Informanternas uppskattning av textens svårighetsgrad

Slutligen vill jag även presentera resultatet av informanternas egna uppskattningar av textens svårighetsgrad (med respektive utan bildserie) utifrån skalan ”lätt-medel-svår- mycket svår” (se s. 22). Resultatet redovisar jag i figur 5 och 6 nedan.

Figur 5. Upplevd svårighet av texten utan bilder: ”lätt, medel, svår, mycket svår”

Bland de informanter som läste texten utan bildserie upplevde majoriteten (67 %) att texten var ”medelsvår”. Ingen av informanterna ansåg att texten var ”mycket svår” vilket kan indikera att valet av text var anpassad till målgruppen. En informant upplevde texten som ”svår” medan en informant upplevde att texten var ”lätt”.

Bland de informanter (grupp A) som fått använda bildserien vid läsningen (se figur 6 nedan) var det ett betydligt högre antal som upplevde texten som ”lätt” (50 %) i

jämförelse med i grupp B (16 %).

Lätt 16% Medel 67% Svår 17%

mycket

svår

0%

38

Figur 6 Informanternas upplevda svårighetsgrad av texten med bilder: utifrån skalan ”lätt,

medel, svår, mycket svår”.

33 % av informanterna upplevde texten som medelsvår och endast en informant tyckte att texten var ”svår” (Barak). Enligt samtal med Baraks Sfi lärare (20121008) har han vissa problem med läsförståelse vilket får ses mot bakgrund av att han trots allt bara bott i Sverige i 7 månader och av dessa 7 läst svenska i fyra. Trots detta hade Barak ett bra resultat på läsförståelsen (5 av 6 möjliga). Detta kan möjligen ha att göra med att hans muntliga svenska är bättre än den skriftliga vilket Bråten (2007) menar kan inverka positivt på läsförståelsen. Barak var enligt min uppfattning den informant som talade bäst svenska av samtliga informanter som deltog i undersökningen.

Utfallet av informanternas upplevelse kring textens svårighetsgrad kan ses ligga i linje med det sammanlagda resultatet från läsförståelsen (figur 4). Att resultaten är förhållandevis lika kan möjligen indikera att de flesta av informanterna är realistiska i sin bedömning av sin egen prestation och upplevelse av textens svårighetsgrad vilket även resultaten av läsförståelsen visar. Resultatet visar också på att de informanter som haft tillgång till bildserien vid läsningen har upplevt texten som lättare än de som läst texten utan bildserien där majoriteten istället upplevde texten som medelsvår.

Lätt 50% Medel 33% Svår 17% Mycket svår 0%

39

5 Avslutning

Mot bakgrund av tidigare forskning har jag i min uppsats dels försökt visa att bild och text är kulturella konstruktioner både när det gäller att skildra verkliga och fiktiva händelser men dels att bild och text i kombination också är ett effektivt sätt att tillägna sig innehållet i det man läser; speciellt vad gäller pedagogiska texter och förutsatt att sambandet mellan text och bild är redundant.

Bildserien jag använde mig av i min undersökning kom att bidra till en bättre och mer reflekterande läsförståelse för de informanter som hade tillgång till bildserien i jämförelse med de informanter som enbart hade tillgång till texten vilket är ett resultat som ligger i linje med tidigare forskning i området.

Att bildserien däremot skulle ha uppfattas som missvisande eller möjligen

distraherande för informanterna är inget som jag anser har kommit att visa sig i denna studie. Möjligtvis skulle en mer omfattande undersökning kunna påvisa detta även om jag i skrivande stund tvivlar på att så skulle vara fallet då jag menar att det pedagogiska materialet jag använt mig av visade sig vara förhållandevis redundant i sin utformning men även adekvat för målgruppen i sig.

En intressant och samtidigt överraskande aspekt som kom att framträda i undersökningen var att en majoritet av informanterna svarade ”ja” på frågan om Julianna bodde i London. Detta kan möjligen bottna i att olika språk använder sig av olika uttryck för att bo; dvs. bo i bemärkelsen att vara bosatt respektive bo i

bemärkelsen att bo på hotell eller pensionat som är en mer tillfällig eller tidsbegränsad form av boende. Detta kan i sin tur även indikera att svenska språket är onyanserat i förhållande till andra språk som exempelvis engelska eller spanska. Om man ser till resultatet svarade dock den ende spansktalande informanten (Javier), rätt på frågan ovan (d.v.s. nekande; Julianna bor inte i London) vilket talar emot denna teori.

För mig som blivande lärare har det varit både intressant och lärorikt att få göra denna undersökning då jag upplever att mina efterforskningar har gjort mig både klokare och mer medveten om bilders betydelse i läro(medel)sammanhang men även

40

hur text och bild påverkar varandra och hur de båda på ett både effektivt och fruktbart sätt kan samarbeta inom troligtvis samtliga ämnen i skolan.

