Informell omsorg i hemmet (datanalys)

Data om informell omsorg i hemmet för skadade hämtades ur patientenkäterna där de sjukhusidentifierade individerna besvarade frågor om detta. Informell omsorg syftar på den obetalda hjälp som patienter får i hemmet av närstående som en följd av trafikolyckan.

Kostnaden för informell omsorg skattades som värdet av den tid som närstående till respondenten använder för att hjälpa respondenten till följd av skadan.

Kostnaden för informell omsorg bestod av två olika kostnadskomponenter. Första kostnads-komponenten uppstod om närstående till respondenten varit frånvarande från sitt arbete (värderas som bruttolön med sociala avgifter, se bilaga Enhetskostnader). Den andra

6 Exklusive besök inom specialiserad psykiatrisk vård.

7 Beräknat utifrån att 16 408 besök (53%) gjordes inom primärvården och 14 306 besök (47%) gjordes inom öppen somatisk vård (SKL, tabell 7 sid. 15 43. SKL. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. 2006 )

kostnadskomponenten var den fritid som respondentens närstående lade på att vårda och hjälpa respondenten. Denna kostnadskomponens värderas som nettolönen (se bilaga Enhetskostnader). Motiveringen till detta är att nettolönen antas motsvara den lön en individ kräver för att ge upp fritid och istället arbeta (24).

- Informell omsorg i hemmet – närstående arbetsfrånvaro till följd av trafikolyckan I enkäterna fick respondenterna besvara om närstående har varit frånvarande från sitt arbete till följd av respondenternas trafikolycka i 2-månadersuppföljningen och i 6-månadersuppföljningen. Vid respektive uppföljningstillfälle tillfrågades om antalet dagar och antalet timmar som närstående till respondenten varit frånvarande från sitt arbete till följd av den olycka respondenten varit med om. I 2-månadersuppföljningen frågades om arbetsfrånvaro från olycksdatumet fram till att 2-månadersuppföljningen fylldes i och i 6-månadersuppföljningen frågades om arbetsfrånvaro under de senaste 4 månaderna. En heltidsarbetsdagsfrånvaro antogs motsvara 8 timmars arbetsfrånvaro. I 6-månadersuppföljningen fick respondenterna ange arbetsfrånvaro per månad. Ett arbetsår antogs motsvara 250 arbetsdagar, vilket dividerat med 12 månader motsvarar lite över 20 dagar per månad. Detta avrundades till 20 dagar och detta var det maximala antalet arbetsfrånvarodagar per månad som tilläts för respondentens närstående.

I 2-månadersuppföljningen accepterades maximalt 8 timmar deltidsfrånvaro per dag. I 6-månadersuppföljningen gjordes tolkningen att respondenter kunde feltolka frågan som totala antalet timmar arbetsfrånvaro vid deltidsfrånvaro snarare än antal timmar per dag. Därför gjordes antagandet att antalet timmar skulle divideras med antalet dagar som respondenten varit frånvarande för att få fram deltidsfrånvarotimmar per dag (i fall antalet timmar respondenten angett översteg 8 timmar per dag). Detta innebar en mer konservativ tolkning än om en maxgräns satts på 8 timmars arbetsfrånvaro per dag. Om exempelvis en respondent angivit 20 timmars arbetsfrånvaro per dag under 5 dagar kodades antalet timmar om till 4 timmar per dag (20 timmar/5 dagar = 4 timmar per dag). Alternativet hade varit att koda antalet arbetsfrånvarotimmar till 8 timmar per dag. Genomgående antogs att en heltidsarbetsdag motsvarar 8 timmars arbete per dag (både i 2-månadersuppföljningen och i 6-månadersuppföljningen).

Med hjälp av enkätsvaren skattades antalet timmar som respondenternas närstående varit frånvarande från sina arbeten. En timmes arbetsfrånvaro för närstående värderades med hjälp av lön för heltids- och helårsanställda totalt från SCB uppräknat med sociala avgifter (44-46) (se bilagan Enhetskostnader).

