Elevinflytande på Hotell- och restaurangprogrammet sett ur lärar- och elevperspektiv på två gymnasieskolor

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Elevinflytande på

Hotell- och restaurangprogrammet

sett ur lärar- och elevperspektiv på två gymnasieskolor

Student influence on the

Hotel- and restaurant programme

seen from teachers and students perspective in two upper secondary school

Malin Andersson och Carina Jönsson

Lärarexamen 60 poäng Handledare: Marie Leijon

Förord

Vi är två studenter som studerar på 60-poängsutbildningen vid lärarutbildningen på Malmö högskola. Utbildningen avslutas med ett examensarbete som omfattar 10 poäng, det innebär tio veckors heltidsstudier. Examensarbetet skall vara ett arbete där ett vetenskapligt

förhållningssätt tillämpas.

Vi har valt att som examensarbete göra en kvalitativ undersökning om vilken syn och uppfattning lärare och elever har när det gäller elevinflytande på hotell- och

restaurangprogrammet. Undersökningen är utförd på våra respektive partnerskolor.

Arbetet har vi gemensamt genomfört och vi tar fullt ansvar för det båda två. Vår uppfattning av att arbeta tillsammans, är bara positiv. Det är bra att ha någon att diskutera och reflektera med under arbetets gång.

Vi tackar Marie Leijon, vår handledare som stöttat och hjälpt oss genom hela processen. Vi tackar även de lärare och elever som ställt upp på våra intervjuer.

Sammanfattning

Andersson, Malin och Jönsson, Carina. (2004). Elevinflytande på Hotell- och

restaurangprogrammets sett ur lärar- och elevperspektiv på två gymnasieskolor. (Student influence on the Hotel- and restaurant programme seen from teachers and students perspective in two upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60-poängsutbildningen,

Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med följande arbete var att undersöka vilken syn och uppfattning lärare och elever har då det gäller elevinflytande på hotell- och restaurangprogrammet. Vi har gjort en kvalitativ undersökning på våra partnerskolor. Urvalet har bestått av fyra lärare och åtta elever från två årskurser, med jämn könsfördelningen. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår

undersökning på stora divergenser mellan hur lärare och elever uppfattar arbetet med

elevinflytande i skolan. Elevernas uppfattning är att skolan arbetar aktivt med elevinflytande medan lärarnas uppfattning av det samma är att det finns mycket att förbättra inom området.

Nyckelord: ansvar, arbetsformer, arbetssätt, elevinflytande, elevråd, integrering, klassråd, Lpf 94, studiemotivation, undervisning

Malin Andersson Carina Jönsson Handledare: Marie Leijon Sadelmakaregatan 5B Björnbärsgatan 8 Examinator: Ann-Elise Persson 252 48 HELSINGBORG 267 37 BJUV

Innehållsförteckning

3.2 Inflytande i undervisningen, på arbetssätt och arbetsformer 13

3.3 Ansvar och studiemotivation 13

3.4 Integrering mellan kärnämnen och karaktärsämnen 16

3.5 Klassråd och elevråd 17

4 Metod 19 4.1 Urval 19 4.2 Intervjuförfarandet 19 4.3 Observationer 19 4.4 Analysförfarandet 20 4.5 Metoddiskussion 20

5 Resultat och analys 21

5.1 Resultat och analys av elevintervjuer 21

5.1.1 Elevinflytande i skolan 21

5.1.2 Rättigheter och skyldigheter enligt Lpf 94 21

5.1.3 Klassråd och elevråd 22

5.1.4 Inflytande över studier 23

5.1.5 Inflytande över undervisningen, arbetsformer och arbetssätt 23 5.1.6 Mer elevinflytande ökat ansvar för sitt lärande 23 5.1.7 Elevinflytande högre krav på den enskilde eleven 24 5.1.8 Ökar studiemotivationen med mer elevinflytande 24 5.1.9 Samband mellan elevinflytande och inlärningsresultat 25 5.1.10 Integrering mellan karaktärsämnen och kärnämnen 25 5.1.11 Bestämma om något annat, mer allmänt på skolan 26

5.1.12 Elevinflytande över skolans miljö 26

5.2 Resultat och analys av lärarintervjuer 28

5.2.1 Lpf 94 om elevinflytande 28

5.2.2 Inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll 28

5.2.3 Skolans syn på elevinflytande 28

5.2.4 Arbeta med elevinflytande 29

5.2.5 Hinder 30

5.2.6 Fördelar med elever som har ett stort inflytande 30 5.2.7 Nackdelar med elever som har ett stort inflytande 30 5.2.8 Integrering mellan karaktärsämnen och kärnämnen 31

5.2.9 Klassråd och elevråd 32

6 Diskussion 33

6.1 Diskussion av elevsvar 33

6.1.1 Lpf 94 33

6.1.2 Inflytande i undervisningen, på arbetssätt och arbetsformer 34

6.1.3 Ansvar och studiemotivation 37

6.1.4 Integrering mellan kärnämnen och karaktärsämnen 38

6.1.5 Klassråd och elevråd 39

6.2 Diskussion av lärarsvar 41

6.2.1 Lpf 94 41

6.2.2 Inflytande i undervisningen, på arbetssätt och arbetsformer 41

6.2.3 Ansvar och studiemotivation 42

6.2.4 Integrering mellan kärnämnen och karaktärsämnen 43

6.2.5 Klassråd och elevråd 44

7 Avslutande diskussion 45

Källförteckning 49 Bilaga 1

1 Inledning

Vi har valt att undersöka vilken uppfattning elever och lärare har på elevinflytande på gymnasieskolans yrkesprogram, inriktning hotell och restaurang. Att vi har valt just

inriktningen hotell och restaurang är för att vi båda två kommer att bli karaktärsämnens lärare inom detta program. Inför vårt examensarbete har vi bland annat läst en rapport som

Skolverket gett ut ”Inflytandets villkor” (SOU 1996:22), som är en sammanställning av 41 skolors arbete med elevinflytande. Det är en mycket intressant rapport som belyser

problematiken kring elevinflytande på många olika sätt. Det är ju inte alltid lätt att arbeta med elevers inflytande i skolan och det kräver en hel del av både lärarna och eleverna. Enligt rapporten finns det många olika sätt att förbättra arbetet med elevinflytande, det gäller bara att hitta det sätt som passar varje enskild skola bäst.

Elevinflytande i skolan debatteras flitigt och är ett aktuellt ämne att ta upp och diskutera, eftersom vi tror att trots direktiv i Lpf 94 (Läroplan för de frivilliga skolformerna) om hur man skall arbeta med elevinflytande i skolan, troligtvis fortfarande finns stora brister. ”Den

nu gällande skollagen och läroplanen fastslår en skyldighet för skolan att arbeta demokratiskt på alla nivåer. Trots alla goda intentioner är det dock konstaterat att elevernas inflytande fortfarande är starkt begränsat. BO menar att en slutsats man måste dra är att skolan till stora delar har misslyckats med det uppdrag man fått av regering och riksdag om en demokratisk fostran av eleverna. Det bristande elevinflytandet i skolan strider dessutom, enligt BO: s mening, mot innehållet i barnkonventionens artikel 12.” (1996-09-10 s 1,

Remissvar på SOU 1996:22)

I Lpf 94 kan man bland annat läsa: ”De demokratiska principerna att kunna påverka, vara

delaktiga och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer” (Lärarens handbok, 2002 s 46). Eleverna ska ju lära för livet och

ett viktigt uppdrag som skolan har är att barnen och ungdomarna skall lära sig att utöva inflytande för att de ska kunna bli goda, demokratiska och ansvarsfulla medborgare i vårt samhälle. Fungerar detta i praktiken? När skolledning och lärare pratar om ansvar i skolan så kopplas detta ofta till begrepp som inflytande, intresse och engagemang.

De vill utveckla denna ansvarskänsla hos eleverna så att de tar ett större ansvar och utövar inflytande när det gäller undervisningen, men även över andra saker i skolan som det sociala klimatet i klassen, elevråd, skolans miljö och så vidare. Hur väcker man då elevernas lust till att engagera sig mer i dessa frågor? Om eleverna får ett ökat inflytande i skolan så stärker det också deras tilltro till att kunna påverka och engagera sig även i andra frågor i samhället. Skolan som institution har följaktligen en stor betydelse för barns och ungdomars syn på demokrati.

