Modern teknik har lett till att dagens människor har en tillgång till information vilken tidigare generation inte kunnat föreställa sig. För att göra dagens ungdom kapabel att möta den översvämning av information detta innebär har i Bayern krav höjts på att göra informationskompetens till målet för ett eget ämne inom utbildningssystemet.
Denna uppsats syfte är att undersöka vilken roll informationskompetens har i det svenska och det bayerska gymnasiets nuvarande styrdokument. För detta ändamål har två frågor ställts; hur används begreppet informationskompetens i källmaterialet och vilka andra språkvetenskapliga medel används för att uttrycka
informationskompetens, samt vilken roll spelar informationskompetens i
källmaterialet och vilken syn på utbildning döljer sig däri.
För att besvara den första frågan har en begreppsanalys av genom närläsning utvalda begrepp i källmaterialet skett, i vilken dess jämförts med en definition av
informationskompetens baserad på Ripa (2012). Resultatet av analysen är att
begreppet informationskompetens saknas i det svenska och det bayerska gymnasiets styrdokument. Däremot används flera andra begrepp, exempelvis
Medienkompetenz och kritiskt förhållningssätt, med betydelser liknande den hos informationskompetens. Vidare förefaller det bayerska gymnasiets styrdokument ha
en bild av informationskompetens representerad i andra begrepp, vilken delvis saknas i det svenska.
Denna analys har vidare visat på problemet med den stora mängden
kompetenser och literacies i omlopp inom pedagogik och biblioteks- och
informationsvetenskap och väckt frågor om begreppet informationskompetens relevans och definition inom pedagogik.
För att besvara den andra frågan har en textanalys av den svenska och den bayerska läroplanen utförts. För studien har en fenomenologisk syn på informationsvetenskap med teoretisk bas i Bruces Seven Faces of Information
Literacy legat till grund. Genom en jämförande analys av källmaterialet med grund
i Bruces kategorier har det bayerska och svenska gymnasiets syn på
informationskompetens ställts emot varandra.
Resultatet av denna studie har visat att alla Bruces sju uppfattningar om informationskompetens finns närvarande i både det bayerska och det svenska gymnasiet. Skillnader har visats gällande den teknikorienterade uppfattningen, vilken i Bayern framförallt finns representerad i ett eget obligatoriskt ämne,
Informatik medan den i Gy2011 framträder i flertalet enskilda ämnesplaner.
Studien har också visat på stora skillnader gällande den kontrollorienterade uppfattningen, där det bayerska källmaterialet framhäver värdet av minnesträning
68
vilket saknas i Gy2011 och gällande den klokhetsorienterade uppfattningen vilken i LPG8 är tydligt representerad i de enskilda ämnesplanerna.
Vidare har framgått att i både det svenska och det bayerska gymnasiet Bruces tidigare kategorier, vilka fäster större vikt vid att finna information, inte finns lika tydligt representerade i ämnesplaner för naturvetenskapliga ämnen vilket tyder på att en tradition i vilken informationssökning betraktas som mindre viktigt inom naturvetenskap ännu företräds i såväl det svenska som det bayerska gymnasiets läroplan.
Med grund i Bruces klokhetsorienterade uppfattning har även kunnat visas att i LPG8 elevens förmåga att använda sina kunskaper till goda ändamål är ett vitalt mål, vilket i Gy2011:s enskilda ämnesplaner mestadels saknas.
69
Käll- och litteraturförteckning
Tryckt material
American Library Association Presidental Committe on Information Literacy (1989), Final Report. URL:
http://www.ala.org/acrl/publications/whitepapers/presidential [2014-05-04]. ACRL (=Association College and Research Libraries) (2000), Information
Literacy Competency Standards for Higher Education. URL:
http://www.ala.org/acrl/sites/ala.org.acrl/files/content/standards/standards.pdf [2014-05-04].
BLLV (= Bayerischer Lehrer- und Lehrerinnenverband) (2013), Vom Lehrplan
zum Lernplan. URL: http://www.bllv.de/?id=8024 [2014-05-04].
