Infrastruktur – bredband, vatten och avlopp (VA) samt fjärrvärme

Gällande infrastruktur i dokumenten är det några saker som framträder mer än andra. En sådan sak är utbyggnad av bredbandsnätet. Utbyggnad tillskrivs stor betydelse för kommunerna och det är ofta en av de största posterna deras investeringsbudgetar. Att bredband finns i kommunen, såväl i tätort som glesbygden, ses som en strategisk viktig satsning för att kommunen ska vara attraktiv för såväl boende som företag. Tillgången till och utbyggnad av bredbandsnätet är också en viktig fråga enligt Kommunutredningen:

En utbyggnad av bredbandsnätet har stor betydelse både för företagens utvecklingsmöjligheter och för människornas möjligheter att bo och verka i gles- och landsbygderna. (SOU 2020:8, s. 320)

I exempelvis Ragunda kommun är bredbandsutbyggnad tydligt en fråga om samhällsbyggnad och utveckling. 15 miljoner kronor satsas årligen i kommunen på utbyggnad och i Gällivare beräknas utbyggnad i tätort och landsbygd innebära en investering på 200 miljoner kronor (Ragunda kommun, årsredovisning 2018; Gällivare kommun, årsredovisning 2016). I Hagfors finansieras utbyggnaden av bredbandsnätet förutom med kommunala medel, även med bidrag från Regionala utvecklingsfonden (Tillväxtverket) och Region Värmland (Hagfors kommun, årsredovisning 2019). Att bredbandsutveckling ses som en central utvecklingsfråga illustreras också av ett citat från Älvdalen:

Precis som tidigare år har kommunen investerat mest pengar i den fortsatta bredbandsutbyggnaden. Det är en satsning på framtiden att så många som möjligt har tillgång till snabb digital kommunikation och det är en strategisk satsning för att gynna både företag och invånare idag men också möjliggöra för nya företag att etablera sig i kommunen. Totalt har drygt 8 mkr investerats i bredband under året. (Älvdalen kommun, årsredovisning 2017)

30

En annan fråga rörande infrastruktur som uppmärksammas i årsredovisningarna är vatten och avlopp (VA). Då är det i första hand de investeringar kommunerna gör och det underhållsbehov som är i fokus. På ett generellt plan är det inom VA de största infrastrukturrelaterade utmaningarna finns enligt kommunerna i urvalet själva och enligt andra, inklusive branschorganisationen Svenskt Vatten samt Kommunutredningen (Svenskt Vatten, 2020; SOU 2020:8). Att VA är en stor utmaning hänger mycket ihop med de investerings- och underhållsbehov som finns, delvis på grund av en underhållsskuld men också delvis på grund av förändrade krav från myndigheter som kräver investeringar från kommunernas sida. I kommunutredningen kan man läsa följande om investeringsbehoven i kommunerna som helhet samt kommunernas begränsade kapacitet att lösa behoven:

Det finns stora investeringsbehov i de svenska vatten- och avloppssystemen. VA- anläggningarna är i många kommuner anlagda under perioden 1950–1970 och är nu i stort behov av upprustning. Kommunerna har i många fall skjutit upp ett nödvändigt underhåll i brist på finansiering av nödvändiga investeringar. De demografiska förändringar som har beskrivits i tidigare kapitel påverkar också hur behoven av investeringar ser ut i olika kommuner. (SOU 2020:8, s. 322)

Enligt Svenskt Vattens hållbarhetsindex måste 77 procent av VA-anläggningarna åtgärdas men framför allt mindre kommuner har inte tillräcklig kapacitet att planera sin verksamhet långsiktigt. En föråldrad infrastruktur, arbetskraftsbrist och klimatförändringar är exempel på utmaningar som sätter allt större press på kommunerna som huvudmän för VA. (SOU 2020:8, s. 462)

Enligt Svenskt Vatten anger två tredjedelar av Sveriges kommuner att de har stora eller mycket stora investeringsbehov för sina vattenverk (Svenskt Vatten, 2020). Nedan är exempel på hur tre kommuner i urvalet, Ödeshög, Pajala samt Sollefteå, skriver om deras investeringsbehov i VA:

VA-verksamheten har även i framtiden stora behov av investeringar för att byta ut dåliga ledningar, ventiler samt vattentornets vara eller icke vara. (Ödeshög kommun, årsredovisning 2019)

Den tekniska verksamheten ser utmaningar i den underhållsskuld som kommunens infrastruktur har. För att underhålla och reinvestera krävs ökade resurser. (Pajala kommun, årsredovisning 2019)