När vi har varit ute och praktiserat har vi märkt att elevinflytandet på skolorna kanske inte alltid fungerar i praktiken, i den utsträckning som det borde. Beror detta på lärarna eller eleverna eller en kombination av dem båda? Det är en fråga vi ställt oss. Vi tycker att det skulle vara intressant att titta på detta ur både ett lärar- och elevperspektiv. En hel del

examensarbete har gjorts inom ämnet, men då har man för det mesta endast tittat på problemet ur ett elevperspektiv. Vi anser att det är viktigt att titta på det sett ur båda synvinklarna

eftersom det kan skilja sig mycket i hur elever och lärare uppfattar elevinflytande. En del lärare kanske anser att det råder ett stort elevinflytande på skolan medan eleverna känner sig styrda och att de inte kan påverka sin situation. Det kan också vara så att lärarna kämpar med att utveckla elevernas inflytande på undervisningen med mera, men eleverna är inte

intresserade och visar bristande engagemang. Vi hoppas att kunna försöka förstå eller synliggöra en del av dessa funderingar i vårt arbete.

2 Syfte

Vilken uppfattning finns det då generellt i gymnasieskolan på hotell- och

restaurangprogrammet när det gäller att arbeta med elevinflytande? Vilken uppfattning har elever och lärare när det gäller elevinflytande?

2.1 Problemformulering

Med hänsyn taget till vårt syfte med arbetet så ställer vi därför följande frågor:

• Vilken uppfattning har lärare och elever om de mål och riktlinjer som finns i skollagen när det gäller elevernas inflytande och ansvar?

• Vilken syn har lärare och elever på elevernas möjlighet att utöva inflytande i undervisningen, på arbetssätt samt arbetsformer?

• Vilken syn har elever och lärare på om det finns någon koppling mellan elevinflytande och ansvar och ökad studiemotivation?

• Vilken uppfattning har lärare och elever på integrering mellan kärnämnen och karaktärsämnen i skolan?

3 Teoretisk ram

Enligt skollagen finns mål och riktlinjer för hur elevinflytandet i skolan skall fungera, rent teoretiskt. ”De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar

skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska

arbetsformer” (Lärarens handbok, 2002 s 46). Det finns mycket litteratur som är skriven i

ämnet elevinflytande i skolan. Vi har valt att studera litteratur som känns adekvat för vår undersökning.

Begreppet elevinflytande har tolkats på olika sätt och har varierat genom åren, även olika skolor har haft sin egen tolkning på elevers inflytande i skolan. Under de senaste årtionden har elevinflytandet framförallt diskuterats sett ut ifrån frågor angående trivsel och

gemensamma aktiviteter, som skulle vara utförda i en demokratisk anda, där formen var det viktigaste. Uppfattningen var att eleverna inte kunde eller ville ta eget ansvar för sitt lärande och skolan gav dem därför ej möjligheten att utöva inflytande, eftersom de inte ansågs vara ansvarstagande. Under de senaste åren har synen på elevinflytande skiftat riktning från det formella inflytandet och välbefinnandefrågor till delaktighet som rör bland annat lärandet och skolutveckling. I och med detta så ställs det högre krav på eleven när det gäller att ta eget ansvar för sitt lärande och för sina studieresultat (Skolverket, 1999).

Vi har valt att i den teoretiska delen av rapporten inrikta oss på våra fem huvudpunkter som även behandlas i diskussionen. Vilka är följande:

Lpf 94, Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok

Inflytande i undervisningen, på arbetssätt och arbetsformer Ansvar och studiemotivation

Integrering mellan kärnämnen och karaktärsämnen Klassråd och elevråd

3.1 Lpf 94

Efter att ingående ha studerat vad Lpf 94 säger angående elevinflytande är vi eniga om att allt som skrivs och allt som sägs i ämnet bygger på läroplanens och skollagens riktlinjer. Detta är något som genomsyrar all litteratur i ämnet. Det är dock inte så ofta styrdokumenten nämns i pedagogisk litteratur utan det ses som en självklarhet att alla vet vad de innebär.

I läroplanerna från 1994 finns ett friutrymme som ger varje enskild kommun och skola möjlighet att tolka lagen efter eget behov, men i Lpo 94 och Lpf 94 finns det klara regler om hur skolan skall arbeta med elevinflytande i sin verksamhet. ”Elevinflytande är således inte

ett projekt man kan sätta igång och avbryta vid en skola, ingen pigg profil som man kan välja att ha, eller en försöksverksamhet som man kan driva under någon period” (Inflytande på

riktigt, SOU 1996:22 s 56). Det är alla skolors plikt att se till att varje enskild elev, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. (Inflytande på riktigt, SOU 1996:22).

I Lpf 94 finns en värdegrund som varje skola är skyldig att följa, när det gäller att utforma skolans verksamhet. Alla som är verksamma inom skolan skall hävda läroplanens

grundläggande värden och tydligt visa avståndstagande mot det som strider mot dem. (Inflytande på riktigt, SOU 1996:22) I Lpf 94 när det gäller normer och värden står det

”Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling”

(Lärarens handbok, 2002 s 45).

Korpela (2004) menar att det är av yttersta vikt att informera eleverna om vad som står i styrdokumenten. Detta för att få till en diskussion om vad som gäller på den enskilda skolan och vilken tolkning varje individuell lärare har. Korpela anser även att eleverna borde få veta vilka rättigheter barn och ungdomar har enligt barnkonventionen.

Löwendahl (1999) anser i sin artikel hur viktigt det är att varje enskild skola tar till vara tolkningsutrymmet som lagen ger. Han menar att varje skola borde ha en egen dokumenterad tolkning av lagen på lokal nivå. Eleven bör även få ha samtal med sin lärare om vad varje kursmål innebär för den enskilda individen. Löwendahl anser att detta är en förutsättning för att elevinflytande skall fungera tillfredställande.

3.2 Inflytande i undervisningen, på arbetssätt och arbetsformer

I skollagen kan man utläsa bland annat att ”Eleverna skall ha inflytande över hur deras

utbildning utformas”, detta betyder att eleverna har lagstadgad rätt till inflytande (Lärarnas

handbok, 2002 s 75). Att ett aktivt elevinflytande gynnar lärandet skriver Korpela (2004) om på många ställen i sin bok.

Han menar till exempel att elever som får vara med och styra över sitt eget lärande skapar kunskap om social kompetens, flexibilitet, kreativitet och förmåga till förändring. Alla dessa egenskaper är mycket viktiga att ha med sig in i vuxenlivet, enligt Korpela. Danell m.fl. (1999) skriver om hur viktigt det är att starta elevens inre motor. Med det menas att få eleverna att skapa motivation till att driva arbetet framåt.

Elever i dagens skola är ofta desillusionerade och ser inte det som viktigt att kunna åstadkomma förändringar i sin skolsituation (Inflytande på riktigt, SOU 1996:22). Många elever känner att de inte får gehör för sina idéer trots att de lägger fram förslag på

förändringar. Läraren lyssnar på eleverna och säger att han eller hon skall ta till sig deras idéer och önskemål och försöka involvera det i sin planering. Men sen stannar det ofta vid det och ingen förändring sker. I undersökning som ligger till grund för Inflytande villkor (Skolverket, 1999) så framkom det även att ju sämre betyg läraren ger eleverna ju mindre engagerar de sig, ytterligare ett bevis på uppgivenhet från elevernas sida.

Det är ingen självklarhet att eleverna vet hur man skall utöva inflytande utan det är något läraren måste träna eleverna i (Korpela, 2004). Korpela menar även att lärarna behöver ökad kunskap angående grupprocesser för att kunna förstå vilka konsekvenser en situation i en grupp kan få för framtida arbete. Svedberg (2003) menar att gruppen är en mycket känslig och avgörande länk i kedjan mellan idé och förverkligande. Denna kedja brister om inte gruppen fungerar. ”För att förstå dynamiken i en grupp behöver man börja sin kunskapsresa med att

på något sätt förstå den enskilda människan. För att förstå den enskilda människan måste man samtidigt förstå det sammanhang hon påverkar och påverkas av.” (Svedberg, 2003 s 66)

3.3 Ansvar och studiemotivation

För att få eleverna att ta ett eget ansvar genom ökat inflytande krävs även en hel del av lärarna (Arfwedson & Arfwedson, 2002). Personligt engagemang, är enligt Arfwedson & Arfwedson en nödvändighet för att få till stånd ett naturligt elevinflytande i skolans vardag.

Att som lärare visa att varje enskild elev blir sedd och att läraren bryr sig om dem, är avgörande för ett gott samarbete. Stämmer dessa faktorer har läraren enligt Arfwedson & Arfwedson goda förutsättningar för att skapa ett gynnsamt klimat i klassrummet.

