. Vidare önskar hon får ta del av fortutbildningstillfällen som tydligt berör studie- och yrkesvägledning.
Jag skulle vilja utveckla mitt engagemang på skolan så att jobba mer interaktivt med lärare som är på skolan.
Nina upplever att hon inte har lyckats anpassa sig så väl som hon hade önskat på arbetsplatsen. Hon har fått förlita sig på sin egen kunskap och det hon har saknat i kunskapsväg har hon fått ta reda på genom att söka svaret via olika internetsidor. Vidare berättar hon att hon hade önskat att hon tillsammans med rektorn kunde arbeta fram en tydlig plan för utformningen av vägledningen för att skapa en tydlig struktur på arbetet.
32
5.5 Majas berättelse
Maja är 29 år och har en friskvårdsutbildning i grunden och en oavslutad socionomutbildning samt dansutbildning. Hon har tidigare arbete som förskolelärare och på café. Efter examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen arbetade hon kort för en kompletterande aktör, sedan övergick hon till att arbeta på ett kommunalt vägledningscentrum och drop-in mottagning. För att uppnå en fulltidstjänst arbetar hon även på två kommunala grundskolor.
Maja beskriver övergången från utbildningen till arbete som intensiv och stressfull. Det var främst miljön, med en elevskara om 80-90 procent som saknade behörighet samt skottlossningar kring skolan, snarare än arbetsuppgifterna som upplevdes omvälvande.
Miljön och förhållandena på skolorna, det blev ju som en chock. Att utifrån utbildningen då förstå hur ska jag använda mina kunskaper gentemot den grupp jag möter det blev ett stort glapp för mig.
Vidare berättar Maja att hon efterträdde en studie- och yrkesvägledare som hade tjänsten i 10 år. Det ledde till att Maja upplevde att det förväntades att hon skulle besitta den kunskapen som den tidigare vägledaren hade. Dessa två faktorer bidrog till stress vilket utmynnade i en lång sjukskrivning.
Maja upplevde utbildningen som bred samtidigt som hon uppfattade den som spetsad mot arbetet som studie- och yrkesvägledarens. Hon ser samtalsmetodik och förändringsarbete som användbara delar och tyckte att utbildningen anknöt väl till praktisk kunskap. Hon hade dock önskat mer fokus på pedagogik och hur man bemöter individer med problematik. Socionomutbildningen ses även som användbar.
Maja upplever förutsättningar för lärande som goda på hennes arbetsplats. Vid tillträdet av tjänsten tilldelades hon en mentor som introducerade henne i arbete. För att inhämta ny information har hon även stöd från kommunens övriga studie- och yrkesvägledare som är hela 70 till antalet. Kunskap inhämtar hon enligt följande:
Dels via mina kollegor, och då pratar jag mina syv-kollegor. Sen så har vi ju fortbildning på jobbet, olika temaarbeten och föreläsningar. Sedan sidor på internet använder jag ju en hel del.
33
Förutsättningarna för lärande ser hon som goda, hon upplever ledningen som mycket stödjande och uppmuntrande. Det finns även mycket goda ekonomiska förutsättningar till utbildningstillfällen. Hon beskriver att den rådande kulturen på arbetsplatsen innebär en dynamisk miljö med högt i tak bland kollegorna.
De ekonomiska har ju ökat de senaste året, och det märks ju såklart. Både med att de satsar på att ha fler personal, men också fortbildning liksom.
Maja uttrycker att det finns ett stort handlingsutrymme till att utforma hennes arbete och uppgifter. Hon upplever dock att saknas tid till att genomföra alla projekt hon önskar jobba med samt tid till reflektion.
Har man en idé och tycker att någonting behöver utvecklas så är de ju liksom högt i tak att berätta det och går det att genomföra så går det, eller så går de inte liksom.
Lärande för Maja innebär en livslång process där hon beskriver att det föränderliga samhället kräver ständig uppdatering. Förutom nätverket tar hon även hjälp av internet för att söka svar på frågor eller inhämta ny kunskap.
Maja berättar vidare att sjukskrivningen innebar en period då hon fick möjlighet att reflektera över sitt arbete för att skapa en balans och kunna anpassa sig. Hon har med tiden utvecklat sin kunskap kring arbete som studie- och yrkesvägledare men kan fortfarande uppleva tillfällen med nyupptäckta kunskapsluckor gällande vissa områden och frågor.
