3. Syfte och frågeställningar
5.5 Information om förskolans matematik
Många föräldrar (ungefär hälften) känner inte till hur pedagogerna jobbar med matematik på deras barns förskola. Andel föräldrar som vet hur man jobbar varierar mellan olika
förskolorna. Bäst informerade föräldrar har sina barn på förskolan A och C. Detaljerade resultat kan man utläsa i figur 5.
Föräldrarnas kunskap om hur man jobbar med matematik på förskolan 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
alla förskolor Förskolan A Förskolan B Förskolan C
Visste inte att man jobbar med matematik
Vet inte hur man jobbar Vet hur man jobbar
Figur 5: Resultat på de olika förskolorna beträffande föräldrarnas kunskap om hur man
jobbar med matematik på deras barns förskola.
Föräldrarna vill få information från förskolan om hur man jobbar med matematik på
förskolan. 69% föräldrar vill veta mer och om hur man jobbar med matematik på förskolan, 22% vill inte det och resten missade att svara på frågan.
Kommentarer:
”Vi använder oss av vardagssituationer i lärandet hela tiden hemma, men det är alltid intressant att lära mer som förälder” ,
”Jag vill självklart veta så mycket som möjligt om vad man gör på förskolan”, ”Blev jätte nyfiken nu efter dessa frågor”,
”Förskolelärarna gör ett fantastiskt jobb och är med våra barn stor del av dagen. Väver man in lite matematik och logik blir det en lärande lek”.
62% föräldrar vill veta mer om hur man kan använda vardagssituationer för att lära matematik hemma, resten vill inte det. Bara 39% av föräldrar var intresserade att gå en kort kvällskurs om hur de kan hjälpa deras barn med matematik, resten av föräldrar ville inte det. I
kommentarer skrev föräldrarna att de redan gör tillräcklig hemma och att de inte har tid. I sista frågan bad jag föräldrarna att kommentera enkäten och dess innehåll:
”Bra med förslag och alternativ att kryssa i, svårt att hitta på egna ibland”,
”Roligt och intressant att sätta sig ner och tänka till kring ämnet. Skulle gärna ta del av mer”, ”Intressant. Väckte flera tankar hos mig!”,
Sammanfattningsvis:
Resultat av undersökningen visar att de flesta föräldrarna tycker att man kan börja med matematik redan i förskolan. Av de föräldrar som var negativ inställda till matematiken i förskolan har hälften tyckt att skolmatematiken var svår och tråkig. De flesta föräldrarna tyckte att det var möjligt att matematik kan vara kul för barn i förskoleålder med rätt pedagogik. För många föräldrar innebär detta att man lär barnen under lekfulla former. Det finns även andra föräldergrupper som tycker att matematik hör till skolan. Det finns andra arbetsområde som lek, relationer, skapande som prioriteras högre bland föräldrarna. De flesta föräldrarna har uppfattningar om hur och på vilket sätt matematik ska förekomma i förskolan. Många föräldrar vet eller tror sig veta hur man jobbar med matematik i förskolan. Föräldrarna vill gärna ha information från pedagogerna om verksamheten i förskolan.
6. Diskussion
Syftet med mitt arbete var att undersöka föräldrarnas inställning till matematik på förskolan. Jag ville veta hur mycket föräldrarna själva vet och hur kommunikation fungerar mellan hemmet – förskola i frågan om information. Jag ville också se om föräldrarnas erfarenheter från skoltiden påverkar deras aktuella inställning till matematik.
I min undersökning delade jag enkäten på tre olika förskolor i olika områden i staden för att få en blandad svarsgrupp. Jag fick tillbaka 54% av enkäterna. Antalet insamlade enkäter blev drygt 60% för förskola A och B. Resultat för förskola C blev markant sämre: bara knappt 40%. Förskola C är den ”matematiska” förskola, som var extra intressant för min studie. Nu skilde sig sättet över hur jag delade ut enkäterna mellan olika förskolor. Fast det kan inte förklara hela skillnaden för att i både förskola B och C lämnades enkäterna i barnets fack samtidigt som på förskolan A delades de personligen. Sättet att påminna föräldrarna var detsamma för alla förskolor.