- Informell omsorg i hemmet – vård i hemmet av närstående

Med hjälp av enkätsvaren beräknades även antalet timmar per dag som respondenten fått hjälp i hemmet av närstående. Detta gjordes genom att multiplicera antalet dagar med antalet timmar per dag som respondenten fått hjälp i hemmet av närstående.

I studien tillfrågades respondenterna om de fått hjälp av närstående i 2-månadersuppföljningen och i 6-månadersuppföljningen. I 2-månadersuppföljningen frågades om antalet timmar och dagar som respondenten fått hjälp av närstående till följd av skadan från olycksdatumet fram till dess att 2-månadersuppföljningen fylldes i. I 6-månadersuppföljningen frågades om antalet dagar och timmar respondenten fått hjälp av närstående under de senaste fyra månaderna.

Några korrigeringar av datamaterialet gjordes. I några fall angav respondenter i 2-månadersuppföljningen fler dagar med hjälp i hemmet av närstående än som passerat mellan olycksdatum och 2-månadersuppföljningen. I dessa fall ersattes antalet dagar som respondenten angivit med antalet dagar som passerat mellan olycksdatum och 2-månadersuppföljningen.

Samma antagande gjordes för 6-månadersuppföljningen där maximalt 120 dagar tilläts (eftersom att enkäten frågar om arbetsfrånvaro senaste fyra månaderna). Maximalt antal timmar med informell omsorg i hemmet som tilläts var åtta timmar per dag. Detta innebar att respondenter som angivit att de fått hjälp av närstående i exempelvis 24 timmar per dag istället beräknades ha fått hjälp i hemmet av närstående under åtta timmar per dag. Detta beror delvis på att respondenter som angivit att de fått hjälp ”hela tiden” i fritext i sina enkäter kodats som 24 timmars hjälp i hemmet per dag. Att en respondent fått hjälp ”hela tiden” behöver inte innebära att respondenter kontinuerligt får hjälp, utan det kan syfta till att deklarera att närstående fanns tillgängliga när respondenten behövde hjälp. För att inte överskatta kostnader för informell omsorg i hemmet sattes därför denna maxgräns.

När antalet timmar med informell omsorg i hemmet hade beräknats subtraherades detta med antalet timmar som närstående till respondenten varit frånvarande från sitt arbete. Detta gjordes för att undvika dubbelräkning av kostnader. I de fåtal fall då respondenterna angett fler frånvarotimmar från arbete för närstående än antalet timmar som respondenten fått hjälp i hemmet sattes antalet timmar med närståendehjälp till noll.

Kostnaden för informell omsorg i hemmet beräknades som nettolönen på genomsnittslönen år 2014 (47), se bilaga Enhetskostnader. Kostnad för informell omsorg i hemmet beräknades som nettolön per timme multiplicerat med antalet timmar med informell omsorg i hemmet exklusive timmar med arbetsfrånvaro för närstående.

Utöver detta sattes en maxgräns på kostnaden för informell omsorg i hemmet av närstående.

Denna sattes till kostnaden motsvarande närståendeomsorg under 60 dagar (antas motsvara två månader) och åtta timmar per dag vid 2-månadersuppföljningsenkät (60*8*135=64 800 kronor). På samma sätt sattes en maxgräns på kostnaden vid 6-månadersuppföljning till kostnaden motsvarande närstående omsorg under 120 dagar (4 månader) och 8 timmars närståendeomsorg per dag (120*8*135=129 600 kronor).

Informell omsorg i hemmet kort sikt

Kostnaden för informell omsorg i hemmet beräknades som summan av kostnaden för arbetsfrånvaro för närstående (värderades till bruttolön inklusive sociala avgifter (44-46)) och

kostnad för informell omsorg i hemmet exklusive arbetsfrånvaro för närstående. Respondenter som inte fullständigt besvarat frågor om informell omsorg i hemmet, antingen gällande arbetsfrånvaro för närstående alternativt gällande vård i hemmet av närstående, exkluderades från beräkningarna. Det avsåg exempelvis respondenter som inte angivit antalet timmar per dag (eller antalet dagar) som de fått hjälp av närstående liksom respondenter som inte alls besvarat frågor om informell omsorg i hemmet.