5.6 Anders berättelse
Anders är 27 år har sedan tidigare arbetat som mekaniker och IT-supporttekniker. Efter examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen år 2015 har han arbete på Komvux. Tjänsten är fördelad på 50 procent på Komvux samt 50 procent som praktiksamordnare för individer som står utanför arbetsmarknaden.
Anders upplevde övergången från utbildningen till den nya arbetsplatsen som rolig, men även lite stressig på grund av arbetets krav att lära sig nya regelverk och arbetsmetoder. Han upplevde utbildningen som väl inriktad mot yrket, men han saknade
34
mer praktisk kunskap kring regelverk och utbildningssystem, trots de 10 högskolepoäng som gavs. Mer fokus på informationssök hade varit till hjälp. Han hade även önskat mer laborativa uppgifter så att man sammankopplar teoretisk och praktisk kunskap.
Anders upplever förutsättningarna för lärande på arbetsplatsen som goda. Han tar lätt till sig nya arbetsuppgifter vilket han tror beror på att har vana av att kunna hantera stressfulla situationer i tidigare arbeten samt inställningen ”learning by doing”.
Jag har jobbat inom IT ganska länge och där är det fruktansvärt mycket ny information. Jag kunde tänka på de lite grann, men du har faktiskt haft det värre förut så det är lugnt, jag löser det här.
Vidare berättar Anders att kollegorna har varit en avgörande faktor för att kunna utbyta information och kunskap för att effektivisera etableringen på den nya arbetsplatsen. För att inhämta ny information använder han förutom kollegorna Google som sitt främsta verktyg.
Anders beskriver att han har ett stort handlingsutrymme att utforma sitt arbete och att mycket av det grundar sig i rektorernas okunskap kring en studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter. Samtidigt berättar han att det finns kommunala mål som han måste anpassa arbetet utefter. Via reflektion beskriver Anders att han får möjlighet att utvärdera sitt eget arbete för att på så vis kunna förbättra det.
Det finns möjligheter, det är helt och hållet upp till mig själv. Det kan vara tidsbrist ibland, man får försöka ta sig den tiden att fundera, vad kunde jag gjort bättre och vad som funkat bra.
De ekonomiska möjligheterna till fortbildning och föreläsningar beskrivs av Anders som mycket goda men att tiden saknas för att han ska ha möjlighet att ta del av alla. Vidare upplever han att rektorerna har en stödjande inställning för lärande genom fortbildning.
Jag får nog välja bort vissa saker som jag gärna skulle vara på om jag hade en heltidstjänst.
Anders fortsätter att berätta att han anser att lärande är individens ansvar. Han vidareutvecklar det genom att berätta att han ser all kunskap som lärorik även om det inte behöver vara direkt kopplat till professionen.
35
Om det är så att du lär dig någonting om musik och du någon gång stöter på en elev som gillar just den typen av musik, då har du en helt ny väg in till den eleven.
Anders upplever att han har lyckats anpassa sig till arbete genom sin tidigare arbetslivserfarenhet av stresshantering samt erfarenhet av att kunna prioritera. Han upplever dock att han ofta får prioritera sitt arbete för att hinna med sina arbetsuppgifter och att det ibland innebär att han inte får möjlighet till att genomföra en del av dem arbetsuppgifter han önskar utföra.
5.7 Sammanfattning av resultaten
Resultatet har presenterats utifrån individernas egna berättelser och upplevelserna varierar dem i mellan. Dock kan vi se en del gemensamma mönster i deras berättelser. Övergången upplevdes som en omvälvande och stressig period till följd av avsaknaden av introduktion och kunskapsluckor gällande praktisk information om utbildningssystem och regelverk. I vissa fall spelade förväntningarna om arbetet en roll. Förutsättningarna för lärande avgjordes om de hade god samarbetsförmåga med kollegor och ett gott nätverk för att inhämta ny kunskap. De ekonomiska förutsättningarna för fortbildning gick hand i hand med ledningens syn på utveckling, och var av varierande art. Den upplevda tidsbristen på arbetet resulterade i brist på reflektion. Respondenterna upplevde till större delen att deras möjlighet till att utforma sitt eget arbete var stort. Hur individerna anpassade sig till sitt nya arbete var styrt av omgivning så som miljö och kollegor.