Jag funderar över om hur mycket bortfallet påverkade mitt resultat. Grunden till bortfallet kan enligt Johnsson & Svedner (2006) vara enkättrötthet, bristande språkförståelse, bristande intresse, tankspriddhet samt tidsbrist. Ett stort bortfall kan ge en felaktig bild av föräldrarnas attityder. Om en förälder som har språksvårigheter eller skäms för sina misslyckanden i skolan inte besvarar enkäten, missar jag det i statistiken. De föräldrar som har en positiv bild av matematik kanske är intresserade själv och visar engagemang genom att fylla i och lämna tillbaka enkäten. Eftersom jag hade så stort bortfall i min undersökning kan man fråga sig om det går att dra några slutsatser och om ”mina föräldrar” är representativa för gruppen i
allmänhet.
Av de föräldrar som svarade var 77% av föräldrarna födda i Sverige. Enligt Statistiska centralbyrån var andelen utrikes födda i kommunen 15,4% år 2007. I min undersökning var det 23 % av föräldrarna som var födda utanför Sverige.
Det var förvånansvärt stor andel högskoleutbildade föräldrar. Jag tror att förklaringen till att jag fick så många enkäter från föräldrar som har högskoleutbildning kan vara att några av grundskole-/gymnasieutbildade föräldrar hade problem med att förstå enkäten och avstod i
större grad att lämna enkäten tillbaka. I familjer där ena föräldern är högskoleutbildat och den andra har lägre utbildningsgrad har kanske i vissa fall den högre utbildat föräldern att fyllt i. Dessutom låg mina förskolor i en högskolestad med högre utbildningsgrad hos invånare. Med frågan om vad som är viktigt att man jobbar med på förskolan försökte jag att undersöka vad föräldrarna prioriterar. Det visade sig helt väntat att föräldrarna prioriterar traditionella aktiviteter som relationer, lek, skapande, sång och musik. Det verkar som föräldrarna tycker att det är bra att barn bekantar sig med matematik men inte viktig att de gör det. Föräldrarna tycker att det är positivt med matematik på förskolan så länge det sker på barnets villkor och i lekfulla former. Även i litteraturen (Doverborg 2000, 2006; Doverborg & Pramling
Samuelsson 1999; Ahlberg 2000) förespråkas leken som det viktigaste medlet för lärandet på förskolan. Det finns även några få föräldrar som menar att matematik hör till skolan och förskoletiden ska prioriteras till annan verksamhet.
Föräldrarnas erfarenheter och minnen från skoltiden varierar. Några tyckte att matematik var roligt och intressant, andra tyckte att det var tråkig och svår. Men det var väldigt få som fortfarande tyckte att matematik är tråkig och ointressant. Intressant var att bara några få av de föräldrar som tyckte att skolmatematiken var tråkig fortfarande tycker det. De flesta erkänner att matematik är nödvändig i vardagslivet och är hjälp i vardagen och många föräldrar
använder matematiken i arbetet.
En majoritet av föräldrarna anser att deras barn har lätt för matematik. Att bara en förälder erkände att barnet har svårt för matematik tycker jag är intressant. Förvisso har många
föräldrar ingen aning om barnens matematikkunskaper men det kan inte vara förklaringen till varför så få barn hade svårt för matematik enligt föräldrarna. Jag kunde ställa denna fråga lite annorlunda, exempelvis med flera svarsalternativ, så som jag gjorde i frågan 13. Då hade jag antagligen fått mer varierande resultat. När barnen börjar läsa i skolan upptäcks fler barn som har svårt med matematiken. Det är inte många föräldrar som pratar med sina barn om vikten att lära sig matematik. Föräldrarna behöver inte betona vikten av matematik som ett ämne i sig, utan uppmärksamma det i de vardagliga sysslor som att handla, baka, betala räkningar. De flesta föräldrar i min undersökning anger att matematik är nödvändig i vardagslivet samt att matematik finns överallt. Ungefär hälften av föräldrarna tyckte att matematik behövs i deras arbete och att matematiken hjälper i deras vardag. Flera av föräldrarna erkänner i
kommentarer att de tyckte att matematik var trist och onödig medan de gick i skolan, och att numera använder de matematik dagligen. Kanske saknades en engagerad kunnig lärare under föräldrarnas skolgång som kunde väcka barnets intresse. Föräldrarna i min undersökning har positiv inställning till matematik och genom sin positiva attityd påverkar de sina barn enligt Trygg (2004).
Hur påverkar föräldrarnas erfarenheter av skolmatematik? Tyvärr var det få föräldrar som markerade att de hade trista erfarenheter av skolmatematik (dvs. att den var svår eller tråkig) för att dra några slutsatser. Det jag har kunnat komma fram var att av de föräldrar som inte tyckte att man kunde börja med matematik redan i förskolan hade hälften av svarande trista erfarenheter från skolan. Föräldrar som fick negativ inställning till matematik i barndomen försöker skydda sina barn, men är rörande överens att med rätt pedagogik kan matematik vara kul för barn i förskolan.