BStMUK (= Bayerisches Staatsministerium für Musik und Kultur). URL: http://www.km.bayern.de/ [2014-05-07].
BStMUK (= Bayerisches Staatsministerium für Musik und Kultus) (2004),
Leitfaden zur Einführung des neuen Gymnasiums: Das Konzept, München.
URL: http://www.foerderverein-omg.de/OMG/g8_lf_konzept.pdf [2014-05-04].
BStMUK (= Bayerisches Staatsministerium für Musik und Kultus) (2009a),
Lehrplan für das Gymnasium in Bayern. Das Gymnasium in Bayern,
München. URL:
http://www.isb-gym8-lehrplan.de/contentserv/3.1.neu/g8.de/data/media/26418/Lehrplaene/Gym_in_ Bay_Fachprofile.pdf [2014-05-04].
BStMUK (= Bayerisches Staatsministerium für Musik und Kultus) (2009b),
Lehrplan für das Gymnasium in Bayern. Fachprofile Biologie, München.
URL:
http://www.isb-gym8-lehrplan.de/contentserv/3.1.neu/g8.de/data/media/26418/Lehrplaene/Gym_in_ Bay_Fachprofile.pdf [2014-05-04].
BStMUK (= Bayerisches Staatsministerium für Musik und Kultus) (2009c).
Lehrplan für das Gymnasium in Bayern. Fachprofile Chemie, München.
URL:
http://www.isb-gym8-lehrplan.de/contentserv/3.1.neu/g8.de/data/media/26418/Lehrplaene/Gym_in_ Bay_Fachprofile.pdf [2014-05-04].
BStMUK (= Bayerisches Staatsministerium für Musik und Kultus) (2009d).
Lehrplan für das Gymnasium in Bayern. Fachprofile Deutsch, München.
http://www.isb-gym8-70
lehrplan.de/contentserv/3.1.neu/g8.de/data/media/26418/Lehrplaene/Gym_in_ Bay_Fachprofile.pdf [2014-05-04].
BStMUK (= Bayerisches Staatsministerium für Musik und Kultus) (2009e),
Lehrplan für das Gymnasium in Bayern. Fachprofile Englisch, München.
URL:
http://www.isb-gym8-lehrplan.de/contentserv/3.1.neu/g8.de/data/media/26418/Lehrplaene/Gym_in_ Bay_Fachprofile.pdf [2014-05-04].
BStMUK (= Bayerisches Staatsministerium für Musik und Kultus) (2009f),
Lehrplan für das Gymnasium in Bayern. Fachprofile Geschichte, München.
URL:
http://www.isb-gym8-lehrplan.de/contentserv/3.1.neu/g8.de/data/media/26418/Lehrplaene/Gym_in_ Bay_Fachprofile.pdf [2014-05-04].
BStMUK (= Bayerisches Staatsministerium für Musik und Kultus) (2009g),
Lehrplan für das Gymnasium in Bayern. Fachprofile Informatik, München.
URL:
http://www.isb-gym8-lehrplan.de/contentserv/3.1.neu/g8.de/data/media/26418/Lehrplaene/Gym_in_ Bay_Fachprofile.pdf [2014-05-04].
BStMUK (= Bayerisches Staatsministerium für Musik und Kultus) (2009h),
Lehrplan für das Gymnasium in Bayern. Fachprofile Mathematik, München.
URL:
http://www.isb-gym8-lehrplan.de/contentserv/3.1.neu/g8.de/data/media/26418/Lehrplaene/Gym_in_ Bay_Fachprofile.pdf [2014-05-04].
BStMUK (= Bayerisches Staatsministerium für Musik und Kultus) (2009i),
Lehrplan für das Gymnasium in Bayern.. Fachprofile Moderne Fremdsprachen, München. URL:
http://www.isb-gym8-lehrplan.de/contentserv/3.1.neu/g8.de/data/media/26418/Lehrplaene/Gym_in_ Bay_Fachprofile.pdf [2014-05-04].
