Infrastruktur, samhällsskydd, med mera

Till denna verksamhet räknas delverksamheterna fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring och näringslivsfrämjande åtgärder, turistverksamheter, vägar gator samt parker, miljö- och hälsoskydd, alkoholtillstånd, miljö hälsa samt hållbar utvecklingsräddningstjänst, samt totalförsvar och samhällsskydd. Dessutom väljer vi att samtidigt diskutera delverksamheterna bostäder och näringsliv under denna verksamhet, då det föreföll enklare.

6.2.1 Fysisk och teknisk planering (samt delverksamheten bostäder som ligger under affärsverksamheten)

Fysisk och teknisk planering samt bostäder skulle man kunna konkurrensutsätta enligt Shleifers fyra kriterier. Detta baserar vi på att bland annat innovationer är väldigt intressanta inom dessa verksamhetsområden, eftersom det krävs mycket nyteknologiskt tänkande och företagsamhet för att kunna utveckla en lämplig och långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur samt anpassa teknisk infrastruktur till nya miljökrav och till naturens kretslopp. Dessutom är det viktigt att skapa en rik och levande vardagsmiljö eftersom det alltid kommer att finnas ett behov av flera bostäder och utökat vägnät för att underlätta människors vardagsliv och på så sätt underlätta invånarnas delaktighet i samhället.

Den svenska bostadsmarknaden är uppbyggd så att lägenheter i flerbostadshus i princip är uppdelade i tre ägarkategorier; kommunala bostadsföretag (allmännyttan), privata ägare (fastighetsföretag och enskilda företagare) samt bostadsrättsföreningar. Den svenska bygg- och anläggningsmarknaden kännetecknas av ett fåtal stora byggföretag med verksamheter i hela landet och ett stort antal små företag som är aktiva på lokala och regionala marknader.

De rikstäckande byggföretagen, Skanska, NCC och PEAB, är verksamma på många lokala marknader och möter där konkurrens från små och medelstora företag som opererar lokalt, åtminstone vad gäller små och medelstora byggprojekt (www.infra.kth.se).

I enlighet med ovanstående så är konkurrensen ganska stor inom dessa delområden, vilket innebär att konsumenternas val är effektivt och därigenom blir även ryktesmekanismen stark.

Det första kriteriet väger i det här fallet inte så tungt eftersom konsumenterna själva kan välja och då det existerar en betydlig konkurrens mellan de byggföretag som finns på marknaden.

Konsumenternas val försvagar de incitament som byggföretagen eventuellt skulle kunna ha om att genomföra ineffektiva kostnadsreduktioner och dessa förstärks ytterligare när ryktesmekanismen är stark.

6.2.2 Bostadsförbättring och näringslivsfrämjande åtgärder (samt delverksamheten näringsliv som ligger under affärsverksamheter)

Det finns ett obligatoriskt kärnområde där entreprenader normalt sett är förbjudna, det vill säga man får inte konkurrensutsätta. Det obligatoriska kärnområdet består av bidragsgivning samt myndighetsutövning, såsom till exempel beslut om bygglov, hälso- och miljökontroll (kommunala driftentreprenader). Bostadsförbättring och näringslivsfrämjande åtgärder samt näringsliv består av stöd i form av bidrag som ges till bostadsföretag respektive näringslivsbolag, och så vidare (www.regeringen.se). På grund av detta kan man inte konkurrensutsätta dessa två verksamheter.

6.2.3 Turistverksamheter

Rese- och turistindustrin i Sverige är sammansatt av en rad små företag från olika branscher.

Då turismnäringen är utspridd över hela landet innebär detta att turistindustrin är betydelsefull både för Sveriges tillväxt och sysselsättning. I och med att det finns en hård internationell konkurrens ställs det stora krav på hög kapacitet, kvalitet och uppmärksamhet för att turistföretagen på den svenska marknaden ska kunna expandera och på så sätt stärka såväl sin egen som landets och olika destinationers attraktions- och konkurrenskraft (www.naring.regeringen.se). Analysen som följer gäller enbart för den del av turismverksamheten som är finansierad av offentliga medel, det vill säga Sveriges Rese- och Turistråd.

