Informationsflöden

Vi anser inte att distribueringen av handelsinformation mellan marknadsplatserna kännetecknas av att vara heltäckande och innehållsrik utan snarare sparsmakad och anonym. Vi kan se ett stort problem i att det inte finns en aggregerad bild av handeln och det finns en osäkerhet i vad den utgivna informationen egentligen baseras på. Vi tycker att marknadsplatsernas samarbeten med varandra är bristfälliga och skulle kunna förbättras. Enligt oss vore det bra om de individuella handelsplatserna visade en aggregerad bild av all handel som skett i en specifik aktie på alla marknader där den handlas och inte bara på den egna marknadsplatsen. Vissa marknadsplatser, som Aktietorget, har dock själva valt att, utöver det som stadgas i lagen, visa en aggregerad bild på handeln i deras aktier då de hämtar in information från Burgundy. Problemet var ju, som Myrdal sa, att det uppstå problem om fler marknadsplatser tog upp Aktietorgets aktier till handel. Det kan ju vara lättare att samla en aggregerad bild när man bara behöver samarbeta med en

marknadsplats. Vi tror dock att allt handlar om kostnader och att marknadsplatserna skulle kunna samarbeta på ett bättre sätt men ingen är villig att betala det pris det skulle kosta.

5.1.1 Information till allmänheten

Information har idag blivit en handelsvara vilket minskar effektiviteten på marknaden. Så länge som information är en handelsvara och endast de största och rikaste har råd att få en helhetsbild av handelsinformationen på marknaden så kommer det finnas en skevhet i informationsflödet då olika investerare får tillgång till olika information. Småsparare har inte alls samma förutsättningar för att kunna göra grundliga beslut inför sina investeringar som de stora instituten har eftersom det fordrar att de lägger ut stora summor på program som ger dem denna information. Vi menar, precis som Vindevåg, att det är ett

tillkortakommande att de stora dagstidningarna idag inte publicerar den aggregerade och fullständiga informationen från alla marknadsplatser. De borde ha tillräckliga resurser att

29 tillgodogöra sig informationen från SIX och Reuters och på ett lättillgängligt sätt nå ut till hela marknaden vilket skulle bidra till ett mer harmoniserat informationsflöde.

Problematiken hanteras till viss del genom att mäklarna prenumererar på

handelsinformation från informationsdistributörer och publicerar denna för kunder. Mäklarna använder även denna information i Smart order routing-systemet vilket sammanför de olika marknaderna till en syntetisk orderbok. Men vi anser att detta tillkortakommande måste rättas till så att investerare kan göra grundliga beslut för sina investeringar i framtiden.

5.1.2 Bästa möjliga orderutförande och Smart Order Routing

MiFID bidrog till lagen om bästa möjliga orderutförande där kunden ska erbjudas bästa möjliga pris av sin mäklare. Som vi sett har detta inte riktigt fungerat i praktiken och det är svårt att som kund veta vart det bästa priset finns och om man verkligen fått ett avslut på den marknadsplasten där det är bäst villkor. Vad man antagligen inte tänkte på när man introducerade MiFID på marknaden var den dolda kostnaden (sökkostnaden) som

omstruktureringen på marknaden bidrog med för kunden räkning. Sökkostnaden var som minst när det bara fanns en handelsplats där de aktier kunden var intresserad i fanns samlade. När marknaden splittrades och samma bolags aktier säljs på ett dussin olika handelsplatser, så blir sökkostnaden för det bästa priset mycket större. Med en volatil

marknad där priset ständigt ändras kan det nästintill bli en omöjlig uppgift att som kund hitta marknadsplatsen med bästa möjliga pris. Kommer detta att vara kostnadseffektivt ur

kundens sida? Vi tror inte det. Därför använder sig mäklare och handelsplatser ofta systemet Smart Order Routing vilket tar bort sökkostnaden för kunden. Som vi sett i vår empiriska studie fungerar även detta inte helt optimalt då mäklarhusen ofta ansluter sig till få

handelsplatser på grund av omsättnings och kostnadsskäl. Att lagen säger att kunden ska få bästa möjliga orderutförande men inte anger att urvalet ska bestå av alla marknadsplatser där aktien finns tillgänglig för handel tycker vi är en stor miss från reglernas sida. Om mäklarna fritt kan välja vilka marknadsplatser de vill ansluta sig till så kan det betyda att kunden inte alls får bästa möjliga pris på marknaden, utan bara bästa möjliga pris på de handelsplatser som mäklaren erbjuder. Vi anser att missarna i detta system tar bort en stor del av huvudsyftet för MiFID:s införande som just var kundnytta och lägre priser.

