I början av arbetet valdes ett ämnesområde att undersöka vidare inom fördjupningsämnet naturorienterande ämnen/teknik, området blev framtidens skola och framtidens lärmiljö inom naturorientering och teknik. Utifrån ämnet valdes intresseområdet vad forskning säger om hur lärare kan arbeta för att påverka elevernas intresse, motivation och attityd inom NO- och teknikundervisning. Ord som inspirerade oss var sådana vi stött på under tidigare kurser inom grundlärarprogrammet årskurs 4–6: motivation, framtid, kursplan, undervisningsmiljö, utomhuspedagogik, digitalisering, intresse, förväntningar, experiment, kunskap, förståelse, naturvetenskapens och teknikens språk.
I Skolverkets publikation Strategier för att öka elevernas motivation och engagemang (Ekborg m.fl., 2018) som vi mött i tidigare kurs under utbildningen, hittades ROSE-studien (Sjøberg & Schreiner, 2010), vilket gav en vidare inspiration till sökprocessen.
Nya sökord bestämdes genom inspiration från dessa texter: interest och science education. Sökningen skedde sedan i olika databaser via Malmö universitetsbiblioteks söktjänster, med hjälp av tips och råd från bibliotekarier. Ett tips var att benämna science education på olika sätt som science learning och science teaching för att bredda sökningarna och inte utesluta viktiga artiklar.
Databaserna som valdes ut var ERC, SwePub, EBSCO, ERIC och Google Scholar. I alla sökningar användes peer reviewed som avgränsare för att endast vetenskapligt granskade artiklar skulle visas i resultatlistan. Det innebär att artiklarna har granskats av andra forskare och därför accepterats som vetenskapliga resultat (Thuren, 2019). I EBSCO valdes alternativet alla databaser. EBSCO och ERIC var de som fick flest sökträffar.
Sökorden sållades ut beroende på databas på grund av att svenska ord inte finns med i internationella databaser. I EBSCO användes först sökorden: motivation, motivation for school science, motivation science primary school. Sökorden behövde vidgas för att generera fler resultat: science education, science teaching, science learning, motivation, primary school, k-12, strategies for learning, teaching strategies, learning strategies, technology. Ändring utifrån publiceringsårtal och subject gjordes för att få färre artiklar.
I databasen SwePub användes sökorden: NO, teknik, science education, motivation, interest, NO undervisning, naturvetenskap, naturorientering. I ERIC användes orden:
Science education, interest, motivation, Sweden, swedish. Databasen ERC användes också med sökorden science education OR science teaching AND teach* AND Sweden OR Swedish AND motivation. Sökningen i ERC genererade 17 träffar och utifrån titel, nyckelord och abstract så verkade fem intressanta och efter vidare granskning av de intressanta artiklarna valdes tre ut för användning i kunskapsöversikten.
SwePub upplevdes som svår att söka i och genererade få sökresultat med innehåll som i de flesta fall inte var av relevans. Fördelen var att artiklar och avhandlingar utifrån svenska ord fanns, såsom NO, naturkunskap, naturvetenskap och naturorientering, eftersom det inte finns någon direkt översättning för dessa svenska ord på engelska.
Svenska artiklar efterfrågades på grund av att de är formade efter det svenska samhället och den svenska läroplanen. Sökningen i SwePub genererade 42 artiklar då refereegranskning var valt som avgränsning, utifrån dessa träffar valdes en artikel och två avhandlingar ut som adekvata för att hjälpa till att besvara forskningsfrågan.
Antalet träffar som sökningen i ERIC genererade var hanterbart, därför gjordes inga fler avgränsningar. Utifrån de 84 artiklarna verkade tio av dem intressanta utifrån vår frågeställning, av de tio så valdes två slutligen ut efter relevans i förhållande till forskningsfrågan.
När ytterligare avgränsningar gjordes blev det antingen inga träffar alls eller få träffar som ansågs irrelevanta för kunskapsöversikten. Eftersom kunskapsöversikten framställdes under en begränsad tidsperiod om 10 veckor fanns inte tillräckligt med tid för att kunna gå igenom alla sökresultat. Istället valdes artiklar genom titel, språk och ursprungsland men också efter att ha läst artiklarnas abstract. Eftersom skolan ser olika ut i olika länder prioriterades länder som har liknande samhälle eller skolsystem som Sverige. Sökmotorn Google Scholar användes främst för att få fram en specifik artikel efter författarens namn eller artikelns namn. Nedan finns Tabell 1 över de valda källorna och dess sökvägar med sökord.
Tabell 1 över utvalda källor och dess sökvägar i den ordningen de hittats.
Källa Sökprocess
1. Sjøberg, S. & Schreiner, C. (2010). The ROSE project. An overview and key findings.
Databas: Google Scholar Sökord: The ROSE project.
Ingår i många olika artiklar som en
återkommande referens. Bland annat texten från Skolverket (Ekborg m.fl., 2018) som gjorde att vi sökte direkt på Google Scholar för att få ett snabbt resultat.