Sverige är idag – sett ur ett internationellt perspektiv – ett högprisland vad gäller konsumtion och ett högkostnadsland vad gäller produktion av varor och tjänster inom turism och den offentliga finansieringen av de organisationer som finns täcker inte efterfrågan. Med reservation för valutaförändringar är den totala prisnivån för privatkonsumtion i Sverige i genomsnitt 21 procent högre jämfört med den genomsnittliga prisnivån inom EU, enligt regeringens Framtidsgrupp under ledning av turistministern Ulrica Messing (www.naring.regeringen.se). Här skulle man kunna sänka kostnaderna genom att

konkurrensutsätta verksamheten. Detta baserar vi även på det faktum att rese- och turistnäringen är en verksamhet som kräver en väl fungerande samverkan organisationer emellan, likväl som en effektiv konkurrens. Med andra ord är detta förutsättningar för att turismen i Sverige inte ska hamna efter konkurrenterna vad gäller attraktionskraft. Därmed kommer ryktesmekanismerna att bli starka eftersom konkurrensen kommer att vara stor och på grund av detta förstärks leverantörernas incitament att enbart genomföra sådana kostnadsreduktioner som är effektiva. Den starka konkurrensen kommer i sin tur leda till att konsumenternas val blir effektiva.

Inom denna verksamhet är även innovationer viktiga, då lönsamhet, kunskap och kreativitet är grundläggande faktorer för att komma vidare i utvecklingen och skapa en förnyelse som påverkar branschens tillväxt positivt.

Då vi talar om konkurrensutsättning av denna verksamhet anser vi främst att man skulle kunna konkurrensutsätta en del av den, eftersom den offentliga finansieringen idag inte lyckas täcka upp det behovet som finns. Tyngdpunkten av utövandet av verksamheten skulle kontrakteras ut till de enskilda leverantörerna, medan staten fortfarande skulle inneha en viktig roll ifråga av samordning och övervakning av den internationella marknadsföringen av Sverige. Detta för att minimera risken för att en eventuell snedvriden bild lanseras av Sverige som varumärke.

6.2.4 Vägar, gator samt parker

Denna delverksamhet omfattar kostnader för drift och underhåll av statskommunala, kommunala och enskilda gator och vägar inklusive olika former av trafiksäkerhetsåtgärder, samt kostnader för parkverksamhet som parker, lekplatser, naturområden etcetera.

Vägverket ansvarar för de statliga vägarna inklusive planering, projektering, byggande, underhåll och drift. Vägverket bedriver redan idag konkurrensutsatt verksamhet och verkar på konkurrensutsatta marknader med många småföretag (Östberg, 2000).

Inom detta område är konkurrensen relativ stor och det är en bidragande faktor som gör att man kan konkurrensutsätta denna delverksamhet. Konkurrensen som råder inom denna verksamhet förstärker konsumenternas valmöjligheter och gör att valen blir mer effektiva.

Därmed blir ryktesmekanismerna starka eftersom konkurrensens närvaro bidrar till en ökad valfrihet och ett dåligt rykte kan bidra till att företaget konkurreras ut från marknaden.

Innovationerna är viktiga inom detta område, speciellt när det gäller trafiksäkerhetsåtgärder.

När det gäller kvaliteten bör man tills törsta del kunna kontraktera de flesta incidenter som skulle kunna inträffa. Däremot är drift och underhåll av vägarna mycket viktigt då det gäller att förebygga och förhindra olyckor, vilket gör detta kriterium tvetydigt. Följderna av en misslyckad kontraktering kan få kritiska följder

Denna delverksamhet kan konkurrensutsättas enligt Shleifers fyra kriterier.

6.2.5 Miljö- och hälsoskydd

Inom detta område redovisar man kostnader och intäkter för verksamhet enligt miljöbalken, livsmedelslagen, djurskyddslagen och annan myndighetsutövning enligt övrig lagstiftning inom området. Gemensamt för lagstiftningen är att den reglerar hur man skall begränsa risken för skador på människors hälsa och miljön (www.regeringen.se).

Som vi har nämnd ovan, finns det ett obligatoriskt kärnområde där entreprenader normalt sett är förbjudna, det vill säga man får inte konkurrensutsätta. Det obligatoriska kärnområdet består av bidragsgivning samt myndighetsutövning, och denna verksamhet är en del av detta kärnområde.

Konkurrensen är svag inom detta område och eftersom det rör sig om statliga myndigheter som reglerar hur man ska begränsa risken för skador på människors hälsa och miljön kan det vara riskabelt att konkurrensutsätta denna delverksamhet. De misstag som kanske görs från privata entreprenörer i sina försök att reducera kostnaderna kan vara livsviktiga och eftersom konkurrensen är svag inom detta område blir därmed valmöjligheterna ineffektiva något som gör att ryktesmekanismerna försvagas också. Innovationerna inom detta område är viktiga men endast detta kriterium kan inte användas som argument för konkurrensutsättning.

Utifrån de fyra kriterierna kan man inte konkurrensutsätta denna delverksamhet.

