2.1 Analys
2.1.4 Informationsspridning
Respondenterna blev ombedda att svara på fyra frågor gällande informationsspridningen på arbetsplatsen. Frågorna rörde både officiell informationsspridning och informell
informationsspridning.
I frågan om vårdadministratörerna fick ta del av andra yrkeskategoriers information som kan påverka det vårdadministrativa arbetet svarade 13 att de ”helt” fick ta del av informationen och 24 upplevde att de fick ta del av information ”till stor del”. Det var 30 personer som uppgav att de ”delvis” fick information och 9 upplevde att de ”inte alls” fick ta del av informationen på arbetsplatsen.
Gällande den informella informationen på arbetsplatsen, så som exempelvis aktiviteter utanför arbetstid, uppgav 12 respondenter att de var ”helt” delaktiga, 20 ”till stor del” och 34 svarade
”delvis”. 10 vårdadministratörer svarade att de inte fick ta del av denna information alls.
I frågan om vårdadministratörerna upplevde det som om att information från
vårdadministrationen nådde de andra yrkesgrupperna svarade 31 respondenter att det ”delvis”
nådde ut kontinuerligt och tillräckligt. 6 respondenter upplevde att informationsspridningen
Examensarbete YhVA18 20-09-18 8
Vårdadministratörers upplevelse av synlighet inom
slutenvården/specialistvården.
Miriam Valentin Fridell
”helt” nådde de andra yrkesgrupperna medan 21 personer svarade ”till stor del” och 18 personer upplevde att informationen ”inte alls” nådde ut.
Den sista frågan ställd i enkäten var om respondenterna upplevde att information gällande nyanställning inom vårdadministrationen på arbetsplatsen nådde ut till övriga kollegor. 34,2 procent (26 personer) av respondenterna upplevde att information angående nytillsatt tjänst inom administration endast ”delvis” kom ut. Svaren visar att 10 respondenter upplevde det
”helt” fungerade med informationsspridning i denna fråga, 15 menade att det fungerade ”till stor del” och 25 vårdadministratörer menade att det ”inte [fungerade] alls”.
3 RESULTAT
Resultatet visar att flest andel hälsningar till vårdadministratörer är från kollegor inom samma yrkeskategori. Läkare uppges vara de som mest sällan hälsar på vårdadministrativ personal.
Undersköterskor hälsar enligt svaren oftare än både läkare och sjuksköterskor. Man kan utläsa att upplevelsen av synlighet i stort inte har med arbetsgruppens storlek att göra. I större
utsträckning har upplevelsen av synlighet att göra med bristande bekräftelser av
vårdadministratören (hälsningar i korridoren) i ett hierarkiskt fallande led. Det som påverkar synligheten är också om vårdadministratören sitter på samma plats som sina kollegor från andra yrkeskategorier. Informationsspridningen på arbetsplatsen är också en bidragande faktor till en mindre upplevd synlighet då vårdadministrationen inte alltid får ta del av andra yrkesgruppers informella information eller att informationsspridningen kring nyanställning av vårdadministrativ personal är begränsad. De andra yrkesgrupperna vet inte alltid att en ny kollega ska börja arbeta på arbetsplatsen.
Examensarbete YhVA18 20-09-18 9
Synligheten/självförtroendet påverkas av kollegor och arbetsklimat men kan också höra samman med ett från början dåligt självförtroende eller dålig självbild. Den upplevda synligheten är inte alltid kopplat till jobbet. Om jag har en stor röd hatt på mig blir jag sedd, vare sig jag är läkare eller städare. Det intressanta i denna fråga anser jag vara just den
“upplevda” synligheten, den subjektiva känslan av visibilitet på sin arbetsplats. Varje människa har en egen upplevelse av synlighet men inom arbetslivet har också arbetsgivaren ett stort ansvar att skapa en bra arbetssituation. I en arbetssituation stärker de anställdas känsla av gemenskap och sammanhang och därmed också den upplevda synligheten i arbetsgruppen.
Men resultatet visade också att hela 30 respondenter av 76 bara kände sig delvis eller inte alls synliga på sin arbetsplats vilket är negativa siffror och jag menar att det finns rum för
förbättring inom många områden.
