Tillgång till förbrukningsinformation ses i detta avsnitt som en förut- sättning för att medlemmarna i hushållet ska förändra beteende. Informa- tionen fungerar som en återkoppling till de aktiviteter i boendet som på- verkar hushållets el- och vattenförbrukning samt uppvärmning av bosta- den.
Otydlig information om hushållsel i eluppvärmda hus
Uppvärmning av småhus som sker helt eller delvis med el innebär att det på elräkningen inte går att skilja på effekten av att hushålla med upp- värmningen och användning av hushållsapparater. Eftersom uppvärm- ningssystemet oftast även värmer varmvattnet innebär informationen en
Andelen av befolkningen i de vanligaste upplåtelseformerna
2006–07 bodde 52,9 procent av befolkningen(16–84 år) i ägande- rätt, 16,2 procent i bostadsrätt och 30,2 procent i hyresrätt.
återkoppling på energiåtgången i samlad form för hushållsel, användning av varmvatten och uppvärmningen av bostaden. Återkopplingen är dock otydlig och skulle ge bättre förutsättningar för förändrat beteende om för- brukningsinformationen inom respektive användningsområde hade varit separat.
I figur 15 illustreras ett exempel på hur informationen om energian- vändning inom olika områden blir svår att tolka. I exemplet är ett småhus uppvärmt med både el och biobränsle. Den förbrukning som kommer på elräkningen är en återkoppling på användning av hushållsapparater och delar av bostadens uppvärmning. Samtidigt köper hushållet in pellets till sin biobränslepanna och får den vägen återkoppling på resterande upp- värmning av bostaden inklusive varmvatten. Konsekvensen av att för- brukningsinformation splittras på det här sättet i olika informations- kanaler är att hushållet får svårare att märka av resultatet av sina beteen- deförändringar.
Figur 15. Exempel på informationsflöde i småhus uppvärmt med biobränsle och el
Hushåll i flerbostadshus har bättre förutsättning att minska förbrukning av hushållsel
Majoriteten av hushållen i flerbostadshus har eget elabonnemang där hushållet betalar för den faktiska förbrukningen i efterskott precis som hushåll i småhus gör. Skillnaden för hushåll i flerbostadshus (med fjärr- värme) är att gränsdragningen mellan hushållsel och uppvärmning blir tydligare eftersom uppvärmningen antingen ingår hyran/avgiften eller mäts individuellt.
Utifrån detta resonemang har hushåll i flerbostadshus bättre förutsätt- ning att minska förbrukningen av hushållsel än hushåll i småhus.
Detta gäller dock inte för tvätt och torkning som förekommer i ge- mensamma lokaler eftersom denna elförbrukning ingår i fastighetselen och inte i hushållens individuella abonnemang.
Sämre förutsättning för ändrat beteende i flerbostadshus med kollektiv el
Enligt en offentlig utredning om individuell mätning och debitering finns
Varmvatten
Informationskanal
Elräkning Inköp pelletsEnergianvändning inom
olika områden
Hushållsapparater Uppvärmning bostaddet en trend mot kollektiv mätning – främst i bostadsrätter (Prop. 2008/09:163).
Kollektiva abonnemang innebär enligt Bladh (2007) att fastighets- ägaren på begäran får ett abonnemang från elnätsägaren och elhandels- bolaget där elen mäts i en leveranspunkt. Elen som förbrukas i respektive lägenhet kan mätas individuellt av fastighetsägaren även då abonne- manget är gemensamt (gemensam el). Mäts inte elförbrukningen indivi- duellt fördelas kostnaden enligt schablon (kollektiv el), t.ex. genom lä- genhetsyta.
Kollektiv el innebär att hushållen inte får någon återkoppling till det egna elförbrukande beteendet. En återkoppling kan dock inträffa vid ge- mensam förbrukningsminskning i exempelvis en bostadsrättsförening ge- nom en på sikt minskad avgift.
Oftast ingen återkoppling på vattenförbrukning och uppvärmning av bostaden för hushåll i flerbostadshus
Enligt Sandberg och Bernotat (Boverket, 2008b) har endast drygt 1 pro- cent av de befintliga lägenheterna någon form av individuell mätning och debitering av värme och varmvatten.
Detta innebär att det absoluta flertalet hushåll i flerbostadshus inte får någon återkoppling på beteende vid användning av vatten och uppvärmd bostadsyta. Eftersom hushåll i småhus har en återkoppling på energian- vändning och vattenförbrukning (om än ofta splittrad) har de bättre förut- sättningar att minska sin förbrukning än hushållen i flerbostadshus. När det gäller kallvattenförbrukning är dock skillnaden inte så stor eftersom återkopplingen oftast är mycket långsam (eftersläpande) i småhus.
Eftersläpande eller obefintlig återkoppling till vattenförbrukning i småhus
För hushåll i småhus är återkopplingen till vattenförbrukningen mycket långsam eller obefintlig, vilket minskar förutsättningarna för förändrat beteende.
Hushåll med kommunalt vatten debiteras för faktisk förbrukning men med ett års eftersläpning i de fall vattenmätaren läses av en gång per år. Hur ofta debiteringen justeras efter faktisk förbrukning varierar dock mel- lan kommuner, vilket kan göra att återkopplingen går snabbare.
Hushåll som har enskilda brunnar har i princip obefintlig återkoppling på förbrukningen. I vissa fall kommer dock en direkt återkoppling till överförbrukningen via konsekvenser som vattenbrist och saltvattenföro- rening. Denna typ av information är dock svårhanterlig om vattenprob- lemen beror på grannarnas vattenförbrukning snarare än den enskildes.
Individuell mätning av värme och vatten ger bättre förutsättningar för minskad förbrukning
Individuell mätning av värme, varmvatten och kallvatten i flerbostadshus innebär att information om den faktiska förbrukningen kommer med 1–2 månaders eftersläpning. Som redan konstaterats är återkopplingen för vat- tenförbrukning i småhus eftersläpande eller obefintlig. Samtidigt är ener- gianvändningen för uppvärmning och varmvatten svår att skilja åt i små- hus. Sammantaget betyder det att hushåll med individuell mätning i fler-
bostadshus har bättre förutsättningar för att minska sin förbrukning än öv- riga hushåll.
När det gäller individuell mätning och debitering av värme, varm- vatten och el anser Boverket (Prop.2008/09:163) att detta minskar energi- användningen, men att fler jämförande studier bör utföras för att få klar- het i energibesparingspotentialen.