I denna studie har IA och SL bidragit med jämnstora insatser. Båda
studieansvariga har i lika stor utsträckning aktivt deltagit vid datainsamling, bearbetning av data samt i analysprocessen. I skrivandet har olika delar av texten under arbetets huvudrubriker emellanåt skrivits individuellt, men IA och SL har alltid mötts upp och tillsammans utfört den slutgiltiga revideringen av arbetets olika delar.
REFERENSER
Allison V L, Nativio D G, Mitchell A M, Ren D, Yuhasz J, (2014) Identifying symptoms of depression and anxiety in students in the school setting. The Journal
of School Nursing, 30(3), 165-172.
Aveyard H, Sharp P, Woolliams M, (2015) A beginner’s guide to critical thinking
and writing in health and social care. (2nd edition). Maidenhead, Open University
Press.
Bartlett H, (2015) Can school nurses identify mental health needs early and provide effective advice and support? British Journal of School Nursing, 10(3), 126-134.
Borgman S, Ericsson I, Clausson E K, Garmy P, (2018) The relationship between reported pain and depressive symptoms among adolescents. The Journal of School
Nursing. Elektroniskt tillgänglig innan publikation (2019-05-21).
Burnard P, (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461–466.
Burnard P, Gill P, Stewart K, Treasure E, Chadwick B, (2008) Analysing and presenting qualitative data. British Dental Journal, 204(8), 429-432.
Clausson E, Petersson K, Berg A, (2003) School nurses’ view of schoolchildren’s health and their attitudes to document it in the school health record – a pilot study.
Scandinavian Journal of Caring Sciences. 17(4), 392-398.
Dina F, Pajalic Z, (2014) How school nurses experience their work with
schoolchildren who have mental illness - a qualitative study in a Swedish context.
Global Journal of Health Science, 6(4), 1-8.
Ellertsson A-S, Garmy P, Clausson E K, (2017) Health among schoolchildren from the school nurses’ perspective. The Journal of School nursing, 33(5), 337- 343.
Elo S, Kyngäs H, (2008) The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing, 62(1), 107-115.
Folkhälsomyndigheten, (2016) Vad är prevention?
>https://www.folkhalsomyndigheten.se< HTML (2019-05-21)
Folkhälsomyndigheten, (2018a) Utvecklingen av psykosomatiska besvär,
skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. >https://www.folkhalsomyndigheten.se< PDF
(2019-05-21)
Folkhälsomyndigheten, (2018b) Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn
och unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985−2014.
Garmy P, (2016) Hälsopromotion i skolan. Utvärdering av DISA - ett program för
att förebygga depressiva symtom hos ungdomar. Institutionen för kliniska
vetenskaper, Malmö.
Golsäter M, Sidenvall B, Lingfors H, Enskär K, (2010) Pupils'
perspectives on preventive health dialogues. British Journal of School Nursing,
5(1), 26-33.
Gustafsson J-E, Allodi Westling M, Alin Åkerman B, Eriksson C, Eriksson L, Fischbein S, Granlund M, Gustafsson P, Ljungdahl S, Ogden T, Persson R S, (2010) School, Learning and Mental Health: A systematic review.
>https://www.kva.se< PDF (2019-05-21)
Haddad M, Butler G S, Tylee A, (2010) School nurses’ involvement, attitudes and training needs for mental health work: a UK-wide cross-sectional study. Journal
of Advanced Nursing, 66(11), 2471-2480.
Högskolan i Skövde, (2018) Utbildningsplan Specialistsjuksköterskeprogram –
Skolsköterska. >http://his.se< PDF (2019-05-21)
Högskoleförordningen, 1993:100.
Jönsson J, Maltestam M, Bengtsson A, Garmy P, (2017) School nurses’ experiences working with students with mental health problems: A qualitative study. The Journal of School nursing, 35(3), 203-209.
Kvale S, Brinkmann S, (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur.
Lag om etikprövning, 2003:460.
