9 Konsekvensanalys
9.3 Införande av ersättning för rotationsenergi
9.3.1 Samhällsekonomisk bedömning
Sedan sommaren 2020 finns den snabba frekvensreserven (FFR) som upphandlas för timmar då rotationsenergin i det nordiska synkrona systemet förväntas vara låg. Det finns ett samband mellan vilken volym rotationsenergi som finns i systemet och behovet av FFR. Detta indikerar att rotationsenergin har ett
marginalvärde som överstiger noll under de timmar då det finns ett behov av FFR.
Eftersom detta värde inte prissätts i dagsläget finns det en risk att utbudet från anläggningar som levererar rotationsenergin blir för lågt jämfört med vad som är samhällsekonomiskt optimalt. Mot den bakgrunden gör Svenska kraftnät
bedömningen att det skulle vara ändamålsenligt att införa någon typ av ersättning för rotationsenergi.
Den samhällsekonomiskt mest effektiva lösningen bör vara att koordinerat på nordisk nivå upphandla relaterade förmågor som krävs för frekvensstabiliteten, i detta fall snabb reserv samt mekanisk och syntetisk rotationsenergi.
Mot den bakgrunden har Svenska kraftnät övervägt olika möjliga lösningar.
Åtgärd 3: Svenska kraftnät avser att inom ramen för det nordiska samarbetet arbeta för en vidareutveckling av den snabba frekvensreserven (FFR) samt för att denna kompletteras med en ersättningsmodell för rotationsenergi och snabb frekvensreglering.
En modell som bedöms vara relativt snabb att genomföra skulle vara att på nationell nivå införa en ersättning för rotationsenergi under de timmar då FFR upphandlas (dvs. under timmar med låg rotationsenergi). I dagsläget bygger upphandlingen av FFR på en prognos avseende systemets rotationsenergi. Denna prognos är dock inte helt tillförlitlig och metoderna för upphandling av FFR behöver utvecklas.
Rotationsenergin har ett gemensamt värde i det samlade nordiska systemet. Ett ensidigt införande av ersättning för rotationsenergi i Sverige kan således få negativa effekter på den samhällsekonomiska effektiviteten i ett nordiskt perspektiv. En ersättning endast i Sverige kommer att påverka
konkurrensförhållandena mellan svenska producenter och producenter i det övriga nordiska systemet. Detta kan både på kort och lång sikt leda till en omfördelning av produktion från andra länder till Sverige genom att producenter i Sverige tar hänsyn till en ersättning för rotationsenergin när de lägger sina bud på energimarknaden.
Fördelen med ett nationellt införande skulle vara att man relativt snabbt skulle kunna införa en ersättning som skulle korrigera för den positiva externalitet som rotationsenergin innebär för elsystemet.
Den primära fördelen med ett nationellt införande är således att det potentiellt kan genomföras snabbare och nyttorna därmed uppstå tidigare.
Svenska kraftnät gör dock bedömningen att en gemensam nordisk modell som inkluderar en ersättning för rotationsenergi bör resultera i den
samhällsekonomiskt mest effektiva lösningen. Frågan bör därmed i första hand utredas gemensamt med övriga nordiska TSO:er.
Såväl på nationell som nordisk nivå är det tänkbart med någon form av stegvis införande där det i ett första steg ges ersättning utifrån en förenklad
ersättningsmodell med administrativt bestämda priser. I steg två kan ersättningen bestämmas enligt ett mer marknadsbaserat förfarande genom exempelvis en upphandling.
9.3.2 Konsekvenser för aktörer
Mängden rotationsenergi påverkar den dynamiska frekvensstabiliteten i elsystemet. Frekvensen är, i avsaknad av överföringsbegränsningar, en global variabel vilket innebär att nätaktörer på alla spänningsnivåer kan leverera tjänsten, givet att de tekniska kraven är uppfyllda.
Leverantörer av rotationsenergi
Leverantörer av mekanisk och syntetisk rotationsenergi (beroende på vilka tekniker som uppfyller definierade krav) skulle få en extra intäktsström. Ersättningens
storlek har inte beräknats i det här projektet utan beror på hur ersättningsmodellen utformas.
Nätkunder
Kortsiktigt kommer Svenska kraftnäts kostnader att öka motsvarande den ersättning som utgår till leverantörer av rotationsenergi. Denna kostnadsökning kommer att behöva finansieras via nättariffen, vilket innebär att nätanvändarna får ökade kostnader. Långsiktigt är det sannolikt att andra åtgärder kommer behöva vidtas för att kompensera för en minskad rotationsenergi i elsystemet, vilket även det skulle medföra kostnader för nätkunderna.
Svenska och nordiska aktörer
Vid ett nationellt införande kan en omfördelning ske mellan svenska och nordiska aktörer. Utan en nordisk harmonisering kan svenska elkunder få betala för en större andel av rotationsenergin/frekvensstabiliteten i det nordiska synkrona systemet. Med ett nordiskt införande kommer kostnaderna att fördelas mellan samtliga nordiska elkunder.
9.4 Införande av lista på flexibla resurser för aktiv effekt och överbelastning
9.4.1 Samhällsekonomisk bedömning och konsekvenser för aktörer
Svenska kraftnät bedömer att åtgärden kommer att förenkla deltagande för leverantörer av flexibla resurser så att de kan bidra till att hantera överbelastning i överföringssystemet. Den ökade konkurrensen på grund av det ökade deltagandet kan leda till minskade kostnader för omdirigering och motköp samt möjliggöra en högre nyttjandegrad av överföringssystemet. Dessa båda effekter leder i
förlängningen till minskade kostnader för kundkollektivet.
Ett förenklat deltagande kan innebära att leverantörer av flexibla resurser kan få en extra intäktsström. En möjlig sammanlänkning med lokala flexibilitetsmarknader som organiseras av DSO:er har även potential att leda till ett mer effektivt
resursutnyttjande och ökad likviditet för deltagande resurser.
Åtgärd 5: Svenska kraftnät har initierat ett arbete för att analysera alternativa modeller för hantering av omdirigering och motköp och avser att utveckla en lista på flexibla resurser för registrering av resurser för omdirigering och motköp. Ett detaljerat förslag på utformning kommer att utarbetas till hösten 2022.