30 Problematiken med de olika systemen för Smart Order Routing kvarstår än så länge eftersom kunden ofta inte vet om ordern stannar kvar på den först bedömda bästa marknadsplatsen eller om den flyttas runt då priset hela tiden varierar mellan marknadsplatserna. Mycket ansvar ligger här hos mäklarna då de måste informera kunden hur systemet är uppbyggt. I dagens annars så informationsöverflödande samhälle verkar aktiemarknaden och mäklarna gå bakåt i utvecklingen och minska på informationen.

Trots många brister i Smart Order Routing så anser vi att Smart Order Routing är en av de viktigaste faktorerna för att få den europeiska marknaden att fungera på ett effektivt sätt. Utan det skulle handel av värdepapper kräva stora informationssökningar och det skulle uppstå stora problem med att hitta motparter för en transaktion. För att bilda en

heltäckande och harmoniserad europeisk aktiemarknad så tycker vi att det måste finnas regleringar på att mäklarhusen måste vara anslutna till alla de marknadsplatser i Europa som erbjuder handel i aktier.

5.2 Marknadsövervakning

Enligt vad vi har erfarigt under studiens gång så har MiFID haft en negativ påverkan på marknadsövervakningens möjligheter att verka på den europeiska aktiemarknaden. Det grundläggande problemet är att det inte finns en samlad bild av vad som händer på

marknaden. De olika marknadsövervakningsavdelningarna ser enbart sina delar av handeln och det är svårt, ibland omöjligt, för övervakningen att få tillgång till information som krävs för att ta välgrundade beslut om incidenter som sker på marknaden. En primär marknad kan idag inte fullt ut följa den handel som sker i dess värdepapper som de innan MiFID:s

införande hade full kontroll över.

Det finns väldigt få samarbeten och samarbetsviljan verkar i vår mening vara låg mellan de olika marknadsplatserna vad gäller informationsutbyte i marknadsövervakningen och det är bara vissa övervakningssystem som inhämtar en aggregerad bild från andra marknader. Denna aggregerade bild behandlar dock endast handelsinformation som orderdjup och avslutningskurs. Detta gör att övervakningen har en mycket begränsad möjlighet att få en

31 fullständig och heltäckande bild av situationen på marknaden. Trots att det finns möjlighet för de olika marknadsplatserna att kontakta varandra om något önskas utredas, kräver det att de vet vad de letar efter innan de ringer, vilket endast bidrar till en tillfällig lösning på ett problem som i grunden borde lösas långsiktigt. Att informationen från

marknadsövervakningen är konfidentiell för allmänheten har vi full förståelse över, men vi tycker att man borde tillåta marknadsövervakningsavdelningarna som handlar med samma aktier att dela informationen som rör de “gemensamma” aktierna. Här måste man tänka på förtroendet för marknaden och kan inte bibehålla ett “mitt och ditt tänk” gällande viktig information som påverkar marknadens effektivitet och rättvisa.

5.2.1 Marknadsmanipulation

Risken för att stora handelsvolymer kan spridas bland de olika marknaderna och på så sätt gömmas är betydande i och med fragmenteringen av handeln. Det säger sig självt att det är lättare att gömma stora volymer om du köper små volymer på många marknadsplatser. Vi tycker att risken för marknadsmanipulation har ökat i och med att det finns fler

marknadsplatser att handla från vilket i sig bidrar till sämre likviditet. Med många

marknadsplatser och olika hög standard på övervakning så ökar chansen att komma undan med att handla med sig själv för att manipulera priset och iscensätta likviditet i en aktie.

5.2.2 Insiderhandel

Vi kan inte se några direkt klara tendenser på att insiderhandeln ökat i och med införandet av MiFID och uppbrytningen av marknaden eftersom problemet med kapitalförsäkringar finns, där risken för insiderhandel säkert är betydligt större (I en kapitalförsäkring kan man inte knyta aktieinnehavet till en viss person på samma sätt som då en vanlig aktiedepå används). Vi tror att man måste skilja på handeln som utförs av insynspersoner och personer som handlar med insiderinformation. Insynspersoner är ofta högt uppsatta inom företaget som kontinuerligt har viktig och kurspåverkande information om bolaget. Dessa

insynspersoner har ganska mycket att förlora på att handla olagligt men chanserna att gömma sig anser vi har ökat även för dessa personer i och med fler marknadsplatser. Där uppstår dock ett problem med rapportering av innehav för insynspersonerna och det kan bli