Jag har i min rapport sett att informationsspridningen mellan yrkesgrupperna i stort sett
upplevs som mindre bra och detta kan kanske vara en del i ledet av att inte känna sig synlig på sin arbetsplats. Informationen som är viktig för vårdadministratören, för hen som
gruppmedlem samt i hens yrkesroll, kommer inte fram eller finns inte (inte specifierat i rapporten), vilket kan skapa en osäkerhet. Jag anser det negativt att, grovt räknat, två tredjedelar av respondenterna upplever att kollegor inte blir väl informerade angående
nyanställningar på arbetsplatsen. Min tolkning av detta är att det är en stor del av gruppen som upplever brister angående detta i och med dåligt utformat informationsflöde och
informationsspridning.
Initialt ville jag att frågeställningen enbart skulle besvaras av vårdadministratörer inom Region Värmland, men av olika anledningar var inte detta möjligt. Jag fick istället vända mig
Examensarbete YhVA18 20-09-18 10
Vårdadministratörers upplevelse av synlighet inom
slutenvården/specialistvården.
Miriam Valentin Fridell
till ett forum som jag kände till där vårdadministratörer från hela landet möttes på Internet (se metodavsnittet). Jag är inte helt nöjd med denna lösning eftersom validiteten på
undersökningen kan ifrågasättas skarpt. Jag hade ingen kontroll över om det faktiskt var utbildade vårdadministratörer i aktivt arbete inom slutenvård/speciallistvård som besvarade min enkät. Det kan lika gärna ha varit personer som inte aktivt var i arbete, administratörer inom primärvården eller studenter som gav mig mitt råmaterial. Hade ursprungsidéen gått igenom känner jag att min rapport hade haft en mycket högre validitet. Jag fick av mina 76 användbara svar in 34 svar från vårdadministratörer inom Region Värmland. Dessa var inte många nog för att kunna dra några generella slutsatser men det hade, för mig, varit mycket intressant att titta närmare på eftersom denna grupps svar ibland var avvikande från
administratörer inom andra regioner. Detta problematiseras inte i denna rapport eftersom den inte avser att jämföra svar från olika regioner.
Den kvantitativa undersökningsmetoden, i detta arbete med datainsamling via enkät, syftar till att få en så bred bild av en företeelse som möjligt. Metoden menar inte att gå till djupet och undersöka underliggande faktorer eller känslor hos respondenterna, så som är fallet med den kvalitativa undersökningsmetoden. En kvantitativ metod kan arbeta fram en generaliserbarhet kring det undersökta ämnet ur en representativ del av den större befolkningen [5].
En nackdel med den kvantitativa undersökningsmetoden är just att den kan visa en bredd men inget djup. Forskningen kan se hur utspridd en företeelse är men inte varför den är eller hur den påverkar individen på ett personligt plan. För en djupare analys av varför administratörer känner sig synliga eller osynliga på sin arbetsplats kan exempelvis djupintervjuer användas som metod.
Examensarbete YhVA18 20-09-18 11
Vårdadministratörers upplevelse av synlighet inom
slutenvården/specialistvården.
Miriam Valentin Fridell
5 SLUTSATSER
Vårdadministratörerna upplever sig mer sedda i sin yrkesroll än som individer på sin
arbetsplats även om de bara ”till stor del” och ”delvis” anser att de andra yrkesgrupperna vet vad deras roll som vårdadministratör innebär. Resultatet visar att 60,5 procent av
respondenterna upplever sig synliga på sin arbetsplats, således upplever 39,5 procent sig inte synliga i sitt arbete och på sin arbetsplats.
Examensarbete YhVA18 20-09-18 12
Vårdadministratörers upplevelse av synlighet inom
slutenvården/specialistvården.
Miriam Valentin Fridell
REFERENSER
1. Nilsson, Björn. Waldemarson, Anna-Karin. Kommunikation. Samspel mellan människor.
Fjärde upplagan. Studentlitteratur; 2016.
2. Ezra, Emanuel. Det goda mötet. Första upplagan. Norstedts Förlag; 2016.
3. Ulfsdotter Eriksson, Ylva, Flisbäck, Marita. Yrkesstatus: erfarenhet, identitet och erkännande. Första upplagan. Liber Förlag; 2011.
4. Lennéer Axelson, Barbro. Thylefors, Ingela. Arbetsgruppens psykologi. Femte upplagan.
Natur och Kultur; 2018.
