Samtliga respondenter är samstämmiga om att den extra kostnaden är ett (för) stort hinder för att de ska anlägga de gröna taken. Jag frågar respondent S vad hen får för svar när gröna tak tas upp för diskussion, varpå hen berättar att det allt som oftast är negativt:
Men minnet är kort, det kan jag säga dig. Vi höll på med ett projekt kort efter det [hundraårsregnet], där vi höll på med gröna tak. Där sa man då, varför ska man göra detta? [...] När vi har diskussioner så är det ju inte för att vi vill lätta bördan för nederbördsfaktorn eller nåt sånt [...] Alltså jag har aldrig ens gjort det… Det har inte varit lönt tror jag. Nä. Vi är väldigt styrda av den ekonomiska biten. Sen är det klart att vi kan renovera en fasad för att den ser gräslig ut, då renoverar vi upp den för vi tror vi kan vinna på den på någonting. Men annars är det ju pengar som räknas [...] Vi är inte riktigt där än där vi liksom sätter miljö som nummer ett. Tyvärr. Men mänskligheten är inte där än (2015-05-26).
Respondenten M tror att det kommer stanna av nu när Malmö kommun inte längre kan kräva det:
Men tyvärr så tas ju möjligheten att ställa särkrav nu bort så det blir ju mindre och eftersom det kostar pengar att göra de här grejerna så kommer det ju bli så att man inte anammar det vidare [...] jag tror inte att kostnaden någonsin kommer komma ner till en nivå där det försvarbart att göra det helt ur egen plånbok sådär. Speciellt inte som privat fastighetsägare. Man gör inte sådant bara utav god vilja så (2015-05-11).
28 Det ekonomiska vinstintresset hos företag sätter tydligt de miljöansvariga i en position där de måste väga ekonomisk vinst mot miljömässig vinst. För att försöka förstå respondenterna i
deras roll som ansvariga för miljöfrågor/gröna tak på ett individuellt plan kan materialet från intervjuerna ses utifrån Theory of Planned Behavior. Enligt Theory of Planned Behavior bygger ett beteende på tre grundläggande faktorer: attityd mot ett beteende, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll, av vilka de två första faktorerna vore applicerbara på
respondenternas inställning. Samtliga respondenter uppvisade en i grunden positiv inställning till miljöåtgärder (i enlighet med det fastighetsbolag de representerade, av hemsidorna att döma) och även i olika utsträckning till grönytefaktor/gröna tak. Samtliga har olika
erfarenheter av att ha arbetat med gröna tak och uttryckte på olika sätt att de samt respektive fastighetsbolag vill arbeta mer hållbart. Av vilka anledningar de har de gröna ambitionerna uttrycktes inte i någon konkret form. Det kan antas att ett intresse för miljöfrågor överlag, grundar sig både i en vilja att bidra till något bättre och/eller att göra det som av omgivningen anses vara rätt och riktigt. Miljöfrågan har sedan år tillbaka varit högst aktuell och att värna om den anses idag vara något alla bör göra. Sedan finns det också ett flertal omständigheter som gör att de inte “kan” lägga ner mer tid/resurser på det. Respondenternas upplevelser av att de inte kan göra mer kan knytas till faktorn ”upplevd beteendekontroll”, som i
sammanhanget är låg.
Diskussion
Samtliga fastighetsbolag strävar efter att vara mer miljövänliga och intervjuobjekten uppvisade en positiv inställning till gröna tak. De tycker det ser bra ut och ett rimligt
antagande vore att det också sänder ut “gröna” signaler, vilket är attraktivt och statushöjande. De har i olika mån positiva erfarenheter av gröna tak och respondent M och B återgav att MKB och ByggVesta tog med sig mycket lärdom projektet BiodiverCity. Respondent M och S berättade båda om hur de drabbats av/undkommit hundraårsregnet, där det i sammanhanget kunde antas att det var ett grönt tak som spelade en avgörande roll. Upplevelsen av att gröna tak nog är bra och för med sig flertalet positiva effekter finns där, men dock verkar det svårt för dem att se ett tydligt samband mellan investering och vinst, något som är grundläggande för ett företag. Respondenterna uttrycker vid olika tillfällen att nederbördsfaktorn och den kylande effekten inte är aktuella. Det som är relevant är det estetiska aspekten. Kanske kan det tolkas som att de helt enkelt inte värderar miljöåtgärder så högt, då det råder en
29 uppfattning om att de vinster åtgärderna skulle kunna generera snarare är samhällsvinster och inte väger lika tungt som rent ekonomiska. Framförallt uttryckte respondenterna på den privata sidan tveksamheter till att investera i gröna tak, vilket kan förstås i kontexten att privata företags grundförutsättning är tillväxt och produktivitet. Ekonomisk effektivitet ställs mot miljömässiga åtgärder, vilka enligt planeringsteorin står i konflikt med varandra
