Information och kunskap i förhållande till konsumtionsvanor

Resultaten från intervjuerna visade en förhållandevis stor variation i huruvida informanterna upplevde att information om införandet av skatten har presenterats tillräckligt för

allmänheten. Av de sju tillfrågade informanterna uppgav endast en att hen kände till det miljörelaterade syftet med införandet av skatten, dvs. att minska nedskräpning i hav och natur. Tre av informanterna antydde att den här typen av information bör synliggöras mer, medan två av informanterna av olika skäl ansåg att den typen av information inte bör kommuniceras ytterligare. De övriga två informanterna uttryckte ingen preferens vad gäller tillgång till information. Bristen på kunskap om skattens miljömässiga syfte kan som tidigare konstaterat av Nilsson och Martinsson (2012), ha en negativ inverkan på individens

uppfattning kring ett objekt, och därmed även huruvida denne faktiskt förändrar sitt beteende eller ej. På liknande sätt kan avsaknad av kunskap enligt Ewing (2017) vara ett hinder för konsumenter att fatta rationella beslut, och därmed förhindra en ekologiskt önskvärd beteendeförändring. Värt att notera här är att av de tre informanter som efterlyste mer information uppgav två att de inte hade för avsikt att förändra sina konsumtionsvanor i och med prishöjningen (tabell 3).

Tabell 3. Information och kunskap i förhållande till beteendeförändring

Informant A B C D E F G

Tycker att information om miljösyftet borde

kommuniceras tydligare

Nej Nej Ja Ja - - Ja

Har för avsikt att ändra konsumtionsvanor efter prishöjningen

Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej

De två informanter som uttryckte att mer information om skattens syfte var överflödigt gjorde så av olika anledningar. En informant menade att ytterligare information var onödigt då hen ansåg att höjda avgifter i sig inte är rätt väg att gå för att påverka konsumenter. En annan åsikt som framfördes var att ytterligare information snarare kunde motverka syftet, då det riskerar att skapa en negativ debatt i samhället:

Jag tror att det kan vara så att diskuteras det [införandet av skatten] för mycket kommer det bli mycket negativt mot det kanske. Det har det kanske redan blivit, och då ser jag hellre att det inte blir så mycket debatt kring det och istället bara blir av liksom och så förhoppningsvis så når vi så småningom de målen som är uppsatta. (Informant B, 2020)

Detta skulle kunna antyda att även om kunskap är viktigt för att skapa positiva subjektiva normer enligt Nilsson och Martinsson (2012), skulle för mycket information kunna skapa negativa attityder till skatten om det leder till en större debatt, och bilda normer som inte är förenliga med miljösyftet.

Informanterna tillfrågades även om deras tankar angående miljöfrågor generellt, och huruvida rapporteringen om klimat- och miljöfrågor i media har påverkat deras miljövänliga beteende. Frågan som ställdes syftade dels till att få reda på om och hur informanterna påverkas av rapporteringen, men även om de ansåg att en ökad rapportering i media är något positivt. Resultaten visade att fem av sju informanter upplevde att deras beteende påverkades av rapportering i media, varav samtliga såg det som mer eller mindre positivt (tabell 4). De två informanter som inte upplevde att deras beteende påverkades menade ändå att en ökad rapportering om miljöfrågor var positiv.

Tabell 4. Attityder till rapportering i media angående miljöfrågor.

Informant A B C D E F G

Anser att en ökad medierapportering om miljöfrågor påverkar det egna beteendet

Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja

Är positivt inställd till den ökade medierapporteringen av miljöfrågor

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

De informanter som uttryckte att de påverkades menade främst att informationen i media fungerade som en påminnelse som hjälpte dem att välja bättre alternativ.

Ja men det tycker jag, inte press, det skapar väl snarare bara… Ja men att jag får upp ögonen för det, och att jag blir påmind om det, och att jag får förslag på bra alternativ. Ja att jag blir informerad och att jag får mer kunskap. (Informant B, 2020)

Även informanter som inte upplevde att medierapporteringen påverkade dem själva menade att en ökad rapportering kunde ha en positiv inverkan på allmänhetens uppfattningar.

Hmm, nej jag känner nog ingen press eller liksom att det är en förväntan utav mig. Det är nog mer jag som person som känner att… Jag hoppas och tror att det är en tankeställare för alla runtom här nu … för att man ser ju faktiskt att det händer en hel del nu, att man också tänker på sitt beteende generellt, att man verkligen tar det till sig. (Informant F, 2020)

Dessa åsikter ger ytterligare stöd till teorin om att kunskap och information är viktig för att kunna åstadkomma en beteendeförändring i enlighet med Ewing (2017), och stärker även det Nilsson och Martinsson (2012) påtalar, att avsaknad av kunskap i en fråga kan skapa en negativ uppfattning angående ett objekt. Här ser vi från resultaten att en ökad tillströmning av information kan påverka miljövänligt beteende positivt.

I resultaten från dessa frågor framkom också att en del informanter antydde att den ökade medierapporteringen av miljöfrågor har bidragit till en viss normbildning. En informant menade att “det kanske inte alltid är de valen man själv tycker är viktigast som andra tycker man ska liksom lägga på en” (Informant D, 2020). Detta antyder att konsumenter kan uppleva en viss press från samhället i stort att fatta särskilda beslut och göra vad som är socialt

accepterat, något som överensstämmer med vad Keizer och Schultz, (2013) kallar normative

social influence. Ytterligare stöd för att en ökad medierapportering kan influera sociala

normer framkom av en annan informant som menade att hen upplevde att diskursen i samhället hade förändrats.

Det är ju i alla fall i dagsläget en social markör att man är lite miljömedveten och att man tänker lite på klimatet och så där… och det tror jag liksom, personer som inte har gjort det så jättemycket innan, eller bara lite grann kanske i alla fall… antingen fattar beslut som är mer i linje med det, eller i alla fall pratar mer kring det, att det här är någonting som är viktigt. (Informant E, 2020)

Som ett exempel på den förändrade diskursen menade informanten att begreppet flygskam inte är något som fanns för ett par år sedan, vilket kan sägas vara en indikation på att även moraliska normer har en inverkan på individer. Det tyder i enlighet med Keizer och Schultz (2013) även på att ökad kunskap och information inte bara kan fungera som ett verktyg för att förändra en individs beteende, utan även bidra till att skapa positiva sociala normer angående önskvärda beteenden. Det skulle också kunna innebära att ökad information och kunskap om plastbärkassar hade kunnat leda till en starkare normbildning och på så sätt minska

efterfrågan av konsumenter. Denna typen av inflytande kallar Lord et al. (2001) för

informational social influence, och kan ha ett större inflytande på individers engagemang än normative social influence.