Korpela (2004) menar att det mest avgörande för hur inflytandet i skolan fungerar, har att göra med det dagliga arbetet i klassrummet. Samtliga elever skall ges möjlighet till inflytande varje dag. Han menar även att motivationen ökar om eleverna får möjlighet att utveckla sin kreativa och sociala förmåga samt påverka undervisningen. Om de känner att de lyckas med någonting så ökar även deras självkänsla och de får lättare att ta motgångar.

Korpela (2004) anser även att tydliga vuxna är en förutsättning, alltså vuxna som visar ett tydligt ledarskap. Eleverna kan inte själva avgöra hur stort inflytande de ska ha, utan de är din skyldighet som lärare att vägleda eleverna till ökat inflytande. Elevdemokrati och ökat

ansvarstagande är det ingen självklarhet att eleverna förstår innebörden av, som lärare måste man därför träna eleverna på, hur de kan påverka och utöva inflytande. Svedberg (2003) menar att en bra ledare måste vara lyhörd, sätta gränser, motivera, hävda mål och upprätthålla en levande professionell dialog.

”Läraren står inte längre för urvalet av kunskap, utan för kunskap om urvalet”

(Löwendahl, 1999 s 5).

Löwendahl (1999) anser att det viktigaste är vilken syn skolan och lärarna har på eleverna. Han menar vidare att det är elevernas utbildning som är det viktigaste, därför måste de få ett konkret inflytande över ansvar, innehåll och undervisningen. I dagens skola är inte målet att alla elever skall lära sig samma saker, utan det handlar om att skapa individuella mål för varje elev att arbeta emot.

I Inflytande på riktigt (SOU 1996:22) menar de att ungdomarna i gymnasieskolan befinner sig i en förändringstid i livet, där de ska ta steget från barndomen till vuxenlivet. ”De söker sin

identitet som vuxna, mogna människor” (Inflytande på riktigt, SOU 1996:22 s 225).

Ungdomarna är inne i en prövande period i livet, vilket medför att det kan vara svårt att ställa krav på eleverna. De måste ta ansvar för sin studiesituation och en del av dem skall även involveras, engageras och ta ansvar för skolans verksamhet, till exempel genom

Elevinflytandet i skolan är också en mycket viktig del och det arbetet skall inte komma vid sidan av kunskapsinhämtandet, utan vara en del av skolans verksamhet precis som

mattematik, svenska och engelska.

Skolans uppgift är att fostra eleverna i en demokratisk anda så att de utvecklar en vilja att senare i arbets- och samhällslivet arbeta aktivt med demokrati. Skolan skall även ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar och utöva inflytande.

(Inflytande på riktigt, SOU 1996:22)

I läroplanen (Lärarens handbok, 2002) står det vem som har ansvar för att elevernas inflytande fungerar och att ansvaret tas till vara. Ansvaret är gemensamt men även delat mellan rektor, lärare och all annan personal som deltar i skolans verksamhet. Ett övergripande resultatansvar har rektorn eller gymnasiechefen, men han eller hon har även skyldighet att se till att skolan arbetar aktivt med elevinflytande. Lärarens ansvar är att eleverna får möjlighet att utöva inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. All personal som arbetar på skolan skall tillsammans med eleverna ta ansvar för hela skolans miljö. Elevinflytandet skall genomsyras både i skolmiljön och i undervisningssituationerna. Lpf 94 säger att ”Skollagen slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse

med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för att varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö” (Lärarens handbok, 2002 s37).

Korpela (2004) menar att om eleverna ska kunna samarbeta och visa hänsyn, så måste samtliga vuxna på skolan vara ett föredöme för eleverna. Han anser även att för att lyckas med skolans uppdrag, så måste all personal på skolan inse, att samtliga elever är allas ansvar. Lärarna kan inte arbeta ensamma och endast ta ansvar för de elever som de har i klassrummet för stunden. ”Alla som arbetar i skolan måste inse att vi vuxna har det yttersta ansvaret för

3.4 Integrering mellan kärnämnen och karaktärsämnen

”Det finns lärare som hyser oro inför risken att elevinflytande ska urholka skolan- att eleverna ska ges möjlighet att välja bort viktiga baskunskaper och att lärarnas

ämneskunskaper inte ska få vara vägledande, utan att de ska tvingas rätta sig efter elevernas mindre genomtänkta önskemål.” (Danell m.fl., 1999 s 60) Detta problem kan vi se tydliga

tendenser på i all litteratur vi studerat. Men författarna menar att många karaktärsämnes- och kärnämneslärare är positivt inställda till integrering mellan ämnena. Lärarna anser att det är en fördel att arbeta ämnesövergripande, framförallt när det gäller temadagar och projekt av olika slag. Då de kan få in flera ämnen kring ett bestämt innehåll. Lärarna anser även att längre lektionspass skulle gynna ämnesintegrering.

Korpela (2004) menar att integrering berikar lärarnas ämne och undervisning, istället för som vissa lärare tycker, att det går bort tid ifrån deras undervisning. Han menar även att när lärarna arbetar med ämnesintegrering så involveras flera ämnen i ett bestämt innehåll och eleverna får på så sätt en bred kunskap. ”Läroplanen ger oss stor frihet att tillsammans med eleverna

lägga upp undervisningen så att den blir både rolig och nyttig” (Korpela, 2004 s 21). Lärarna

måste vilja och våga släppa det gamla och låta eleverna få vara med och planera undervisningen.

När man tittar på verkligheten runt omkring, utanför skolan finns det inga uppdelningar av ämnen. Varför skall denna uppdelning vara så tydlig i skolan (Arfwedson & Arfwedson, 2002)? Han menar att vi måste ändra vårt tänkande angående uppdelningen av skolans ämnen. Han vill att vi skall se kunskapen i hela block som en helhet. Lyckas vi med det blir det lättare att få till en integrering mellan kärnämnen och karaktärsämnen. Fortfarande är det dock så att många av kärnämneslärarna är rädda för att deras ämne skall urholkas om integreringen ökar menar Danell m.fl., (1999). Men det finns även kärnämneslärare som försöker ändra

innehållet i kurserna, för att få dem att bättre stämma överens med programmålen på de olika yrkesprogrammen.

I Inflytande på riktigt (SOU 1996:22) menar de att trots att det finns ett visst antal timmar som är förbestämda för varje kurs, så finns det inga föreskrifter som utgör några hinder för en integrering av kurser, eller en ämnessamverkan med delar från olika kurser.

Löwendahl (1999) anser att organisationen i skolan är det allra viktigaste för hur arbetet med elevinflytande skall kunna fortgå. Utan ett fungerande arbetslag med lärare representerade från olika ämnesområden blir det svårt att genomföra arbetet med elevinflytande. Med schema som är strikt lagda för hela läsåret och inte går att ändra, är det lätt att visionerna om ett flexibelt arbetssätt stannar som en skrivbordsprodukt.

Även Danell m.fl. (1999) anser att skolornas schemaläggning kan försvåra arbetet med ämnesintegrerade lektioner. Även de trycker på att organisationen har betydelse, eftersom uppdelningen av ämnen samt korta lektionspass minskar elevernas möjligheter till att utöva inflytande över deras undervisning med mera. De anser att det hade varit bra om skolan arbetade för införande av fasta hemklassrum, att lektionspassen blir längre och att de genomför ämnesintegrering.

3.5 Klassråd och elevråd

Att klassråd och elevråd har stor betydelse för inflytandet i skolan är självklarhet (Danell m.fl., 1999). Detta ses som en förutsättning för att få till stånd organisatoriska möjligheter på skolan, men även ett väl fungerande elevinflytande. Framförallt bör vikten läggas på

klassråden eftersom det är där eleverna har de största möjligheterna till att driva igenom eventuella förändringar. Författarna anser att ju mer programnära grupperingar desto lättare är det för eleverna att få ett aktivt inflytande i skolan. På klassråden kan eleverna till exempel lägga fram förslag på förändringar i undervisningen och försöka påverka en ökad integrering mellan kärnämnen och karaktärsämnen.

I Inflytande på riktigt (SOU 1996:22) betonar de att det finns bestämmelser om att

gymnasieskolan skall ha klassråd och att detta skall ske i varje klass. Samtliga elever i klassen samt en lärare skall vara med. På klassrådet ska det tas upp frågor som är av den karaktären att de intresserar alla klassens elever. De menar även att elever som har förtroendeuppdrag till exempel styrelseledamöter i elevrådet, elevrådsrepresentanter eller andra sorters uppdrag som har anknytning till elevinflytande, måste få tid avsatt för sina uppgifter.

