8.2 Metoddiskussion
8.2.1 Informant från Malmö Kommun
Angående undersökningen som berör Malmö kommuns arbete kan jag i efterhand vara kritisk till valet av att enbart intervjua en person som arbetar med service och trygghet inom Malmö kommun. Detta speciellt efter att ha fått reda på att Malmö kommuns arbete är uppdelat i fem olika stadsområden och att arbetet kan se olika ut beroende på stadsområde. Med endast en intervju från ett av fem stadsområden
kan insynen i arbetet vara lågt. Det i sin tur påverkar både den interna och externa validiteten.
Den interna validiteten påverkas genom att jag endast undersökt en femtedel av Malmö Kommun och därmed inte helt lyckats undersöka det jag haft som mål att undersöka. Externa validiteten påverkas genom att arbetet inte kan representera Malmö kommun då endast ett stadsområde undersökts.
Anledningen till att jag valt att behålla det stadsområde som undersökts i min studie är för att trots begränsad syn går det att få en överblick på vad grund arbetet inom Malmö kommun handlar om. Till uppsatsens försvar är informanten insatt och arbetat inom Malmö kommun i många år. Jag går därför heller inte in
specifikt vad just det stadsområde arbetar med utan försöker hålla det på en grund nivå.
För att styrka studiens resultat har förförståelsen skrivits ner och resultaten har ifrågasatts under arbetets gång. Trots det kan det vara svårt att veta om det
påverkat utförandet av och slutsatser av undersökningen. För att kunna styrka och konfirmera resultatet i undersökningen enligt Bryman (2011) har ett mail sänts till samtliga informanter. I mailet har analys och resultat bifogats. Informanterna ombads läsa och kommentera eventuella felaktigheter. Samtliga informanter har godkänt texten och kunnat identifiera sig med resultatet.
Enligt Malterud (2009) styrker valideringen att jag lyckats lägga min förförståelse och teoretiska inriktning vid sidan om och varit öppen för informationen som getts och analyserat berättelserna så objektivt som möjligt
9 SLUTSATSER
Med utgångspunkt av vad informanterna påpekat under sina berättelser bör det tänkas på följande vid information till äldre. Informationen bör hållas kort och koncist. Det kan även vara till fördel om det går att inkludera äldre i
informationen, exempelvis i form av workshops eller använda mötespaketet med de tre utbildningsfilmerna som tagits fram (Dahlberg 2017). Sådana
tillvägagångsätt är bra just för att det ska kännas verkligt och för att den äldre ska kunna ta till sig informationen.
Efter att själv ha sett de tre utbildningsfilmerna fick jag en uppfattning och känsla av att de äldre alltid måste vara vaksamma och försiktiga. Enligt Hale (1996) kan rädsla för brott skapa andra problem i den äldres vardag. Därför bör det
informeras om rädsla för brott vid information av brottsförebyggande åtgärder. När brottsförebyggande åtgärder vidtas blir det svårare för gärningsmannen att utföra sitt brott och på så sätt går det att förebygga brott mot äldre. Om det utgås från rationella val och rutinaktivitetsteorin kommer gärningsmannen att avstå brottet eftersom det innebär högre ansträngning. Med det sagt är det viktigt att genom information till äldre öka medvetenhet som i sin tur kan minska risk för utsatthet då äldre vet hur de ska skydda sig.
Kommunen borde också engageras mer i arbetet gällande information till äldre genom att informationen delas upp i stadsområden och på så sätt försöka omfatta
så många äldre som möjligt. Alltså att varje stadsområde fokuserar på att informera äldre genom informationsmöten med hjälp av utbildningspaketet. Det finns redan en viss systematik inom Malmö kommun av att kartlägga och förebygga att anställda inom hemtjänst begår bedrägerier mot äldre. För att utöka förebyggandet av brott borde äldre som har hemtjänst informeras om vad som kan vara viktigt att tänka på. Bland annat att stölder i hemmet inte täcks av flera hemförsäkringar när försäkringstagaren frivilligt lämnat ut sina nycklar. Det kan även vara bra att i samband med hemtjänst få en checklista om vad som bör tas hänsyn till med en anställd i hemmet. Youngblood (2015) har redan skapat en form av checklista som med finjusteringar går att använda. Det är även viktigt att i samband med sådan information informera om hur liten risken är för att drabbas. Syftet är att fokusera på medvetenhet hos äldre men utan att skapa rädsla.