BStMUK (= Bayerisches Staatsministerium für Musik und Kultus) (2009j),
Lehrplan für das Gymnasium in Bayern. Fachprofile Physik, München. URL:
http://www.isb-gym8-lehrplan.de/contentserv/3.1.neu/g8.de/data/media/26418/Lehrplaene/Gym_in_ Bay_Fachprofile.pdf [2014-05-04].
BStMUK (= Bayerisches Staatsministerium für Musik und Kultus) (2009k),
Lehrplan für das Gymnasium in Bayern. Fachprofile Sozialkunde, München.
URL:
http://www.isb-gym8-lehrplan.de/contentserv/3.1.neu/g8.de/data/media/26418/Lehrplaene/Gym_in_ Bay_Fachprofile.pdf [2014-05-04].
BStMUK (= Bayerisches Staatsministerium für Musik und Kultus) & BStJUV (=Bayersiches Staatsministerium der Justiz und für Verbraucherschutz) (2009), Ökonomische Verbraucherbildung Richtlinien für die Umsetzung an
71
http://www2.ingolstadt.de/media/custom/465_7371_1.PDF?1330510781 [2014-06-10].
Björklund, Jan (2011), ”Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder” i
Dagens Nyheter, 13 mars. URL:
http://www.dn.se/debatt/dags-for-lararen-att-ater-ta-plats-i-skolans-kateder/ [2014-06-10].
Brage, Christina (2005), ”Informationskompetens sett ur ett historiskt och samtida perspektiv” i InfoTrend, vol. 60, nr. 4.
Bruce, Christine (1997), The seven Faces of Information Literacy, Adelaide: Auslib press.
Bättig, Esther (2005), Information Literacy an Hochschulen : Entwicklungen in
den Usa, in Deutschland und der Schweiz. Churer Schriften zur
Informationswissenschaft, 8. Chur. Arbeitsbereich Informationswissenschaft. Diplomarbete vid Churs Hochschule für Technik und Wirtschaft.
Buckland, Michael (1991), Information and Information Systems. New Directions in Information Management, 25. New York: Greenwood.
Bußmann, Hadumod (2008), Lexikon der Sprachwissenschaft, Stuttgart: Alfred Kröner Verlag.
CsuNet (2012), Lebenszyklus der Medien- und Informationskompetenz – Wissen
ist der beste (Daten-) Schutz. URL:
http://www.csu-portal.de/dateien/csunet/oeffentlich/dokumente/Medienkomp.pdf [2014-05-03].
Dammeier, Johanna (2004), Vermittlung von Informationskompetenz (IK) in den
Naturwissenschaften – ein Praxisbericht. Föredrag ursprungligen hållet i
Heidelberg 19 november 2004. URL:
http://www.ub.uni-konstanz.de/fileadmin/Dateien/Informationskompetenz/Publikationen/Vortrag _Heidelberg191104JD_01.pdf
Doyle, Christina (1994), Information Literacy in an Information Society: A
Concept fort the Information Age, Syracuse, New York: ERIC Clearinghouse
on Information & Technology.
Esaiasson, Peter, m.fl. (2007), Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle,
individ och marknad. 3., [rev.] uppl., Stockholm: Norstedts juridik.
Franke, Fabian (2012), ”Standards der Informationskompetenz für Studierende”, i
Handbuch Informationskompetenz, red: Wilfried Sührt-Stromenger, Berlin:
De Gruyter Saur, 235–249.
Fredriksson, Peter (2006), Den fjärde basfärdigheten – finns den i
gymnasiereformen 2007? Examensarbete i kompletterande lärarutbildning vid
Södertörns högskola.
