Den vardagliga skötseln av bostaden inomhus innebär att de boende ge- nom städning och vädring försöker uppnå en god inomhusmiljö. Städ- nings- och vädringsbeteendet påverkar möjligheten att nå det tidigare delmålet om inomhusmiljö i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Det första avsnittet beskriver hur städningsbeteende påverkar inomhusmiljön och förorenar vattenmiljön. Det andra avsnittet beskriver hur vädringsbe- teende påverkar inomhusmiljön och ökar uppvärmnings-behovet. Sist nämns de kunskapsluckor som finns om städnings och vädrings miljöpå- verkan.
Städningsbeteende påverkar inomhusmiljön och förorenar vattenmiljön
Ansamling av damm och smuts ger skadlig inomhusmiljö
Felaktig eller bristfällig städning påverkar förekomst av dammpartiklar i bostaden. Damm och smuts i bostaden kan ge direkta besvär hos de bo- ende eller verka allergiframkallande på sikt. Enligt Astma- och allergi- förbundet (2011) finns det ett samband mellan exponering för damm och slemhinnebesvär. Enligt Boverkets (2009c) enkätunder-sökning om in- omhusmiljön besväras boende i flerbostadshus mer av damm och smuts (13 procent) än boende i småhus (4 procent).
Fuktig luft kan ge fukt- och mögelskador som ger skadlig inomhusmiljö
Fuktig luft uppkommer inomhus när hushållen exempelvis duschar, spo- lar vatten, tvättar och torkar tvätt. Den fuktiga luften gör att bakterier och mögel kan växa vilket påverkar inomhusmiljön negativt.
Enligt en enkätundersökning av Boverket är det vanligare med hälso- besvär i bostäder med fukt- och mögelskador än i bostäder utan dessa problem (Prop. 2009/10:155). Enligt Boverket har 20 procent av alla byggnader mögel, mögellukt eller hög fuktnivå.
”Städning” efter dusch och begränsad våttorkning minskar fukt
Miljöförvaltningen i Malmö stad (2006) rekommenderar att man torkar upp vattnet från golvet och väggarna när man har duschat eller badat. De menar även att våttorkning som städsätt bör begränsas av den anledning- en att golvtypen av linoleum kan bli förstört av fukt och börja lukta illa. Enligt Boverkets (2009c) enkätundersökning om inomhusmiljön är det 10 procent av flerbostadshusen och 3 procent av småhusen som haft vatten- skada/fuktskada de senaste 12 månaderna som skadat golvmaterialet.
Rengöringsmedel kan vara hälsofarliga
Användning av starka rengöringsmedel eller rengöringsmedel med starka dofter kan innebära en direkt påverkan på hälsan eller påverka inomhus- miljön negativt där vistelse under länge tid blir skadlig. De mest hälsofar- liga rengöringsmedlen är maskindiskmedel, avfettningsmedel och ugns- rengöringsmedel (SCB, 2006). Ämnen i dessa är bland annat allergifram- kallande.
Rengöringsmedel förorenar avloppet
kvalitetsmålet Giftfri miljö. Genom att skölja ut rester i avloppet påverkas föreoreningshalten i avloppet och efterföljande miljökonsekvenser (se även Användning av vatten och avlopp s. 41). Rengöringsmedel är en av de konsumenttillgängliga produkttyper som innehåller flest miljöfarliga ämnen enligt SCB (2008). Enligt Kemikalieinspektionen har användning- en av rengöringsmedel ökat (SCB, 2006).
Vädringsbeteende påverkar inomhusmiljön och ökar uppvärmningsbehovet
Vädring kan innebära både en negativ och positivt påverkan på inomhusmiljön
Vädringsbeteende i bostaden kan påverka inomhusluften både negativt och positivt. Luftföroreningar inomhus innebär att vädring släpper ut luft- föroreningen och bidrar till en bättre inomhusmiljö. Däremot innebär vädring även en hälsorisk om den närliggande utomhusluften innehåller mycket luftföroreningar. Genom att släppa in utomhusluften till bostaden utvidgas exponeringstiden för luftföroreningar.