Malmö stad har i dagsläget inget systematiskt arbete när det kommer till speciella grupper i samhället vilket skulle vara bra att ha. Olika grupper drabbas av olika problem. Att skapa trygghet för äldre eller ett barn kan betyda två helt olika saker då oron ligger på två olika nivåer och baseras på olika grunder. Därför är det viktigt att satsa på utveckla och anpassa trygghetsskapandet beroende på vilken grupp i samhället det arbetas med.
Gällande vidare studier av ämnet bör det läggas mer vikt vid att undersöka äldres medvetenhet. Som tidigare nämnt har informanterna i den aktuella studien varit mer insatta än övriga äldre. Därför hade det varit intressant att undersöka äldre som inte medverkar i en pensionärsorganisation.
Det hade också varit intressant med en noggrann undersökning av Malmö kommuns arbete och hur det skiljer sig beroende på stadsområde. Det hade i sin tur kunnat leda till förbättringar för samtliga områden, att i jämförelse med andra stadsområden förbättra sitt egna.
Jag hoppas med denna studie kunna bidra och höja kunskapen om hur
brottsförebyggande åtgärder bör förmedlas ut till äldre. Med undersökningen vill jag även belysa problem som bör tas med i utvecklingsarbetet.
KÄLLFÖRTECKNING
Ahlstrand Love, (2016) Här sker flest brott mot äldre. >http://www.mitti.se< (2017-04-18)
Ask B, Hammarbergh K, Avsan A, Juntti E, Hansson M, Jonson P, Ghasemi T, Cederbratt M, (2016). Brott mot äldre. Motion: 2016/17:3228
>http://www.data.riksdagen.se< PDF (2017-04-18)
Bjurwill C, (1995) Fenomenologi. Lund: Studentlitteratur AB
Boba R L & Felson M, (2010) Crime and everyday life. Thousand Oaks: SAGE publications.
Brottsbalken, 1986:123.
Brottsförebyggande rådet, Brå (2011). Polisens strategiska brottsförebyggande
arbete. >http://www.bra.se<PDF
(2017-05-27)
Brottsförebyggande rådet, Brå (2015). Bedrägeri. >http://www.bra.se< PDF (2017-05-03)
Brottsförebyggande rådet, Brå (2016a) Klassificering av brott- Anvisningar och
regler. >https://www.bra.se<HTML
(2017-04-23)
Brottsförebyggande rådet, Brå (2016b). Pris till förebyggande arbete mot
bedrägerier mot äldre. >https://www.bra.se<HTML
(2017-04-27)
Brottsförebyggande rådet, Brå (2017). Nationella trygghetsundersökningen 2016-
Om utsatthet, otrygghet och förtroende. >https://www.bra.se< PDF
(2017-05-05)
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB. Clarke R V & Felson M, (1993). Routine activity and rational choice. New Brunswick, New Jersey: Transaction publishers
Cohen L E & Felson M, (1979). Social change and crime rate trends: A routine
activity approach. American Sociological Review, 44: 588-608.
Cornish D B & Clarke R V, (2014). The reasoning criminal: Rational
perspectives on offending. New York: Springer-Verlag.
Dadalt O, (2016) Why Older Adults Are So Susceptible to Financial Fraud. Nextavenue. December 15, 2016. >http://www.nextavenue.org<
(2017-04-27)
Dahlberg M, (2017). Försök inte lura mig. >http://www.pro.se< (2017-04-14)
Ekroth B, (2017) De sa att de var från hemtjänsten. >http://www.aftonbladet.se< (2017-04-16)
Engelbrektson L, (2012) De jobbar för äldres trygghet. >http://www.svenskpolis.se<
(2017-04-10)
George M & Lennard L, (2015) Only the tip of the iceberg: Fraud against older
people. >http://www.ageuk.org.uk< PDF
(2017-05-03)
Hale C, (1996). Fear of crime: a Review of the literature. International Review of
Victimology, 4 pp. 79-150.
Heber A, (2007) Var rädd om dig! Rädsla för brott enligt forskning,
intervjupersoner och dagspress. Stockholm: Stockholms universitet.
Lab S P, (2010) Crime Prevention: Approaches, practices and evaluations. New Provicenve, NJ: LexisNexis
Loughran T A, Paternoster R, Chalfin A, Wilson T, (2016) Can rational choice be
considered a general theory of crime? Evidence from individual-level panel data.