Förskolan får gärna lära barn matematik och alla föräldrar tycker att pedagogerna på förskolan kan lära barnen matematik med rätt pedagogik. Jag tror att den senaste tidens uppmärksamhet om elevernas kunskapsbrist bland annat i matematik i svensk skola påverkat föräldrarnas inställning till matematik. Många föräldrar i sina kommentarer skriver att de inte vill göra någon skola av förskolan. Matematik på förskolan ska komma fram genom leken. Liksom Ahlberg (2000) inser föräldrarna faran med skolliknande undervisning på förskolan. Barnen måste uppleva upptäckarglädje i matematiken, det spontana intresset för matematiken måste uppmuntras.
Föräldrarna har uppfattning om vilken matematik som ska förekomma på förskolan. Att erbjuda barnen något spännande och nytt på förskolan, använda barnets nyfikenhet för att lära matematik går bra och det är nytta med matematiken redan på förskolan för att då är det inte något nytt när barnen börjar i skolan. En hel del förälder tycker att det är viktigt att
matematiken används i meningsfylla sammanhang. De föräldrar som har negativ inställning till matematiken på förskolan anser att tiden på förskolan bör prioriteras till annat och att matematik är ett skolämne. De föräldrar som tycker att matematik är skolämne känner antagligen inte till vad som står i förskolans läroplan Lpfö98 (1998). I den står tydligt skrivet att man på förskolan skall arbeta med att ”barnen utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, samt utvecklar sin förståelse för
grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum” (s.9).
I frågan 18 försökte jag få föräldrar att reflektera över vilka meningsfulla sammanhang och i vilka vardagssituationer barnen kan lära sig matematik. Tanken var att i alla de situationer som jag hade räknat upp i min lista går det att göra det. Men bara ca 45% svarade ”rätt”, dvs kryssade i alla alternativ. Barnen med rätt lek och stöd kan lära sig mycket och i frågan 19 har jag försökt att räkna upp olika färdigheter i matematik som barn kan lära sig på förskolan. Här var det bara 21% som markerade alla svarsalternativ. Efter att ha läst kommentarer till frågan förstår jag att några föräldrar inte förstod alla alternativ och därför kan det finnas föräldrar som inte markerade alternativ de inte förstod. Jag borde ha förklarat de olika termerna så att föräldrar kunde förstå vad det handlade om. En förälder i sina kommentarer skrev att de två frågor (18 och 19) var dumma för att alla alternativ var självklara. Det som var självklart för honom var inte lika självklar för de flesta. Förskolan som har matematik som en röd tråd genom verksamheten utmärker sig med att en större andel föräldrar markerar alla
svarsalternativ. De antagligen är mer medvetna om hur man kan lära matematik på förskolan. Frågan är om det är förskolepedagogernas ansvar att ”lära” även barnföräldrar om vad
matematik är och hur barn lär sig, men ett informationsmöte i samband med föräldramöte eller ett litet informationsblad skulle antagligen underlätta.
Det är fler föräldrar som inte vet hur man jobbar med matematik på barns förskola än dem som tror sig veta, men hoppgivande är att de flesta vill gärna veta mer både om hur man jobbar med matematik på förskolan och hur man kan använda den i vardagssituationer. Jag vet inte om föräldrarnas information om deras barns förskola är den korrekta och jag har svårt att dra slutsatser mellan föräldrarnas kunskap och aktiviteter på avdelningen. Både föräldrar och förskolan kan gynnas av att föräldrarna får större inblick i hur man jobbar med matematik på förskola. Däremot var det få som var intresserade att gå en kort kvällskurs. En kvällskurs i vardagsmatematik kan öppna ögonen på föräldrarna genom att visa var matematiken finns och hur man väcker intresse i barnen. Det intressanta var att ”matematiska” förskolan inte skilde sig från en annan ”vanlig” förskola när det gäller kunskaper hos föräldrar om hur man jobbar med matematik på deras barns förskola.
