Det finns många studier om hur kvinnor äter och motionerar under sin graviditet. När det kommer till vad som kan vara viktigt att tänka på i framtiden så var det en studie som
tilltalade mig mycket. Och det var studien som gjordes av Gardner m fl (2012) i England, där kvinnorna i studien fick information vad livsmedel med högt socker och fett kunde leda till under graviditeten. Och eftersom att kvinnorna visste vilka risker det fanns ledde det till att de med avsikt minskade intaget med livsmedel som innehöll socker och fett för att istället välja livsmedel som frukt och grönt Jag tänker att det kanske är extra viktigt för
livsmedelsverket och hos barnmorskan att de tydligt framför varför det är viktigt med att äta bra och nyttig mat. Och även framföra vilka risker det finns om man äter livsmedel som kan vara skadliga för kvinnan och barnet. Detta för att vara på den säkra sidan eftersom det finns risker som kan skada barnet allvarligt. I denna studie så visste de flesta kvinnorna vilka risker det fanns, men det framkom även att vissa kvinnor inte visste vilka risker det fanns, dock undvek dom livsmedlen som man inte borde äta ändå. Det var några kvinnor som åt en eller flera gånger livsmedlen som man ska vara försiktig med eller undvika. Utöver detta tycker jag även att framförallt barnmorskan som följer kvinnors graviditeter, ska lyfta fram varför det är viktigt att motionera regelbundet under graviditeten, och vad man kan förebygga för risker och komplikationer under en aktiv graviditet.
I framtiden skulle Livsmedelsverket kunna lyfta fram tidigare forskningar, då det finns forskningar, om vilka risker det finns med att äta vissa livsmedel. Och barnmorskor skulle också kunna lyfta fram tidigare forskningar om vilka risker det finns med vissa livsmedel, och även lyfta fram varför det är viktigt att vara fysisk aktiv under graviditeten och vilka fördelar som finns.
7.4 Metoddiskussion
Studien är nu slutförd och jag tycker att datainsamlingen har gått väldigt bra. De kvalitativa intervjuerna som utfördes var roliga och intressanta att göra, då jag är mer eller mindre själv insatt i detta ämne då jag nyligen har fått barn. Inför denna studie så gjordes en intervjuguide som användes under intervjuerna för att det enklare skulle gå att hålla sig till relevanta frågor. Frågorna såg olika ut från intervju till intervju då respondenterna gav olika svar på frågorna. Som Kvale och Brinkman (2014) uttrycker att; skulle jag lägga fokus på reliabiliteten och inte förändra mina frågor kunde det påverka min kreativitet och variationsrikedom under intervjun. Under intervjun ställdes frågor tills målet var uppnått. Därmed anser jag att reliabiliteten och validiteten för denna studie är hög.
Denna kvalitativa studie utgick från ett ideografiskt tankesätt. Tankesättet betraktas som en tolkningslära. Ur ett vetenskapligt tänkesätt ligger fokuset på att tolka och för att sedan nå förståelse (Hassmén & Hassmén, 2008). Kvinnorna i denna studie tolkade och upplevde sin graviditet olika och därmed var svaren jag fick unika. Därför går det inte att generalisera att “så här är det för alla gravida kvinnor”, eftersom varje graviditet har sina unika upplevelser. Det blev sex kvalitativa intervjuer där jag skapade koder och teman för just de här kvinnorna i studien, inte för alla kvinnor i världen, och därmed kan jag inte generalisera. Svaren
tolkades och jag fick en förståelse för deras inställning till kosten och motionen under graviditeten, och jag kunde sedan koppla det till deras hälsa.
7.5 Slutsats
Det visade sig att kvinnorna i studien inte tänkte så mycket på vad som var bra att äta under graviditeten, eftersom att dom fortsatte äta vanlig husmanskost. Nästan alla kvinnor var mån om att inte äta livsmedel som man ska vara försiktig med eller till och med undvika under graviditeten. Dom allra flesta kvinnorna fortsatte att motionera tills kroppen sa ifrån, vilket var i slutet av graviditeten. Och några motionerade mer eller mindre inget alls. Den psykiska hälsan upplevdes som relativt bra. Den fysiska hälsan tolkades som att alla kvinnor mådde bra under graviditeten.