I Inflytande på riktigt (SOU 1996:22) menar de även att elever som har uppdrag av olika karaktär, måste få det stöd och den hjälpen som de behöver för att kunna klara av, förutom den ökande arbetsbördan dessa uppgifter medför även det övriga skolarbetet.

De påpekar även att styrelsearbete och liknande förtroendeuppdrag ger viktiga kunskaper och erfarenheter och inte kan betraktas som ”förlorad tid”, det skulle istället skrivas in i elevens slutbetyg att de varit engagerade och involverade i sådana uppdrag.

Korpela (2004) anser också att ett väl fungerande klassråd och elevråd är en förutsättning på skolorna för att arbetet med elevinflytande skall kunna fortgå. Eleverna som representerar sin klass i elevrådet bör vid läsårets början få en ordentlig utbildning i vad arbetet med elevråd innebär. I denna utbildning bör även ingå en genomgång av vad skollagen och läroplanerna säger om elevinflytande. Allt för att eleverna skall bli medvetna om vilka rättigheter och skyldigheter de har, gällande elevers inflytande i skolan. I utbildningen bör även ingå praktiska övningar i allmän mötesteknik, för att eleverna skall klara av arbetet på ett korrekt sätt.

4 Metod

Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på våra respektive partnerskolor. Urvalet bestod av elever och lärare på hotell- och restaurangprogrammet. Att vi valde just det programmet beror på att vi utbildar oss till karaktärsämneslärare inom det programmet. Vi intervjuade fyra elever i årskurs ett, fyra elever i årskurs två samt fyra lärare. Eleverna är utvalda av lärarna i visst samråd med oss och lärarna vi valde har varit våra handledare under vår VFT period på de respektive skolorna. Vi valde att inrikta oss på årskurs ett och två för att få en bild av hur inflytandet eventuellt ökar efter ett år i gymnasiet. Genusen är även jämt fördelade på de båda skolorna och årskurserna.

4.2 Intervjuförfarandet

Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer, för att få en uppfattning om vilken syn elever och lärare har på elevinflytande i skolan. Intervjuerna genomförde vi gemensamt med samtliga elever och lärare. En av oss agerade dock åhörare vid hälften av intervjuerna eftersom vi inte ville leda samtalen och eventuellt påverka de elever vi själva undervisat. För att kunna analysera intervjuerna och uppfatta nyanser i samtalen spelades samtliga intervjuer in på bandspelare. Intervjuerna genomförde vi i ett avskilt rum där vi kunde samtala ostört och avspänt. Samtalen gjorde vi under lektionstid så eleverna fick gå ifrån sina pågående lektioner. Lärarna intervjuades på deras lektionsfria tid i skolan så att de kunde sitta i lugn och ro och inte bli störda under samtalet. Vi var noga med att berätta varför vi gör dessa intervjuer och vad vi kommer att använda materialet till. Därav fick de

intervjuade en chans att avböja om de inte ville medverka i vår undersökning. Vi valde att använda olika frågeställningar till elever och lärare (bilaga 1), detta gjorde vi för att konkretisera frågorna för eleverna. Under vissa intervjuer främst med eleverna fick vi klargöra frågeformuleringen innan de kunde besvara våra frågor.

4.3 Observationer

I samband med vår VFT har vi även suttit med på lektioner som undervisats av de intervjuade lärarna. Detta medför att vi får en helhetsbild av situationen. Vi kommer dock inte att

analysera dessa lektioner, däremot kan våra observationer användas som bakgrundsfakta i diskussionen.

4.4 Analysförfarandet

Samtliga intervjuer har vi skrivit ut för att sedan kunna analysera samtalen grundligare. De inspelade samtalen har avlyssnats tre gånger vid utskrivandet för att få med alla nyanser och inte missa något i svaren.

Nästa steg var att sammanställa svaren och ställa dem emot varandra för att se eventuella skillnader och likheter mellan skolorna. Lärarnas och elevernas svar har även jämförts för att få en uppfattning om vilken syn elever, respektive lärare hade i de olika frågorna. Samtliga svar har även jämförts mot vad som står i Lpf 94 angående elevinflytande. Under hela förfarandet fanns intervjuutskrifterna med som arbetsunderlag. Därefter reflekterade och diskuterade vi våra svarsanalyser mot lämpliga pedagogiska teorier och strömningar i litteraturen. Materialet har vi valt att redovisa i olika grupper. Först elevsvaren, sedan lärarsvaren och till sist har vi gjort en sammanställning av svaren från båda parter.

4.5 Metoddiskussion

Vi valde att göra kvalitativa intervjuer för att få ett naturligt samspel och för att få ut så mycket som möjligt av undersökningen. En intervjusituation uppfattas oftast seriösare än en enkät eftersom det blir ett personligt samtal, då intervjuaren får fram mer utvecklande svar på frågorna (Kvale, 1997). Därför valde vi att göra intervjuer. Ett problem som vi upplevde med att göra intervjuer var att svaren varierade väldigt mycket från person till person. Vissa svarade ingående på en fråga och en annan svarade kanske bara med enstaka ord. Denna riskfaktor får intervjuaren ha med i beräkningen. Eventuellt kan det till och med bli aktuellt att komplettera med någon ytterligare intervju för att få ut mer av undersökningen. Detta har dock inte varit nödvändigt i vårt fall.

Det första vi reagerade på då vi började analysera svaren var hur olika elever och lärare ser på samma sak. Givetvis förväntade vi oss att svaren skulle skilja sig åt, dock inte så markant som vi kunde se i vissa frågor.

Redan i ett tidigt skede av vår analys av intervjusvaren försökte vi finna några ämnen som vi kunde sätta i fokus och arbeta vidare kring. Detta för att vi sedan lättare skulle kunna

5 Resultat och analys

I resultatet har vi tänkt redovisa och analysera en sammanställning av vad elever och lärare svarat under våra intervjuer. Våra resultat kommer att redovisas fråga för fråga samt indelas efter elever och lärare. Eftersom de inspelade samtalen blev cirka 25 utskrivna sidor med intervjusvar, så kan vi inte redovisa alla svaren i resultatet. Vi kommer att lägga tyngdpunkten på att hitta skillnader och samband mellan de olika skolornas sätt att arbeta med

elevinflytande.

5.1 Resultat och analys av elevintervjuer

5.1.1 Elevinflytande i skolan

Vad tänker du på när du hör ordet elevinflytande i skolan?

I stora drag kan man säga att eleverna på skola 1 har mer förförståelse om vad elevinflytande i skolan innebär än vad eleverna på skola 2 har. På frågan kom det upp svar från skola 1 som

”hur lärare och elever samarbetar”, ”hur elever kommer överens med lärarna och hur de kan samarbeta tillsammans”, ”att eleverna har mycket att säga till om” samt ”det är mycket som vi får bestämma, alltså lärarna och vi”. På skolan 2 var det mer svar som ”ingen aning, inget speciellt”, ”jag vet inte”, ”inget speciellt så där” samt en elev som hade en annan

uppfattning, hon svarade ”Jag tänker på hur mycket inflytande eleverna har på skolan, om de

t.ex. kan påverka undervisningen.” Man kan alltså se klara skillnader mellan skolorna på vad

eleverna spontant svarar, när de hör uttrycket elevinflytande i skolan. Det är däremot ingen större divergens mellan årskurserna eller könen, eleverna svarar ungefär likadant om de går i årskurs ett eller i årskurs två.

5.1.2 Rättigheter och skyldigheter enligt Lpf 94

Känner du till vilka rättigheter och skyldigheter du har enligt läroplanen Lpf 94 när det gäller elevinflytande?

Tre av fyra elever på skola 1 hade hört talas om Lpf 94 och visste lite om vad det innebar men de var inte speciellt intresserade av läroplanen och hade inte själva läst den. Den fjärde eleven hade inte hört talas om Lpf 94 och hade ingen aning om vad det innebar. Eleverna på skola 2 svarade genomgående nej på frågan, det var endast en elev som trodde att hon visste vad eleverna skulle ha inflytande över i skolan.

Det fanns inte heller här några direkta skillnader mellan årskurser eller kön. Det vi kan

urskilja är att det brister i informationen från skolan, eleverna bör få mer information om vilka rättigheter och skyldigheter de har enligt Lpf 94.