7. Slutord
De flesta föräldrarna tycker att man kan börja med matematik redan i förskolan. Av de föräldrar som var negativ inställda till matematiken i förskolan har hälften tyckt att skolmatematiken var svår och tråkig. De flesta föräldrarna tyckte att det var möjligt att matematik kan vara kul för barn i förskoleålder med rätt pedagogik. Min undersökning kommer att hjälpa mig att förstå föräldrarnas inställning till matematik i förskolan samt förstå hur föräldrarna tänker runt matematikundervisningen. Jag måste vara beredd på att det som kan uppfattas som positivt för en förälder kan för en annan förälder ses som negativt. Jag måste vara lyhörd för föräldrarnas önskemål för att både föräldrar och barn ska trivas med oss, pedagoger, och för att barnen ska få grunden till livslångt lärande.
8. Referenser
Adler, Björn (2001). Vad är dyskalkyli? En bok om matematiksvårigheter: orsaker, diagnos
och hjälp. Höllviken : Nationella Utbildningsförlaget Sverige.
Ahlberg, Ann (2000). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande i Wallby, Karin m. fl. (red.). Matematik från början, s 9-98. Göteborg: Författarna och Nämnaren.
Doverborg, Elisabet (2000). Lekens lustfyllda lärande i Wallby, Karin m. fl. (red.).
Matematik från början, s 121-144. Göteborg: Författarna och Nämnaren.
Doverborg, Elisabet (2006). Förskolans matematik i Emanuelsson, Göran & Doverborg, Elisabet (red.) (2006). Matematik i förskolan. Kungälv: Livréna AB.
Doverborg, Elisabet (2007). Svensk förskola. i Doverborg, Elisabet m. fl. (red). Små barns
matematik. S. 1-10. Livrena AB, Kungälv.
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuellson, Ingrid (1999). Förskolebarn i matematikens
värld. Liber, Stockholm.
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att utveckla små barns antalsuppfattning i Wallby, Karin m. fl. (red.). Matematik från början, s 99-120. Göteborg: Författarna och Nämnaren.
Emanuelsson, Göran (2007). Matematik – en del av vår kultur i Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red). Små barns matematik. S. 29-44 Livrena AB, Kungälv. Gunnarsson, Bernt (1999). Lärandets ekologi. Villkor för elevers utveckling. Studentlitteratur. Illeris, Knud (2007). Lärande. Studentlitteratur.
Johnsson, Bo & Svedner, Per-Olof (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: kunskapsföretaget.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa foskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur.
Lpfö98, Läroplan för förskolan 98 (1998). Skolverket. Hämtad som pdf-fil från Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund: perspektiv och
förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund, Studentlitteratur.
Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. Natur och kultur. Stockholm
Sternel, Görel (2007). Språk, kommunikation och representationer i Doverborg, Elisabet m. fl. (red). Små barns matematik. S. 45-58. Livrena AB, Kungälv.
Trygg, Lena, Ryding, Ronnie, Wallby, Andrs &Wallby, Karin. (red) (2004).
Familjematematik. Hemmet och skolan i samverkan. Nämnaren & Myndigheten för
skolutveckling. Grafikerna Livrena i Kungälv AB.
Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Hämtad som pdf-fil från Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1148. Tillgänglig 2008-12-29
SOU 2004:97 (2004). Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens. Betänkande av
Matematikdelegationen. Statens offentliga utredningar. Hämtad som pdf-fil från:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/03/48/6a32d1c0.pdf. Tillgänglig 2008-12-29
SOU 1997:157 (1997). Att erövra omvärlden. Statens offentliga utredningar. Hämtad som pdf-fil från http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/52/24/61fa71bf.pdf samt
NCM, Nationell Centrum för Matematikutbildning. Barn och matematik 0-3, (2007). Hämtad som pdf-fil från
http://ncm.gu.se/media/laromedel/familjebroschyr/foraldrabroschyr_03.pdf. Tillgänglig 2008-12-29
Björklund, Jan; intervju 18-3-2008, Mer lärande i förskolan i regeringsförslag. http://www.sr.se/Ekot/artikel.asp?artikel=1959950 . Tillgänglig 2008-12-29
Regeringskansliet. Ny lag gör att förskolan blir mer som en vanlig skola. Hämtad som pdf-fil från: www.regeringen.se/sb/d/9540/a/101168. Tillgänglig 2008-12-29
Bilaga 1
Hej!
Jag heter Valentina och jag läser sista terminen på lärarutbildningen vid Malmö
lärarhögskola. Jag skriver mitt examensarbete om matematik i förskolan och är intresserad av er åsikt i ett antal frågor. Frågorna i enkäten handlar om era inställningar till ämnet matematik. Enkäterna kommer att behandlas anonymt och det är bara jag som kommer att ta del av svaren i dem. Undersökningen kan inte genomföras utan din hjälp varför jag hoppas på att så många som möjligt är villiga att svara på enkäterna.