Statistiken nedan över hur boende besväras av luftföroreningar inom- hus kan både ses som en förklarande faktor till vädringsbeteende liksom en beskrivning av den indirekta miljöpåverkan på inomhusmiljön som vädringen bidrar med.
Vädring kan bero på matos och lukter inomhus
Aktiviteter som påverkar halten av luftföroreningar inomhus är enligt Boverket (2009b) bland annat rökning, matlagning och bakning.
Enligt Boverkets (2009b) enkätundersökning om inomhusmiljön är ande- len av de boende som ofta eller ibland besväras av grannars matos 34 procent i flerbostadshus och 1 procent (ibland) i småhus. Andelen av de boende som ofta eller ibland besväras av grannars tobaksrök eller annan lukt är 37 procent i flerbostadshus och 2 procent (ibland) i småhus.
Vädring kan släppa in besvärande luftföroreningar
Enligt Boverkets (2009b) enkätundersökning är andelen av de boende som ofta eller ibland är besvärade av trafikavgaser 25 procent i fler- bostadshus och 6 procent i småhus. Andelen av de boende som ofta eller ibland besväras av luftföroreningar från restaurang- eller industriverk- samhet är 12 procent i flerbostadshus och 3 procent i småhus (ingen är besvärad ofta) (Boverket, 2009b).
9 procent av de boende i flerbostadshus och ca 20 procent av de bo- ende i småhus besväras ofta eller ibland av vedeldningsrök enligt Bover- kets enkätundersökning (2009b). De som besväras ofta av vedeldningsrök är dock väldigt få; 1 procent i både flerbostadshus och småhus.
Vädring kan öka uppvärmningsbehovet i bostaden
Vädring kan enligt Energimyndigheten (2002) bidra till en för hög vär- meåtgång under den period på året som uppvärmning sker i bostaden. En- ligt Boverkets (2009b) enkätundersökning om inomhusmiljön är det van- ligt bland boende att de vädrar varje dag under denna period (september till april). Vädringen påverkar möjligheten att nå energieffektiviserings- målet i God bebyggd miljö och indirekt även de miljökvalitetsmål som
påverkas av värmeproduktionen (se Användning av uppvärmd bostadsyta s. 21).
Lindén (2008) påpekar att hushållen enligt Carlsson-Kanyama et al.:s (2004) studie från 2003 generellt sett vädrar ofta och länge. Studien visar dock att medelålders och äldre hushåll vädrar oftare och längre än unga hushåll.
Boende i flerbostadshus vädrar oftare och längre än boende i småhus
Boverkets (2009b) enkätundersökning om inomhusmiljön visade att bo- ende i småhus vädrar i mindre utsträckning än boende i flerbostadshus, vilket bekräftas av tidigare studie (Carlsson-Kanyama et al., 2004).
71 procent av de boende i flerbostadshus har fönstret öppet några timmar eller mer varje dag under perioden september till april (Boverket, 2009b). 21 procent av de tillfrågade har ett fönster öppet hela dagen och/eller hela natten.
Bland de tillfrågade i småhus vädrar hälften varje dag (Boverket, 2009b). Cirka en tredjedel av de tillfrågade har fönstret öppet några tim- mar när de vädrar. 12 procent av de tillfrågade har ett fönster öppet hela dagen och/eller hela natten.
Att vädring sker korta stunder är förenligt med ett miljöperspektiv en- ligt Lindén (2004). Enligt Boverkets (2009b) enkätundersökning om in- omhusmiljön vädrar 26 procent av de boende i flerbostadshus och cirka hälften av de boende i småhus, med korsdrag när de vädrar.
Kunskapsluckor om miljöpåverkan av vädring och städning
Det är okänt huruvida ändrat städbeteende eller minskad användning av vatten kan uppväga eller lindra fukt- och mögelproblem. Det är även okänt hur stor inverkan hushållens vädringsvanor har på bostadens upp- värmningsbehov.