Referenser
1177. (2014). Motion under graviditeten. Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.
Arkkola, T., Uusitalo, U., Pietikäinen, M., Metsälä, J., Kronberg-Kippilä, C., Erkkola, M, Veijola, R., ”…” Ovaskaninen, M-L. (2006). Dietary intake and use of dietary supplements in relation to demographic variables among pregnant Finnish women. British journal of
nutrition, (96), 913-920.
Björklund, U. (2008). Vänta barn: en bok om graviditet, förlossning och föräldraskap. (10., [omarb.] uppl.) Stockholm: Gothia.
Croizer, R. S., Robinsson, M. S., Godfrey, M. K., Cooper, C., & Inskip, M. H. (2009). Women’s dietary patterns change little from before to during pregnancy. The journal of
nutrition, (139), 1956-1963.
Gardner, B., Croker, H., Barr, S., Briley, A., Poston, L., Wardle, J. On the behalf of the UPBEAT trial. (2012). Psychological predictors of dietary intentions in pregnancy. Journal
of human and dietetics, (25), 345-353.
Gaulin, C., Ramsay, D. & Bekal, S. (2012). Widespread Listeriosis outbreak attributable to pasteurized cheese, which led to extensive cross-contamination affecting cheese retailers, Quebec, Canada, 2008. Journal of Food Protection, 75, 71-78
Graham, E. J., Mayan. M., McCargar, J. L., & Bell, C. R. (2013). Making Compromises: A qualitative study of sugar consumption behaviors during pregnancy. Journal of nutrition
education and behavior, (45), 578-585.
Hartmann S, Bung P. Physical exercise during pregnancy – physiological considerations and
recommendations. J Perinat Med.1999;27(3):- 204-15.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker
Hofsten, K. & Lidbeck, L. (2008). Stora boken om barn: att vänta och föda : barnets första
sex år. (5., helt omarb. uppl.) Stockholm: Prisma
Høigaard, R. & Jørgensen, A. (2005). Coachingsamtal inom idrotten. Enskede: TPB.
Ivarsson, Sofie. (2010). Listeria bland gravida kvinnor i Sverige. Smittskyddsinstitutets
rapportserie nr 3 2010.
Johansson, U. (2014). Näring och hälsa. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur
Johnson, M. (2004). (Approaching the salutogenesis of sense of choherence: The role of ’active’ self-esteem and coping). (British Journal of Health Psychology) 2, 419-432.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.)
Lindqvist P, Fröberg K & Pirhonen, J (2007). Alla friska kan fortsätta träna under och efter
graviditet. Läkartidningen, 9(104).
Livsmedelsverket. (2017). Gravid. Uppsala: Livsmedelsverket.
McMurray RG, Katz VL. Thermoregulation in pregnancy. Implications for exercise. Sports
Med. 1990;- 10(3):146-58.
Milunsky A, Ulcickas M, Rothman KJ, Willett W, Jick SS, Jick H. Maternal heat exposure and neural tube defects. JAMA. 1992;268(7): 882-5.
Repke JT Power ML, Holzman GB, Schulkin J. (Hypertension under graviditet och
havandeskapsförgiftning. Kunskap och klinisk praxis bland obstetriker-gynekologer). Journal
of Reproductive Medicine. 47 (6): 472-6, 2002 jun.
Wennberg, A. L., Lundqvist, A., Högberg, U., Sandström, H., & Hamberg, K. (2012).
Women`s experiences of dietary advice and dietary changes during pregnancy. Midwifery,
(29), 1027-1034.
Winroth, Jan & Rydqvist, Lars-Göran (2008), Hälsa och hälsopromotion: med fokus på