Jag tackar för att du vill ställa upp och hjälpa mig i mitt arbete. Vid eventuella frågor går det bra att kontakta mig på XXX.
Lämna ifylld enkät på er förskola senast onsdagen 22 oktober. Tack!
● (1) Vilken förskola går ditt/dina barn på? ____________________________
● (2) Är du man kvinna
● (3) Du är född i: Sverige
Norden
Övriga Europa Annat
● (4) Ditt/dina barn är (pojke el. flicka) ____________________________________
● (5) Hur gammalt är barnet/en? ________-
____________________________
● (6) Vilken är den högsta formella utbildningen du hittills genomgått? Grundskola eller motsvarande
Gymnasium eller motsvarande Högskola eller universitet Forskarutbildning
● (7) På mitt/mina barns förskola är det viktigt att man jobbar med (välj fem st.): Lek
Miljön Språk
Sång och musik Matematiska begrepp Relationer och attityder Rörelse och dans
Matematik i omgivningen Skapande Natur Skriftspråk Logisk tänkande Mycket utevistelse
● (9) Vad tyckte du själv om skolmatematiken när du gick i skolan? (Kryssa i flera alternativ om nödvändigt) Lätt Svår Varken lätt eller svår Rolig Tråkig
Varken rolig eller tråkig
● (10) Vilken uppfattning har du om matematik nu? (Kryssa i flera alternativ om nödvändigt) Matematik är nödvändig i vardagslivet
Matematik är ointressant
Matematik hjälper mig i min vardag Matematik finns överallt
Matematik är tråkig
Jag har ingen användning av min skolmatematik Matematik behövs i mitt arbete
● (11) Jag tycker att mitt barn
Har lätt för matematik Har svårt för matematik Ingen aning
● (12) Berätta vad du anser vara matematik för förskolebarn:
● (13) Hur viktigt anser du det är att man jobbar med matematik i förskolan?
Mycket Inte alls
viktigt viktigt
● (14) Talar ni med barnet om varför är det viktigt att lära sig matematik? Ja
Nej
Tycker att mitt/mina barn inte behöver lära sig matematik för tillfället Kommentarer:
Ja Nej Kommentarer:
● (16) Tycker du att det är möjligt att matematik kan vara kul för barn i förskoleålder med rätt pedagogik?
Ja Nej Kommentarer:
● (17) Vad är din syn på matematikundervisning i förskolan? (Kryssa för flera alternativ om nödvändigt)
Tiden på förskolan ska prioriteras till annan verksamhet, t.ex. lek. Matematik är inget för förskolebarn utan är ett skolämne
Matematik är tråkigt och svår och man bör inte börja med det i förskolan Barnen lär känna matematiken tidigt och tycker inte att det är något nytt när
de börjar i skolan
Barnen får ett försprång i skolan av sin matematikkunskap. Man kan tidigare upptäcka barn som kommer att få problem med
matematiken vilket leder till att resurser sätts in tidigare
Det är bra att man kan använda barnens nyfikenhet för att låta dem bekanta sig med något nytt
Matematik utgör en naturlig del i alla situationer, därför behöver man inte göra något speciellt för att undervisa barn.
Barnen måste få tillfällen att erfara och använda matematik i meningsfulla sammanhang
Matematik är en avgränsad aktivitet som förväntas vara skolförberedande: att träna att skriva siffror, räkna föremål
● (18) Kryssa i de alternativ där du tycker att barnen kan lära sig matematik: Samling
Dukning Spel
Situationer vid matbordet Fruktstunden
Av- och påklädning Lek
I naturen
Skapande verksamhet
● (19) Vilket/vilka av följande tycker du är bra att barnet lär sig i förskolan? Räkneramsan
Antalsuppfattning Rumsuppfattning Lägesbegrepp
Sortering Kategorisering Tidsuppfattning Former
Mönster
Jämförelse (stor/liten, lätt/tung etc.) Symmetri
Logisk tänkande
● (20) Känner du till hur man jobbar med matematik på ditt/dina barns förskola? Ja Nej
Visste inte att man jobbar med matematik på mitt/mina barns förskola ● (21) Vill du veta mer hur man jobbar med matematik på förskolan?
Ja Nej Kommentarer:
● (22) Vill du veta mer om hur man kan använda vardagssituationer för att lära matematik