Freimanis, Raimonds & Orszullok, Lisa & Förster, Thorsten (2013), ”Informationskompetenz: Geschichte, Konzept, Definition und ihre Integration in die Schule”, i Informationskompetenz in der Schule : Ein
72
Informationswissenschaftlicher Ansatz, red: Sonja Gust von Loh & Wolfgang
Stock, Berlin: de Gruyter Saur, 23-60.
Fuchs-Kittowski, Frank (2010), ”Wissens-Ko-Produktion –
Organisationinformatik.“ I Organisationsinformatik und digitale Bibliothek in
der Wissenschaft: Wissenschaftsforschung Jahrbuch 2000, 2. uppl., red:
Frank, Fuchs-Kittorski m.fl., Berlin: Gesellschaft für Wissenschaftsforschung. Gärdén, Cecilia (2010), Verktyg för lärande – Informationssökning och
informationsanvändning i kommunal vuxenutbildning. Doktorsavhandling vid
institutionen biblioteks- & informationsvetenskap/bibliotekshögskolan, högskolan i Borås och Göteborgs universitet. Valfrid, nr. 42.
Hagerlid, Jan (1996), Studenternas Bibliotek: En analys av högskolebibliotekens
utveckling: Slutrapport, BIBSAM. URL:
http://www.kb.se/bibsam/utredn/sbfulltxt.htm [2014-06-10].
Hapke, Thomas (2007), ”Informationskompetenz 2.0 und das Verschwinden des ‘Nutzers‘“, i Bibliotek, vol. 31, nr. 2, 137–149.
Hapke, Thomas (2012), ”Informationskompetenz in einer neuen
Informationskultur“ i Handbuch Informationskompetenz, red. Wilfried Sühl-Stromenger. Berlin: De Gruyter Saur, 36–49.
Holchholzer, Rupert & Wolff, Christian (2006), Informationskompetenz – Status
Quo und Desiderate für die Forschung. Regensburg: Univ., Philosophische
Fak. IV - Sprach- und Literaturwiss.. URL: http://epub.uni-regensburg.de/10485/
Honemeyer, Eva (2008), Informationskompetenz an Grundschulen : Perspektive
und Problemen für Schulen und Lehrer, Berlin: Simon Verlag für
Bibliothekswissen.
Husén, Torsten & Larsson, Ursula (2014), ”Tyskland: Utbildning”,
Nationalencyklopedin. URL: http://www.ne.se/lang/tyskland/utbildning
[2014-05-04].
Ingold, Marianne (2005), Das Bibliothekarische Konzept der
Informationskompetenz: Ein Überblick. Berliner Handreichungen zur
Bibliothekswissenschaft, 128. Avhandling vid Humboldt-Universität zu Berlin.
ISB (=Staatsinstitut für Schulqualität und Bildungsforschung München). URL: http://isb.bayern.de [2014-05-07].
Johansson, Lars (2014), ”Gymnasieskolan”, Nationalencyklopedin. URL: http://www.ne.se/lang/gymnasieskola [2014-05-07].
Karlsson, Linda (2001), Högskolebiblioteket i den pedagogiska processen. Magisterexamen i Biblioteks- & informationsvetenskap. Lunds Universitet, BIVIL:s skriftserie 2001:13.
Koltay, Tibor (2011), ”The Media and the Literacies: Media Literacy, Information Literacy, Digital Literacy“, i Media Culture Society vol. 33, nr. 2, 211–221.
73
Kuhlthau, Carol (1993), Seeking Meaning: A Process Apporach to Library and
Information Services. Information management, policy, and services.
Norwood, New Jersey: Ablex Publishing Corporation.
Larsson, Staffan (1986), Kvalitativ analys: Exemplet fenomenografi. Teori, forskning, praktik. Lund: Studentlitteratur.
Lehrplanplus Bayern, URL: http://www.lehrplanplus.bayern.de Limberg, Louise & Hultgren, Frances & Jarneving, Bo (2002),
Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt. Skolverkets
monografiserie. Stockholm: Skolverket.