36
6. Analys
I kommande kapitel kommer vi att analysera vårt resultat utifrån tidigare forskning och vår teoretiska referensram. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
6.1 Övergång från utbildning till nya professionen
Hamblett och Holden (2007) visar med sin studie att övergången från högre studier mot arbete i frågan om individens lärande, upplevs som en ojämn resa med både toppar och dalar. Lärandet om arbetet, organisationen och att finna sin egen yrkesidentitet är viktiga beståndsdelar för individens lärandeprocess vid övergången. Enligt våra intervjuer framgår det att respondenterna upplevde övergången från studie- och yrkesvägledarprogrammet till arbete inom skolan som en omvälvande och i många fall stressig period. Vi har identifierat tre centrala orsaksfaktor till detta, varav den första är frånvarandet av en introduktion till arbetet. Tidigare vägledare hade redan avslutat sina tjänster och rektorers kunskaper i hur en vägledares vardag ser ut upplevdes ofta som dåliga. Lisa säger: ”Men på min arbetsplats så fick jag ingen information eller introduktion alls, förväntning var liksom att jag redan skulle veta vad jag skulle göra.” I de fall som en tydlig introduktion vid start getts har övergången upplevts som lättare. Vi kopplar avsaknaden av introduktion till ledningens okunskap gällande vägledarens arbete, samtidigt tror vi det är viktigt att belysa yrkets stora handlingsutrymme som en orsak. Handlingsutrymmet är enligt Ellström (1996, 152) den frihetsgrad individen har att tolka och utföra arbetsuppgifter. I vägledarens fall är detta utrymme stort och kräver därmed eget initiativ i att både inleda arbetet samt skapa egna förutsättningar för fortsatt arbete. Många av respondenterna beskrev även en avsaknad av tydlig arbetsbeskrivning vid start och såg detta som något negativt. Ser man till lärandet som utvecklingsinriktat där
37
individen enligt Elllström (1996, 151) själv får identifierar en uppgift och tolkar hur den bäst kan lösas, kan vi även se avsaknaden av arbetsbeskrivning som något positivt som skapar möjligheter och ett stort handlingsutrymme. Detta är något som Nina lyfter fram.
Den andra identifierade orsaken till en svårare övergång var förväntningarna på själva arbetet. Både de nyexaminerades förväntningar kring vad arbetet skulle innebära men även arbetsplatsens, i form av rektor och kollegors, förväntningar av studie- och yrkesvägledarens yrkesroll. Nina berättar att den tidigare vägledaren på hennes arbetsplats arbetade mer administrativt än med elevkontakt, detta förväntades även av Nina när hon erhöll tjänsten. Maja upplevde sig snarare oförberedd på arbetsomgivningen än arbetsuppgifterna. Vi tolkar det som att deras förväntningar är starkt är kopplade till en oväntad kontext. Ellström (1996, 150) beskriver att omgivning både i frågan om arbetsplatskultur och miljö har stora effekter på individens lärande. Vi kan bland annat se sådana tendenser i de fall där skolledning hindrar vägledaren i önskade handlingar, vilket resulterar i att den individuella utvecklingen begränsas. Samtidigt bjuder det in till diskussion om hur individens tidigare erfarenheter av stort handlingsutrymme spelar roll för konflikter om tillexempel arbetsuppgifter. Ellström (1996, 170) menar att förhärskade arbetsplatskulturer även kan ha positiva effekter för individens lärandeprocess. Vi kan se detta som möjligt, men får intrycket att tron på den egna handlingsförmågan har en stor betydelse i sammanhanget. Vi kan se att Anders som genom sitt tidigare arbete var van vid stort handlingsutrymme inte hade några problem med att utforma sitt arbete eller hantera stress. Vi har i vår sökning av tidigare forskning inte funnit underlag som tagit hänsyn till tidigare erfarenheter och undersökt individens lärande ur ett integrerande perspektiv, vi har därför svårt för att styrka relationen vidare.
Den tredje faktorn som bidrog till upplevd stress vid övergången var de kunskapsluckor många av respondenterna upplevde angående skolsystem och regelverk. Respondenterna berättar att arbetet består av kunskap som är styrt av skolans regelverk och att det inte är en kunskap de besitter som nyexaminerade. Vi tolkar att lärandet under övergångsperioden till stor del handlar om anpassningsinriktat lärande. Ellström (1996, 151) beskriver det som den lägre ordningens lärande som främst handlar om att lära sig VAD som ska göras snarare än VARFÖR. Vidare gör vi en koppling till Ellströms (1996, 157-158) handlingsnivåer där vi tolkar att de upplevda kunskapsluckorna leder till en