5.1.3 Klassråd och elevråd

Förekommer det klassråd och elevråd på skolan?

Klassråd förekommer det på båda skolorna. På skola 1 har eleverna klassråd en gång i veckan men då kallar de det klassmöte. Skola 2 har klassråd en gång i månaden. På skolan 1 var det ett par elever som sa att tanken var att de skulle ha klassråd var sjätte vecka men att det inte riktigt fungerade, medan de andra två eleverna sa att de hade klassråd frekvent. Det var väl lite si så där med val av ordförande, sekreterare och justerare. På skola 2 så hade eleverna riktiga klassråd där ordförande, sekreterare och justerare gick igenom hela klassen enligt klasslistan.

På klassråden tar eleverna upp om det är något som de missnöjda med eller de vill ändra på men även saker som de tycker är bra och vill ta upp till diskussion. På skola 1 tar

elevrådsrepresentanterna med sig de frågor som berör hela skolan till stormötet som alla elevrådsrepresentanter kallas till. Stormöte har de två gånger per termin, då finns det elever från alla årskurser och program på skolan representerade. En av eleverna på skola 1 var själv elevrådsrepresentant och berättade att elevrådsstyrelsen på stormötena var mycket bra och det var ordning och reda. Om det är någon elevrådsrepresentant som inte vågar säga något högt på mötet så kan de lägga en lapp och skriva vad det är de vill få fram. Efter stormötena så skall representanterna berätta för klassen vad som kommit fram, men det är väl inte alltid det fungerar så bra. På varje möte finns det även en vuxen person med, ofta en lärare för att hjälpa till om det behövs men han eller hon skall inte styra mötena.

På skola 2 så fanns det inga elevrådsrepresentanter i klasserna, de gick inte heller på

elevrådsmöten. Det som kom upp på klassråden gick istället vidare till lärarkonferensen. En elev tyckte att de kände sig lite utanför resten av skolan och att de inte fick reda på vad som hände. Vår uppfattning är att det brister på skola 2 när det gäller att involvera och engagera eleverna i elevrådsmöten.

5.1.4 Inflytande över studier

Får du utöva inflytande över dina studier?

På skola nummer 1 så anser eleverna att de kan ha inflytande över sina studier, de känner att de kan påverka och vara med och bestämma. Någon elev sa att hon trodde att elevinflytandet skulle öka ytterliggare i tvåan och trean. I årskurs ett trodde hon att lärarna ville ha mer kontroll men att de sedan la över ett större ansvar på eleverna.

Tre av fyra elever på skola 2 visste inte om de fick utöva inflytande över sina studier eller svarade att de inte hade gjort det eller inte ville vara med och bestämma, de var nöjda som det var. Den fjärde eleven tyckte att de kunde utöva inflytande över sina studier och hon sa att

”Vissa lärare är ju rätt flexibla medan andra inte är det”. Här såg vi inte heller några större

divergenser mellan könen och årskurserna.

5.1.5 Inflytande över undervisningen, arbetsformer och arbetssätt

Anser du att ni kan utöva inflytande över undervisningen, arbetsformer och arbetssätt? På skola nummer 1 var alla elever överens om att de kunde utöva inflytande över

undervisningen, arbetsformer och arbetssätt. På skola 2 var det hälften av eleverna som tyckte att de kunde vara med och påverka. De andra eleverna tyckte inte att de utövat speciellt mycket inflytande men att de hade kunnat om de ville.

Framförallt kände eleverna att de kunde påverka till exempel hur många prov de skulle ha, om det ska vara skriftligt eller muntligt, om de skulle ha grupparbete eller enskilt arbete och hur de skulle arbeta. De flesta eleverna sa att de kunde diskutera med lärarna om hur de ville lägga upp arbetet och att de lyssnade på dem. En del elever på skola 2 tyckte att lärarna frågade lite för lite om hur de ville lägga upp undervisningen och arbetet. Detta tolkar vi som att eleverna kan vara med att påverka och utöva inflytande över undervisningen, arbetsformer och arbetssätt men att det kanske kan bli bättre. Hur skall man då gå till väga för att praktiskt kunna utföra detta?

5.1.6 Mer elevinflytande ökat ansvar för sitt lärande

Tror du att mer elevinflytande över undervisningen leder till att man tar större ansvar för sitt lärande?

Här svarade samtliga elever att de trodde att mer elevinflytande leder till att eleverna tar större ansvar för sitt lärande.

Eleverna gjorde ofta en koppling mellan att mer elevinflytande gjorde att undervisningen blev roligare, vilket i sin tur ökade motivationen att lära sig. En kille i årskurs ett på skola 1 sa:

”Det känns som om man lär sig bättre om man får gör det som man tycker om.” Eleverna

kände också att större elevinflytande gav dem mer ansvar för det arbetet som de utförde i skolan. En tjej i årskurs ett på skola 1 sa: ”Om man får vara med och bestämma så leder det

ju till att man tycker det är roligare och då tar man nog ett större ansvar för att lära sig saker.” Eleverna av båda könen samt årskurserna tror alltså att mer elevinflytande över

undervisningen leder till ett större individuellt ansvarstagande.

5.1.7 Elevinflytande högre krav på den enskilde eleven Ställer mer elevinflytande högre krav på den enskilde eleven?

På den här frågan fanns det stora divergenser mellan skolorna. På skola 1 svarade tre av fyra elever att mer inflytande för eleverna ställer högre krav på den enskilda eleven. Den fjärde eleven tyckte inte att det ställdes högre krav ifrån lärarna även om det förekom mer

elevinflytande i skolan. På skola 2 menade tre av fyra elever att mer elevinflytande inte ökade kraven på den enskilde eleven, förutom en elev som sa att det kunde ju vara både och. Hon framhöll att vissa elever faktiskt inte klarar av att arbeta självständigt eller inte kan ta eget ansvar för sitt lärande och att de då kanske behöver bli mer styrda i rätt riktning av läraren. Eleven anser även att det eventuellt kan vara svårt att bedöma alla eleverna rättvist när de alla arbetar på olika sätt, vilket leder till att kraven på läraren istället ökar. Hon säger ”Det är ju

ändå skolan som skall bestämma tycker jag”. Vår syn på detta är att det finns stora skillnader

mellan skolorna.

5.1.8 Ökar studiemotivationen med mer elevinflytande

Tror du att studiemotivationen ökar om man har mer elevinflytande i undervisningen? På denna fråga var alla eleverna, på båda skolorna överens om att studiemotivationen skulle öka om man fick mer inflytande över undervisningen, även om det fanns några små

tveksamheter. De elever som var mycket positiva till att studiemotivationen skulle öka framhöll framförallt att det skulle bli roligare undervisning om de fick vara med att påverka, vilket i sin tur skulle leda till att motivationen ökade. En tjej i årskurs två, på skola 2 uttryckte sig så här ”Jag tror att motiveringen till skolan hade ökat om man hade haft mer inflytande”.

De två elever som var representerade från båda skolorna och trodde att motivationen skulle öka men trots det hade några betänkligheter kring om det verkligen skulle bli så, accentuerade att om eleverna fick större inflytande över undervisningen var det inte alltid till det bättre. Ibland kan det ju vara så att lärarnas sätt är bättre och roligare, ”man får ju testa sig fram” som en tjej i årskurs ett, på skola 1 uttryckte det. Hon sa även ”Jag tror att det viktiga är nog

att hitta ett bra sätt, sen är det inte viktigast vem det kommer ifrån”. Detta tolkar vi som att

eleverna är övertygade om att studiemotivationen ökar om det finns mer elevinflytande i undervisningen men sedan gäller det att gemensamt hitta det arbetssätt som fungerar bäst.

5.1.9 Samband mellan elevinflytande och inlärningsresultat

Tror du att det finns ett samband mellan elevinflytande och inlärningsresultat? Alla elever på båda skolorna var helt överens om att det fanns ett samband mellan

elevinflytande och inlärningsresultat. Även på denna fråga tryckte eleverna på att det skulle vara roligare att lära sig saker i skolan om de själva fick var med och bestämma och välja arbetssätt med mera, vilket i längden skulle leda till bättre inlärningsresultat och ökad motivation. En kille i årskurs två på skola 1 sa ”Om man får göra något som man tycker är

kul så lägger man ner mer tid och energi på det, man lär sig även mer”. En tjej i årskurs ett

på skola 1 sa ”Ja, det kan ju vara så. Alla lär sig på olika sätt så jag tycker att det är bra att

man har varierad undervisning, lite av varje”. Vår tolkning av detta är att eleverna vill vara

med och påverka, för att få en enligt deras åsikt mer rolig och varierad undervisning som passar deras behov bäst.