Limberg, Louise & Sundin, Olof & Talja, Sanna (2009), ”Teoretiska perspektiv på informationskompetens”, i Informationskompetenser: om lärande i
informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker, red: Jenny
Hedman & Anna Lundh, Stockholm: Carlsson, 36–65. Lindberg-Sand, Åsa (2001), Biblioteksbarometern 2000. Lund:
Utvärderingsenheten. Rapport nr. 2001:210.
Middleton, Howard & Baartman, Liesbeth (2013), ”Transer, Transition or Transformation.”, i Transfer, Transitions and Transformations of Learning, red: Howard Middleton & Liesbeth Baartman. International Technology Education Studies. Rotterdam: SensePublishers, 1-11.
Owusu-Ansah, Edward, (2005), ”Debating definitions of information literacy: enough is enough!”, i Library Review, vol. 54, nr. 6, 366–374.
Oxstrand, Barbro (2013), Från media literacy till mediekunnighet: lärares
uppfattning och förståelse av begreppen mediekunnighet och IKT i skolan och deras syn på medieundervisning. Avhandling vid institutionen för journalistik,
medier och kommunikation. Göteborgs Universitet.
Pilerot, Ola (2009), ”Högskolestudenters informationskompetens”, i
Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och
informationssökning i lärandepraktiker, red: Jenny Hedman & Anna Lundh,
Stockholm: Carlsson, 108–132.
Rader, Hannelore (1995), ”Information Literacy and the Undergraduate Curriculum”, i Library Trends vol. 44, nr. 2, 270–278.
Rader, Hannelore (2002), ”Information Literacy 1973–2002: a Selected Literature Review”, i Library Trends, vol. 51, nr. 2, 242–259.
Ripa, Britta (2012), Informationskompetens mellan raderna – en textanalys av
grundskolans måldokument. Magisteruppsats i biblioteks- &
informationsvetenskap vid institutionen biblioteks- &
informationsvetenskap/bibliotekshögskolan. Högskolan i Borås, 2012:7. Schramm, Elke (2007), Möglichkeiten und Grenzen von Innovationen durch
Lehrpläne – Evaluation am Beispiel der sechsten Klasse im Fach Deutsch.
Avhandling vid Universität Augsburg, Philosophisch-sozialwissenschaftliche Fakultät.
74
Schultz, Lena (2011), Vermittlung von Informationskompetenz an der
Grundschule : Erarbeitung eines integrativen Praxiskonzepts für den Deutschunterricht. Kölner Arbeitspapiere zur Bibliotheks- und
Informationswissenschaft, 56. Fachhochschule Köln, Fakultät für Informations- und Kommunikationswissenschaft.
Skolverket (2010), Läroplan för förskolan Lpfö98, Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011), Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011, Stockholm: Skolverket.
SOU 1997: 21, Växa i lärande – Förslag till läroplan för barn och unga 6 – 16
år.
”Statistik der IK-Veranstaltungen in Bayern – 2013”, Informationskompetenz, URL:http://www.informationskompetenz.de/fileadmin/user_upload/Statistik_ der_Schulungen_in_Bayern_2013_Tabellen.pdf [2014-05-06].
Säljö, Robert (2000) Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv, Stockholm: Nordstedts.
Virkus, Sirje (2003), ”Information literacy in Europe: a literature review“, i
Information Research vol. 8, nr. 4. URL:
http://www.informationnr.net/ir/8-4/paper159.html [2014-05-02].
Werner, Arnold (2001), ”Mit Information zum Wissen – durch Wissen zur Information : Beiträge zur Wissensgeschichte und Informationstheorie“, i
Bibliothek Forschung und Praxis, vol. 25, nr. 1.
Wittich, Anke & Jasiewicz, Justyna (2011), ”Orientierungsrahmen zur Vermittlung von Informationskompetenz in der Schule“, i Information –
Wissenschaft und Praxis, vol. 62, nr. 4, 167–172.
Zurkowski, Paul (1974), The Information Service Environment Relationships and
Priorities, National Commission on Libraries and Information Science,
75