Vi vill i detta avsnitt söka förklara texters inflytande på individer genom att titta på sociala faktorers medverkan i den process som bidrar till att kollektiva föreställningar skapas och vidare reproduceras i texter. Med andra ord anser vi att texter i denna kontext är att betrakta som återspeglingar av de kollektiva föreställningar vilka existerar som en produkt av djupare samhällsstrukturer och normsystem. Då detta avsnitt kommer att fungera som en brygga vilken länkar samman mikro- och makronivån är det således detta vi benämner som meso.
Vi stöder oss mot Hackings teori om att vi lever i ett socialt konstruerat samhälle, det vill säga ett samhälle som skapats genom människors sociala existens och samspel126. På grund av vår
teoretiska position kan vi tillämpa författarens teoretisering om hur socialt konstruerade fenomen uppstår inom matrisen då vi försöker skapa förståelse kring hur individen internaliserar diskursen och handlar utifrån denna som direktiv. Vi menar att en idé (våldtäktsdiskursen) föds och formas genom interaktionen med sociala faktorer (sociala bruk och sociala institutioner). De sociala faktorerna grundar sig i de kollektiva normer och värderingar vilka existerar i vårt samhälle och således utgör dessa våra samhällsstrukturer. Idén kommer till uttryck i texter vilka konsumeras av
125 Stina Jeffner, Liksom våldtäkt typ – om ungdomars förståelse av våldtäkt, (Stockholm 1999) sid. 170-226 126 Ian Hacking, Social konstruktion av vad? (Stockholm 200)
individer och vidare möjliggör ett tänkbart handlingsutrymme för dessa. Texten är således en återspegling av idén med dess omgivande matris. Alltså blir det rimligt att säga att den bild som individer förhåller sig till när de skapar sin förståelse kring ett specifikt fenomen tar sin utgångspunkt ur sociala bruk och institutioner. Därmed blir det viktigt att vi här lyfter fram dessa sociala bruk och institutioner samt att vi förklarar dess härkomst och hur det är möjligt att de har ett så pass starkt inflytande på individer. Émile Durkheim är att betrakta som en av de stora tänkarna när det kommer till att förklara de sociala institutionernas påverkan på individer. I skriften Sociologins metodregler säger Durkheim att de sociala institutionerna förmedlar sätt att handla, tänka och känna och att de vidare utövar en tvingande makt på individen, det vill säga begränsar denna makt individers handlingsutrymme. De sociala institutionerna utövar vidare sin makt genom att uppenbara sig som kollektiva vanor vilka uttrycks mellan individer från mun till mun och således överförs genom uppfostran och socialisation och sedan befästs i skrift.127 Vi
anser att de sociala institutionerna kan här förstås som grundade i mer utbredda och djupgående samhälleliga värdegrunder vilka uttrycks i allmängiltiga normer och värderingar. Dessa normer är starkt påtvingande och styr därmed individers handlingar. Den amerikanske sociologen Talcott Parsons talar även han i termerna av gemensamma föreställningar, grundade i normer vilka påvisar hur människor bör handla. De normer och handlingsregler som ligger bakom de sociala institutionernas uppkomst är alltså starkt normativa och individer upplever därmed dessa som gällande och lägger vidare dessa till grund för sina handlingsmönster. Skulle individen bryta mot dessa kollektivt förankrade normer gör omgivningen allt för att återföra och inordna denna i systemet. Den grund vilken utgör de handlingsanvisningar som finns tillgängliga för individer bygger enligt Parsons på värden vilka kan organiseras i mer eller mindre sammanhängande system. Människors handlingar stabiliseras därmed av ett normsystem vilket är gemensamt för hela samhället.128 Vår analys pekar på att mot bakgrund av detta skapas alltså en arena för
individers handlande där de sociala institutionerna blir kollektiva spelregler vilka möjliggör formandet av sociala fenomens betydelse. Texter utgör, i denna kontext, det medel för vilket kollektivet förmedlar de normsystem som individer förväntas att handla utifrån. I texter som behandlar våldtäktsoffer ur olika perspektiv förmedlas en bild, sprungen ur de sociala institutionerna och således ur de kollektiva normsystemen, av hur kvinnor förväntas agera i samband med en våldtäkt. Dessa baseras vidare på de föreställningar som finns om kvinnor och kvinnlighet. Denna bild konsumeras av en läsare där denne får möjlighet att värdera bilden i enlighet med de rådande sociala normsystemen för att vidare agerar utifrån dessa. Då detta agerande grundar sig i dessa normsystem reproduceras samtidigt normerna och föreställningarna om hur kvinnor som våldtäktsoffer bör agera befästs således. För att använda Durkheims termer handlar det inte om att individer ges möjlighet att värdera utifrån ett givet normsystem, de har egentligen inget val att agera på annat sätt då dessa normsystem är av tvingande art. Denna påtvingande makt kan vara en förklaring till texters inflytande på individer då dessa kan förstås som en återspegling av grundläggande samhälleliga normsystem. Däremot är det inte sagt att
127 Émile Durkheim, Sociologins metodregler (Göteborg 1978) sid. 22-24 128 Talcott Parsons, The social system (London 1991) sid. 38 ff
individer inte har förmåga att ifrågasätta dessa sociala system och vidare handla i en riktning vilken motsvarar den roll individen har. Parsons menar att skilda förväntningar på handling kopplas till individers skilda roller, det vill säga en individ förhåller sig till ett socialt fenomen beroende på vilken roll denne är iklädd.129 Med hjälp av Parsons teori om roller och
förväntningar blir det möjligt att förstå att beroende på vem läsaren är och vilken roll denne är iklädd förhåller sig också han/hon på olika sätt till textens innehåll. Detta betyder inte att läsaren står utanför de samhälleliga normsystemen utan snarare att han/hon förhåller sig till texten och således till normerna utifrån sina olika roller. Därmed kan det tänkas att en man som både är jurist, far till en tonårstjej och golfentusiast förhåller sig till de artiklar som utgör del av vår empiri på olika sätt beroende på vilken roll han bär upp. Som jurist är det möjligt att mannen tolkar artiklarna utifrån sin yrkesroll medan han som familjefar kanske snarare ser de mer emotionella aspekterna av unga kvinnor och sexualbrott.
Med hjälp av ovanstående analys kan vi härmed konstatera att texter i sin egenskap som återspeglingar av samhälleliga normsystem har inflytande på individer men de lämnar även utrymme för olika tolkningsmöjligheter beroende på vem läsaren är. Trots dessa tolkningsmöjligheter blir det viktigt att understryka att oavsett roller så måste individer på ett eller annat sätt alltid förhålla sig till de rådande normsystemen vårt samhälle genomsyras av.