(Campbell & Fainstein, 2003). Rimligtvis begränsas respondenterna i sin roll som miljöansvariga av det. Det skulle kunna ses som att det råder en kunskapsbrist hos fastighetsbolagen, då forskning kring gröna tak tyder på att ekonomiska vinster faktiskt genereras. Två av de tre respondenterna återgav att de har drabbats av översvämning alternativt erfarit hur gröna tak kan minska riskerna, vilket kan tänkas skulle ha en
övertygande effekt på dem. Men trots det är de alltså inte villiga att investera i det. Det kan, i enlighet med Wilkinson (2011), återigen bero på kunskapsbrist hos företagen. I det
hänseendet kan kunskapsspridning ge fastighetsägarna större förståelse för de urbana problem som kan avvärjas, vilket i förlängningen skulle kunna öka benägenheten att investera i gröna tak. Hos de privata aktörerna fanns en tydlig marknadsliberal linje och de respondenterna som representerade de fastighetsbolagen menade att det är marknaden som i första hand får ställa kraven, sedan bygger de utefter dem. Detta leder tillbaka till planeringsteori och frågan om vilken politisk ståndpunkt som är bäst att utgå ifrån, att lita på den fria marknaden eller förhindra det kaos som kan uppstå till följd av aktörer med kortsiktiga vinstintressen tar över. Att kommunen inte längre kan ställa krav och det faktum att stadsbyggnadskontoret inte oroar sig kan utifrån planeringsteorin (Campbell & Fainstein, 2003) tolkas som att de anser att planering ska vara ett stöd till marknaden. Denna typ av gröna lösningar bör dock enligt Wilkinson (2011) implementeras mer för hållbar stadsplanering.
Av vad som kan förstås utifrån att fastighetsbolagens inte “behöver tänka på att locka hyresgäster” ställer de boende inte krav på gröna lösningar i deras fastighet. Låt säga att de boende uppskattar miljövänliga fastigheter av samma anledning som fastighetsbolagen gör – att det känns bra att vara grön och rätt - så verkar det inte vara så viktigt att de avsäger sig sitt boende för den sakens skull.
Eftersom grönstruktur är ett effektivt redskap att använda i stadsmiljön vad gäller
klimatanpassning bör således utvecklingen av det främjas, då mål om hållbar stadsplanering har formulerats. Om samhällsplaneringen ska innefatta mål som begränsad klimatpåverkan och anpassning till förändrat klimat, så verkar det dessvärre som att lagändringen är ett steg i fel riktning. Då det enligt PBL i första hand är kommuner som har nyckelrollen i hållbar
30 stadsutveckling vore det snarare önskvärt att ge kommuner större handlingsutrymme.
Eftersom Malmö stad åtagit sig ambitionen att vara en ledande miljöstad med mer
grönstruktur i stadsbilden, ser det ut att vara negativt med lagändringen. Enligt resultaten är det inte tillförlitligt att marknaden avkräver fastighetsbolagen det miljöansvar som krävs för att den önskade utvecklingen av grönstruktur ska fullföljas. Precis som plattformen för hållbar stadsutveckling kunnat konstatera, verkar det finnas ett glapp mellan hållbarhetsretorik och praktik.
Slutsats
Studien har syftat till att undersöka hur tre större fastighetsägare ställer sig till att anlägga gröna tak vid nyproduktion. Av allt att döma av det insamlade materialet ställer sig aktörerna tvekande till att det är deras ansvar att bära utvecklingen. Att låta ekonomiska vinstintressen gå före miljöfrågor skär i öronen på många, även om det är de förutsättningar som faktiskt ges företag. Och sett till aspekten att företag går runt på produktivitet och tillväxt sätts den som ansvarar för miljöfrågor i en svår sits. Framförallt i samband med att marknaden inte verkar kräva hårdare tag vad gäller hållbart byggande.
Brist på erfarenhet och kunskap hos fastighetsbolagen verkar vara en anledning som gör att de inte anlägger det. Av den anledningen verkar det som att ansvaret inte kan läggas på dem och att hållbar stadsutveckling fortfarande är i behov av kommunens stöd. Det talar också för att en kunskapsökning vore välkommen, då en ökad medvetenhet om att miljöåtgärder även kommer fastighetsbolagen själva till gagn skulle kunna göra företagen mer benägna att budgetera för dem.
Enligt de resultat som framkommit i studien är den fortsatta utvecklingen av gröna tak i Malmö hotad av lagändringen.