Genomsnittskostnaden som fördelats över skadematrisen vid respektive uppföljningstillfälle ersattes med genomsnittskostnaden per AIS-grupp i de fall då få eller inga respondenter fanns tillgängliga i enkätdatamaterialet. I vissa fall användes genomsnittskostnaden för en annan AIS-grupp eller för flera AIS-AIS-grupper för att skatta genomsnittskostnader när få eller inga respondenter fanns i enkätdatamaterialet.

Tabellen med genomsnittskostnader över skadematrisen har multiplicerats med antal prognosticerade respondenter i de olika skadegrupperna fördelat över skadematrisen. Detta gav totalkostnader för de olika skadegrupperna fördelat över skadematrisen på kort sikt. Genom att dividera totalkostnaden för de olika skadegrupperna med antalet respondenter i respektive skadegrupp skattades en genomsnittskostnad i de olika skadegrupperna, liksom beskrevs i avnitt 3.3.

Informell omsorg i hemmet lång sikt

För att beräkna kostnader för informell omsorg i hemmet på kort sikt användes enkätdatamaterialet. För att skatta kostnader på lång sikt, bortom sex månader efter olyckan som enkätmaterialet täcker, användes antaganden ifrån åttaårsuppföljning av trafikskadade av Maraste m.fl. (23). Kostnader på lång sikt för informell omsorg i hemmet skattades enbart för vägtrafikolyckor.

Det antogs att de som får informell omsorg i hemmet på lång sikt ingår i skadegruppen mycket allvarligt skadade (som prognosticerats till 702 patienter år 2014). I åttaårsuppföljning av Maraste m.fl. (23) ingick 95 respondenter av vilka 41 personer fick informell omsorg i hemmet under det första året, se tabell 14. Genom ett dividera antalet som fick informell omsorg i hemmet med antalet respondenter i åttaårsuppföljning av Maraste m.fl. (23) får man en skattning på kvoten i gruppen mycket allvarligt skadade som under första året får informell omsorg i hemmet. Denna kvot multiplicerat med antalet prognosticerade patienter med mycket allvarlig skada från år 2014 gav en skattning på antalet respondenter som fått informell omsorg i hemmet under det första året efter olyckan (41/95*702=302 individer). Skattningen är associerad med viss osäkerhet, eftersom skadegruppen mycket allvarligt skadade inte direkt kan översättas till den patientpopulation som åttaårsuppföljning av Maraste m.fl. (23) byggde sin analys på.

Tabell 15: Resursförbrukning i form av informell omsorg i hemmet respektive år efter olyckan enligt Maraste m.fl (s.16, (23)).

I åttaårsuppföljning av Maraste m.fl. fick under det första året 41 personer informell omsorg i hemmet motsvarande 23 500 timmar enligt tabell 14. Detta motsvarar i genomsnitt cirka 573 timmar per person för de som fick informell omsorg det första året (23 500/41=573). Detta antal timmar applicerades därefter på totala antalet respondenter som antogs få informell omsorg i hemmet (302 individer). På samma sätt räknades kostnader för det andra året ut genom att använda timmar per person med informell omsorg i hemmet och antal individer från åttaårsuppföljning av Maraste m.fl. (23). Detta gjordes fram tills det åttonde året eftersom åttaårsuppföljning av Maraste m.fl. (23) inte följer patienter efter år åtta. Därefter antogs antal timmar och antal individer som skattats få informell omsorg i hemmet per år vara konstant under kvarvarande levnadsår. Genomsnittsåldern för en mycket allvarligt skadad har skattats liksom andelen män respektive kvinnor (se avsnitt 3.3). Livslängdstabeller från SCB (33) användes för att ta fram antalet kvarvarande levnadsår. Alla kostnader diskonterades med 3,5%.