Lincoln Y S, Guba E G, (1985) Naturalistic Inquiry. Beverly Hills CA, Sage. Moen Ø L, Hall-Lord M L, (2019) Adolescents' mental health, help seeking and service use and parents' perception of family functioning. Nordic Journal of
Nursing Research, 39(1), 1-8.
Moen Ø L, Skundberg-Kletthagen H, (2018) Public health nurses’ experience, involvement and attitude concerning mental health issues in a school
setting. Nordic Journal of Nursing Research, 38(2), 61-67.
Morberg S, Dellve L, Karlsson B, Lagerström M, (2006) Constructed space and legitimacy for health work in the educational system: Perspectives of school nurses. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 1, 236-244.
Nationell samordnare inom området psykisk hälsa, (2016) Fem fokusområden fem
år framåt. >http://samordnarepsykiskhalsa.se< PDF (2019-05-21)
Polit D F, Beck C T, (2017) Nursing research generating and assessing evidence
for nursing practice. (10th edition). Philadelphia, Lippincott Williams & Wilkins.
Pryjmachuk S, Graham T, Haddad M, Tylee A, (2011) School nurses’
perspectives on managing mental health problems in children and young people.
Journal of Clinical Nursing, 21, 850-859.
Ravenna J, Cleaver K, (2016) School nurses’ experiences of managing young people with mental health problems: A scoping review. The Journal of school
Nursing, 32(1), 58-70.
Reuterswärd M, Hylander I, (2017) Shared responsibility: school nurses’
experience of collaborating in school-based interprofessional teams. Scandinavian
Journal of Caring Sciences. 31, 253-262.
Riksföreningen för skolsköterskor, Svensk sjuksköterskeförening, (2016)
Kompetensbeskrivning för skolsköterska inom elevhälsans medicinska insats, EMI. >https://www.swenurse.se< PDF (2019-05-21)
Sherwin S, (2016) Performing school nursing: Narratives of providing support to children and young people. Community Practitioner, 89(4), 30-34.
Skollagen, 2010:800.
Skundberg-Kletthagen H, Moen Ø L, (2017) Mental health work in school health services and school nurses’ involvement and attitudes, in a Norwegian context.
Journal of Clinical Nursing, 26, 5044-5051.
Socialstyrelsen, (2008) Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos
barn - En nationell inventering i kommuner och landsting. Stockholm,
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen, (2009) Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa
hos barn En nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor.
>https://www.socialstyrelsen.se< PDF (2019-05-21)
Socialstyrelsen, (2013) Psykisk ohälsa bland unga - underlagsrapport till barns
och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm, Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen, (2017) Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga
vuxna Till och med 2016. Stockholm, Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen, Skolverket, (2016) Vägledning för elevhälsa (3:e upplagan). Stockholm, Socialstyrelsen.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, (2010) Program för att
förebygga psykisk ohälsa hos barn En systematisk litteraturöversikt. Stockholm,
Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Turner G, Mackay S, (2015) The impact of school nurse interventions: Behaviour change and mental health. British Journal of School Nursing, 10(10), 494-506.
World Health Organization, (2016) Growing up unequal: gender and
socioeconomic differences in young people’s health and well-being. Health behavior in school-aged children (HBSC) study: international report from the 2013/2014 survey. > http://www.euro.who.int< PDF (2019-05-21)
World Health Organization, (2018) Child and adolescent mental health.
>https://www.who.int< HTML (2019-05-21)
World Medical Association, (2018) WMA declaration of Helsinki- Ethical
principles for medical research involving human subjects.>
https://www.wma.net< HTML (2019-05-21)
Wändahl Y, Milerad J (2014) Hälsobesöket – ett hälsofrämjande verktyg. I: Milerad J, Lindgren C (red.) Evidensbaserad elevhälsa. Lund, Studentlitteratur.
Projektets titel:
SKOLSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV
PREVENTIVT ARBETE VID
PSYKISK OHÄLSA HOS ELEVER I GRUNDSKOLAN Datum: 2019-01-02 Studieansvariga: Ingrid Avenäs Sanna Lennebo ingridavenas@gmail.com sanna_lennebo@yahoo.ie
Studerar vid Malmö universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040- 6657000 Utbildning:
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar, 60hp Nivå:
Avancerad nivå Till skolsköterskor i XX kommun.