5. Nationalencyklopedin [Internet], Kvantitativ metod.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvantitativ-metod (hämtad 2020-05-11)
Examensarbete YhVA18 20-09-18 13
1. Arbetar du inom slutenvård/specialistvård?
Ja, Nej.
2. Vilken Region arbetar du inom?
Fritextsvar.
3. Är din arbetsplats belägen på mottagningen du arbetar mot?
Ja, Nej.
4. Hur många anställda finns på din arbetsplats? Alla vårdprofessioner.
Mindre än 10, 11-25, 26-35, Mer än 36
5. Svara på detta påstående:
“Jag upplever att jag som vårdadministratör är synlig för de andra professionerna på min arbetsplats.”
Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis, Instämmer inte alls.
6. Svara på detta påstående:
“Jag upplever att de andra professionerna vet vad min roll som vårdadministratör är.”
Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis, Instämmer inte alls.
7. Svara på detta påstående:
Examensarbete YhVA18 20-09-18 14
Vårdadministratörers upplevelse av synlighet inom
slutenvården/specialistvården.
Miriam Valentin Fridell
“Jag upplever mig sedd på min arbetsplats.”
Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis, Instämmer inte alls.
8. Hur ofta upplever du att läkare hälsar på dig på din arbetsplats?
Alltid, oftast, sällan, aldrig.
9. Hur ofta upplever du att sjuksköterskor hälsar på dig på din arbetsplats?
Alltid, oftast, sällan, aldrig.
10. Hur ofta upplever du att undersköterskor hälsar på dig på din arbetsplats?
Alltid, oftast, sällan, aldrig.
11. Hur ofta upplever du att vårdadministratörerna hälsar på dig på din arbetsplats?
Alltid, Oftast, Sällan, Aldrig.
12. Upplever du att mottagningens storlek påverkar din synlighet som vårdadministratör?
Ja/Nej/Delvis
13. Svara på detta påstående:
”Jag upplever att jag som vårdadministratör får ta del av andra yrkesgruppers information som kan påverka vårdadministrationen på min arbetsplats.” (Gällande exempelvis viktiga
ändringar av rutiner eller nyanställning av vårdpersonal med mera.)
Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis, Instämmer inte alls.
14. Svara på detta påstående:
Examensarbete YhVA18 20-09-18 15
Vårdadministratörers upplevelse av synlighet inom
slutenvården/specialistvården.
Miriam Valentin Fridell
”Jag upplever att jag som vårdadministratör får ta del av andra yrkesgruppers information.”
(Exempelvis allmän information gällande arbetsplatsen eller aktiviteter utanför arbetstid.) Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis, Instämmer inte alls.
15 Svara på detta påstående:
”Jag upplever att andra yrkesgrupper får information gällande nyanställningar av personal inom vårdadministrationen på min arbetsplats. ”
Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis, Instämmer inte alls.
16. Svara på detta påstående:
”Jag upplever att andra yrkesgrupper får tillräcklig och kontinuerlig information om vårdadministration på min arbetsplats. ”
Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis, Instämmer inte alls
Examensarbete YhVA18 20-09-18 16
Vårdadministratörers upplevelse av synlighet inom
slutenvården/specialistvården.
Miriam Valentin Fridell
BILAGA B, ENKÄTSVAR
Examensarbete YhVA18 20-09-18 17
Vårdadministratörers upplevelse av synlighet inom
slutenvården/specialistvården.
Miriam Valentin Fridell
Examensarbete YhVA18 20-09-18 18
Vårdadministratörers upplevelse av synlighet inom
slutenvården/specialistvården.
Miriam Valentin Fridell
Examensarbete YhVA18 20-09-18 19
Vårdadministratörers upplevelse av synlighet inom
slutenvården/specialistvården.
Miriam Valentin Fridell
Examensarbete YhVA18 20-09-18 20
Vårdadministratörers upplevelse av synlighet inom
slutenvården/specialistvården.
Miriam Valentin Fridell
Examensarbete YhVA18 20-09-18 21
Vårdadministratörers upplevelse av synlighet inom
slutenvården/specialistvården.
Miriam Valentin Fridell
Examensarbete YhVA18 20-09-18 22
Vårdadministratörers upplevelse av synlighet inom
slutenvården/specialistvården.
Miriam Valentin Fridell
Examensarbete YhVA18 20-09-18 23
Vårdadministratörers upplevelse av synlighet inom
slutenvården/specialistvården.
Miriam Valentin Fridell