5.1.10 Integrering mellan karaktärsämnen och kärnämnen

Förekommer det integrering mellan karaktärsämnen och kärnämnen i skolan och i så fall vad tycker du om det?

Ordet integrering var svårt att förstå för många elever, så vi fick förklara vad det innebar innan de kunde svara på frågan. Vi förklarade för eleverna att det betyder att lärarna

samarbetar över ämnesgränserna, att ämnena vävs in i varandra för att bilda en helhet. På båda skolorna förekommer det integrering mellan karaktärsämnen och kärnämnen och samtliga elever var medvetna om detta. De två skolorna arbetade ämnesöverskridande mellan

karaktärsämnena och kärnämnena matte, svenska och engelska. Eleverna gav olika exempel på hur detta kunde gå till. Exempelvis fick de på matten lära sig att omvandla och göra om och räkna på recept.

På svenskan gjorde de en del pjäser bland annat om hur man skall servera. Under engelskan fick de lära sig restaurangengelska och se på matlagningsprogram på engelska som de sedan skulle skriva ner recepten ifrån. Eleverna hade även många engelska glosor som var kopplade till maträtter, olika kryddor med mera. Vid projektarbeten så samarbetar de olika

ämneslärarna och bedömer olika delar av arbetet och eleverna får även tid att arbeta med sitt projektarbete på de olika ämnestimmarna.

Samtliga elever var mycket positiva till integrering mellan ämnena, de framhöll att de fick lära sig saker som de skulle ha stor användning för i sitt framtida arbetsliv som blivande kockar eller arbete inom hotellbranschen. Eleverna märkte även av att lärarna pratade med varandra, vilket upplevdes som mycket positivt. Vår uppfattning är att alla elever anser att det förekommer integrering mellan karaktärsämnena och kärnämnena och att de tycker det är mycket bra.

5.1.11 Bestämma om något annat, mer allmänt på skolan

Får ni vara med och bestämma om något annat, mer allmänt på skolan och i så fall vad? Här var det också lite problematiskt med frågeställningen, eleverna förstod inte riktigt frågan så vi fick förklara. Det vi menade med mer allmänna saker på skolan var exempelvis

skolmaten, raster och påverkan av scheman. Svaren på frågan var här lite mer varierande. Eleverna på skola 2 sa nej eller hade de ingen aning om de fick vara med och bestämma om något annat mer allmänt på skolan. Förutom en tjej i årskurs två som sa ”Vi får men vi har

inte gjort det”. Två av eleverna på skola 1 sa att om det var något som de ville ändra på så

gick det genom klassrådet, så på det sättet ansåg eleverna att de kunde vara med och

bestämma om andra mer allmänna saker på skolan. De två andra eleverna som representerade årskurs två kom inte på något som de fick vara med och bestämma om, men de var nöjda med skolan som den var.

5.1.12 Elevinflytande över skolans miljö

Vill du ha mer elevinflytande över skolans miljö?

Här fick intervjuaren gå in och berätta vad vi menade med skolans miljö eftersom det första som kom upp spontant från vissa elever var om det handlade om sopsortering. Vi förklarade för eleverna att vi ville ha fram om eleverna ville ha mer inflytande över exempelvis

Här svarade samtliga elever spontant att de inte ville ha mer inflytande över dessa saker eftersom de tyckte det var bra som det var. Samtliga elever var nöjda och hade inget att klaga på när det gällde deras respektive skola. Men efter lite betänketid så var det en kille i årskurs två på skola 2 som sa ”Det hade varit dj-ligt kul att ha soffor någonstans och kanske

biljardbord och sånt, vad som helst”. Den slutsats som vi kan dra av detta är att eleverna är

nöjda med sina skolor och att de trivs bra.

5.1.13 Elevinflytande på grundskolan/gymnasiet

Har du märkt någon skillnad när det gäller elevinflytande från när du gick på grundskolan till nu på gymnasiet?

De flesta av eleverna på båda skolorna tycker att de har större inflytande på gymnasiet än vad de hade i grundskolan. Eleverna känner att de har större möjligheter än på grundskolan att vara med och diskutera, påverka, komma med förslag med mera. På grundskolan kände de sig mer styrda av lärarna och allt var planerat över deras huvud. Eleverna känner även att lärarna på gymnasiet lyssnar mer på vad de säger och att de får gehör för sina förslag på eventuella förändringar som behöver göras. En tjej i årskurs två på skola 2 sa så här: ”Jag tycker mer att

gymnasiet engagerar sig i elevernas situation det känns bra, på högstadiet bestämde de mer och det har nog lite med åldern att göra.” En del av eleverna påpekar just detta att det kanske

har med åldern att göra. Nu när de är äldre förväntas det mer eller mindre av dem att de skall själva vara med och påverka och ta eget större ansvar för sin skolsituation.

En del av eleverna tror det större inflytandet beror på att de tycker skolan är roligare för de har själva valt vilket program de ska gå, de intresserar sig mer. Endast en elev i årskurs ett på skola 2 ansåg att det inte var någon större skillnad från grundskolan till gymnasiet.

Sammanfattningsvis tolkar vi det som att eleverna känner att inflytandet är större på gymnasiet än i grundskolan.

5.2 Resultat och analys av lärarsvar

5.2.1 Lpf 94 om elevinflytande

Känner du till vad Lpf 94 säger om elevinflytande och i så fall vad innebär det? Uppmanar skolledningen er till att läsa läroplanerna någon gång?

Samtliga lärare svarade ganska oklart på denna fråga. Lärarna var eniga om att det handlar om att eleverna skall vara med och bestämma och kunna påverka undervisningen i skolan. Ingen av lärarna kände till vad Lpf 94 exakt innebär. På skola 1 ansåg en lärare att de inte hade tid att läsa läroplanerna och den andraläraren ansåg att eleverna inte är kapabla till att ta det ansvar som krävs. På skola 2 uppmanade skolledningen lärarna att någon gång under läsåret studera läroplanen. Den ena läraren sa ”Jag tycker att det är varje lärares uppgift och det

skall man inte behöva säga ifrån om”. Sammanfattningsvis så fick vi alltså inte så klara svar

på denna fråga och det verkar som om lärarna inte är så insatta i vad Lpf 94 skriver om elevernas ansvar och inflytande.

5.2.2 Inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll

Hur ställer du dig till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund skall få ett inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen?

Könsfördelningen på hotell- och restaurangprogrammet är för det mesta ganska jämn, så lärarna såg inte detta som något större problem. På skola 1 påpekade även en lärare att det inte finns några direkta kulturella skillnader på eleverna, därför ser hon inte heller några problem med det. En av lärarna på skola 1 kunde märka vissa skillnader på killar och tjejer i köket. Han anser att killarna tar för sig mer och ser mer karriär. Många av tjejerna i trean har redan börjat tänka på att bilda familj och sådant. Så där kan han se att tjejerna behöver puffas framåt för att ta för sig. På skola 2 var det en självklarhet att alla elever skall behandlas lika och det var inget de överhuvudtaget funderade på. ”Problem finns alltid men man behöver inte alltid

se problemen utan möjligheterna”, menade en av lärarna. ”Det är inte alls svårt att efterleva…”, var en annan lärarkommentar på skola 2.

5.2.3 Skolans syn på elevinflytande

Vad har just den här skolan för syn på elevinflytande?

På skola 1 har det i höst startat ett nytt projekt med en grupp lärare som skall arbeta med elevdemokrati. En lärare har fått extra tid avsatt till projektet. Tidigare har det mest varit att varje enskild lärare själv arbetat med dessa frågor.

Nu skall det komma tydliga mål på skolan så att alla arbetar i samma riktning. Detta görs för att få i gång ett effektivt sätt att arbeta med bland annat elevinflytande. Det kommer även att genomföras en enkät bland eleverna under december månad som handlar om demokrati. En av de viktiga punkterna i demokrati på en skola är just elevinflytande. En av lärarna menar också att det är svårt att få eleverna att jobba med elevinflytande. De som gör det är ofta de som redan är till exempel politiskt aktiva. På skola 2 är det stora målet att eleverna skall vara delaktiga i planering och uppföljning och att ha en öppen dialog med läraren.En av lärararna på skolan påpekar att det finns ganska många svaga elever i klasserna och de tenderar att inte veta vilka rättigheter de faktiskt har. Detta medföra att de starka eleverna ofta tar kommandot i klassen och hörs mest. Detta kan vara ett svårt problem att tackla menar den ena läraren.