>http://onlinelibrary.wiley.com< (2017-05-05)
Malterud K, (2009) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur AB
Malterud K, (2014) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning-En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB
Mellgren C & Tiby E (2014). Kriminologi -En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur AB
Parker C B (2016) Financial fraud targeting older adults often involves appeals to
emotions like anger, excitement. >http://news.stanford.edu<
(2017-05-03)
Shannon D, Selin K H, Skinnari J, Hörnqvist L (2016) Bedrägeribrottsligheten i
Sverige-Kartläggning och åtgärdsförslag. Ordförrådet AB: Lenanders Grafiska
AB
Vetenskapsrådet, (2011) God Forskningssed. ISBN 978-91-7307-189-5 Westin D & Norberg E, (2015) Bedrägerier mot äldre.
>https://medlem.foreningssuport.se< PDF (2017-04-12)
Wolpert S, (2012) Why older adults become fraud victims more often. http://newsroom.ucla.edu<
(2017-05-03)
Youngblood J R, (2015) A Comprehensive Look at Fraud Identification and
Prevention. CRC Press: Taylor & Francis Group.
Figurer
Figur 1: Rutinaktivitetsteorin >https://www.bra.se< HTML (2017-05-08)
BILAGA 1
Intervjuguide-Äldre över 65! Generell bakgrundsinformation= Namn, ålder, kön, pensionär?
1) Vad tycker du om dagens teknik när det kommer till
betalningsmetoder?
– Hur ser ditt användande ut? (Datorer?) – Vilka betalningstekniker känner du till? – Vilken metod känns tryggast för dig? – Hur ser din tillit ut till teknik?
– Vilken metod föredrar du? (kontanter eller kort) -Varför?
2) Vad tänker du på när du hör ordet bedrägeri?
– Vad gör du för att skydda dig mot det? – Vad fick dig att ta till dessa åtgärder?
– Hur ser informationen ut gällande brottsförebyggande åtgärder när det kommer till bedrägeri tycker du?
– Saknas något?
– Vilken information är mest givande?
– Kan man förbättra informationen? På vilket sätt?
– Hur vanligt tror du att det är med bedrägerier mot pensionärer? Varför tror du det?
– Vad för sorts bedrägerier tror du är de vanligaste mot pensionärer? Varför tror du det?
3) Hur reagerar du när okända personer är hjälpsamma?
– Vad kan göra dig misstänksam? – Varför?
4) Hur gör du för att komma ihåg alla olika koder och lösenord?
– Vid vilka situationer uppger du koder eller lösenord? Utveckla, på vilket sätt? – Hur försiktig är du när du använder dina koder? (Vidtas några åtgärder)? – Hur försiktig tycker du att man bör vara när det kommer till att ge ut lösenord eller pinkoder? Varför? Vad tror du informationen kan användas till?
KOM IHÅG: Tystnad, ge de möjlighet att komplettera ett svar! Skriva ner efter intervjun:
Var informanten samarbetsvillig, nervös etc?
Platsen där intervjun gjordes-lugn el stökig? Annat som kan ha påverkat informanten.
BILAGA 2
Intervjuguide Malmö Kommun!
Generell bakgrundsinformation= Namn, ålder, kön, position, hur många års arbete inom Malmö kommun?
1) Hur ser det brottsförebyggande arbetet ut när det kommer till
pensionärer?
- Bedrägerier?
- Hur kommuniceras det ut till de äldre? Brev-Styrelsemöten? - Hur ser samarbetet ut mellan er och polis? (När det kommer till
information om brottsförebyggande)
- Representanter i olika stadsdelar-ser arbetet olika ut beroende på stadsdel?
- Hur ser fokus ut på detta område? Mer/mindre fokus än förr? - Vad tycker du själv om detta arbete som görs?
- Tror du att det skulle hjälpa att förbättra informationen till de äldre? På vilket sätt kan man göra förbättringar?
- Hur vanligt tror du att det är med bedrägerier mot pensionärer? Varför tror du det?
- Vad för sorts bedrägerier tror du är de vanligaste mot pensionärer? Varför tror du det?
2) Om arbete finns inom detta område.
- Hur ser informationen ut för de som arbetar med just brottsförebyggande åtgärder?
- Vem kommer på brottsförebyggande åtgärderna? I samarbete med polis? -
3) Finns det något som du känner att du vill tillägga?
KOM IHÅG: Tystnad, ge de möjlighet att komplettera ett svar! Skriva ner efter intervjun:
Var informanten samarbetsvillig, nervös etc?
Platsen där intervjun gjordes-lugn el stökig? Annat som kan ha påverkat informanten.