2. Grecmanová, Helena; Gonda, Dalibor;
Urbanovská, Eva; Cabanová, Vlasta. (2020).
Factors Influencing the Creation of a
Positive Climate in Natural Science Lessons from the Perspective of Pupils in EURASIA Journal of Mathematics, Science and
3. Abrahamsson, C., Malmberg, C. &
Pendrill, A-M. (2019). En Delfistudie om lärares uppfattning av elevengagemang i NO-undervisningen. NorDiNa 15(2). 128–
144.
Databas: SwePub
Sökord: (no OR teknik) (science education) (motivation or interest)
Avgränsning: refereegranskat och endast tidsartiklar.
4. Eady, M. J. & Lockyer, L. (2013). Tools for learning: technology and teaching strategies. Learning to Teach in the Primary School. University of Wollongong. 71–89.
Hittad som referens i: Use of mixed reality applications in teaching of science av
Beyoglu, D. & Hursen, C., & Nasiboglu, A.
som angiven referens i artikeln. Vidare sökt på Google Scholar med sökord: tools for learning and teaching strategies. Fanns även på EBSCO:
5. Potvin, P., & Hasni, A. (2014). Interest, motivation and attitude towards science and technology at K-12 levels: a systematic review of 12 years of educational research.
Studies in science education, 50(1), 85–129.
Databas: EBSCO - all databases
6. Hultén, M. (2008). Naturens kanon:
formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans studie om vägen till gymnasiet (Göteborg Studies in Educational Sciences, 196) [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet].
8. Henriksson, A-C. (2018). Primary school teachers’ perceptions of out of school learning within science education. LUMAT:
International Journal on Math, Science and Technology Education, 6(2). 9–26.
of early interest in science, International Journal of Science Education, 32(5). 669–
10. Hansson, L., Leden, L., & Pendrill, A.
M. (2019). Contemporary science as context for teaching nature of science: teachers’
development of popular science articles as a teaching resource. Physics Education, 54(5), 055008.
Databas: ERC
Sökord: 'Science education' OR 'science teaching' AND 'teach*' AND 'Sweden' OR 'Swedish' AND 'motivation'
Avgränsning: peer reviewed.
11. Östman, L., Öhman, M., Lundqvist, E.,
& Lidar, M. (2015). Teaching, learning and governance in science education and
physical education: a comparative approach.
Interchange, 46(4), 369–386.
Databas: ERC
Sökord: 'Science education' OR 'science teaching' AND 'teach*' AND 'Sweden' OR 'Swedish' AND 'motivation'
Avgränsning: peer reviewed.
Eftersom vår inriktning är mellanstadiet årskurs 4–6 upptäckte vi tidigt i sökprocessen att vi fick avgränsa oss ytterligare. Främst riktade artiklarna sig mot högstadium eller gymnasium och kopplades ofta samman med de svenska resultaten från PISA-undersökningarna som utförs av femtonåringar. Många av resultaten riktade också sig mot barn i de lägre åldrarna, förskola och tidiga skolåren innan mellanstadiet och valdes bort på grund av den anledningen.
Det har varit svårt att begränsa sökresultatet ytterligare eftersom många av orden begränsar sökresultatet istället för att inkludera om fel ord väljs. Det finns många olika benämningar av skolans årskurser, till exempel middle school, year 3–4, 4–6, secondary school, primary school, lower, higher och dylikt, vilket även kan variera beroende på vilket land artikeln är upprättad i. I Sverige är elever generellt tio år i årskurs fyra medan elever i årskurs fyra i Storbritannien är mellan åtta och nio år gamla. Sökningarna ger också olika resultat beroende på om AND och OR används. På grund av detta så användes OR vid synonymer och AND för att kombinera orden och begreppen med varandra.
Ett sätt att granska artiklarna var genom att söka på dem i norska listan (Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse, 2021). Detta för att granska om de utvalda artiklarna publicerats i vetenskapliga tidskrifter som håller en godkänd vetenskaplig nivå. Det har eftersträvats att tidskrifterna ska ha klassats med nivå ett eller nivå två, vilket tyder på att de är godkända utifrån norska listans kriterier och därmed är vetenskapliga. Alla artiklar som valts ut som användbara källor i kunskapsöversikten har testats i Norska listan och alla mötte kriterierna för nivå ett eller två. De som inte har hittats genom Norska listan är doktorsavhandlingarna från Hultén (2008) och Lindahl (2003), artikeln av Eady &
Lockyer (2013) och översikten från Sjøberg och Schreiner (2010). Dessa finns inte med på grund av att de antingen har publicerats som bok eller publikation vilket Norska listan inte behandlar. Hultén (2008) och Lindahls (2003) doktorsavhandlingar är monografier.
Enligt Segesten (2017) är doktorsavhandlingar kvalitetsgranskade både under framtagandet och vid den offentliga disputationen innan publicering.