5.2.4 Arbeta med elevinflytande Hur arbetar du med elevinflytande?

På skola 1 svarade lärarna att de inte hade så mycket elevinflytande över sina lektioner. Båda lärarna ansåg att eleverna ofta inte var mogna att ta det ansvar som elevinflytande kräver. Lärarna sa att eleverna fick vara med och bestämma om de skall ha små läxprov eller större prov. Lärarna påpekade även att många elever är lata och gör hellre som läraren säger istället för att komma med egna förslag. De ansåg även att det är svårt att få eleverna att arbeta med elevråd och allmänt elevinflytande. Ettorna är svåra att arbeta med, kanske blir det lättare med tvåor och treor menade den ena läraren.

På skola 2 var lärarna noga med att presentera kursplanen för eleverna då de startar upp en ny kurs. Den ene läraren lät även eleverna få skriva ner vad de har för mål med kursen och vad de tror att de skall lära sig. Eleverna får även möjlighet att välja vilket arbetssätt de vill ha exempelvis grupparbete eller enskilda uppgifter. Läraren påpekade även att det inte bara är betygskriterierna som är viktiga. Tyvärr anser många elever att det är det viktigaste, då det gäller att ställa upp mål för en kurs. Läraren ansåg att det är synd att betygen styr så mycket för eleverna.

5.2.5 Hinder

Vilka hinder finns det?

En lärare på skola 1 sa ”De är inte mogna”, ”De orkar inte ta det ansvar som trots allt krävs

för att vara med och bestämma”, ”De saknar respekt mot både lärare och klasskamrater, ” ”Detta har försämrats de sista åren.” Kolossalt!” Läraren hade sett en klar försämring inom

skolan när det gäller elevernas respekt för lärarkåren och sina egna klasskamrater. Detta anser han är ett stort problem och skapar många onödiga konflikter på skolan och det blir därmed ett hinder i arbetet.

En annan lärare på skola 2 sa ”Det största hindret är att de inte engagerar sig och tror att allt

bara hoppar in i hjärnan utan att de skall behöva anstränga sig”. ”Ett hinder kan vara att de vet för dåligt vad arbetet innebär.” Ett problem som man såg på båda skolorna var att ibland

vill eleverna inte vara med och bestämma, de säger att läraren vet bäst och då gör vi som hon/han vill. På båda skolorna anser lärarna att det är lättare att arbeta med elevinflytande med elever som går i årskurs två och tre eftersom de tycker att de eleverna är mer mogna att fatta egna beslut. Samtliga lärare påpekar att eleverna har för dålig vana från grundskolan att arbeta med elevinflytande.

5.2.6 Fördelar med elever som har ett stort inflytande

Vilka fördelar finns det med att jobba med elever som har ett stort inflytande?

På skola 1 anser lärarna att eleverna arbetar bättre då de får vara med och bestämma. Elever som är förberedda när de kommer till en lektion är också en klar fördel. En av lärararna menar att har bara eleverna ”motor” fungerar det väldigt bra att arbeta med ett aktivt elevinflytande, men saknas den är det svårare. På skola 2 anser båda lärarna att det kan vara en avlastning för dem som lärare om eleverna kan ta mer eget ansvar och komma med egna förslag och kanske hjälpa varandra. ”Men det gäller att de klarar det” som en lärare uttryckte det. Läraren sa även ”Många tycker att de skall ha inflytande, men när man ställer krav på dem så klarar de

inte det”.

5.2.7 Nackdelar med elever som har ett stort inflytande

Vilka nackdelar finns det med att jobba med elever som har ett stort inflytande?

På skola 1 sa en lärare ”Har du inte full koll så blir resultatet ett helt annat än det skulle bli”,

Läraren känner att det kan vara svårt att helt släppa ansvaret till eleverna eftersom hon då är rädd att de inte hinner med alla moment som ingår i kursmålen. Att detta är en stressande problematik för läraren beror på att de byter elever var femte vecka på skola 1. Hade schemat sett annorlunda ut så hade läraren varit mer positiv till att ge eleverna mer eget ansvar.

På skola 2 ser lärarna inga direkta nackdelar med att arbeta med elever som har ett stort inflytande. En av lärararna anser inte att hon har tillräcklig erfarenhet av att arbeta med elevinflytande så därför har hon inte hitintills inte sett några nackdelar. Detta beror delvis på att eleverna inte är så aktiva i sitt inflytande som läraren önskar,samt att hon är relativt ny i yrket. Hon är trots allt mycket positiv till elevinflytande.

5.2.8 Integrering mellan karaktärsämnen och kärnämnen

Förekommer det integrering mellan karaktärsämnen och kärnämnen på skolan och i så fall kan du ge exempel på detta?

På skola 1 förekommer det ibland integrering mellan ämnena men ingen av de båda lärarna arbetar med det för tillfället. Lärarna såg vissa problem med att arbeta på detta sätt eftersom de har eleverna i korta perioder, endast fem veckor i stöten och inte riktigt hinner med.

”Det tar mycket tid och ork” som en lärare uttryckte det. Lärarna på skola 1 påtalar dock att

mattelärarna tar upp omvandlingar av mått och vikt och det har eleverna nytta av rent praktiskt i köket. Detta förekommer även på skola 2.

På skola 2 har lärarna under många år arbetat med ”den lilla skolan i den stora skolan”. Detta har inneburit att eleverna har haft alla sina lektioner i samma salar, vilket medfört att

karaktärsämnes- och kärnämneslärarna har haft en naturlig kommunikation med varandra. Med en daglig kontakt lärarna emellan är det också lättare att ha ett väl fungerande samarbete. Detta har dock försämrats de senaste åren då flera av kärnämneslärarna har bytts ut mot nya lärare.En tendens som lärarna sett band kärnämneslärarna är att de ofta upplever

yrkesprogrammen som lite jobbiga att undervisa i och därför hellre väljer att undervisa på till exempel samhällsprogrammet. Enligt läraren uppfattas de fortfarande som lite finare att undervisa på de programmen.

5.2.9 Klassråd och elevråd

Hur arbetar ni med klassråd och elevråd på skolan?

På skola 1 har eleverna tid avsatt för klassråd, men det verkar fungera dåligt. Den ena läraren påpekade att eleverna inte vill och är intresserade därför fungerar det inte heller. Den andra läraren hade haft ett klassråd med sin klass precis när terminen började men inte hunnit med fler. På skola 2 har eleverna klassråd en gång per månad och på varje möte utses ordförande, sekreterare och justeringsman, allt efter gängse regler.Detta går sedan runt i klassen så att alla får prova på de olika posterna. Varje klassråd varar i ungefär en timme och där får eleverna ta upp saker som är viktiga för just dem. Handlar det om andra lärare får det gå vidare till rektorn som då kontaktar klassen för ett nytt möte. Protokollen går för övrigt alltid vidare till rektorn och klasskonferensen.

Elevråd finns på båda skolorna och de har möte ungefär en gång per månad. Vid behov kan det förekomma oftare. Varje klass har utsett två elevrådsrepresentanter som går på dessa möten. På skola 1 var inte lärarna så engagerade i just elevrådet utan de ansåg att det var eleverna själv som fick sköta det. På skola 2 var en av lärararna noga med att ge

elevrådsrepresentanterna tid till att återberätta för klassen då de varit på något möte. Det ansåg hon som mycket viktigt.

Skillnaderna var alltså att på skola 2 var lärarna mer engagerade och ansåg det som viktigt, både med klassråd och med elevråd. De ansåg även att eleverna behövde stöd från lärarna för att få det att fungera, framförallt gäller detta ettorna. På skola 1 ansåg lärarna att det var något som eleverna fick sköta själva.

6 Diskussion

I diskussionen har vi valt att fokusera oss på fem olika områden när det gäller elevinflytande i skolan: Lpf 94, inflytande i undervisningen, på arbetssätt och arbetsformer, ansvar och

studiemotivation, integrering mellan kärnämnen och karaktärsämnen och slutligen klassråd och elevråd. Vi har valt att fortfarande ha en uppdelning mellan elever och lärare för att till sist knyta ihop arbetet genom att samanföra deras åsikter och diskutera dem.