Vi heter Ingrid Avenäs och Sanna Lennebo och läser
specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar vid Malmö universitet. Under vårterminen 2019 kommer vi att skriva en magisteruppsats med syftet att belysa skolsköterskors
erfarenheter av preventionsarbete vid psykisk ohälsa hos elever i grundskolan. Med preventionsarbete menas i detta fall alla former av hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete.
För att svara mot vårt syfte vill vi genomföra intervjuer med skolsköterskor som har minst ett års erfarenhet av arbetet inom elevhälsan. Intervjuerna kommer att utföras på en plats vald av dig som informant och tidsåtgång beräknas till ca 30-60 minuter. Allt deltagande är frivilligt och du som informant kan när som helst välja att avbryta deltagandet i studien.
Inspelning och transkribering av intervjuerna kommer att ske och all insamlad data kommer att avidentifieras och kodas för att säkerställa konfidentialitet för dig som informant. Data förvaras sedan inlåst utan tillgång för obehöriga. Data som insamlas kommer att resultera i en magisteruppsats som redovisas vid
ett seminarium på Malmö Universitet. När uppsatsen blivit godkänd av examinator, kommer uppsatsen att publiceras på Malmö universitets uppsatsdatabas MUEP (Malmö University Electronic Publishing). Därefter raderas all insamlad data.
Härmed tillfrågas du om deltagande i studien.
BILAGA 2
INTERVJUGUIDE
1. Hur lång erfarenhet har du som skolsköterska? 2. Möter du elever med psykisk ohälsa i ditt arbete? 3. Hur kan psykisk ohälsa ta sig uttryck hos eleverna?
4. Arbetar du med preventionsarbete vid psykisk ohälsa hos elever? Om ja, kan du ge exempel på hur detta arbete går till?
5. Vad anser du ligger inom ditt ansvarsområde gällande preventionsarbete vid psykisk ohälsa?
6. Hur görs gränsdragningar till andra verksamheter? Och professioner? 7. Har du som skolsköterska gått någon utbildning för att stödja elever med
psykisk ohälsa? Om ja, vilken eller vilka?
8. Använder du något särskilt program för preventivt arbete vid förekomst av psykisk ohälsa hos eleverna? Om ja, vilken eller vilka? Vem beslutar i dessa fall vilket/vilka program som ska användas?
9. Vilka verktyg anser du att du som skolsköterska behöver för att möta elever med psykisk ohälsa?
10. Upplever du att du har tillräckliga resurser för att arbeta med elever med psykisk ohälsa?
11. Vad tror du behövs för att förbättra arbetet med psykisk ohälsa hos elever? 12. Finns det något ytterligare som du skulle vilja tillägga av vikt, som vi inte
BILAGA 3
SAMTYCKESBLANKETT
Vår behandling av dina personuppgifter bygger på att dina personuppgifter behandlas med ditt samtycke. Du kan när som helst ta tillbaka samtycket och uppgifterna kommer då inte att bevaras eller behandlas vidare.
Insamling av de uppgifter som framkommer i intervjun kommer vi, Ingrid Avenäs och Sanna Lennebo som studerar vid Malmö universitet, att använda i vårt
examensarbete. Uppgifterna kommer att behandlas under vecka 8 t.o.m. vecka 23, och när examensarbetet är godkänt kommer samtliga data att raderas.
Du kan ta del av det som registrerats om dig eller ha synpunkter på de uppgifter som samlats in antingen genom att kontakta oss via email:
ingridavenas@gmail.com eller sanna_lennebo@yahoo.ie
eller kontakta lärosätets dataskyddsombud på dataskyddsombud@mau.se. Klagomål som inte kan lösas med Malmö universitet kan lämnas till berörd tillsynsmyndighet.
……… Underskrift