6.2.6 Alkoholtillstånd

Denna delverksamhet innefattar tillståndsprövning för servering av alkoholhaltiga drycker samt tillståndprövning för spelautomater samt lotteritillstånd. De offentligt ägda eller kontrollerade monopolen för detaljhandel av alkohol (alkoholmonopolet) samt kommersiellt spelande (spelmonopolet) kan man inte konkurrensutsätta. Eftersom staten har kontroll över dessa delversamheter och konkurrensen ute på marknaden är obefintlig kan man med säkerhet påstå att möjligheten att konkurrensutsätta denna delverksamhet enligt Shleifers kriterier är näst intill obefintlig. Avsaknaden av konkurrens leder till att kundernas valmöjligheter blir ineffektiva vilket i sin tur inte kan resultera i en förbättrad kvalitet till lägre kostnader (www.regeringen.se).

Monopolinnehavet samt den svaga konkurrensen på marknaden gör att även ryktesmekanismerna blir svaga. Vad gäller innovationerna inom detta område anser vi inte att de är livsviktiga. Däremot anser vi att innovationerna är väldigt viktiga i frågan om att minska samt bekämpa alkoholmissbruk i Sverige.

Denna delverksamhet kan inte konkurrensutsättas på grund av att den fortfarande är offentlig reglerad och att den uppfyller kriterierna för offentlig ägande.

6.2.7 Miljö, hälsa samt hållbar utveckling

I denna delverksamhet ingår luftföroreningar, kemikalieanvändning, buller, inomhusmiljö samt tillgång till grönområden och möjlighet till friluftsliv. Här finns också koppling till de nationella målområdena för folkhälsan, såsom ökad fysisk aktivitetet och goda matvanor. Hit räknas även en hållbar utveckling, vilket innebär att man ska nyttja miljön och naturresurserna på ett sätt som ger upphov till en långsiktigt framgångsrik global utveckling (www.regeringen.se).

Vad gäller det första kriteriet angående kvaliteten så anser vi att det kan vara svårt att kunna kontraktera alla situationer som skulle kunna uppstå. Om kvaliteten inom en av dessa delverksamheter skulle försämras på grund av allt för hårda kostnadsreduceringar skulle det kunna få förödande och livshotande konsekvenser för hela samhället.

Innovationer är väldigt viktiga inom detta område. Ny kunskap utgör grunden för en god samt hållbar samhällsutveckling och nya metoder för att skaffa den kunskapen krävs. Då detta är en

delverksamhet som idag bedrivs av departement och myndigheter existerar det inte någon egentlig konkurrens mellan dessa. Inom dessa verksamheter blir konsumentens val ineffektiv och därtill blir även ryktesmekanismen svag.

Till följd av detta kan man inte konkurrensutsätta dessa delverksamheter.

6.2.8 Räddningstjänst samt totalförsvar och samhällsskydd

Denna verksamhetsdel består av insatser som görs i syfte att förebygga och åtgärda brand, olyckor, skador och andra nödsituationer. Sverige har ett totalförsvar som består av det militära och civila försvaret. Totalförsvaret ska försvara Sverige mot väpnat angrepp, hävda vår territoriella integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden och stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred (www.regeringen.se).

Om man ser till det första kriteriet så skulle det vara svårt att på förhand kunna kontraktera alla tänkbara händelser som skulle kunna inträffa. Då det handlar om verksamheter som har med människans skydd i samhället att göra anser vi att det brister inom kvaliteten som skulle kunna uppstå och som man inte kan kontraktera, är alltför allvarliga för att man skulle kunna konkurrensutsätta någon av verksamheterna.

Innovationer inom denna delverksamhet är väldigt viktiga, både vad gäller räddningstjänsten, totalförsvaret och samhällsskyddet. Det krävs en ständig utveckling och förnyelse samt en hög teknologisk nivå för att driva dessa verksamheter framåt då det handlar om olika former av skydd för människorna i samhället.

Det existerar inte någon konkurrens inom dessa delverksamheter, vilket gör att konsumentens val skulle bli ineffektivt. Dessutom blir även ryktesmekanismen svag då det inte skulle finnas någon annan utförare att byta till om konsumenten blev missnöjd med den befintliga

Därtill ingår dessa verksamheter i det obligatoriskt kärnområde där entreprenader normalt sett är förbjudna, det vill säga man får inte konkurrensutsätta inom dessa områden. Det obligatoriska kärnområdet består av bidragsgivning samt myndighetsutövning.

Räddningstjänst samt totalförsvar och samhällskydd utgör ett sådant område därför kan man inte konkurrensutsätta denna delverksamhet, något som även vår analys enligt Shleifers kriterier visar.