31
Referenser
Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational behavior and human decision processes, 50, 179-211
Ajzen, I. & Fishbein, M. (2000). Attitudes and the attitude-behavior relation: Reasoned and automatic processes. European Review of Social Psychology, 11(1), 1-33
Boverket. (2009). Bygg för morgondagens klimat. Anpassning av planering och byggande. Karlskrona: Boverket internt
Boverket. (2010a). Klimatanpassning i byggande och planering – analys, åtgärder och exempel. Karlskrona: Boverket internt
Boverket. (2010b). Mångfunktionella ytor - Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur. Karlskrona: Boverket internt
Boverket. (2017). Klimatanpassning. Hämtad: 2017-03-22, från:
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/halsa-och-klimat-i- samhallsplaneringen/klimatanpassning/
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB Byggvesta (u.å.). Vår kvalitets- och miljöpolicy. Hämtad 2017-03-19, från:
https://www.ByggVesta.se/ByggVesta/kvalitets-och-miljopolicy/
Campbell, S., & Fainstein, S. (2003). Introduction: The Structures and Debate of Planning Theory. Oxford: Blackwell.
Dunnet, N., & Kingsbury, N. (2004). Planting Green Roofs and Living Walls. Portland: Timber Press Inc.
Botteldooren, D. & Renterghem, Van T. (2008). Numerical evaluation of sound propagating over green roofs. Journal of Sound and Vibration, 317 (3–5),781-799.
Delshammar, T. & Fors, H. (2010). Gröna och blå strukturer för en hållbar stadsutveckling [Elektronisk resurs]. Alnarp: Område landskapsutveckling, Sveriges
lantbruksuniversitet.
Holme, Idar Mange & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
IPCC (2007): Summary for Policymakers. In: Climate Change 2007: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, M.L. Parry, O.F. Canziani, J.P. Palutikof, P.J. van der Linden and C.E. Hanson, Eds., Cambridge University Press, Cambridge, UK, 7-22.
Kjaer Jensen, Mogens (1995). Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur
32 Länsstyrelsen i Skåne län. (2011). Klimatanpassningsatlas för Skåne. Malmö: Länsstyrelsen Malmö stad. (2009b). Malmö stads miljöprogram 2009-2020. Malmö: Malmö stad
Malmö stad (2014). Riktlinjer för Grönytefaktor. Malmö: Malmö stad
Malmö stad (u.å.) Biodivercity. Grön innovation i det urbana rummet. Malmö: Malmö stad
Miljöbyggprogramsyd. (u.å.). Miljöbyggprogram Syd, ett samarbete mellan Lunds kommun, Malmö stad och Lunds universitet. Hämtad 2017-01-30, från
http://www.miljobyggprogramsyd.se/
MKB (u.å.). Miljöpolicy. Hämtad 2017-03-16, från:
https://www.mkbfastighet.se/globalassets/dokument/om-mkb/mkb_miljopolicy.pdf Naturvårdsverket. (2017a). Buller ger ohälsa. Hämtad 2017-02-04, från:
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Buller/
Naturvårdsverket. (2017b). Luftföroreningar och dess effekter. Hämtad: 2017-02-04, från: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Luftfororeningar/
Nyström, J., & Tonell, L., (2012). Planeringens grunder. En översikt. Lund: Studentlitteratur. (Nyström & Tonell, 2012)
Regeringen. (2014). Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Stockholm: Socialdepartementet
SCB. (2013). Världens städer växer allt snabbare. Hämtad 2017-04-13, från
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Varldens-stader-vaxer-allt-snabbare/ SMHI. (2012). Klimatanalys för Skåne län. Norrköping: SMHI.
http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/klimat- och- energi/klimatanpassning/kunskapsunderlag/SMHI_klimatanalys_2012.pdf.
SMHI. (2017). Gröna tak, fördjupning. Hämtad 2017-08-10, från: https://www.smhi.se/klimat/klimatanpassa-samhallet/exempel-pa- klimatanpassning/grona-tak-fordjupning-1.116956
SOU2013:68. Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer
Stena Fastigheter. (u.å.). Miljöpolicy. Hämtad 2017-03-09 från:
http://www.stenafastigheter.se/stena-fastigheter/miljoarbete/Sidor/miljopolicy.aspx Svenning, Conny (2003). Metodboken: Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling:
klassiska och nya metoder i informationssamhället: källkritik på Internet. 5., omarb. Uppl. Eslöv: Lorentz.
Urban heat islands. (2016). Urban heat islands (UHIs). Hämtad 2017-01-20, från http://www.urbanheatislands.com/home
33 Wilkinson, C. (2011). Strategic Navigation: in search of an adaptive mode of strategic spatial
planning practice, Town Planning Review 82(5):595-613.
Wright, R.T. & Boorse, D.F (2011). Environmental science. Toward a sustainable future. San Francisco: Pearson Education Inc.