Praktiska undervisningsaktiviteter

Praktiska undervisningsaktiviteter kan vara att diskutera och samtala om kontroversiella frågor, argumentera och göra ställningstaganden till värdegrundsfrågor, laborera, experimentera och undersöka, läsa, skapa och tolka tidningsartiklar, dramatisera undervisningen och skriva texter kan underlätta elevernas förståelse, intresse och engagemang (Lindahl, 2003; Hansson m.fl., 2019; Maltese & Tai, 2010). Laborationer är mest engagerande för elever när de får utföra dessa med verklighetsförankring men också när de får praktiskt utföra systematiska undersökningar utifrån lärarens eller efter egen

planering (Abrahamsson m.fl., 2019; Lindahl, 2003; Potvin & Hasni, 2014; Hultén, 2008;

Eady & Lockyer, 2013). Läraren bör tänka på att exkludera irrelevant innehåll, fokusera på att skapa aktiviteter som kopplas samman med elevernas kognitiva förmågor samt utifrån läromedel ta hänsyn till elevernas varierande erfarenheter (Eady & Lockyer, 2013). Enligt Potvin och Hasni (2014) är samarbete i klassen, koppling till verkligheten, praktiska frågeställningar, laborationer samt självständigt arbete exempel på arbetssätt som eleverna föredrar. Enligt forskningen verkar eleverna inte uppskatta att lära genom läroböcker, ren faktainlärning, för mycket PowerPoint i undervisningen eller via skriftliga övningar (Potvin & Hasni, 2014).

Elever uppfattar begreppen i undervisningen som svåra och efterfrågar åskådliggörande genom en lärardemonstration via exempelvis klassrumstavla, bild eller multimodala verktyg (Lindahl, 2003; Abrahamsson m.fl., 2019; Eady & Lockyer, 2013). Användandet av multimodala hjälpmedel gör att eleverna blir mer uppmärksamma och även engagerade vilket hjälper dem att bearbeta undervisningen (Eady & Lockyer, 2013). Elevers intresse kan fångas genom användande av bilder i undervisningen som på ett tydligt sätt kan förstärka förklaringar kring olika fenomen (Hultén, 2008). Uppgifter som motiverar eleverna är att bygga egna konstruktioner, diskutera eller debattera kring frågor i form av dilemman eller att göra egna informationssökningar som underlag för diskussioner eller till egna texter (Abrahamsson m.fl., 2019; Eady & Lockyer, 2013). Något som också är betydelsefullt är när eleverna själva bidrar till undervisningen genom att ställa frågor, ge förslag och aktivt deltar i aktiviteterna (Abrahamsson m.fl., 2019). När eleverna får tillfälle att interagera med informationen kan de befästa kunskaper i långtidsminnet (Eady

& Lockyer, 2013).

Exkursioner, studiebesök, museibesök och händelser som inträffar utanför skolans område intresserar eleverna eftersom de får vara praktiskt aktiva (Potvin & Hasni, 2014;

Henriksson, 2018; Hultén, 2008). Tävlingar där eleverna ges möjlighet att skapa ökar deras självförmåga och motivation (Potvin & Hasni, 2014). Frågebaserat, problembaserat och praktisk lärande måste ha inslag av reflektion för att gynna elevernas lärande (Potvin

& Hasni, 2014). Enligt Potvin och Hasni (2014) är kollaborativt lärande och kooperativt lärande också något som påverkar elevernas intresse, motivation och attityder positivt.

Något som också påverkar är om läraren är kunnig inom ämnet (Potvin & Hasni, 2014)

Lockyer, 2013). Genom att praktiskt genomföra aktiviteter som inkluderar tekniska verktyg såsom ordbehandlings- och presentationsprogram, olika publiceringsverktyg, webbsideverktyg, e-post och digitala diskussionsforum kan eleverna på olika sätt kommunicera sina tankar i form av text, bild, ljud och video (Eady & Lockyer, 2013).

Detta går att göra genom att exempelvis blogga, göra presentationer och skapa nyheter (Eady & Lockyer, 2013). Lärarens roll är viktig för att eleverna ska kunna omsätta kunskapen till produkter, lösningar eller ny information (Eady & Lockyer, 2013).

Kontakt med förebilder inom naturorientering och teknik, genom exempelvis besök i laboratorier eller möten med riktiga forskare, har gett goda resultat kring elevernas intresse, motivation och attityder gentemot ämnena (Potvin & Hasni, 2014). Att ha förebilder inom naturorientering och teknik har visat sig kunna påverka elevernas inställning till att vilja göra karriär inom dessa områden (Potvin & Hasni, 2014). Även Hansson m.fl. (2019) och Henriksson (2018) lyfter att samarbeten med externa aktörer kan gynna lärandet. Hansson m.fl. (2019) beskriver att elevernas fördomar kring forskare kan påverkas positivt om de får möta dessa i verkligheten.

