Information Process Conception/Processorienterad uppfattning

Den processorienterade uppfattningen fokuserar på förmågan att kunna utföra en process för att erhålla information. Konceptet är nära kopplat till det källorienterade förhållningssättet medan teknik enbart fungerar som ett hjälpmedel för att kunna utföra informationsprocessen.

40

Bruce beskriver den processorienterade uppfattningen som processen: ”Knowledge gap or novel situation – implement process – action, solution or decision” (1997, s. 129).

Informationsprocessen utförs sålunda för att hitta lösningen på ett problem och påminner därmed tydligt om informationssökning samt det i LPG8 ofta förekommande begreppet Informationsbeschaffung, vilket kan översättas med ”anförskaffning av information”.

6.2.3.1. Gy2011

I Gy2011:s övergripande mål framgår det att eleven vid gymnasiets slut skall kunna ”använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Skolverket 2011, s. 10). I ordet kunskapssökande kan flera av begreppet kunskaps betydelser förekomma. En person kan i livet söka efter färdigheter, förtrogenhet, fakta och förståelse. Med tanke på styckets praktiska kontext där det talas om bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som verktygen varmed kunskapssökandet skall bedrivas, förefaller enbart kunskap i betydelsen fakta passa in, färdigheter, förståelse och förtrogenhet kan inte sökas efter genom en informationsprocess, däremot fakta vilka kan ligga till grund för dessa andra former av.

Förtrogenhet med informationsprocesser är emellertid inte fokus för det övergripande målet. Eleven skall kunna använda sig av bok- och bibliotekskunskap och modern teknik med flera syften, däribland informationsprocesser, inte lära sig informationsprocesser och får sålunda ses som teknikorienterad.

Även om informationsprocesser i Gy2011 bara delvis fastslås som mål återkommer i olika former den processorienterade uppfattningen i de enskilda ämnesplanerna. I ämnesplanen för naturvetenskap fastslås som undervisningens mål att ge eleverna ”möjlighet att använda digital teknik och andra verktyg för att söka och uppnå kunskaper i naturvetenskap” (Skolverket 2011, s. 126).

Detta stycke är inte lika teknikcentrerat, utan här utgör digital teknik ett verktyg bland flera genom vilket kunskap kan sökas och uppnås. I det andra naturvetenskapliga ämnet, matematik, saknas emellertid förmågan att förvärva information som ämnesmål, varför den processorienterade uppfattningens existens inte kan beläggas i denna ämnesplan.

I de båda språkvetenskapliga ämnesplanerna, svenska och engelska, fastslås att eleverna skall lära sig hur man söker information tydligast framträder det sökprocessorienterade förhållningssättet emellertid i de båda samhällsvetenskapliga ämnena, historia och samhällskunskap. I historia utgör informationssökning en del av den historiska metoden. Enligt Gy2011:s ämnesplan

41

i historia utgörs historisk metod bl.a. av att ”söka […] olika typer av källor” (Skolverket 2011, s. 66).

Att kunna utföra informationsprocesser återkommer i ämnesplanens lista över konkreta mål för ämnet. Av dessa framgår att eleven skall ha ”förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer” (Skolverket 2011, s.67).

Även i ämnesplanen för samhällskunskap spelar informationssökning och andra informationsprocesser en viktig roll. Som ämnets syfte fastslås bl.a. att utveckla förmågan att söka information och i undervisningen skall vidare enligt ämnesplanen eleverna få möjligheten att öva sig i metoder för att samla information. I de uttryckliga målen förekommer likaså informationssökning, tillsammans med kritisk analys av information som målet att eleven skall utveckla ”förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet” (Skolverket 2011, s. 144).

Av dessa exempel framgår att den processorienterade uppfattningen av

informationskompetens är väl företrädd i de båda samhällsvetenskapliga

ämnesplanerna vilken både ser förmågan att finna information som ett viktigt utbildningsmål och som en vital del av ämnet.

6.2.3.2. LPG8

I LPG8 betecknas förmågan att kunna utföra lyckade informationsprocesser som en ämnesövergripande kompetens. Under delkapitlet Fächerübergreifendes Lernen

und überfachliche Kompetenzen ”ämnesövergripande lärande och

ämnesövergripande kompetenser”, beskriver läroplanen färdigheter vilka är av nytta för läroplanens enskilda ämnen.

Under underrubriken kooperative Arbeitsfelder, ”kooperativa arbetsfält”, förekommer frasen ”Recherche von Information” ”informationssökning” och under underrubriken überfachliche Kompetenzen, ”ämnesövergripande kompetenser” framhävs Informationsbeschaffung, ”att samla in information”, som en för alla ämnen viktig metodkompetens.

Informationssökningens viktiga roll som metodkompetens återkommer i de språkvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnesplanerna. Ämnesplanen för tyska fastslår som ämnets bidrag till utbildningen bl.a. att det ”hjälper eleverna att hantera information, utveckla sin fantasi och lösa problem på ett kreativt sätt” (BStMUK, 2009d, s. 1).11

För problemlösning är informationssökningsprocessen viktig och i en modell över ämnets mål och innehåll förekommer också Informationsbeschaffung, ”anförskaffning av information”.

42

I ämnesplanen för engelska förekommer det sökprocessinriktade förhållningssättet inte, däremot förs i den ämnesövergripande läroplanen för

moderne Fremdsrpachen anförskaffandet av information fram som en grund för

mediekompetens, vilken eleverna skall erhålla i undervisningen (BStMUK, 2009i, s. 3).

I de tre naturvetenskapliga ämnenas, matematik, biologi och kemi, ämnesplaner, saknas tydliga referenser till det sökprocessorienterade förhållningssättet. I ämnesmålen för fysik fastslås emellertid att eleverna skall behärska ”Umgang mit Wissen und Information, (nödvändigheten av och metodiken bakom det livslånga lärandet, anförskaffning, kvalitetsvärdering och vidarebearbetning av information[...]) (BStMUK, 2009j, s. 2).12

Här förekommer, tillsammans med flera andra av Bruces högre kategorier vilka senare kommer att diskuteras, även anförskaffning av information, d.v.s. eleven skall kunna utföra informationsprocesser.

I ämnesplanerna för de två samhällsvetenskapliga ämnena samhällskunskap och historia är det processorienterade synsättet tydligt närvarande. I ämnesplanen för historia ses informationssökning som en del av historisk metod. Även i samhällskunskap ses informationssökning som en viktig kompetens. I ämnesplanen fastslås bl.a. att eleverna skall öva sig i att söka information.

6.2.3.3. Jämförelse

Både Gy2011 och LPG8 framhåller i de ämnesövergripande målen att eleverna skall utveckla förmågan att själva kunna söka efter information och lösa uppgifter. I ämnesplanerna för framförallt de samhällsvetenskapliga ämnena får förmågan att hitta information stor betydelse och förs i ämnesplanerna för historia till den historiska metoden. Att kunna söka information förs även till de språkvetenskapliga ämnenas mål.

Informationssökning finns även representerat i vissa naturvetenskapliga ämnesplaner, naturvetenskap i Gy2011 och fysik i LPG8, även om den saknas i flertalet av dessa. Vid en kvalitativ jämförelse av relevanta textställen kan vissa skillnader iakttas.

Sålunda ligger i Gy2011:s mål rörande informationssökning stor fokus på att använda sig av kunskaper och teknik för detta medan i LPG8:s mål förmågan att utföra informationsprocesser visserligen ses som en viktig ämnesövergripande metodkompetens, men vad den egentligen består av kommenteras inte.

43