Inflytande i undervisningen, på arbetssätt och arbetsformer

Intrycket som vi får av eleverna under intervjuerna är att de kan vara med att påverka undervisningen, arbetssätt och arbetsformer men att inflytandet behöver ökas och utvecklas ytterliggare. Hur skall då skolan gå till väga för att praktiskt kunna öka och förbättra detta inflytande? På gymnasiet finns det en splittring i organisationen, eleverna har korta lektioner 40-60 minuter, ämnena är uppdelade och eleverna möter ofta åtskilliga lärare under en dag i skolan. Detta leder till att deras chans att utöva inflytande minskar. Den uppfattning som vi har fått av intervjusvaren är att elevernas möjligheter till inflytande skiftar starkt beroende på vilken lärare de har. Vår mening är att det är viktigt att lärarna är lyhörda för elevernas åsikter. ”Eleverna framhåller att lärarens förmåga att lyssna betyder allt.” (Danell m.fl., 1999 s 26). Vår uppfattning får vi bekräftad när vi läser i I inflytande på riktigt (SOU

1996:22), där de menar att elevinflytandet framförallt brister i klassrumssituationen, där lärare och elever möts. Eleverna ges inte möjlighet i tillräcklig utsträckning, att påverka och ta ansvar för läroprocesserna.

Det finns olika sätt att arbeta på i skolan, som gynnar mer inflytande exempelvis tror vi att det kan vara bra för eleverna vid vissa tillfällen, där det är genomförbart, att låta dem själva lägga upp sin planering, välja och bestämma vilket arbetssätt de vill använda och så vidare.

”Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas” (Lärarnas handbok, 2002 s 75). Det är viktigt att eleverna får känna att de kan bestämma och välja enskilt, utan att bli påverkade av lärare, elever eller andra vuxna. Naturligtvis måste detta ske i samtal med läraren som tidigare gått igenom vilka mål eleverna måste ha klarat av för att uppnå de olika betygskriterierna.

Eleverna får då arbeta individuellt i sin egen takt och läraren finns där som en handledare eller mentor. Läraren får då även få tid för att hjälpa och vara en resurs för de elever som behöver extra stöd. På hotell- och restaurang programmet finns det många elever med läs- och

skrivsvårigheter som hade varit behjälpta av denna extra tid från läraren. Med jämna mellan rum måste läraren ha en uppföljning för att se till att elevens planering håller. Detta fungerar ju naturligtvis inte i alla ämnen, men i vissa och med en eventuell integrering mellan ämnena skulle det antagligen vara realiserbart.

Vår uppfattning är att det finns många elever som är positiva till just mentorskap och detta får vi även stöd för när vi läser i Inflytandets villkor. ”Med sin mentor får de god kontakt, de blir

öppnare och kan lättare föra fram sina åsikter. Eleverna märker också att mentorerna för fram deras synpunkter och att deras inflytande ökar betydligt när de har tillgång till en bra mentor.” (Danell m.fl., 1999 s 34)

Det finns en del lärare som ser en motsättning mellan elevinflytande och lärande. ”De menar

att undervisningsformer som ger utrymme för elevernas inflytande kräver tid för samtal och reflektion och den tiden tas från ett produktinriktat lärande.” (Danell m.fl., 1999 s 14) Vår

uppfattning är att så inte är fallet, är lärarna bara villiga att engagera sig i att utveckla

elevinflytandet i skolan, så finns det även tid för samtal och reflektion både mellan elever och lärare men även mellan lärarkollegorna.

Ett annat undervisningssätt som man kan använda sig av är problem baserat lärande, PBL. Vi menar att det finns fördelar med PBL, bland annat eftersom det handlar om ”ett lärande och

inte om traditionell inlärning av vad som står i kursböcker och sägs på föreläsningar, PBL är så mycket mer än inhämtande av vetande” (Egidius 1999 s 184).

Eleverna får själva söka information och använda sig av sina tidigare erfarenheter och kunskaper för att lösa fallet. Detta leder till att eleverna får ta större eget ansvar för sitt lärande, de får eget inflytande över hur uppgiften skall lösas, de lär sig att arbeta i grupp, att ge och ta argument, bedöma vad som är rimligt och orimligt, lyssna på varandra och de lär sig även om demokrati eftersom det vid varje gruppmöte skall utses en ordförande och

sekreterare. Naturligtvis finns det även nackdelar med att arbeta med PBL, exempelvis så kan de tysta eleverna få svårt att hävda sina åsikter och komma till tals, eftersom det vanligtvis i en gruppkonstellation finns en del personer som hela tiden skall styra och bestämma. Det finns många olika undervisningssätt och arbetsformer som lärarna kan använda sig av för att öka elevinflytandet i skolan, det gäller bara att de vill och orkar engagera sig.

En annan sak som är viktig att ta upp när det gäller elevers inflytande på undervisningen, arbetssätt och arbetsformer är utvärdering. Vår mening är att möjligheterna för eleverna att utvärdera sin undervisning i skolan idag är bristfällig. Eleverna måste få tid och möjlighet att utvärdera sin egen undervisning oftare än vad de gör idag. Vår uppfattning är att en

regelbunden utvärdering skulle ge en utveckling av kvaliteten både på undervisningen och på lärarna. Hur denna utvärdering skall gå till kan vi inte svara på men det hade nog varit bra om alla lärarna på skolan utförde liknande utvärderingar och helst skulle vi vilja se att alla skolor i Sverige följde samma ”mall”. Vår mening är att detta hade varit bra för eleverna eftersom de då skulle känna igen utformningen av utvärderingen och förhoppningsvis ta den mer seriöst.

Vår uppfattning är också att det hade varit bra att hitta arbetsformer exempelvis studiedagar eller andra möten där både elever och lärare träffas utanför undervisningssituationen på elevernas villkor. Detta bör göras för att förebygga eventuella klyftor som kan finnas mellan elever och lärare, så att eleverna inte känner att de är de (lärarna) mot oss (eleverna) utan att det finns en samhörighet. För hur det än är så finns det en viss klyfta mellan lärarna och eleverna vilket bottnar i traditioner, åldersskillnader, auktoritetstänkande med mera. Sist men inte minst är det nog bra om lärarna får mer utbildning på hur de kan arbeta med

elevinflytande på skolorna och detta kunde gärna redan börja på lärarutbildningen, där vi anser att vi kunde få mer undervisning inom detta område.

Korpela (2004) har stora förhoppningar på den nya lärarutbildningen ”Förhoppningsvis

kommer den att i mycket högre grad än vad som nu sker fokusera på frågor om värdegrund, ledarskap, grupprocesser, elevinflytande, konflikthantering, mobbing och

trygghetsprocesser” (Elevinflytande i praktiken, 2004 s 86).