6.1 Diskussion av elevsvar

6.1.1 Lpf 94

Vår uppfattning är att eleverna på skola 1 har mer förförståelse än eleverna på skola 2 när det gäller vad elevinflytande i skolan innebär. Eleverna på skola 1 pratade om samarbete mellan lärare och elever, om att komma överens samt vad de kan vara med och bestämma om. På skola 2 var det endast en elev som pratade om elevernas inflytande på skolan och om de kan vara med och påverka undervisningen. Vår tolkning av elevernas intervjusvar är att en del av eleverna har en uppfattning om vad elevinflytande i skolan är och vad det innebär, men att informationen om elevinflytande kunde ha varit bättre.

Vår tolkning av elevernas svar på om de känner till vilka rättigheter och skyldigheter de har enligt läroplanen Lpf 94 när det gäller elevinflytande är att eleverna inte vet så mycket om vad det står i läroplanen när det gäller elevernas ansvar och inflytande. Eleverna var inte heller speciellt intresserade av att ta reda på vad det egentligen står i läroplanen. Vår mening är att lärarna och skolledningen måste informera eleverna bättre om vilka rättigheter och skyldigheter de har enligt Lpf 94. Hur skall annars eleverna kunna få intresse och

engagemang för frågor som berör elevinflytande? Eleverna behöver ju vara insatta och förstå hur och vad de kan påverka för att kunna utöva inflytande över sin skolsituation.

Detta bekräftas även av Korpela (2004) som menar att det är av yttersta vikt att informera eleverna om vad som står i styrdokumenten, för att få till en diskussion om vad som gäller på den enskilda skolan och vilken tolkning varje individuell lärare har.

Enligt Lpf 94 när det gäller elevernas ansvar och inflytande skall skolan sträva mot att varje elev:

• ”tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

• aktivt utövar inflytande över sin utbildning,

• utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former,

• utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv och

• stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor.”

Vår mening är att det är alla skolors och lärares skyldighet att denna information når eleverna. I Inflytande på riktigt (SOU 1996:22) menar författarna att det är självklart att en skola som vill leva upp till läroplanens mål och riktlinjer när det gäller elevernas ansvar och inflytande, måste tillsammans med eleverna arbeta aktivt med samtliga frågor som berör skolan. Eleverna ska involveras och finnas med i diskussionerna om hur alla i skolan ska arbeta inom

läroplanernas ram, med de villkor som skolan har lokalt.

6.1.2 Inflytande i undervisningen, på arbetssätt och arbetsformer

Intrycket som vi får av eleverna under intervjuerna är att de kan vara med att påverka undervisningen, arbetssätt och arbetsformer men att inflytandet behöver ökas och utvecklas ytterliggare. Hur skall då skolan gå till väga för att praktiskt kunna öka och förbättra detta inflytande? På gymnasiet finns det en splittring i organisationen, eleverna har korta lektioner 40-60 minuter, ämnena är uppdelade och eleverna möter ofta åtskilliga lärare under en dag i skolan. Detta leder till att deras chans att utöva inflytande minskar. Den uppfattning som vi har fått av intervjusvaren är att elevernas möjligheter till inflytande skiftar starkt beroende på vilken lärare de har. Vår mening är att det är viktigt att lärarna är lyhörda för elevernas åsikter. ”Eleverna framhåller att lärarens förmåga att lyssna betyder allt.” (Danell m.fl., 1999 s 26). Vår uppfattning får vi bekräftad när vi läser i I inflytande på riktigt (SOU

1996:22), där de menar att elevinflytandet framförallt brister i klassrumssituationen, där lärare och elever möts. Eleverna ges inte möjlighet i tillräcklig utsträckning, att påverka och ta ansvar för läroprocesserna.

Det finns olika sätt att arbeta på i skolan, som gynnar mer inflytande exempelvis tror vi att det kan vara bra för eleverna vid vissa tillfällen, där det är genomförbart, att låta dem själva lägga upp sin planering, välja och bestämma vilket arbetssätt de vill använda och så vidare.

”Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas” (Lärarnas handbok, 2002 s 75). Det är viktigt att eleverna får känna att de kan bestämma och välja enskilt, utan att bli påverkade av lärare, elever eller andra vuxna. Naturligtvis måste detta ske i samtal med läraren som tidigare gått igenom vilka mål eleverna måste ha klarat av för att uppnå de olika betygskriterierna.

Eleverna får då arbeta individuellt i sin egen takt och läraren finns där som en handledare eller mentor. Läraren får då även få tid för att hjälpa och vara en resurs för de elever som behöver extra stöd. På hotell- och restaurang programmet finns det många elever med läs- och

skrivsvårigheter som hade varit behjälpta av denna extra tid från läraren. Med jämna mellan rum måste läraren ha en uppföljning för att se till att elevens planering håller. Detta fungerar ju naturligtvis inte i alla ämnen, men i vissa och med en eventuell integrering mellan ämnena skulle det antagligen vara realiserbart.

Vår uppfattning är att det finns många elever som är positiva till just mentorskap och detta får vi även stöd för när vi läser i Inflytandets villkor. ”Med sin mentor får de god kontakt, de blir

öppnare och kan lättare föra fram sina åsikter. Eleverna märker också att mentorerna för fram deras synpunkter och att deras inflytande ökar betydligt när de har tillgång till en bra mentor.” (Danell m.fl., 1999 s 34)

Det finns en del lärare som ser en motsättning mellan elevinflytande och lärande. ”De menar

att undervisningsformer som ger utrymme för elevernas inflytande kräver tid för samtal och reflektion och den tiden tas från ett produktinriktat lärande.” (Danell m.fl., 1999 s 14) Vår

uppfattning är att så inte är fallet, är lärarna bara villiga att engagera sig i att utveckla

elevinflytandet i skolan, så finns det även tid för samtal och reflektion både mellan elever och lärare men även mellan lärarkollegorna.

Ett annat undervisningssätt som man kan använda sig av är problem baserat lärande, PBL. Vi menar att det finns fördelar med PBL, bland annat eftersom det handlar om ”ett lärande och

inte om traditionell inlärning av vad som står i kursböcker och sägs på föreläsningar, PBL är så mycket mer än inhämtande av vetande” (Egidius 1999 s 184).

Eleverna får själva söka information och använda sig av sina tidigare erfarenheter och kunskaper för att lösa fallet. Detta leder till att eleverna får ta större eget ansvar för sitt lärande, de får eget inflytande över hur uppgiften skall lösas, de lär sig att arbeta i grupp, att ge och ta argument, bedöma vad som är rimligt och orimligt, lyssna på varandra och de lär sig även om demokrati eftersom det vid varje gruppmöte skall utses en ordförande och

sekreterare. Naturligtvis finns det även nackdelar med att arbeta med PBL, exempelvis så kan de tysta eleverna få svårt att hävda sina åsikter och komma till tals, eftersom det vanligtvis i en gruppkonstellation finns en del personer som hela tiden skall styra och bestämma. Det finns många olika undervisningssätt och arbetsformer som lärarna kan använda sig av för att öka elevinflytandet i skolan, det gäller bara att de vill och orkar engagera sig.

En annan sak som är viktig att ta upp när det gäller elevers inflytande på undervisningen, arbetssätt och arbetsformer är utvärdering. Vår mening är att möjligheterna för eleverna att utvärdera sin undervisning i skolan idag är bristfällig. Eleverna måste få tid och möjlighet att utvärdera sin egen undervisning oftare än vad de gör idag. Vår uppfattning är att en

regelbunden utvärdering skulle ge en utveckling av kvaliteten både på undervisningen och på lärarna. Hur denna utvärdering skall gå till kan vi inte svara på men det hade nog varit bra om alla lärarna på skolan utförde liknande utvärderingar och helst skulle vi vilja se att alla skolor i Sverige följde samma ”mall”. Vår mening är att detta hade varit bra för eleverna eftersom de då skulle känna igen utformningen av utvärderingen och förhoppningsvis ta den mer seriöst.

Vår uppfattning är också att det hade varit bra att hitta arbetsformer exempelvis studiedagar eller andra möten där både elever och lärare träffas utanför undervisningssituationen på elevernas villkor. Detta bör göras för att förebygga eventuella klyftor som kan finnas mellan elever och lärare, så att eleverna inte känner att de är de (lärarna) mot oss (eleverna) utan att det finns en samhörighet. För hur det än är så finns det en viss klyfta mellan lärarna och eleverna vilket bottnar i traditioner, åldersskillnader, auktoritetstänkande med mera. Sist men inte minst är det nog bra om lärarna får mer utbildning på hur de kan arbeta med

elevinflytande på skolorna och detta kunde gärna redan börja på lärarutbildningen, där vi anser att vi kunde få mer undervisning inom detta område.