1.1 Bakgrund
Elsystemet i Sverige, så väl som i övriga Norden och Europa, är under snabb förändring. Det finns flera olika bakomliggande drivkrafter till denna förändring, som också ömsesidigt påverkar varandra. Ambitionerna att motverka
klimatförändringar driver systemet mot en minskad användning av fossilbaserad elproduktion och till omställningar på förbrukningssidan när flera sektorer går mot en ökad elektrifiering. Kopplat till detta finns också politiska ambitioner att öka andelen förnybar elproduktion i elsystemet, vilket leder till att produktion med delvis andra egenskaper kommer in och ersätter den traditionella produktion som elsystemet är uppbyggt kring. Vidare har kostnaderna för förnybar elproduktion fallit kraftigt under ett antal år, med följden att investeringar i förnybar
elproduktion sker på rent marknadsmässiga grunder.
De systemmässiga förändringar som denna utveckling leder till innebär att de grundläggande förutsättningarna för att driva elsystemet förändras. Marginalerna i elsystemet kommer att minska och många egenskaper som traditionellt funnits inneboende i exempelvis produktionsanläggningar kommer i allt större
utsträckning behöva säkerställas via explicit kravställning och/eller via olika former av ekonomiska incitament. Den ökande andelen variabel, väderberoende produktion kommer också att leda till större variationer i effektflöden i elsystemet.
I ett nordiskt perspektiv påverkas Sverige i särskilt hög grad på grund av den geografiska placeringen. De traditionella relativt stabila effektflödena från norr till söder kommer att ersättas av andra och mer varierande flöden som elsystemet i nuläget inte är uppbyggt för. Svenska kraftnät behöver därför anpassa
nätutbyggnaden för dessa nya flöden och även vidta andra åtgärder för att undvika överbelastningar i nätet.
På europeisk nivå har det under många år utvecklats ett rättsligt ramverk, som tämligen ingående reglerar förutsättningarna för såväl driftmässiga som marknadsmässiga lösningar. De ersättningsmodeller och andra lösningar som Svenska kraftnät implementerar måste i stor utsträckning tas fram i samarbete med andra systemansvariga och godkännas av Energimarknadsinspektionen (Ei), och i vissa fall i samarbete med andra tillsynsmyndigheter, i enlighet med den europeiska och svenska lagstiftningen.
1.2 Uppdraget
Regeringen gav i november 2020 Svenska kraftnät i uppdrag att beskriva arbetet med stödtjänster och avhjälpande åtgärder, samt att lämna förslag till
ersättningsmodeller och regeländringar. Mer specifikt ska Svenska kraftnät inom ramen för uppdraget:
> Beskriva affärsverkets pågående arbete med stödtjänster för upprätthållande av normaldrift samt för avhjälpande åtgärder och skyddstjänster för skärpt drift och nöddrift. Det pågående arbetet ska beskrivas på både nationell och nordisk nivå samt när det är relevant även på europeisk nivå.
> Redovisa en tidsplan som beskriver vilka samhällsekonomiskt motiverade åtgärder som Svenska kraftnät planerar att vidta framöver.
> I redovisningen bedöma om tekniska krav kan anpassas så att fler aktörer ges möjlighet att erbjuda stödtjänster.
> Redovisa hur arbetet kommer att förbättra stabiliteten i elsystemet och hur åtgärderna kommer att påverka elmarknadens funktion, inklusive de ekonomiska konsekvenserna för de balansansvariga företagen.
> Redogöra för EU-bestämmelser, samt hur Svenska kraftnät genomfört bestämmelserna.
> Vid behov och med stöd av en konsekvensbedömning lämna fullständiga förslag på nya teknikneutrala, samhällsekonomiskt motiverade
ersättningsmodeller för relevanta tjänster och ändringar i regelverk som berör stödtjänster, avhjälpande åtgärder och skyddstjänster.
Enligt det ursprungliga regeringsbeslutet ska uppdraget redovisas till Regeringskansliet senast den 1 september 2021. Den 19 augusti meddelade regeringen förlängd redovisningstid till 15 oktober 2021.
1.3 Avgränsningar
I rapporten inkluderas i enlighet med uppdragslydelsen de åtgärder som Svenska kraftnät enligt EU-regelverken har skyldighet att förbereda i systemdrifttillstånden normaldrift, skärpt drift och nöddrift. Åtgärder som Svenska kraftnät ska förbereda i systemdrifttillstånden återuppbyggnad och nätsammanbrott ligger därmed utanför uppdragets avgränsning.
1.4 Metod och genomförande
Projektgruppen som arbetet i projektet Regeringsuppdrag avseende stödtjänster har genomfört en kartläggning av de behov som Svenska kraftnät har i dag och hur behoven förväntas utvecklas i framtiden drivet av den pågående
energiomställningen och den regelutveckling som skett på främst europeisk nivå.
Denna kartläggning kompletterades med en nulägesanalys över hur Svenska kraftnät arbetar med stödtjänster, avhjälpande åtgärder och skyddstjänster samt vilka förändringar som är på gång i Sverige, Norden och EU. En gapanalys genomfördes mot bakgrund av nulägesbeskrivningen och den behovsbild som identifierats. Utifrån gapanalysen har ett antal förslag tagits fram. De förslag som presenteras i rapporten har grundats på en genomgång av gällande regelverk i Sverige och EU samt en teknisk och ekonomisk analys av hur Svenska kraftnät kan
utforma ändamålsenliga och krav och incitament för att säkerställa nödvändiga förmågor i elsystemet.
1.5 Samråd
En bred extern referensgrupp bestående av ca 60 representanter från både traditionella marknadsaktörer (t ex systemansvariga för överföringssystem, balansansvariga, producenter och förbrukare) såväl som nya marknadsaktörer har följt arbetet med rapporten. Den externa referensgruppen har också haft möjlighet att kommentera på utkast till slutrapport. Kommentarer från referensgruppen har i viss utsträckning beaktats och inarbetats i slutrapporten och kommer att i övrigt beaktas i Svenska kraftnäts fortsatta arbete.
Under arbetets gång har tre externa referensgruppsmöten genomförts. Under de externa referensgruppsmötena har projektet informerat samt inhämtat synpunkter.
Under arbetet med att ta fram rapporten har projektgruppen också fört en dialog med Energimarknadsinspektionen (Ei), Infrastrukturdepartementet samt med externa aktörer.
1.6 Rapportstruktur
Kapitel 2 innehåller en övergripande beskrivning av Svenska kraftnäts uppdrag som systemansvarig för överföringssystemet och systemdrifttillstånden. I kapitel 3 redogörs för hur Svenska kraftnät kan använda krav och ekonomiska incitament för att uppmuntra nätanvändare att bidra till en säker och effektiv drift. Kapitel 4–
8 innehåller en detaljerad analys av överföringssystemets behov, vilka förmågor i elsystemet som kan möta dessa behov, hur Svenska kraftnät arbetar med
stödtjänster och avhjälpande åtgärder för en säker och kostnadseffektiv systemdrift och vilka förändringar och åtgärder som planeras i framtiden. Vi har delat upp behov och förmågor i fem områden: Frekvens och aktiv effekt, överbelastning, spänning och reaktiv effekt, behov kopplade till en ökad andel
kraftelektronikansluten produktion samt resurstillräcklighet. Behov och förmågor på olika områden hänger dock ofta ihop och områdena överlappar därför delvis varandra. Kapitel 9 innehåller en konsekvensanalys av de åtgärder som presenteras i rapporten. Appendix A och B innehåller omvärldsanalys avseende ersättning för reaktiv effekt och en ordlista.