Jag har också blivit mer medveten om hur bilder styr vår tolkning av text och tvärt om vilket jag hädanefter kommer att fästa mer uppmärksamhet vid sett utifrån

exempelvis val av olika läromedel och andra pedagogiska material. Att pryda eget tillverkat material med dekorativa illustrationer är däremot något jag kommer att avstå ifrån.

I en framtida undersökning vore det intressant att göra en liknande men mer omfattande undersökning; exempelvis i kombination med en kvantitativ metod i syfte att nå både bredd och djup. Istället för att låta informanterna jobba individuellt kunde man låta dem jobba tillsammans i ett antal grupper (grupparbete) med 3-4 informanter i varje grupp. Hälften av grupperna läser en text med bilder och den andra halvan läser motsvarande text men utan bilder, därefter jämförs resultaten med varandra. En idé skulle även kunna vara att jämföra och se om resultatet får ett annat utfall beroende av om informanterna arbetar ensamma eller i grupp.

41

Referenser

Anmarkrud,

ø

läsförståelse. Bråten Ivar (red.). Läsförståelse i teori och praktik. Lund:

Studentlitteratur.

Bergstedt, Bo, 2006: Konsten att lära av det främmande – ett postkulturellt perspektiv. Lorenz Hans & Bosse Bergstedt (red.) Interkulturella perspektiv. Lund:

Studentlitteratur.

Bernhardsson, Jenny, 2010: Bildens betydelse för läsförståelsen – pedagogisk eller

dekorativ? En studie i skolår 2. Examensarbete, Göteborgs Universitet.

Bråten, Ivar (red.), 2008: Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Bråten, Ivar och Helge I. Strømsø, 2008: Förståelse av olika sorters texter. Bråten Ivar

(red.) Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Jan, 2009: Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, Yvonne, 2009: Bildens tysta budskap. Interaktion mellan bild och text. Falun: Nordstedts Akademiska Förlag.

“Every night I have my bath before I go to bed”: http://www.rci.rutgers.edu (2012-10- 19).

Hellspong, Lennart & Per Ledin, 1997: Vägar genom texten. Handbok i

brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.

Hvistendahl, Rita, 2008: Unga läsare från språkliga minoriteter. Bråten, Ivar (Red.):

Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Illeris, Knud, 2007: Lärande. Lund: Studentlitteratur.

Kress, Gunther and Theo van Leeuwen, 2006: Reading Images. The Grammar of Visual

Design. London: Routledge.

Lagerholm, Per, 2005: Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Lorentz, Hans & Bosse Bergstedt (red.), 2006: Lund: Studentlitteratur. Interkulturella

perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer.

42

Skolverket, 2012: Kursplan för svenskundervisning, SKOLFS 2012:13 (04-13). Skolverket, 2012: PM - Elever och studieresultat i sfi år 2011.

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/publikationer?_xurl_=http%3A%2F%2Fww w4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2

FRecord%3Fk%3D2838

Skolverket, 2012: PM, Utbildningsstatistik 2012-06-28, Dnr 71-2012.

Strandberg, Leif, 2006: Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Falun: Nordstedts Akademiska Förlag.

Lennartsson-Hokkanen, Ingrid och Ragnhild Ohlin, 2008: Språknyckeln C, för tidigare

delen av Sfi. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger, 2010: Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva

minnet. Falun: Nordstedts Akademiska Förlag.

Trost, Jan, 2010: Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Trømsø, Helge I, 2008: Högläsning, snabbläsning och läsförståelse – om läsning och

forskning om läsförståelse. Bråten Ivar (red.) Läsförståelse i teori och praktik. Lund:

Studentlitteratur.

Uppsatser.se: http://www.uppsatser.se/ (20101102).

Waern Yvonne; Rune Pettersson & Gary Svensson, 2004: Bild och föreställning – om

visuell retorik. Lund: Studentlitteratur.

Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Konstbegreppet (2012-10-19)

Bilagor

Bilaga 1 Texten med uppgifter Bilaga 2 Bildserie

Bilaga 3 Enkät: Informanternas språksociala bakgrund Bilaga 4 Badkarsbild

44

45 Bilaga 2. Bildserien En kväll på hotell.

46 Bilaga 3 Enkät

1. Är du man eller kvinna?

2. Vilket land kommer du ifrån?

3. Hur länge har du bott i Sverige?

4. Hur länge har du läst svenska?

5. Hur många timmar läser/studerar du svenska? (dag/vecka)

6. Vad har du för utbildning i ditt hemland?

7. Arbetar du i Sverige?

8. Vad arbetar du med?

9. Vilket är ditt modersmål?

10. Vilka språk talar du?

11. Vilket språk talar du hemma?

12. Vilka språk talar du i skolan?

13. Vilka språk talar du med dina vänner?

47

Bilaga 4 ”Badkarsbild”