Läraren måste ta hänsyn till att utforma undervisningen utifrån de bedömningskriterier som finns i läroplanen (Skolverket, 2019). Formativ bedömning påverkar elevernas engagemang enligt Abrahamsson m.fl. (2019). Lindahl (2003) benämner att det är viktigt att följa upp undervisningen för att lärande ska uppstå. Utvärdering och bedömning kan påverka elevernas intresse, motivation och attityd positivt om den är av formativ karaktär med konstruktiv kritik (Potvin & Hasni, 2014). Lindahl (2003) nämner också att betyg och prestationer likväl som andra faktorer som finns inom skolans ramar också kan ha en påverkan på elevernas intresse. Att variera undervisningen kan öka motivation och engagemang hos eleverna och resultera i förbättrade resultat (Eady & Lockyer, 2013).

5 Diskussion och slutsats

I den här kunskapsöversikten har det framgått att verklighetsförankrad undervisning bidrar till skapandet av demokratiska medborgare vilka kan relatera till olika problem och frågeställningar som finns att möta i både arbetsliv och samhälle (Ekborg m.fl., 2018;

Lindahl, 2003; Sjøberg & Schreiner, 2010; Östman m.fl., 2015; Henriksson, 2018). Att locka elever till naturorienterande och tekniska utbildningar och yrken upplevs som svårt på grund av att eleverna bland annat uppger att de har dålig koll på utbudet inom fälten (Maltese & Tai, 2010). Potvin och Hasni (2014) nämner dock att naturorientering och teknik är ämnen som lockar högpresterande elever. De elever som har ett starkt intresse för ämnena eller presterar bra kan ändå tänkas göra karriär till skillnad från elever som saknar intresse (Maltese & Tai, 2010). Metoder som har visat sig öka intresse för eleverna utgår från frågebaserat lärande och att ha en verklighetsförankrad undervisning (Potvin

& Hasni, 2014). Potvin och Hasni (2014) nämner att det är viktigt att synliggöra kopplingarna mellan ämnena, verkligheten och samhället vilket kan göras genom kontakt med forskare och annan yrkeskunnig karaktär, vilket gör ämnet mindre abstrakt.

Maltese och Tai (2010) påtalar att intresset för ämnena oftast befästs i tidig ålder vilket gör det svårt att omvända ett ointresse hos eleverna i senare ålder än i mellanstadiet. Trots detta sätts åtgärder in i högstadiet eller gymnasiet vilket har visat sig vara för sent (Maltese & Tai, 2010). Läromedel som används i undervisningen behöver utgå ifrån läroplanens innehåll på ett mer granskande sätt av både elever och lärare (Hultén, 2008;

Lindahl, 2003). Henriksson (2018) beskriver vikten av att undervisning ska ha ett tydligt syfte som är väl förankrat i och kan motiveras utifrån läroplanen.

Maltese och Tai (2010) uppger att intresset för naturorientering och teknik ofta sker i samband med skolan och att läraren utgör en stor del i detta. Lindahl (2003) menar att intresse är starkt förknippat med prestation och att dessa två faktorer påverkar varandra.

Lärare bör arbeta för att intresset ska främjas under hela skolgången och inte gå förlorat i takt med att studiernas svårighetsgrad ökar eller i takt med elevernas mognad och nya intressen (Maltese & Tai, 2010). Att uppmuntra och uttrycka positiva tankar till eleven gör att eleverna får ett bättre självförtroende och självkänsla vilket gör att de får en positiv

att elevernas självkänsla bör studeras inom ämnet istället för att endast fokusera på intresse, motivation och attityder. Vidare anser Potvin och Hasni (2014) att ämnena idag fokuserar på det elitistiska kunnandet och behöver bli mer stödjande för att bli tillgängligt för alla.

Under mellanstadiet och tidigare årskurser är det olika aktiviteter som laborationer och demonstrationer, undervisningsinnehåll och diskussioner i helklass som skapar intresse hos eleverna (Maltese & Tai, 2010). Efter mellanstadiet är det däremot vanligt att lärarens personlighet påverkar intresset för ämnena, alltså verkar det som att aktiviteter av olika slag tar mindre plats och lärarens roll påverkar mer i takt med eleverna blir äldre (Maltese

& Tai, 2010). Lärarens engagemang har visat sig vara en viktig faktor för att påverka elevernas intresse, motivation och attityd i en positiv riktning (Maltese & Tai, 2010). Det är viktigt att lärarens självförtroende och personliga intresse inte påverkar undervisningen på så sätt att vissa delar av undervisningen uteblir (Henriksson, 2018). Enligt Maltese och Tai (2010) hänger lärarens engagemang samman med dennes förmåga att interagera med eleverna och detta är enligt eleverna en egenskap hos läraren som de anser vara mer viktig än ämnesinnehållet för att fånga deras intresse.