32 svårt om någon börjar gräva i när och var handeln skett. Det som vi tror att MiFID bidragit med är däremot att öka riskerna för insiderhandel av personer som inte har någon insyn i företaget men som kommit över information som inte är publik ändå. Eftersom det endast är Stockholmsbörsen (den primära marknaden) som har bolagsövervakning och information om viktig kurspåverkande information tror vi att en kund som handlar på insiderinformation lättare kan komma undan där på andra marknadsplatser där ingen bolagsövervakning finns. Vad hjälper det att Nasdaq OMX har hård övervakning på insiderhandel om aktien handlas på andra marknader som Nasdaq OMX inte har någon kontroll över. Här anser vi att det är informationsdelningen som är boven i dramat igen. Skulle primärbörsen ha övervakningen över all handel som sker med dess aktier, vilket Nasdaq OMX föreslagit, tror vi att personer med insiderinformation inte skulle kunna handla och komma undan lika lätt endast på grund av att handelsplatsen inte fått ta del av viktig bolagsinformation.

5.2.3 Transaktionsrapporteringssystem

Finansinspektionens försök att få en fullständig bild av marknaden genom TRS-systemet känns inte helt problemfri. Det stora problemet som vi ser med detta system är att registreringen och rapporteringen sker av människor och i efterhand, inte direkt löpande från marknaden i form av automatiserade rutiner. Eftersom registreringen är släpande finns det risk för att felaktig marknadsdata förs in i systemet eller rent utav förfalskas. Problemet är att datan inte följs upp eller kontrolleras i tillräckligt stor utsträckning. Eftersom datan i TRS systemet kan vara felaktig när den kommer in så anser vi att det inte finns så mycket som den kan användas till. Annars skulle kanske Finansinspektionen kunna tillhandahålla en aggregerad handelsinformation precis som SIX och Reuters eller ha en sorts

marknadsövervakning över handeln som skett. Detta fordrar dock att de måste veta vilken specifik transaktion det är de söker eftersom de har ett helt hav av information om all handel som skett. De måste då ha en indikation på att något inte står rätt till i en transaktion för att besluta sig om att undersöka handeln i den aktien närmare. Detta bidrar endast till en tillfällig lösning på övervakningsproblemet. Det stora problemet är dock tillförlitligheten på data vilket gör att informationen i stort sett är oanvändbar.

33

5.2.4 Handelsstopp

Primärmarknaderna som har relativt stora åtaganden gentemot noterade bolag och dess ägare kontrollerar inte handeln med aktierna till hundra procent längre. Eftersom det finns en fördröjning i marknaden vad gäller handelsstopp och andra företeelser på marknaden finns risker för att det uppstår en orättvis marknadssituation. Att till exempel Chi-X tillåter sina kunder att handla trots att Nasdaq OMX stoppat handeln i den aktien är rent ut sagt farligt för kunden. Chi-X utsätter sina kunder för fara eftersom de inte vet varför Nasdaq OMX har utfärdat handelsstoppet. Tänk om bolagsövervakningen fått reda på att bolaget kommer att gå i konkurs inom en snar framtid och handelsstoppar aktien tills bolaget gått ut med denna information till marknaden. Om kunderna på Chi-X fortsätter handla aktier i ett konkursutsatt bolag, medan kunderna på Stockholmsbörsen blivit hindrade från misstaget, så handlas inte aktien under samma förutsättningar av aktörerna på marknaden vilket är en grundsten för att få en effektiv och rättvis marknad. Låt oss där säga att primärmarknaden skulle ha all övervakning av sina aktier på alla andra marknadsplatser, då skulle inte denna problematik uppstå. Handelsstoppet skulle då gå ut till alla marknadsplatser och alla skulle få samma information och samma förutsättningar. Chi-X skulle inte kunna välja att ignorera handelsstoppet eftersom kontrollen och övervakningen skulle ske från Stockholmsbörsen. Ur ett investerarskyddsperspektiv skulle denna lösning vara mycket bättre och eftersom en av MiFID:s hörnstenar är just investerarskydd så borde förslaget tas i beaktande om man tänker på förtroende för marknaden och skyddet för investerarna.

5.2.5 Förslag på förbättrat marknadsövervakningssystem

Förslaget på förbättringar av marknadsövervakningssystemen som togs upp i empiridelen behandlade möjligheterna att en primär marknad har ansvaret för all övervakning av

aktierna som är noterade hos dem. Övervakningen skulle då outsourcas från den sekundära marknaden till primärmarknaden och informationen skulle delas mellan de båda

marknadsplatserna. Motsättningarna till detta förslag ligger just nu i marknadernas misstro mot varandra om att informationen skulle missbrukas. Involverade måste på något sätt försäkra omvärlden om att man på övervakningssidan är oberoende och inte skulle använda sig av sekundärmarknadernas information till något annat syfte än just övervakning.

34