31

På sikt kommer ett åldrande ledningsnät innebära utmaningar. Ledningsnätet byggdes till stora delar ut under 60- och 70-talet. Utifrån bedömd livslängd på ledningarna kommer ett kraftigt upprustningsbehov finnas inom en snar framtid vilket kräver god framförhållning både vad gäller planering av utförandet samt finansieringen. Allt sammantaget göra att vi noga måste se över utvecklingen av VA-taxan. (Sollefteå kommun, årsredovisning 2016)

Intressant är att utmaningen inom VA ibland också hänger ihop med att kommunernas mål om tillväxt och expansion. För att få till investeringar i kommunen i form av nya företag eller nya boenden, till exempel i nya områden, måste eller åtminstone förväntas kommunen tillhandahålla basal men kostsam infrastruktur som VA. Följande citat från Älvdalen, Torsby samt Jokkmokk är talade för detta. I samtliga fall är exemplen kopplade till besöksnäringen i kommunerna, en näring som vi från tidigare avsnitt vet kopplas till kommunernas tillväxtmöjligheter.

Som alltid har kommunen en del utmaningar. Framförallt med VA-försörjningen i norr där intresset med att investera i fjällmiljö bara ökar, och exploatörers förväntningar på att kommunen tillhandahåller VA-lösningar för utveckling tas förgivet. (Älvdalen kommun, årsredovisning 2019)

Besöksnäringens snabba och positiva utveckling i Branäs kommer att medföra stora investeringar inom VA-verksamheten. (Torsby kommun, årsredovisning 2017) Jokkmokks kommun har under år 2018 drivit flera stora investeringsprojekt. Ett av dem är etapp tre av utbyggnaden av vatten- och avloppsnät i Kvikkjokk. Investeringen i det kommunala VA-systemet beror på den stora expansionen i byggandet av privata fastigheter i Kvikkjokk. Den ständiga utvecklingen i Kåbdalis innebär också planering för eventuella framtida VA-investeringar i det området. (Jokkmokk kommun, årsredovisning 2018)

Gällande fjärrvärme som tekniskt system så finns inte så mycket i årsredovisningarna. I årsredovisningarna står ibland om enskilda investeringar i fjärrvärmen men det finns inte något genomgående mönster i det att systemen sammantaget står inför utmaningar på ett så tydligt och uttryckligt sätt som gäller VA och som hörs om just VA i den större debatten. I årsredovisningarna nämns underhållsbehov och behovet av investeringar i fjärrvärmenäten men det förefaller ske kontinuerligt och i många fall sker än direkt expansion av näten åtminstone förtätning i och med nyanslutningar. En sak som nämns i en årsredovisning är den konkurrens

32

fjärrvärme som uppvärmningsalternativ utsatt för från exempelvis bergvärme. Exemplet nedan är från Pajala.

Pajala värmeverk AB ser en ökad konkurrens i takt med stigande medeltemperaturer och mindre vinstmarginaler. Kortsiktigt slår det mot kunderna som märker av ett högre fjärrvärmepris per MWh. Skillnaden mellan fjärrvärme och bergvärme ökar vilket medför att potentiella kunder väljer den billigare bergvärmen före fjärrvärmen. (Pajala kommun, årsredovisning 2016).

En annan sak som nämns i årsredovisningarna är bränslefrågan och då handlar det i första hand om tillgången på bränsle. Enligt några kommuner finns det för få leverantörer och tillgången är för dålig, vilket påverkar priset på fjärrvärmen eftersom bränslet är bolagens största kostnad. I Gällivare beskrivs utmaningarna på följande sätt:

Bolagets utmaningar är bland annat utvecklingen på bränslepriser, och då även fossilfria bränslen, utfasningen av elcertifikat, priser på utsläppsrätter som alla har haft en negativ trend under 2019.

Som nämndes tidigare är troligen en anledning till att det går att hitta mer om VA i årsredovisningarna än om fjärrvärme att VA sköts av kommunerna direkt, som en del i den tekniska förvaltningen exempelvis, medan fjärrvärmen i kommunerna i de allra flesta fall sköts av ett kommunägt bolag som gör egna årsredovisningar eller av en helt privat aktör som kommunen troligen sålt fjärrvärmenätet till i något skede. Bland urvalskommunerna är ägandet blandat, de vill säga att det finns kommuner där fjärrvärmen är kommunal och kommuner där den är privat. Eftersom fjärrvärmen oavsett ägarform ligger i egna bolag kan det stå mer om bolagens utmaningar och fjärrvärmen som tekniskt system i de årsredovisningarna snarare än kommunens.