Undervisning som mest består av reproduktion av fakta utvecklar inte elevernas tänkande, agerande och kännande (Lindahl, 2003). Undervisningen måste fokusera mer på elevernas kognitiva aspekter för att gynna elevernas förmåga att agera utifrån ett reflektivt ställningstagande vilket styrker deras möjlighet till att bli självständiga demokratiska medborgare (Lindahl, 2003). Eleverna kräver också en känsla av gemensamhet, förståelse och delaktighet (Henriksson, 2018). Om hänsyn inte tas till dessa faktorer minskar intresset och läraren får svårare att motivera eleverna att agera utefter läroplanens värdegrund och syfte (Hultén, 2008; Lindahl, 2003). När undervisningen utgår från läroplanen och planeras utifrån de didaktiska frågorna tenderar undervisningen bli mer greppbar och mindre abstrakt (Potvin & Hasni, 2014). Åskådningsmaterial har tagit mindre plats i klassrummet över tid men kan vara ett sätt för eleverna att skapa en verklighetsförankring genom sina sinnen och bör därför vara ett alternativt moment i undervisningen (Hultén, 2008). Tekniska hjälpmedel kan vara ett alternativ för att ta in naturen i klassrummet genom film eller virtuellt studiebesök. Men även PowerPoint kan användas och då är bra att tänka på att göra presentationen mer levande med bilder, film samt att eleverna får delta.

Hultén (2008) och Henriksson (2018) menar att det är lämpligt att använda naturen som ett möjligt rum, vilket kan ske genom exkursioner eller praktiska övningar med inslag av lek och sport. När eleven får vara delaktig i sin egen undervisning ger inte läraren direkta rätta svar utan utmanar eleven till att själv ta större ansvar i sitt agerande och lärande (Östman m.fl., 2015). Potvin och Hasni (2014) samt Henriksson (2018) trycker på vikten av god planering och relevant innehåll för att undervisning och lärande ska kunna ske på bästa sätt.

Aktiviteter som skapat intresse hos eleverna i hemmiljö kan vara lämpliga ingångar i undervisningen för att relatera innehållet till elevernas intressen (Maltese & Tai, 2010).

Alla elever är olika och även deras förmåga att ta till sig vetenskapliga begrepp, därför krävs tid och engagemang för att befästa dessa (Lindahl, 2003). Hultén (2008) menar att även om eleverna möter verkliga fenomen som exempelvis träd och svenska djur som de redan känner till, finns det trots allt utrymme att strukturera dessa på nya sätt och skapa ytterligare dimensioner av verkligheten. Enligt Lindahl (2003) upplever eleverna att ämnet och miljön i samhällsorienteringsklassrummen (med tillhörande lärare) som mer engagerande och roligare i förhållande till naturorienteringen. Undervisningen kan göra eleverna mer delaktiga när de får vara med i planeringen och komma med förslag om hur undervisningen ska gå till och vilket innehåll som mest är relevant utifrån deras intressen (Lindahl, 2003; Hultén, 2018). I resultatet framgår det att eleverna uppskattade området människans hälsa. Om det är ordet hälsa som är intressant skulle detta kunna användas inom flera områden. Att prata om planetens hälsa istället för hållbar utveckling kan vara en väg för att öka elevernas intresse.

Enligt Maltese och Tai (2010) kan läraren öka elevernas motivation gentemot ämnena genom att använda sig av ett varierat innehåll med aktiviteter som kopplar till elevernas intressen. Vidare anser Maltese och Tai (2010) att klassrumsmiljön spelar stor roll för elevernas motivation när miljön är inkluderande.

Lärare använder oftast utomhusundervisning i samband med biologi men elevernas attityder gentemot denna typ av undervisning påverkas av hur ofta den tillämpas vilket

det behöver ske okomplicerat och ofta (Henriksson, 2018). Lärare upplever att det krävs mycket planering för att hålla utomhusundervisning och att många elever inte fokuserar på rätt sak när de är ute (Henriksson, 2018). Det finns också andra ekonomiska aspekter kring utomhusundervisning gällande transport, personaltäthet och material som begränsar möjligheten till att vara utomhus (Henriksson, 2018). Något som kan vara mer gynnsamt är att utnyttja skolgården och använda sig av det befintliga materialet som finns i den vanliga klassrumsmiljön (Henriksson, 2018). På så vis behövs inte heller annan personal och eleven är i en miljö den är trygg i (Henriksson, 2018).

Upplevelser utanför skolan som till exempel utställningar, sommarläger, museum, vetenskapsmässor och tävlingar där flera skolor går ihop höjer elevers självkänsla och ökar intresse, attityder och motiverar elever till att prestera bättre inom ämnet (Potvin &

Hasni, 2014). Detta är något som inte verkar vanligt inom svensk skola vilket skulle kunna appliceras för att utvärderas om det fungerar i en svensk kontext. Detta skulle kunna göras genom att skolor anordnar vetenskapsmässor och andra vetenskapsrelaterade aktiviteter likt de gör i USA för att se om det skulle kunna påverka elevers intresse, motivation och attityder gentemot ämnena. Det finns olika typer av aktiviteter idag men alla skolor har olika faktorer såsom ekonomiska och geografiska förutsättningar som påverkar möjligheten och på grund av detta blir det inte lika tillgängligt för alla.